Kategori: Forskning

Kategorier
Fakta Forskning

Därför är en sund privatekonomi livsviktig

Att någon som regelbundet skriver om privatekonomi i form av sparande och investerande säger att just privatekonomi är livsviktigt är kanske inte så förvånande. Men ta inte mitt ord för det, lyssna på forskarna!

”Sambandet mellan överskuldsatta och psykisk ohälsa är väldigt starkt, säger Henrik Levinsson, lektor i psykologi”

Då sambandet är så starkt anser Henrik att vårdpersonal måste börja ställa frågor om patientens ekonomiska situation om denne visar symptom på att må psykiskt dåligt. Han säger att detta kan kännas närgånget, men att göra det kan rädda liv. Detta då en studie vid Lunds universitet visat att en av fem personer med stora skulder har försökt att ta sitt liv.

Att din ekonomi är på liv och död är något jag skrev om i bloggen redan för fem år sedan så Folkhälsomyndigheten hade släppt en rapport som konstaterade att privatekonomi tillsammans med sysselsättning var bland de absolut viktigaste faktorerna när det kommer till psykisk hälsa.

Förra året skrev jag dessutom om en studie vid Universitet i Bristol som hade undersökt hur sparande påverkar människors välbefinnande, både på kort och lång sikt. Studien visade på flera olika positiva effekter av sparande och även små mängder som sparas regelbundet ger förbättringar i psykisk hälsa och livskvalitet.

Med så mycket forskning som stöd vågar jag säga att min titel är korrekt, en sund privatekonomi är livsviktigt. Därför är det också viktigt att vi fortsätter att kämpa för att ge människor den ekonomiska kompetens som krävs för att ta goda ekonomiska beslut. Med tanke på att det regelbundet kommer rapporter om att antalet personer med skulder hos kronofogden är rekordstort så är det uppenbarligen så att vi inte är i närheten av att lyckas.

Själv tror jag på att göra en kurs i privatekonomi och sparande obligatorisk på gymnasiet är en start. Absolut jag vet att det finns privatekonomi i hemkunskapen i grundskolan och i samhällskunskapen på gymnasiet. Men det räcker uppenbarligen inte.

Hur tror du att vi bäst kan hjälpa människor att ta goda ekonomiska beslut och därmed också göra deras liv bättre?

Kategorier
Forskning Tankar och funderingar

Förstör pendlandet dig?

Tänk om det fanns något i ditt liv som ledde till lägre välbefinnande, höjt blodtryck, negativa fysiska påfrestningar, ökad ångest och värre humör både på morgonen och kvällen. Dessutom har det en negativ påverkan på den tillfredsställelse du upplever med din fritid.

Låter hemskt va? Detta är helt klart något vi vill undvika!

Just dessa saker visar den data som den tyska socioekonomiska panelen (GSOEP) samlade in under 14 års tid. Orsaken till dessa problem är pendling till och från jobbet.

Enligt studien rapporterar människor med längre pendlingstid systematiskt lägre subjektivt välbefinnande. Ju längre pendlingstiden är, desto mer minskar personens livstillfredställelse.

Något som kan kompensera för detta är en högre lön. Enligt studien krävs det, för att kompensera för 23 minuters pendlingstid (enkel resa), en månadsinkomst som ligger 18,86% över genomsnittslönen.

Men bara det faktum att pendling är förknippat med så många negativa effekter som tidigare nämnda höjt blodtryck, fysiska åkommor, ökad ångest och sämre humör både på morgonen och kvällen borde vara tillräckligt för att fråga sig själv om det ens är värt en högre lön om du behöver pendla riktigt länge, säg en timma enkel resa. Dessutom visar analysen att det även påverkar pendlarens partner, som inte pendlar, livstillfredställelse.

Jag minns själv när jag studerade i grannstaden och därmed pendlade under två års tid. Från dörr till dörr vart det väl runt en och en halv timma enkel väg. Det spelade ingen roll om jag åkte hem kl 14:00 eller 21:00 jag var alltid lika trött när jag kom hem. Så jag kan definitivt känna igen mig i resultaten presenterade ovan.

Jag skulle gissa att de två åren är en av anledningarna till att sedan jag började jobba har jag alltid sökt till arbetsplatser som ligger inom promenad/cykelavstånd. Likaså när jag letat ny bostad har jag alltid fokuserat på områden som inte ligger allt för långt från jobbet. Jag upplever helt klart en ökad livskvalitet när jag inte behöver sitta i bil/buss/tåg en timma eller två varje dag.

Nu är så klart verkligheten inte så enkel för många. Du kanske inte har råd med bostäder som ligger nära ditt jobb och du kanske inte har möjlighet att välja och vraka mellan olika arbetsgivare som ligger på rätt ställen. Hyran måste betalas, du behöver få mat på bordet, och du kanske har en familj som måste försörjas.

Därför är det logiskt att många människor spenderar både en och flera timmar pendlande varje dag. Det viktiga är att vara medveten om de negativa faktorer studien visar på och att inse hur detta påverkar inte bara din utan kanske även din partners livskvalitet. Så att du har en plan för att komma vidare.

Om det är så att du verkligen älskar din arbetsgivare alternativt inte ser några direkta möjligheter att hitta ett lika givande jobb någon annanstans kanske denna plan skall fokusera på att bygga upp din ekonomi. Så att du inom några år får möjligheten att flytta närmare ditt jobb. Att leva sparsamt några år och verkligen pusha månadssparandet kan göra stor skillnad för ens ekonomi.

Annars bör kanske planen handla om att hitta arbetsgivare närmare där du bor. Antingen inom samma bransch eller om det inte är ett alternativ inom en annan bransch. Jag har flera vänner och bekanta som skolat om sig och helt bytt bransch. I dag finns det dessutom ofta möjlighet att skola om sig på distans så att du kan fortsätta jobba medan du pluggar. Det senare har jag själv utnyttjat och läst in ytterligare en universitetsexamen på distans medan jag arbetat.

Ett tredje alternativ som är populärt bland sparnördar på X (Twitter) är en lite mer extrem väg där de under ett antal år verkligen försöker minimera utgifter och maximera intäkter. Detta för att kunna spara så mycket som möjligt varje månad. Många av dessa mer extrema sparar över halva lönen. Dessa pengar investeras sen på börsen så att de stiger i värde. Allt med målet att kunna sluta arbeta och leva på sina investeringar 2-3 årtionden tidigare än vad den stora massan går i pension.

Pendlar du? Har du en plan för att minska den tid du spenderar pendlandes varje dag? Eller du kanske tvärt om gillar att pendla och är undantaget till vad studien visar?

Kategorier
Forskning Tankar och funderingar

Börja spara, må bättre!

De flesta inser nog att det är bra att ha någon form av sparande. Oavsett om det är för att klara av oväntade utgifter, kunna åka på semester eller på sikt sätta lite extra guldkant på tillvaron. Men färre vet kanske att sparande både kan få dig att sova bättre om nätterna och stärka din psykiska hälsa.

Detta har nämligen en studie vid universitet i Bristol visat. Studien undersöker hur sparande påverkar människors välbefinnande, både på kort och lång sikt. Studien bygger på tidigare forskning samt en ny analys av storskaliga undersökningsdata från den så kallade ”Understanding Society”-studien. Rapporten släpptes i juli 2024 och för att göra en lång historia kort här är de viktigaste punkterna:

  1. Positiv korrelation mellan sparande och välbefinnande – Personer som sparar regelbundet upplever generellt mindre oro över ekonomi, högre livstillfredsställelse och bättre psykisk hälsa. Dessa effekter är starkare för låginkomsttagare och yngre vuxna.
  2. Sparande ger trygghet och bättre sömn – Att ha en sparbuffert bidrar till lugn och trygghet. Det minskar behovet av att låna, vilket i sin tur minskar risken för skuld och ekonomiska svårigheter.
  3. Små förändringar i sparande ger mätbara resultat – Även små mängder som sparas regelbundet ger förbättringar i psykisk hälsa och livskvalitet. Detta gäller särskilt för dem som tidigare inte har sparat.
  4. Faktorer som påverkar – Medan sparande bidrar till ökat välbefinnande, påverkas individens psykiska hälsa även av faktorer som inkomst, arbete, familjesituation och ålder. Sparande kan inte ersätta dessa grundläggande faktorer men fungerar som ett skyddsnät.

Rapporten rekommenderar att ”belöna beteendet, inte saldot”, det vill säga att uppmuntra regelbundet sparande oavsett belopp, eftersom själva sparandet har en stark positiv inverkan på välbefinnandet.

Jag har som du kanske känner till som läsare av den här bloggen eller som följare av mig på X (Twitter) alltid predikat om vikten av att spara och investera. Att kontroll över sin privatekonomi och på så vis också ta kontroll över din framtid. Denna ståndpunkt blir knappast svagare av resultatet av denna studie. Tvärtom gör det min tro på att alla bör ha kontroll över sin egen privatekonomi än starkare.

Som tur är har jag hittills aldrig mått dåligt. Det kommer säkert komma en dag då jag gör det. Men kanske är just att jag alltid varit intresserad av sparande och investerande en av orsakerna till att jag hittills mått så bra.

Har du själv märkt att din sömn eller ditt välmående påverkas av hur din privatekonomi ser ut?

Kategorier
Fakta Forskning

Motivation – Vad säger forskningen?

Motivation är viktigt för att lyckas i livet. Oavsett om det handlar om att ha disciplinen att spara och investera för att över tid bygga upp en förmögenhet, att ha drivet att starta och lyckas med ett eget företag, att ta sig till gymmet när du är trött efter jobbet eller att helt enkelt få saker gjorda i din vardag.

Det kan också handla om att ta dina intressen till nästa nivå. En tjej jag känner har till exempel som dröm att ge ut en diktsamling. Vi har pratat mycket om motivation och disciplin kring det de senaste dagarna. Hon kämpar med den disciplin som krävs för att finslipa de utkast till dikter hon skapat och skriva färdigt dom till versioner hon känner sig nöjd med. Men ännu mer kämpar hon med motivationen och drivet att våga marknadsföra sina dikter på sociala medier.

I boken Misbehaving, The Making of Behavioral Economics av nobelpristagaren Richard Thaler (Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne) delar bland annat med sig av forskning kring motivation I dessa exempel pratar han mer specifikt om extern motivation när det gäller lärare och elever, men jag tror att denna kunskap också kan tillämpas inom andra områden. Något jag själv gjort och kommer berätta om senare här.

Till att börja med visade forskningen att belöningar till föräldrar och elever baserat på studieresultat sällan gör någon skillnad. Däremot fungerar belöningar för att göra läxan. Det är alltså skillnad på att belöna output och input.

Svaga studenter vet ofta inte hur de blir bättre studenter, alltså är det inte rimligt att förvänta sig att de plötsligt skall höja sina betyg av sig själva. Det är mer logiskt att belöna dom för det lärarna tror bidrar till deras utveckling, som att göra läxan.

Thaler berättar även om en studie när det kommer till bonusar för lärare. Det visade sig att detta faktiskt gjorde en stor skillnad för elevernas resultat. Det är värt att komma ihåg att studien genomfördes i länder som har stora standardiserade prov som avgör betygen, dvs läraren kunde inte själv godtyckligt sätta höga betyg.

Två versioner av bonusar testades. Dels att lärare fick en bonus i slutet av året baserat på elevernas resultat, dels att lärare fick en bonus i början av året och fick betala tillbaka den om eleverna inte lyckades nå målen.

Bägge alternativen fungerade och gjorde så att fler elever nådde målen. Men i de fall där lärarna fick bonusen i förskott nådde eleverna betydligt bättre resultat än när bonusen kom i efterhand. Det var alltså viktigare för lärarna att inte förlora den bonus de redan fått än att få samma bonus senare trots att målen eleverna skulle uppnå var exakt de samma. Även om det fungerade klart bättre, var lärarna inte förtjusta i att få bonusen i förskott om de kunde välja.

I en annan studie han delar med sig av i sin bok skickades ett SMS till hälften av elevernas föräldrar. Det skickades fem dagar innan ett stort och viktigt matteprov. I SMSet informerades föräldrarna om detta viktiga prov och vikten av att deras barn pluggade till provet. Ett nytt liknande SMS skickades tre dagar innan provet och slutligen skickades ett dagen innan provet.

Resultatet på matteprovet bland eleverna vars föräldrar fått SMSet ökade till en grad som motsvarade en månads extra undervisning. Skillnaden var dessutom ännu större bland de elever som varit svagast historiskt. För dem ökade resultatet till en grad som motsvarade två månaders extra undervisning jämfört med kontrollgruppen. Efter studien sa både föräldrar och elever att de ville fortsätta med den här metoden.

Dessa studier är en av anledningarna till att jag i januari bestämde att jag skulle få böta en större summa om jag inte nådde mitt mål när det gäller antalet nya inlägg under 2024. Kanske inte exakt samma sak som att lärarna riskerade att bli av med sin bonus men så lika som jag kunde komma på.

Använder du själv några särskilda metoder eller trick för att öka din egen eller andras motivation och driv?

Kategorier
Forskning Tips

Undvik livsinflation

Har du någonsin undrat varför vissa som tjänar mycket pengar ändå inte lyckas bygga upp en förmögenhet, medan andra med mer blygsamma löner gör det? För några år sedan läste jag en bok som presenterade fascinerande forskning om detta fenomen. En av de mest överraskande insikterna var att relativt få läkare (som tjänar mycket) och relativt många lärare (som tjänar lite) var dollarmiljonärer. Forskaren bakom dessa data presenterade en teori som jag valt att kalla livsinflation, och som förklarar varför det är så.

När den nyexaminerade läkaren kliver ut i arbetslivet möts hon av en värld där kollegorna kör nya, fina bilar. Hon köper också en dyr bil, men eftersom hon just börjat jobba lånefinansieras bilen. Hennes kollegor bor inte i små, trånga lägenheter i stadens billigare områden. Nej, de bor i stora villor i stadens mest exklusiva kvarter, vilket kräver stora lån för att finansiera.

Hennes kollegor bär dyra märkeskläder och byter mobiltelefon oftare än vad vissa byter underkläder. De åker på flera lyxiga utlandsresor varje år och äter sina luncher på fina restauranger. Intressen och hobbys måste kosta pengar – det är nästan viktigare än att faktiskt njuta av dem. Varje helg spenderar hon några tusenlappar på aktiviteter. För att hinna med allt anlitar hon städhjälp, trädgårdsmästare och poolskötare.

Pengarna räcker knappt till eftersom utgifterna ökar i samma takt som lönen ökar. Skulle hon få lite marginaler äts de snabbt upp av att då köps en ny ännu finare bil eller hon flyttar till ett större hus i ett finare läge. Lånen ökar, räntan äter upp mer och mer av lönen och ibland är det till och med lite för mycket månad kvar i slutet av lönen.

Medan läkaren kämpar med stigande utgifter, lever läraren i en annan verklighet. Han kör en tio år gammal bil och använder samma kavaj år efter år. Han flyttar från sin studentbostad till en liten tvåa i ett prisvärt område. Lunchen intas genom en medhavd matlåda som värms i en av mikrovågsugnarna i personalrummet. Läsning är populärt bland hans kollegor och ofta diskuteras den senaste boken de läser vilket medför att några timmar varje helg läggs på att läsa. Träning är viktigt tycker han, som tur var slipper han köpa ett dyrt gymkort eftersom han kan träna gratis i skolans gym.

Det händer att han eller någon av hans kollegor åker utomlands men det sker sällan fler än en gång per år och alltid med pengar de har sparat ihop och resealternativen och boendet ligger på en rimlig kostnad.

Så vad är livsinflation? Det är när dina levnadskostnader ökar i takt med din inkomst och dina vanor. Både läkaren och läraren kommer att uppleva livsinflation, men i olika takt och på olika nivåer. För läkaren sker det snabbt och med större kostnader, medan lärarens livsinflation är långsammare och mer hanterbar.

Livsinflation är inte nödvändigtvis negativt. Det vore tragiskt om dina ekonomiska förutsättningar inte förändrades från första jobbet fram till pensionen. Problemet uppstår när livsinflationen ökar lika snabbt eller snabbare än inkomsterna. När lånen ökar i samma takt som lönen är risken för ekonomiska bekymmer hög.

För att hålla din livsinflation på en hanterbar nivå, se till att ha goda marginaler mellan dina inkomster och utgifter. Varje gång du får en löneökning kan du till exempel dela upp den: lägg hälften på livsinflation och hälften på sparande. Om du får en löneökning på 1 000 kr, öka ditt månadssparande med 500 kr och din konsumtion med 500 kr.

Tack vare att min egen livsinflation varit lägre än min löneutveckling, har jag idag ett antal hundratusen på banken redo för mitt nästa bostadsköp och en redig börsportfölj. Trots att mer än halva året återstår har min portfölj under 2024 redan har stigit med mer än vad de flesta tjänar på ett år. Genom att begränsa min livsinflation tidigare, kan jag nu njuta av större ekonomisk frihet och möjligheten att köpa dyrare saker som bilar eller bostäder om jag skulle vilja.

Hur håller du din egen livsinflation på en lagom nivå?