Kategorier
Forskning

Din tidshorisont avgör om du blir fattig eller rik

Den före detta Harvardprofessorn Edward Banfield studerade social och ekonomisk rörlighet i USA och internationellt under nästan 50 års tid. Han försökte ta reda på anledningen till att vissa individer och familjer över ett par generationer klättrade från de lägre socioekonomiska grupperna till högre samtidigt som andra gjorde motsatsen. Vissa gick till och med hela vägen från en av de lägre gruppera till en av de högsta under bara en livstid. Faktum är att 2015 fanns det i USA över tio miljoner dollarmiljonärer och majoriteten av dessa var så kallade ”self-made” dvs de startade utan förmögenhet eller stora arv och lyckades bli dollarmiljonärer under sin egen livstid.

Varför sker detta för en grupp människor och inte för alla? Banfield försökte genom sin forskning ta reda på vilka gemensamma nämnare de personer som lyckas göra denna resa har. 1970 presenterade han vad han hade kommit fram till i boken The Unheavenly City. Tyvärr har jag själv inte haft möjlighet att läsa den boken, så det jag skriver i detta inlägg är baserat på hur andra beskrivit hans forskning i texter jag har läst.

På den tiden då Banfield publicerade sin bok trodde många eller åtminstone ville de tro att fattigdom och rikedom bara handlade om slump, tur eller otur. Att det var något som drabbade oskyldiga personer som inte själva hade någon kontroll eller val över vad som hände och att enskilda människor inte själva kunde styra över om de vart fattiga eller rika. Resultaten av Banfields forskning var kontroversiella då de kraftigt skiljde sig från denna gängse tro.

Han forskning visade att när han studerade folks ekonomiska framgångar eller misslyckanden så var deras tidshorisont den största och tydligaste faktorn till om folk lyckades eller misslyckades ekonomiskt. I sin forskning delade han in samhället i sju klasser, i en skala från lägst till högst:
Lower lower class
Upper lower class
Lower middle class
Middle middle class
Upper middle class
Lower upper class
Upper upper class

Hans forskning visade att personerna som tillhörde dessa olika grupper hade ett längre tidsperspektiv eller tidshorisont ju högre upp i skalan de låg nu oavsett vilken grupp de hade tillhört från början av sina liv, deras utbildningsnivå eller deras nuvarande livssituation. Deras tidshorisont var den enda konstanta skillnaden mellan personerna i de olika samhällsgrupperna.

För individerna i den lägsta gruppen Lower lower class var deras tidshorisont ofta bara några timmar eller till och med endast några minuter, till exempel en alkoholist som endast tänker på nästa sup. På andra sidan av skalan, de högst upp, Upper upper class så är deras tidshorisont åratal, årtionden och till och med framtida generationer. Banfields forskning visade att framgångsrika människor är extremt framtidsorienterade och tänker ofta år in i framtiden när de fattar sina dagliga beslut och tänker på vilka effekter dessa beslut kan få på lång sikt för personens liv, familj eller jobb.

Det är ingen slump att vissa människor köper en lott varje dag i hopp om att bli rika i dag medan andra människor i stället lägger de lottpengarna på investeringar som åratal senare gör dom rika.

Vilken är din egen tidshorisont? Själv har jag alltid varit väldigt långsiktig, ett bra exempel på det är när jag var liten, då ville folk sällan spela brädspel med mig då mina favoritspel var sådana där en spelomgång ofta tog 1-2 timmar medan dom ville spela spel som tog 5-10 minuter. Jag älskade de längre spelen där jag kunde ha en långsiktig plan och strategi och jobba för något nu som jag skulle skörda frukterna av en timma senare.  Detta har levt kvar hela mitt liv och jag har nästan alltid varit långsiktig och haft långsiktiga planer i det mesta jag gjort, däribland sparandet och investerandet där jag från första början varit långsiktig och då menar jag inte långsiktig som 5-10 år, snarare 30, 40, 50, 60 år.

Kategorier
Forskning

Skit i skolan och bli rik?

För något år sedan släpptes boken The Wealth Elite: A Groundbreaking Study of the Psychology of the Super Rich. Boken presenterar resultaten av forskning som gjorts på rika personer, hur dom tänker, uppträder och tjänar sina förmögenheter. Tyvärr har jag själv inte haft möjligheten att läsa boken än men MarketWatch publicerade nyligen en artikel baserat på boken där de tittat på vad multimiljonärer har gemensamt.

Majoriteten av miljonärerna som låg till grund för forskningen hade förmögenheter på mellan 30 miljoner euro och en miljard euro.

Till att börja med så visade forskningen att de som blivit rika på egen hand oftare hade hållit på med tävlingsidrott eller drivit ett eget företag vid sidan av studierna än att de fått toppbetyg. En anledning till att tävlingsidrott var en av de vanligaste sakerna multimiljonärer hade gemensamt tror dom beror på att det lär människor att hantera vinster så väl som förluster. Dom skyller inte ifrån sig när de förlorar, de kan inte skylla på konkurrenterna eller marknaden, utan inser att det var deras eget fel.

Att driva ett eget företag vid sidan om studierna lärde dom att tänka som entreprenörer och att arbeta med kunder. Allra viktigast var att dom lärde sig att sälja, något som många anser vara viktigare än allt de lärde sig i skolan.

När det kom till deras betyg kunde de inte hitta någon som helst korrelation mellan vilka betyg de fått i skolan och om de senare i livet blivit förmögna eller ej. De konstaterade att dom som var bäst i skolan inte tillhörde de som vart rikast.

De visade sig även att multimiljonärer i regel är överoptimistiska och lär sig genom erfarenhet snarare än att plugga och analysera något. De är inte heller konflikträdda utan att ta och hantera konflikter med andra om dessa skulle uppstå. De är samvetsgranna med en hög grad självdisciplin och är mer öppna för nya erfarenheter. De är inte rädda för att gå mot strömmen, tänka annorlunda, och göra saker annorlunda jämfört med den stora massan.

Efter att ha tagit del av den här forskningen bör man skita i skolan? Hoppa av och göra något annat? Mitt svar är nej, även om en utbildning inte alltid hjälper dig till en ekonomisk framgång så kan den ge mycket tillbaka på andra sätt i form av kunskap, stimulans och kanske allra viktigaste det håller dörrar öppna.

Hur väl passar jag själv in på sakerna ovan? Jag höll på med tävlingsidrott tills skador satte stopp för det och jag drev under ett par år ett eget företag jag startade upp medan jag pluggade. Jag gillar erfarenhet men jag gillar helt klart också att lära mig via att tex läsa mig till något och jag älskar att analysera saker, särskilt data som är ett resultat av något jag gjort för att se vad jag kan förbättra. Jag har alltid sett mig själv som en optimistisk person. Jag kan inte säg att jag gillar konflikter, jag försöker nog hellre vara diplomatisk än att söka upp dom, men är det något som är extremt viktigt för mig så står jag på mig. När det kommer till självdisciplin så är svaret nja, jag har extremt hög självdisciplin inom vissa områden och riktigt dålig inom andra. Hur väl man går mot strömmen eller gör saker annorlunda är svårt att veta men bara som en sådan sak att man håller på med sparande och investerande och driver en sådan här blogg skiljer ju sig helt klart från den stora massan.

Hur väl stämmer detta in på dig? Är det något du skulle kunna förändra i ditt liv för att bli mer lik de som lyckas finansiellt?

Kategorier
Forskning

Din ekonomi är på liv och död!

Folkhälsomyndigheten publicerade förra året en rapport där ett antal faktorer som påverkar den psykiska hälsan presenterades. Vissa av dessa faktorer som var du är född eller vem du tycker om är svårt att göra något åt, men en av nyckelfaktorerna som du har ett stort inflytande över är din egen ekonomi. Faktum är att rapporten konstaterar att ekonomi tillsammans med sysselsättning är de två absolut viktigaste faktorerna när det kommer till psykisk hälsa.

Folkhälsomyndigheten har delat upp befolkningen i fem grupper baserat på inkomst och i den gruppen med lägst inkomst fanns hälften av alla psykiatriska diagnoser samt en tredjedel av alla självmord.

Nu vet nog de flesta att hög inkomst och god ekonomi långt från alltid är samma sak, det finns gott om människor med hög lön som badar i skulder och knappt får det att gå runt samtidigt som det finns en hel del människor med mer blygsam lön som i stället för att slösa och överkonsumera tålmodigt över tid byggt upp en förmögenhet. Men jag tror ändå att man kan dra slutsatsen att god ekonomi minskar risken för psykiska problem och en dålig ekonomi ökar risken.

Men det är en sak att göra val i ditt liv som drabbar dig själv negativt, något som är betydligt värre är att ekonomiska svårigheter inte bara drabbar dig själv, det drabbar dina barn! Rapporten visar att barn till föräldrar med dålig ekonomi oftare drabbas av psykisk ohälsa än barn till föräldrar med ordnad ekonomi.

Självklart kan ekonomiska problem komma plötsligt och det finns definitivt människor som det är synd om då de drabbats av så mycket elände i livet att det inte är rimligt att de skulle ha kunnat skydda sig mot det. Men de allra flesta i vårt land har definitivt goda möjligheter till en trygg ekonomi om de aktivt väljer det och strävar efter det. Så länge du har en inkomst kan du göra av med mindre pengar än du får in och spara mellanskillnaden. Självklart är detta lättare ju mer du tjänar men det finns gott om människor som sparar en del av studiemedlet, pensionen, a-kasseersättningen, socialbidraget, deltidsjobbet osv.  När du nu tagit del av resultatet av denna rapport och vet vilka negativa effekter en ekonomi i oordning kan ha för ditt liv borde det kunna motivera dig till att styra upp en bättre ekonomisk framtid och där med också en hälsosammare framtid för dig och din familj.

Vill man gå ett steg längre kan man också ifråga sätta om du verkligen ska skaffa barn innan du fått ordning på ekonomin. Med vad vi nu vet, vad du riskerar att utsätta ditt barn för, kan det uppfattas som rätt egoistiskt att skaffa barn innan ekonomin är under åtminstone någorlunda kontroll. Men det är inget jag kommer att diskutera i den här bloggposten, men använd gärna kommentarfunktionen för att dela med dig av dina egna tankar och åsikter.