Författare: Jakob

Kategorier
Fakta Tankar och funderingar

Unga kvinnor har shopping som hobby

Tänk att det bästa du vet är att köpa saker, det är din hobby och din passion. Dessutom är det med shopping tröstar dig själv när du mår dåligt. Givetvis väljer du lösningar som låter dig köpa nu och betala senare

Det är välkänt att dålig ekonomi leder till psykisk ohälsa samtidigt som sparande får dig att må bättre. Detta har konstaterats av bla Folkhälsomyndigheten, en studie vid Bristol University och av Henrik Levinsson lektor i psykologi vid Lunds universitet.

I mina ögon går sällan de två styckena ovan ihop. Om shopping inte bara är din hobby utan även hur du hanterar att må dåligt, då är risken stor att du hamnar i en negativ spiral. Detta då du gör av med pengar i stället för att bygga upp en trygg ekonomi. Än värre blir det om skulderna dessutom byggs på genom köp nu betala senare-lösningar.

Faktum är att det jag skrev i första stycket är en verklighet för många unga kvinnor i Sverige. Det visar en rapport som kom tidigare i år. Där konstateras bland annat att 22% av tjejerna i åldern 19-29 år har shopping som hobby (motsvarande siffra för killar är 5%). Att var femte ung kvinna har använt shopping för att hantera negativa känslor (killar 7%) samt att 18% av unga vuxna (både kvinnor och män) föredrar lösningar som låter dem köpa nu och betala sen.

Kvinnor verkar också vara mer lättpåverkade till att shoppa då undersökningen visar att 17% av unga tjejer shoppar produkter de ser i reklam på sociala medier och 16% shoppar produkter influensers visar upp. Motsvarande siffror för killar är 2% respektive 3%.

Baserat på detta är det kanske inte konstigt att Kronofogdemyndigheten förra året gick ut och sa att Unga kvinnors skuldutveckling oroar. Detta då de konstaterat att sedan 2013 har det totala skuldbeloppet hos unga vuxna ökat med 50% och att en stor del av ökningen beror på unga kvinnor, vars skulder under perioden ökat med 106%.

”Vi vet av tidigare undersökningar att unga kvinnors skulder ofta är kopplade till konsumtion. Det är oroande att summorna nu ökar i den här takten, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.”

Det låter i mina öron som att många unga kvinnor väljer en livsstil som drastiskt ökar risken för psykisk ohälsa. Det är helt klart oroväckande. Vad kan vi göra för att hjälpa dessa kvinnor att göra mer hälsosamma val? Det är faktiskt ingen lätt fråga.

Jag var för en tid sedan i en situation där jag kunde diskutera dessa saker med ett gäng unga kvinnor. Och det var inte lätt. Många av dom stod på sig att shopping faktiskt är en bra hobby. Däremot insåg flera av dom att det nog inte är en vettig lösning att försöka hantera negativa känslor med shopping och hade förslag på andra sätt att hantera dessa.

Personligen så tänker jag att det inte är fel att samla på saker. Jag skulle inte tycka det var orimligt om en ung kvinna tex samlade på handväskor och det var själva väskan och inte köpet som var den stora saken. Kanske hittar hon en fantastisk 60 år gammal väska på second hand som blir en ögonsten i samlingen. Kanske lyckas hon via en kontakt komma över en dyr väska till ett mycket bättre pris. Kanske säljer hon vidare väskor hon inte längre vill ha med en vinst. Där hemma kan hon hitta olika sätt att visa upp sin samling på. Hon gillar att sitta och fixa med samlingen, laga en skada på en väska, sortera dom osv.

Problemet är när det är just köpet som är saken snarare än vad jag köper. Jag har tråkigt så jag köper något. Jag mår dåligt så jag köper något. En influenser visar upp en ny produkt så jag köper den. Jag ser en reklam så jag handlar. Hur ändrar man på den typen av vanor? Särskilt hos en person som inte verkar vilja ändra på vanan?

En annan fråga man kan ställa sig är varifrån kommer vanorna? Rapporten visar att den överlägset vanligaste ekonomiska kunskapskällan för unga vuxna är deras föräldrar (72%). På tredje plats kommer deras vänner. Hela 40% (de fick sammanlagt lista tre kunskapskällor därav total procent på långt över 100) hade någon form av media (influensers, podcasts, bloggar, tidningar osv) som kunskapskälla.

Här kan man fråga sig om det är kunskapskällorna som det är fel på. Om föräldrarna själva inte har riktig kontroll på sin ekonomi, influenserna de följer försöker få dom att köpa produkter, tidningarna visar upp nya heta plagg och kompisarna har shopping som hobby, vad lär sig den unge vuxne då?

Skola/universitet är ett populärt svar, en kunskapskälla för 38%. Men det betyder att trots att de fick välja tre olika ekonomiska kunskapskällor var alltså inte skola/universitet en av dessa för hela 68%.

Nu tror jag inte att skolan är något magiskt som automatiskt skulle ge alla ett sunt ekonomiskt beteende och därmed ökad chans till god ekonomisk hälsa. Men är det inte konstigt att det inte ens kommer på topp tre som källa för hur unga vuxna lärt sig om privatekonomi? Borde ett ämne som privatekonomi och sparande bli obligatoriskt för alla på gymnasiet?

Hur tror du själv att vi skulle kunna få unga kvinnor att ta bättre ekonomiska beslut och därmed öka chansen till att de får ett liv fullt av psykiskt välmående?

Kategorier
Min ekonomi

Hur min portfölj gått de senaste tre åren

När jag ser folk posta om hur deras investeringar går på sociala medier så är det ofta ögonblicksbilder. Min portfölj var upp med 3% i dag! Eller nytt all time high för min portfölj! Någon enstaka gång är det lite längre grafer men då handlar det fortfarande sällan om mer än hur portföljen gått i år.

En annan sak jag märkt är att dagar där det går dåligt är det ofta tunt med uppdateringar på sociala medier. Personen som normalt postar nästan dagligen om hur bra allt går väljer plötsligt att inte posta något den dag det går utför.

Detta är egentligen inge konstigt. Ingen tycker det är kul att visa när det går dåligt och det är mycket psykologi inblandat när det kommer till investeringar och sociala medier. Dessutom är många på sociala medier yngre vilket gör att de sällan har årtionden av investeringar att visa upp.

För några år sedan gjorde jag ett inlägg här där jag visade hur min portfölj gått under det föregående tio åren. Nu tänker jag att det är dags för en uppdatering. Den här gången har jag valt att fokusera på de senaste tre åren.

De senaste tre åren har varit oerhört goda för mig som ni kan se på grafen nedan, min portfölj upp strax över 130% under perioden.

En sådan här uppgång är så klart inte normal, åtminstone inte för mig, så är oerhört nöjd med den och förväntar väl mig att vilken dag som helst bär det av utåt. Det är säkert också en anledning till att jag postar det här inlägget. Dvs samma som de som dagligen postar när portföljen gått upp.

Jag vet att det kommer vara få tillfällen under mitt liv där jag kan visa upp en så positiv graf så jag passar på att göra det nu. Men grafen visar åtminstone tre års tid så kanske säger den något?

Hur har de senaste tre åren varit för din portfölj?

Kategorier
Min ekonomi

Halvårsrapport 2025 – hur har det gått för min portfölj?

Halva 2025 har passerat, dags att ta sig en titt på hur min portfölj utvecklats under årets första sex månader. Året började positivt, i mitten av februari var portföljen upp över 10% vilket var något sämre än index men alltid trevligt med en positiv start på året.

Sen kommer det som nog få börsintresserade missa, en större nedgång orsakad av de tullar USA satte upp mot omvärlden. Skulle ett totalt handelskrig bryta ut? Vad kommer att hända med världsekonomin?

Detta blev en smärtsam period för portföljen som var ner över 21%. Nu fokuserar jag inte på belopp i kronor här men det var mycket stora summor som försvann. Men det är livet på börsen och kan man inte hantera det bör man nog inte vara där. För mig har alltid börsen varit ett maraton och ingen sprint, tillfälliga ras ser sällan lika skrämmande ut när du drar ut grafen så att den visar flera årtionden.

Vid större nedgångar brukar de ta ett skapligt tag innan börsen återhämtat sig. Men den här gången gick det fort uppåt igen för min portfölj.

Från att ha bottnat en vecka in i april så rörde sig min portfölj stadigt uppåt och när det första halvåret var över hade den stigit med över 27% sedan botten. Om vi tittar på hela halvåret så betyder detta att jag är tillbaka nästan exakt där portföljen toppade innan raset.

Så även om det varit ett turbulent börsår hittills så har det i skrivande stund också varit ett gott börsår. Jag skriver detta en vecka in på juli och portföljen har fortsatt något uppåt inledningsvis detta halvår med.

Vad säger då detta om de kommande sex månaderna? Egentligen väldigt lite. Jag tror inte att de turbulenta tiderna är över utan det är mycket möjligt att vi får se stora svängningar. Blir det fler tullar? Andra handelsutmaningar? Krig? Ingen aning, jag kan inte spå i framtiden. Så jag tänker att det bästa jag kan göra är att inte oroa mig för börsen. Går den upp ökar mina pengar i värde, går den ner får jag fler aktier för pengarna när jag köper nytt. Lika bra att ta det med ro och fortsätta spara och investera. Börsen är ju trots allt ett maraton och ingen sprint.

Hur har det första halvåret gått för in portfölj? Vad har du för tankar om framtiden?

Kategorier
Tankar och funderingar

Fattigjanuari blir lättare

Många gånger har jag hört att januari är årets fattigaste månad. Personligen tycker jag sällan ett den ena månaden skiljer sig drastiskt från den andra när det kommer till ekonomi. Men det kanske har att göra med att jag tycker det är dötrist att shoppa, historiskt haft billiga hobbyer och jag brukar försöka genomföra dyrare inköp vid reor.

Jag förstår att alla inte lever så, tvärt om är ju till och med många öppna med att shoppande är en hobby för dom. Men det finns goda nyheter för er där januari verkligen är en fattigmånad. En av rubrikerna i en artikel Aftonbladet publicerade i veckan är just att ”Fattigjanuari blir lättare”.

Anledningen till att fattigjanuari kan komma att bli lättare är att inflationen sjönk mer än väntat i december. Att inflationen sjunker betyder fortfarande att saker bli dyrare, så det är inte det i säg som räddar fattigjanuari. I stället handlar det om att den sjuknade inflationen kan leda till en räntesänkning i slutet av januari. Dessutom kan fler räntesänkningar följa under året. En räntesänkning skulle naturligtvis betyda mer pengar kvar i plånboken för alla som har obundna lån.

Personligen vet jag inte hur positiv jag är till räntesänkningar då jag tror att låga räntor leder till att folk lånar mer än vad de borde. Men tyvärr är det ju så inflationen hanteras och är inflationen låg ska det eldas på, på samma sätt som det ska bromsas när den är hög.

Frågan är dock hur årets fattigaste månad märks i praktiken. Jag hade själv tänkt att det kanske var något jag kunde använda mig av för min nya hobby som jag berättade om tidigare i år. Den omfattar en hel del spenderande. Därför har jag följt priserna sen jag fick upp intresset för ett par månader sedan. Då märktes det tydligt att priserna var lägre i början av hösten för att sedan stiga i november och december när folk shoppar julklappar.

Men jag hade förväntat mig att priserna skulle gå tillbaka efter jul och kanske dessutom gå ner ännu lägre pga att januari ska vara årets fattigaste månad vilket skulle kunna betyda att fler säljer då de behöver pengarna till annat.

Än så länge har jag inte sett skymten av att jul är över och att januari skall vara fattig. I stället för att gå tillbaka till de priser som rådde under första halvan av hösten ligger de fortfarande kvar på de nivåer som var från december fram till jul.

Så kanske är bara fattigjanuari en myt? Eller mer troligt det är en marknad som jag är ny till och inte har tillräckligt bra koll på än. Kanske var det priserna under första halvan av hösten som var låga och perioden innan jul bara tog tillbaka dem till normala nivåer? Eller så är det helt enkelt en eftersläpning där säljare försöker hålla kvar med julpriserna så länge de kan men där det undan för undan när lite mer tid passerat kommer börja gå tillbaka. Dessutom är vi inte halvvägs genom januari än så fattigeffekterna syns kanske först om en vecka eller så?

Hur är januari för din ekonomi? Vilka erfarenheter har du att dela med dig av om årets fattigaste månad?

Kategorier
Fakta Forskning

Därför är en sund privatekonomi livsviktig

Att någon som regelbundet skriver om privatekonomi i form av sparande och investerande säger att just privatekonomi är livsviktigt är kanske inte så förvånande. Men ta inte mitt ord för det, lyssna på forskarna!

”Sambandet mellan överskuldsatta och psykisk ohälsa är väldigt starkt, säger Henrik Levinsson, lektor i psykologi”

Då sambandet är så starkt anser Henrik att vårdpersonal måste börja ställa frågor om patientens ekonomiska situation om denne visar symptom på att må psykiskt dåligt. Han säger att detta kan kännas närgånget, men att göra det kan rädda liv. Detta då en studie vid Lunds universitet visat att en av fem personer med stora skulder har försökt att ta sitt liv.

Att din ekonomi är på liv och död är något jag skrev om i bloggen redan för fem år sedan så Folkhälsomyndigheten hade släppt en rapport som konstaterade att privatekonomi tillsammans med sysselsättning var bland de absolut viktigaste faktorerna när det kommer till psykisk hälsa.

Förra året skrev jag dessutom om en studie vid Universitet i Bristol som hade undersökt hur sparande påverkar människors välbefinnande, både på kort och lång sikt. Studien visade på flera olika positiva effekter av sparande och även små mängder som sparas regelbundet ger förbättringar i psykisk hälsa och livskvalitet.

Med så mycket forskning som stöd vågar jag säga att min titel är korrekt, en sund privatekonomi är livsviktigt. Därför är det också viktigt att vi fortsätter att kämpa för att ge människor den ekonomiska kompetens som krävs för att ta goda ekonomiska beslut. Med tanke på att det regelbundet kommer rapporter om att antalet personer med skulder hos kronofogden är rekordstort så är det uppenbarligen så att vi inte är i närheten av att lyckas.

Själv tror jag på att göra en kurs i privatekonomi och sparande obligatorisk på gymnasiet är en start. Absolut jag vet att det finns privatekonomi i hemkunskapen i grundskolan och i samhällskunskapen på gymnasiet. Men det räcker uppenbarligen inte.

Hur tror du att vi bäst kan hjälpa människor att ta goda ekonomiska beslut och därmed också göra deras liv bättre?