Kategorier
Biografi

Charlie Munger – Från advokat till investeringsikon

Som många andra kom jag själv först i kontakt med Charlie Munger genom Warren Buffett. Inledningsvis var allt mitt fokus just på Buffett. Jag läste böcker om honom, jag samlade på citat han hade sagt och jag läste boken The Intelligent Investor skriven av Buffetts mentor Benjamin Graham.

Jag måste erkänna att trots mitt intresse för Buffett tog det rätt många år innan jag fick upp ögonen för hans ständige parhäst Charlie Munger. Det som fick mig att fastna för honom var hans humor. Finans är en bransch som ofta framstår som seriös, allvarlig och lite torr och tråkig. Därför var det en frisk fläkt när jag började se videos på YouTube med Charlie där han regelbundet sa roliga saker, trashtalkade och dissade åt höger och vänster.

Det märks sällan i hur jag skriver i min blogg och på Twitter försöker jag hålla en god ton då jag vet hur lätt det är för folk att missförstå och tolka saker annorlunda när de bara har några få tecken från en text av någon de inte känner. Men i verkligheten är jag ironisk, skämtsam och jag älskar friendly banter och trashtalk med glimten i ögat. Så jag insåg snabbt att Charlie Munger var en person i min smak.

Berättelsen om Charlie är inte bara en berättelse om humor och ekonomiska triumfer den präglas av så mycket mer än så. Hans strategiska tänkande, personliga resiliens och outtröttliga strävan efter kunskap och lärande utmärker honom. Lika så hans varma personlighet, hans skarpa sinne och så klart hans filantropiska sida där han bland annat donerat enorma belopp till olika utbildningsinstitutioner.

Charlie Munger – Funny moments
De tidiga åren – utbildning, militären och egna advokatbyrån

Charlie Munger föddes den 1 januari 1924 i Omaha, Nebraska. Hans far var advokat och hans morfar var domare vid USAs distriktsdomstol. Med den bakgrunden var det kanske inte så konstigt att Charlie gav sig in i den akademiska världen och redan som ung man visade han tecken på intellektuell nyfikenhet och stark drivkraft.

Hans akademiska bana inleddes med matematikstudier vid University of Michigan. Under andra världskriget tog han värvning och tjänstgjorde under tre år inom det militära. En period som inte bara ska ha givit honom mer disciplin utan även en djupare förståelse för världen. Trots att han var inom det militära fortsatte dock hans akademiska bana då han som en del av sin militärträning genomgick en specialistutbildning inom meteorologi vid California Institute of Technology för att kunna bli just meteorolog inom flygvapnet.

Efter tiden inom det militära fortsatte det akademiska fokuset då han gick i sin far och morfars fotspår och studerade juridik. Detta skedde vid Harvard Law School. Han var mycket framgångsrik som student och tog examen magna cum laude från Harvard vilket är en utmärkelse som tilldelas en liten toppgrupp av studenter i varje klass.

Efter sin examen från Harvard flyttade Charlie till Kalifornien och inledde en karriär som advokat. Inledningsvis var han en del av advokatfirman Wright & Garrett. Här började hans intresse för affärer och investeringar ta form, vilket senare ledde till att han startade en egen advokatbyrå, Munger, Tolles & Olson LLP. Under denna period började Charlie att utforma sin investeringsfilosofi vilken var starkt influerad av hans juridiska erfarenhet och sitt analytiska tänkande. Det visade sig att han hade en förmåga att se bortom det uppenbara och identifiera underliggande världen och möjligheter i olika företag något som skulle bli grunden för hans framgångar.

Charlie Munger – Om vikten av god utbildning
Warren Buffett och Berkshire Hathaway

Mungers övergång från juridik till att alltmer fokusera på investeringar blev en vändpunkt i hans karriär och var anledningen till att han träffade Warren Buffett. En gemensam bekant, Dr Edwin David, som var Mungers klient och Buffetts vän, föreslog att de två skulle träffas, då de hade liknande intressen och investeringsfilosofier.

Detta möte ägde rum 1959 i Omaha och de bägge fann att de delade många synsätt och idéer kring investeringar. Detta vart starten på ett långvarigt och djupt vänskapsband samt ett professionellt partnerskap som skulle vara fram till Mungers död.

Detta partnerskap speglas kanske främst genom det oerhört framgångsrika Berkshire Hathaway. Idag är Berkshire Hathaway ett av världens största och mest respekterade konglomerat, med betydande innehav i ett brett spektrum av industrier, inklusive transport, energi, försäkring, tillverkning och detaljhandel. Men det var verkligen inte så bolaget startade.

Ursprungligen var Berkshire Hathaway ett textilföretag, grundat i början av 1800-talet. På 1960-talet kämpade företaget med ekonomiska svårigheter på grund av förändringar i industrin och konkurrens. Buffett började köpa aktier i Berkshire Hathaway runt 1962. Vid den tiden var det fortfarande ett kämpande textilföretag. På tidigt 1960-tal hade Buffett identifierade Berkshire Hathaway som ett undervärderat företag. Hans initiala strategi var att köpa aktier i bolaget och sedan sälja dem tillbaka till företaget för en vinst.

Warren Buffett

Efter att ha kommit överens om ett pris per aktie med företagets dåvarande ledning, fick Buffett ett lägre erbjudande än vad som överenskommits. Denna förolämpning irriterade Buffett och ledde till att han istället beslutade sig för att köpa mer aktier för att få kontroll över företaget.

Buffett tog kontroll över Berkshire Hathaway 1965 efter en dispyt med dåvarande ledningen. Efter att ha tagit över, fortsatte han en tid att försöka vända textilverksamheten och driva den mer effektivt. Med tiden insåg Buffett att trots hans försök att förbättra effektiviteten, var textilindustrin inte lönsam på lång sikt. Buffett har senare kallat sitt ursprungliga köp av Berkshire Hathaway för sitt största investeringsmisstag. Dock blev detta ”misstag” ironiskt nog grunden till hans framtida framgång.

Denna framgång kom genom att han omvärderade sin strategi och började använda Berkshire Hathaway som navet för andra investeringar och förvärv. Två tidiga nyckelinvesteringar var investeringar är försäkringsbolagen National Indemnity och GEICO, vilket gav Berkshire Hathaway ett stabilt kassaflöde som kunde användas för ytterligare investeringar.

Även om deras samarbete och vänskap börjat tidigare så var det först 1978 som Charlie Munger blev officiellt en del av Berkshire Hathaway. Från och med detta spelade Munger en central roll i utformningen av Berkshire Hathaways investeringsstrategi och affärsbeslut, vilket bidrog till företagets extraordinära tillväxt och framgång under de kommande årtiondena.

Munger hade en betydande inverkan på Buffetts investeringsstrategi. Vilket innebar att börja investera i företag med starka konkurrensfördelar och god ledning till ett rättvist pris snarare än att bara leta efter undervärderade företag vilket varit Buffetts fokus tidigare.

I dag är Berkshire Hathaway ett av världens största bolag och äger bland annat fortfarande försäkringsbolagen National Indemnity och GEICO och har betydande aktieposter i välkända varumärken som American Express, Coca Cola, Bank of America och Apple.

En kort intervju med Charlie inspelade två veckor innan han gick bort.
Motgångar och utmaningar

När du läser den här texten är det lätt att tänka på Charlie Mungers liv som en dans på rosor från framgång till framgång. Men Charlie har tvingats ta sig igenom flera tuffa perioder under sitt liv. Den värsta var troligtvis när hans son Teddy tragiskt avled vid nio års ålder i leukemi. En annan motgång var att han gick igenom nästan halva sitt liv blind på ena ögat efter att en starroperation misslyckats.

Han upplevde även ekonomiska motgångar när flera av hans tidiga investeringar inte gick som planerat. På 60-talet startade han även företaget Wheeler, Munger and Company vilket var ett investeringspartnerskap. Detta företag upplevde betydande ekonomiska svårigheter och gick i praktiken under i slutet av 60-talet då bolaget drabbades hårt av en nedgång på aktiemarknaden.

Att uppnå en hög ålder är ofta ett mål för många, men ett sådant långt liv kan också innebära svåra förluster. Charlie Munger, som nästan nådde 100 år, upplevde den inte bara den smärtsamma verkligheten att överleva sin son utan även två fruar.

Investeringsfilosofi

Som tidigare nämnt så trodde Munger starkt på att hålla sig till företag med starka konkurrensfördelar. Detta var något han ansåg var avgörande för långsiktig framgång särskilt under perioder av ekonomiska nedgångar. Hans investeringsfilosofi var djupt rotad i långsiktigt tänkande och förståelse för företagens verkliga värde. Han betonade ofta vikten av att förstå ett företags affärsmodell och dess framtida kassaflöden innan du tog ett investeringsbeslut. Lärdomarna Charlie drog från det tidigare nämnda misslyckandet med Wheeler, Munger and Company bidrog sannolikt till att forma Mungers syn på investeringar och vikten av försiktighet och långsiktigt tänkande.

Mungers synsätt präglades av hans förståelse för mänskliga misstag och förutfattade meningar inom beslutsfattande. Han var känd för sitt raka sätt att kommunicera och hans förmåga att klargöra komplexa idéer. Något som gjorde honom till en mycket uppskattad talare vid Berkshire Hathaways årliga möten. Genom att framhäva vikten av disciplinerat tänkande och att undvika onödiga risker, blev Munger en ledstjärna för investerare som sökte en mer grundad och långsiktig strategi.

Filantrop

Charlie Munger var särskilt engagerad i att förbättra utbildningsmöjligheterna, vilket framgår av hans stora donationer till universitet som University of Michigan, University of California, Harvard University och Stanford University. Hans bidrag till dessa institutioner inkluderade inte bara ekonomiskt stöd utan också aktiva insatser i utvecklingen av deras campusområden, där han bidrog med sin vision och designidéer.

Mungers filantropi speglade hans övertygelse om utbildningens och kunskapens kraft. Han var fast övertygad om att investeringar i ungdomar och deras utbildning är grundläggande för en ljusare framtid. Genom sina generösa bidrag och engagemang förbättrade Munger livet för många studenter.

Humor och skarpt intellekt
Misstag att undvika under ditt liv, presenterat med en dos humor så klart

Jag har tidigare nämnt Charlie Mungers humor som huvudanledningen till att jag själv fick upp ögonen för honom. Hans humor och skarpa intellekt spelade en avgörande roll för Berkshire Hathaways årliga stämmors popularitet. Han var känd för sitt raka och ofta humoristiska sätt att uttrycka sig, vilket gjorde dessa möten underhållande samt informativa. Hans förmåga att bryta ner komplexa finansiella koncept till begripliga och ofta kvicka kommentarer drog åhörare och gjorde stämmorna till mer än bara affärsmöten; de blev lärorika och minnesvärda upplevelser.

Dessutom var hans samspel med Warren Buffett en stor del av attraktionen. Deras dynamik, där Mungers torra humor kompletterade Buffetts lugna stil, skapade en unik och engagerande atmosfär. Många deltagare kom inte bara för investeringsråd, utan också för att uppleva den unika kombinationen av visdom, humor och insikt som Munger och Buffett erbjöd.

Senare år

När Charlie Munger gick bort i slutet av november 2023 så var det endast strax över en månad kvar till att han skulle fylla 100 år. Med så mycket framgång i bagaget och en stor personlig förmögenhet som resultatet av denna framgång är det lätt att tro att när Charlie väl gick bort så gjorde han det efter något eller några årtionden med lugn och ro som pensionär. Men så var inte fallet.

Under sina senare år fortsatte Charlie Munger att vara en aktiv och central figur i Berkshire Hathaway, där han bidrog med sin omfattande erfarenhet och visdom. Han var vice styrelseordförande för bolaget ända fram till sin död och bara ett halvår innan han gick bort så var han som vanligt på plats på bolagets årliga stämma och bidrog med sin humor och intellekt. Han var också fortsatt aktiv som filantrop. Trots sin höga ålder fortsatte han att vara en skarp och respekterad röst inom investeringsvärlden.

Munger var och förblir en inspirationskälla för många inom affärs- och finansvärlden.

Om att sälja vs att behålla aktier/företag.
Vad andra har att säga om Munger

Genom åren har Charlie Munger blivit en inspiration och förebild för många. Här är några exempel på vad andra sagt om honom:

  • Warren Buffett:Charlie Munger har förmodligen gjort mer för att forma mitt tänkande än någon annan person på jorden.”
  • Bill Gates:Samtalen jag har haft med Charlie Munger har haft ett stort inflytande på mig. Hans förmåga att skärskåda komplexa problem och hitta klara, enkla lösningar är något jag verkligen beundrar
  • Mohnish Pabrai:Jag har lärt mig oerhört mycket från Charlie Munger; hans idéer om att undvika dumhet snarare än att aktivt söka efter briljans har omformat mitt sätt att tänka
  • Li Lu:Charlie Munger är inte bara en stor investerare, utan också en stor tänkare. Han kombinerar djup insikt med en enkel, rak kommunikation som är både inspirerande och uppfriskande
Charlie Munger citat

Charlie Munger är känd för sina många visdomsord och citat som speglar hans filosofi och livssyn. Här är några av hans mest minnesvärda uttalanden:

  • Om investeringar:Det bästa sättet att mäta din investeringsframgång är inte genom att om du slår marknaden utan genom om du har en plan och ett beteende som är rationellt, anpassningsbart och pragmatiskt.
  • Om beslutsfattande:Om jag inte är intelligent nog att förstå svaret på en fråga, försöker jag inte ge en bra gissning. Jag säger bara, ’Jag har ingen aning’.
  • Om livslångt lärande:Jag ständigt noterar vad jag inte förstår och sedan, när jag får tillfälle, försöker jag lära mig det. Men det viktigaste är att ständigt leta efter vad jag inte förstår.
  • Om tålamod:Den stora belöningen för de som har tålamod är att de ofta får mycket mer än de förväntade sig. Det bästa sättet att bli framgångsrik är att vara väldigt tålmodig.”
  • Om att undvika dumhet:Allt jag vill veta är var jag ska dö, så jag ska aldrig gå dit.”
  • Om att lära från andra:Jag har inget problem med att kopiera de goda idéerna från andra. Jag har lärt mig mycket från andra och jag tror inte att jag hade kommit långt i livet om jag inte hade gjort det.
  • Om etik:Ett system är moraliskt om de som har makten att fatta beslut också måste bära konsekvenserna.
  • Svårt eller lätt:Det är inte så att vi var så bra på att göra saker som var svåra. Vi var bra på att undvika saker som var svåra och att hitta saker som var lätta.”
  • Om förändring och anpassning:Världen förändras ständigt och de som inte förändras med den blir lämnade bakom.”
  • Om att ta ansvar: Du måste ta fullt ansvar för dina egna misstag. Det är mer konstruktivt att fokusera på dina egna fel än att skylla på andra.
  • Om enkelhet och rationell: Det är fantastiskt hur mycket långsiktig fördel folk som mig och Buffett har fått genom att försöka vara konsekvent rationella och genom att helt enkelt undvika att vara inkonsekvent irrationell.
  • Hur du blir rik: Warren och jag hade små summor pengar, vi spenderade alltid mindre än vad vi tjänade och vi investerade. Om du gör så och lever tillräckligt länge blir du rik. Det är inte så komplicerat.
Ett sevärt 45-min långt tal/intervju med Charlie Munger
Slutord

Det är ett enormt arbete att skriva en biografi om en person som Charlie Munger. Jag har gått igenom massor av olika källor och ibland stämmer inte den ena källan riktigt överens med den andra. Om du hittar några faktafel eller anser att jag missat något viktigt så dela gärna med dig genom att kommentera här så att jag kan förbättra kvalitén på denna biografi.

Utöver detta så skulle jag gärna höra hur du själv kom i kontakt med Charlie Munger och vilken din syn är på honom och om han haft någon särskild betydelse för dina egna tankar om investeringar. Dela med dig!

Bilden överst i detta inlägg är tagen av fotografen Nick Webb och används enligt följande licens. Fotot på Warren Buffett är från Fortune Live Media och används enligt följande licens. Bägge bilderna är beskuren för att passa med bloggens format.

Kategorier
Forskning Tankar och funderingar

Att inte gå i pension

Många som är aktiva inom ”spara och investera”-communityt online på tex Twitter och i bloggar har som mål att kunna gå i tidig pension. Planen är i regel att jobba hårt och spara mycket under ett antal år för att sedan kunna sluta arbeta tidigt och i stället leva på pengarna de sparat ihop.

I några extrema fall planeras det till och med att sluta arbeta innan de fyller 30 år. Men mer vanligt är kanske en 5-15 år innan normal pensionsålder. Det är inte orimligt att ha det målet, särskilt om du upplever ditt jobb som tråkigt och understimulerande.

Detta är säkert okej om du trivs på ditt jobb. Men om anledningen till att du vill sluta arbeta tidigt är att du vantrivs på jobbet, varför då fortsätta i 25 år till? Det leder bara till ytterligare 25 års lidande. Vore det inte bättre att skola om dig till något du brinner för, där du har roligt varje dag så att du kommer bort från lidandet inom en snar framtid? Samtidigt bör så klart inte jobb vara meningen med livet och det är fullt rimligt att alla inte vilja jobba fram till en pensionsålder.

Personligen var jag extremt driven och passionerad när jag började jobba. Men sen efter ett några år fick jag en downperiod där motivationen tröt. Då kändes tanken på en tidig ”pension” inte så dum. Men i stället gick jag tillbaka till universitet och pluggade några år och efter det har motivationen varit på topp. Varje dag har jag roligt på jobbet och just nu skulle jag inga tankar på att vilja sluta. Men det kan så klart komma att ändras, mer om det senare.

Staten flyttar dock ofta fram pensionsåldern, vilket gör det svårt att veta när du faktiskt kan gå i pension. När jag började jobba så var min beräknade pensionsålder 65 år. Förra året stod den som 67 år och i dag står den som 68 år när jag loggar in på Pensionsmyndighetens webbplats. Jag förväntar mig att gränsen flyttats fram till minst 70 år innan jag är i pensionsåldern och för den som föds i dag vågar jag inte ens tänka på var den kommer ligga på när det väl är deras tur.

Alltså är det logiskt och rimligt att spara och investera för att inte behöva jobba livet ut. Men behöver målet nödvändigtvis vara att sluta jobba tidigt? Kan målet i stället vara att försätta dig själv i en ekonomisk situation där du har möjlighet att jobba så länge du tycker att det är roligt? Det kan betyda att du slutar jobba relativt tidigt, det kan också betyda att du fortsätter med ett jobb du älskar långt efter normal pensionsålder.

Motsatsen till att vilja sluta jobba tidigt existerar faktiskt, de som vill fortsätta jobba även långt efter att de nått pensionsålder. Tittar du på många av de mest framgångsrika personerna i världen så jobbar de långt efter pensionsålder helt enkelt för att de har så roligt på jobbet. I kändisvärlden finns det gott om aktiva skådespelare, artister, konstnärer osv som jobbar mer eller mindre fram till döden. Nyligen gick finansprofilen Charlie Munger bort, 99 år gammal. Han var aktiv inom Warren Buffetts smått legendariska Berkshire Hathaway ända fram till slutet.

Tidigare i höst publicerade Sveriges Radio en intervju med 94-åriga Reimar Westerlind på teamat. Reimar berättar att han helt enkelt hoppade över att gå i pension. När han var i pensionsåldern så var det kris i hans bransch så han tyckte helt enkelt inte det var läge att lämna företaget och efter det har han bara fortsatt. Reimar säger att han inte har några planer på att trappa av utan att det tvärt om är en glädje att gå till jobbet varje dag, att han går dit med nöje eftersom det är så roligt.

I höst släpptes även en forskningsstudie inom området som studerat svenskar födda mellan 1949 och 1955, det vill säga deltagarna var mellan 68 och 74 år gamla. Enligt studien fortsätter ungefär en tredjedel av svenskarna att jobba när de nått pensionsåldern. En summa som var mycket högre än vad jag själv hade förväntat mig.

Hur mycket de jobbar varierar dock med åldern. Första året efter att de nått pensionsålder så jobbade 23% heltid men fem år senare så jobbade endast 11,5% heltid. Detta känns mer i linje men vad jag hade förväntat mig, dvs att folk väljer att trappa ner steg för steg.

Studien identifierar fyra huvudanledningar till varför folk väljer att jobba vidare efter pensionsålder och vilken effekt de olika anledningarna har på deras drivkraft att jobba vidare:

Ekonomiskt motiv
Är så simpelt som det låter, folk fortsätter att arbeta för att de behöver pengarna. Personer som jobbar vidare av ekonomiska skäl tenderar att behålla eller till och med öka arbetsengagemanget och ta på sig mer arbete. Dessa går sällan ner i tid.

Socialt motiv
För vissa är sociala kontakter på arbetsplatsen viktiga och de väljer att arbeta vidare för att behålla dessa sociala relationer. Enligt studien så går denna grupp ofta ner i tid eller helt lämnar arbetsmarknaden. Något forskarna tror kan bero på att de över tid hittar vägar att täcka sina sociala behov utanför arbetslivet.

Personliga motiv
Många fortsätter att arbeta för att de finner personlig mening och tillfredsställelse i sitt arbete. Dessa går sällan ner i tid och lämnar sällan arbetsmarknaden. Enligt studien så tyder mycket på att personlig tillfredställelse är en viktig faktor för att behålla arbetsengagemang.

Organisatoriskt motiv
Här hamnar alla de som fortsätter att arbeta baserat på efterfrågan från arbetsgivaren eller organisationens behov snarare än egna personliga motiv. Likt gruppen socialt behov så trappar dessa i regel ner i tid eller sluttar jobba helt med tiden.

Förhoppningsvis kommer ingen som är privatekonomiskt intresserade och spenderar tid på ekonomibloggar som denna att hamna i gruppen som fortsätter att jobba för att det måste, av ekonomiska skäl. Än bättre har du kanske till och med lyckas inspirera och motivera några av dina nära och kära så att de inte heller hamnar där. Av de fyra grupperna är denna verkligen mardrömmen, att du tvingas jobba kvar fast du inte vill då du behöver pengarna för att klara din vardag.

Det sociala alternativet känns logiskt om du trivs på din arbetsplats, då får du många vänner där och det kan vara svårt att lämna dessa. Men jag tror detta är något som kanske är värst om du är först i din sociala grupp att nå pensionsålder. Ju fler av dina vänner som går i pension, oavsett om de jobbar på samma arbetsplats eller andra desto större del av ditt sociala liv kan ske på vardagar utanför arbetsplatsen.

När det kommer till organisation och att arbetsgivaren ber dig att stanna så är det förstås smickrande att vara uppskattad och att de vill ha kvar en, så jag förstår att många inledningsvis tackar ja. Men jag förstår också att dessa inom en relativt snar framtid börjar trappa ner. Lojalitet är inte nödvändigtvis något negativt, men du har varit lojal mot arbetsgivare i årtionden, förr eller senare måste du börja prioritera dig själv.

Slutligen har vi det personliga motivet vilket är anledningen till att tidigare nämnda Reimar Westerlind och många andra inom sina områden framgångsrika personer väljer att jobba kvar. Du har helt enkelt för roligt på jobbet för att inte gå till det. Ditt jobb känns givande och meningsfullt. Om du har ett sådant jobb kommer du kanske inte vilja gå i pension och det är kanske just för dig rätt val att fortsätta jobba betydligt längre än de flesta.

Driv, motivation och hur roligt något är kan så klart ändras med tiden. Kanske känner jag inte detsamma om mitt jobb om tio år eller om tjugo år som jag gör i dag. Mitt långsiktiga mål är att ha roligt och göra det jag trivs med. Den dagen jag slutar ha roligt på jobbet är nog den dagen jag slutar att jobba. Alternativt blir dagen då något annat lockar mycket mer dagen jag slutar att jobba.

Jag tror dock att när jag slutar mitt vanliga jobb och får mer fritid, kommer en av mina hobbys att utvecklas till något större. Det vill säga att jag börjar dra in pengar på något av mina intressen till så stor skala att jag startar företag. Det behöver nödvändigtvis inte handla om enorma belopp bara större än för att räknas som vanlig hobbyverksamhet. Denna typ av jobb kommer jag nog att fortsätta med tills att jag dör, även om det mitt framtida företag gör så klart kan komma att förändras under resans gång i samband med vad jag tycker är roligt och är passionerad för förändras.

Vad har du själv för planer? När skall du sluta jobba? Eller ska du verkligen sluta jobba?

Kategorier
Inspiration Tankar och funderingar

Är det möjligt att både unna sig och spara samtidigt?

Många som sparar kritiseras av andra för att aldrig unna sig. Du måste ju leva med! Samtidigt kritiseras folk som kanske unnar sig lite väl mycket för att de inte sparar. Du måste ju ha marginaler om något oväntat inträffar! Tänk om det vore möjligt att både äta kakan och ha den kvar? Är det möjligt att både unna sig och spara samtidigt?

Om du är snål kommer inte ha några problem att spara, men du kommer också att ha svårt att unna dig saker. Om du är slösaktig köper du allt, impulsen styr, shopping är en passion. Du kommer unna dig men ha svårt att spara då pengarna snabbt tar slut.

Jag har själv en kompis som tillhörde den snålare skaran när han gick på gymnasiet. Hans föräldrar spenderade då, pga jobb, ett år utomlands. Min kompis och hans bror hade fått massa pengar från föräldrarna för att täcka årets kostnader. När min kompis bror bad min snåla kompis att köpa toalettpapper så svarade min kompis: nej jag behöver inte toalettpapper, jag kan gå på toa i skolan. Han lyckades även med konststycket att snusa i flera år utan att köpa en snusdosa själv.

Motsatsen är så klart alla människor som har för mycket månad kvar i slutet av lönen. Jag minns än i dag hur en äldre kollega för ett antal år sedan högt förklarade att med hennes lön är det minsann helt omöjligt att spara. Då tjänade hon mycket mer än mig och hennes barn var utflugna så hon hade inte den kostnaden. Själv satt jag där och valde att inte nämna att jag utan att anstränga mig kunde spara flera tusenlappar i månaden på min lägre lön trots att jag upplevde mig själv som ganska slösaktig.

Men snål och slösaktig är de två extremerna, det finns mellansteg. Låt mig introducera ekonomiskt omedveten och ekonomiskt medveten. Som ekonomiskt omedveten varken snålar eller slösar du. Du köper helt enkelt det du behöver när du behöver det. Går kontorsstolen du har till ditt hemmakontor sönder köper du en ny. Börjar din telefon efter några års användande bli seg köper du en ny. Är det dags för en ny jacka så köper du en ny.

Dessa saker behöver inte vara billiga, tvärt om kanske du unnar dig ordentligt. Du kan ha en förkärlek för kvalitet eller exklusivare märken. Detta ger troligtvis också utrymme för att litet sparande. Du kan sätta av några hundralappar eller kanske till och med någon tusenlapp i månaden.

Det sista alternativet, det som jag anser att alla bör sträva efter, är ekonomiskt medveten. Detta lämnar likt den ekonomiskt omedvetne utrymme för att unna dig, köpa dyrare saker, exklusiva märken osv. Faktum är att detta alternativ lämnar på sikt störst utrymme av de olika alternativen när det kommer till att unna sig, till och med mer än för den slösaktige. Samtidigt så lämnar det även ett stort utrymme för att spara.

Den ekonomiskt medvetne köper allt denne vill ha, men när det är möjligt så sker köpen vid rätt tillfälle. I stället för att köpa den nya kontorsstolen när den gamla går sönder så lägger du som medveten in ett par olika modeller av stolar till bevakning på en prisbevakningssite när du märker att din nuvarande börjar bli sliten. Några månader senare får du ett larm om priset på en av dom sänks med 1500 kr och du slår till.

Den ekonomiskt medvetne vet att runt var fjärde år behöver hon byta mobil så när det börjar bli dags kommer detta inte som någon överraskning i stället kan köpet enkelt tajmas in så att förra årets modell köps när den nya modellen släpps och den gamla reas ut billigt.

Den ekonomiskt medvetne har kanske en förkärlek för märkeskläder, kläder som är betydligt dyrare än andra, men passar på att köpa dom när de är på rea och nersatta med 50%.

Detta lämnar en hel del utrymmer för att äta kakan och ha den kvar. Du köper saker, du köper fina grejer, du lägger pengar på kvalitet och dina intressen. Men genom att du försöker att genomföra köpen vid rätt tillfälle så lämnar det samtidigt utrymme för ett större sparande.

Ju mer ekonomiskt medveten jag själv blivit desto mer försöker jag göra detta. Jag har ofta produkter för stora belopp på bevakning på Prisjakt och de flesta saker jag vill ha men som jag inte behöver akut köper jag den vägen.

Under årets sommar brände jag en hel del pengar. Jag köpte en ny säng, nytt täcke, nya kuddar och övriga sängkläder. Här valde jag att köpa lite dyrare saker som ergonomiska kuddar, täcke och lakan som är specialutformat för att sänka temperaturen och leda bort värme osv. Jag bytte även ut en stor del av vardagsporslinet. Sedan skaffade jag en persienn till ett fönster som saknade en vilket innebar att ta en firma som mätte, tillverkade den i deras fabrik och slutligen installerade den.

Vissa saker som persiennen var det bara att glatt betala fullt pris för. Men mycket annat passade jag på att köpa på de stora reor som var i somras. Tex är det sängrea i de flesta butiker varje sommar där många modeller är nersatta med 30-60%. De ergonomiska kuddarna kostade runt 1200 kr styck i stället för 1600 kr osv. Totalt hade allt det jag shoppade i somras gått på runt 50 000 kr men eftersom jag valde att handla vid rätt tillfälle så slutade det på cirka 27 000 kr.

Skillnaden är alltså runt 23 000 kr vilka jag kan spara, investera på börsen. Eller om jag skulle vilja ”unna” mig ännu fler saker.

Nu kanske någon säger att det är ju bra att spara pengar men jag orkar inte hålla koll på priser och jaga rabatter hela tiden. Grejen är den att nu för tiden behöver du inte göra det. Alla vet att det snart kommer en stor rea i samband med Black Friday. Alla vet att det därefter kommer en stor rea under mellandagarna osv. Lägg sedan till prisjämförelsetjänster som låter dig lägga in ett objekt till bevakning, glömma bort det och få en notis 8 månader senare när det är på rea. Vart jag vill komma är att det i princip inte krävs någon tid alls för att jaga bra priser nu för tiden. De stora har du koll på och de små får du en notis om i mobilen när de inträffar.

Den som slösar har sällan möjlighet att faktiskt unna sig utöver lite spontanshopping eftersom det sällan finns några pengar kvar att unna sig för. Pengarna börjar sina inte långt efter att lönen kommit och snart finns det inte mycket över till annat än mat på bordet.

Den som är ekonomiskt medveten bygger med tiden upp en åtminstone mindre förmögenhet. Jag hade själv betalt av mitt bostadslån innan jag fyllde 30 år och har i dag dessutom ytterligare ett par miljoner i tillgångar i form av investeringar och likvider. Detta gör att jag i dag kan unna mig vad jag vill när jag vill det. Och då har jag aldrig snålat för att nå ditt jag är i dag, tvärt om så har jag alltid köpt det jag verkligen vill ha och jag har ätit restaurangmat betydligt oftare än vad som är bra för midjemåttet.

Allteftersom den ekonomiskt medvetnes förmögenhet byggs upp når du en situation där du kan unna dig även när det inte sker vid rätt tillfälle. Jag har tex just köpt en ny mobil och en ny smartwatch. Bägge är av nya modeller och beställdes veckan innan de släpptes. Dessutom den dyrare pro-modellen på mobilen och motsvarande dyrare variant av klockan. Allt betalades kontant utan upplåsning på något abonnemang eller avbetalningsplan.

Nästa månad kommer jag troligtvis att köpa en ny dator, denna kommer att gå på runt 20 000 – 30 000. Även denna kommer köpas kontant utan någon avbetalningsplan eller liknande. Jag var i början av hösten på en weekend med några barndomsvänner, senare denna månad har vi en ny inplanerad.

Förra veckan var jag ut med en vän som studerar, det vart taxiresa, middag på restaurang, öl på en pub osv. Utan att tveka stod jag för hela notan. Min vän erbjöd sig att Swisha men det ignorerade jag. I dag skulle min mor och jag åka och hälsa på morfar. På vägen dit skulle mamma in i en matvarubutik och handla. När hon plockade fram sitt kort för att betala tog jag i stället fram mitt och betalade.

Dessa saker skriver jag inte på något sätt för att skryta eller för att framstå som bättre än någon annan. Tvärt om så har jag som alla andra brister och jag säger och gör säkert ofta saker som andra stör sig på. Det är dessutom långt från alltid jag betalar för någon annan, nu råkade dessa två tillfällen ha inträffat med några dagas mellanrum av en ren slump. Det kan gå månader utan att jag gör något sådant.

Var jag vill komma är att jag, trots att jag nästan hela mitt yrkesliv tjänat under medellönen i Sverige, befinner jag mig i dag i en situation där jag nu kan unna mig saker jag verkligen vill ha utan att behöva reflektera särskilt mycket över priset eller att det har någon påverkan på min ekonomi i övrigt. Dit har jag kommit genom att ha försökt vara ekonomiskt medveten under många år.

Än i dag väljer jag i regel att köpa vid rätt tillfälle snarare än här och nu. Men när det är saker som är viktiga för mig, saker som rör vänner eller nära och kära eller saker som kanske är lite onödigt men som är givande för något intresse eller hobby jag har så kör jag bara.

Om jag som tjänat under medellönen i Sverige nästan hela mitt yrkesliv kunnat ta mig dit så kan du också. Jag är till och med säker på att du kan lyckas mycket bättre än mig ekonomiskt, jag har trots allt varit rätt slösaktig i perioder.

Om jag tagit mig till en situation där jag kan äta kakan och ha den kvar samtidigt så kan du med! Var befinner du dig själv i dag? Är du en spara eller en slösa? Hur ser din långsiktiga plan ut?

Kategorier
Inspiration Tankar och funderingar Tips

Det är lätt att bli rik

Att bli rik är något som i folkmun ibland framstår som nått magiskt och ouppnåeligt för de allra flesta. Det är helt enkelt inget som vanliga människor blir. Rik blir du om du har tur och vinner på lottot, blir fotbollsproffs, riktigt stor kändis eller äger ett framgångsrikt företag. Sedan har vi så klart den vanliga åsikten att nästan alla som är rika är det för att de föddes rika av rika föräldrar.

Andra är av åsikten att vi har en stat som hindrar oss från att bli rika. Detta genom lagar, bestämmelser och höga skatter som begränsar möjligheten för dig att tjäna större summor pengar. Om du dessutom lyckats få ihop en större summa pengar vare sig det är genom hårt arbete, ett arv, idogt sparande, lyckade investeringar eller något annat så är staten där och beskattar dessa pengar om och om igen.

Dessa åsikter är både korrekta och totalt felaktiga på samma gång. Naturligtvis underlättar det om du vinner miljoner på lottot, blir ett fotbollsproffs i Real Madrid, har miljoner av följare i social media eller startar ett framgångsrikt bolag. Men du kan också bli rik genom ett helt vanligt jobb.

Absolut gör staten vissa saker, som till exempel höga skatter, vilket gör det svårare för oss medborgare att stå på egna ben och bygga upp något eget. Men trots dessa så är det möjligt att bli rik, det tar bara längre tid än vad det hade gjort annars. Och även om vi har problem i vårt land finns det också saker som är bra och kan underlätta att du når framgång.

Jag skulle faktiskt vilja gå så långt som att säga att det är lätt att bli rik. Men saker kan vara lätta och svåra samtidigt. Ett bra exempel på det är att gå ner i vikt. Det finns ingen överviktig person som inte vet att en hälsosammare livsstil med faktorer som bättre kost och mer motion med största sannolikhet skulle medföra att de gick ner i vikt. Det är inte svårt, alla vet det? Ändå är det samtidigt oerhört svårt med tanke på att många miljoner människor världen över skulle vilja gå ner i vikt, vet hur man går ner i vikt och ändå inte går ner i vikt.

Lite så är det med att bli rik. Lika många känner inte till hur du blir rikt som vet att deras livsstil kunde vara hälsosammare. Men många har ändå sett artiklar i tidningar, lärt sig lite om det på Samhällskunskapen på gymnasiet, kanske sett nått om det på TV, läst en blogg, sett ett YouTube-klipp eller två.

För att bli rik räcker det med att du konsumerar för mindre än vad du drar in varje månad och investerar mellanskillnaden. Om du gör detta relativt brett och tråkigt genom till exempel några fonder så är det nästan omöjligt att inte bli rik om du är villig att hålla på tillräckligt länge. Problemet är att få är villiga att vänta på att bli rika. Allra helst ska du bli rik redan i går.

Det är säkerligen en anledning till att spel för pengar är så populärt i vårt land. Enligt Folkhälsomyndigheten har de flesta i Sveriges vuxna befolkning någon gång spelat om pengar och nästan 60% har spelat om pengar det senaste året. Det bidrar säkert också till att många ser till idrottsproffs, kändisar, musiker, företagare osv för ofta dyker dom bara upp plötsligt i ditt medvetande när de plötsligt lyckas stort och media skriver om dom. Det verkar gå fort och snabbt. Vad du inte ser är åratal och ibland till och med årtionden av hårt arbete som föregått framgången.

Det är inget fel med att vilja bli rik fort men du måste vara medveten om att ytterst få blir rika fort och det är verkligen ingen garanti att du kommer lyckas att bli rik fort. Om du däremot är villig att bli rik långsamt kommer du nästan garanterat att lyckas. Många av Sveriges mest förmögna familjer är det för att de är långsiktiga och har byggt upp sina förmögenheter inte bara över årtionden utan i många fall över flera generationer.

Det behöver inte heller vara någon motsats, du kan jobba hårt på att bli rik fort, men du kan samtidigt har en backupplan som gör dig rik långsamt om du skulle misslyckas med att bli rik fort. Det viktiga är bara att misslyckande i din snabba plan inte får gå ut över din långsamma plan genom att du tex börjar nalla på de pengarna för att täcka förluster eller misslyckanden i din snabba plan.

Så vad är egentligen möjligt om du är villig att bli rik långsamt? Låt oss ta några konkreta exempel. Om jag loggar in på pensionsmyndighetens webbsida så säger den att min beräknade pensionsålder är 68 år. Det betyder att jag har ett antal år kvar innan jag ens är halvvägs genom mitt yrkesliv. Men jag skulle bli förvånad om dessa 68 år fortfarande gäller när jag faktiskt börjar närma mig det. När jag en gång i tiden började arbetade var prognosen att jag skulle arbeta till 65 så det har redan höjts med tre år.

Därför känns det inte orimligt att tänka sig att någon som bara är 20 år i dag kommer få arbeta till åtminstone ett par år efter 70. Men låg oss vara konservativa här och räkna på en pensionsålder på 70 år för någon som är 20 år i dag.

Om denna 20-åring sparar 100 kr av sin lön i månaden fram till pensionen och investerar den till någon slags snittavkastning för börsen så skulle dessa 100 kr i månaden växa till 3,2 miljoner kronor till pensionen. Med respekt för de som har det tufft att få det att gå ihop så är 100 kr i månaden väldigt lite.

När jag pluggade på universitet för sex år sedan så sparade många av mina kursare 500-1 000 kr i månaden (vissa mer än så till och med). Ett sparande på 500 kr i månaden skulle vid pensionen ha vuxit till 16 miljoner kronor och ett sparande på 1 000 kr i månaden skulle ha vuxit till 32 miljoner kronor.

SCB har siffror för medellön i Sverige, exakt vad den blir efter skatt beror bland annat på vilken kommun du bor i och om du är med i svenska kyrkan. Löst räknat så hamnar medellönen efter skatt på runt 28 300 kr. Denna siffra är alltså för en person, om du har ett hushåll med två vuxna som bägge tjänar som medellönen hamnar vi alltså på 56 600 kr i månaden efter skatt.

Sett till dessa siffror inser nog många att om du väljer att prioritera det så är det möjligt att spara betydligt mer än 1000 kr i månaden. Särskilt om du kan hitta ett billigt boende och har möjlighet att avvara bil. Det finns gott om individer som inte har någon extremlön men som ändå sparar 5000 – 15000 kr i månaden. Tittar du på extremer går det även att hitta de som sparar 15 000 – 25 000 kr i månaden utan någon jättelön. I det senare fallet ofta ett hushåll med gemensamt sparande.

Vid 5 000 kr respektive 10 000 kr i månaden så skulle det första växa till omkring 161 miljoner kronor till pensionen och det andra till 322 miljoner.

Ett rimligt argument många lyfter är att de är okej med att inte bli rika snabbt men de vill inte heller vänta till pensionen med att bli rika. Självklart är det jag skriver här ingen motsättning mot det. Det finns inget som säger att du behöver spara fram till pensionen. Det är ju inte som att du har 0 kr dagen innan pension och så på pensionsdagen så växer det magiskt plötsligt till 50 miljoner kronor. Du kan när som helst under resans gång sluta spara och använda de pengar du fått ihop fram till dess. Eller helt enkelt sluta spara och bara låta det du redan sparat ihop växa vidare utan några nyinsättningar.

Alla dessa siffror är så klart extrema förenklingar där jag inte brytt mig om att justera för skatt Investeringssparkontot, inte räknat på att beloppet du sparar troligtvis varierar över ditt yrkesliv då din lön i slutet av karriären är markant högre än i början. Jag har också valt en simpel rakt avkastning på och ett snitt där andra människor hade kanske valt ett annat snitt eller justerat avkastningen år för år för att matcha börsens faktiska svängningar.

Tanken är inte att ta fram några exakta siffror utan mer visa vad som är möjligt. Jag tror inte det spelar inte någon stor roll om siffran på slutet blir 50 miljoner, 100 miljoner eller 150 miljoner. Budskapet är ändå det samma, det är lätt att bli rik så länge du är villig att prioritera det i ditt liv och är villig att låta det ta tid.

Tro nu inte att jag anser att du skall spara 20 000 kr i månaden eller ens 10 000 kr i månaden. Jag är övertygad att om du bara lägger 1 000 kr i månaden så kommer det räcka för att du skall bli rikare än majoriteten i vårt land. En annan vanligt förekommande förhållningsregel som vissa kör på är att 10% av din lön skall sparas och investeras resten kan du med gott samvete konsumera upp.

I slutändan handlar det om dina egna mål, ambitioner och prioriteringar för vad som är rätt för dig. Livet handlar om så mycket mer än bara sparande och investerande. Men det är lätt att bli rik om du verkligen prioriterar det och är långsiktig.

Hur mycket sparar och investerar du?

Kategorier
Inspiration Tips

Löneförhandling – Hur jag slog inflationen

Ingen har nog missat att vi ha skyhög inflation i Sverige. När jag fick min årliga löneökning förra hösten låg inflationen på över 11%. I skrivande stund ligger de senaste inflationssiffrorna enligt Statistiska Centralbyrån på 9,7% (KPI maj 2023. En så hög inflation innebar att i princip alla svenskar blir fattigare då våra pengar minskar i värde. Det innebär också tuffa löneförhandlingar där de flesta åker på smärtsamma reallöneminskningar.

Just den sista biten blir än tuffare på många med arbetsplatser där befintliga avtal redan finns. Ofta ligger avtalen på endast runt 1,5-3% och där nya avtal skall till visar facken i regel att de är usla på att förhandla. Min arbetsplats är en stor organisation med tusentals anställda och nästan alla hamnade på runt, 2-3% vid förra lönerörelsen. Det vill säga kraftiga reallönesänkningar och ett stort missnöje som effekt.

Jag tror inte att någon blir glad av en reallönesänkning men detta blir än värre om du är en av de som strävar efter att prestera bland de bättre på arbetsplatsen. Varför göra det där lilla extra och försöka prestera bättre än den stora massan om din arbetsgivare som tack sänker din lön? Men det finns faktiskt sätt att slå inflationen eller åtminstone inte drabbas av lika stora reallönesänkningar som den stora massan. Hur jag själv gjorde i höstas samt vad jag gjort för att ha en chans att slå inflationen denna höst kommer jag att berätta mer om här.

Jag har tidigare berättar om Min sämsta löneförhandling, där jag vart uppläxad av personalchefen för att jag var så dålig på att löneförhandla. Under åren som gått sedan dess det har jag lärt mig mycket. Till att börja med vill jag här, innan jag går in på de speciella sakerna jag gjorde för att slå inflationen i höstas samt mina planer för detta år, dela med mig av mitt bästa grundtips. Det är att ha ett dokument där du regelbundet under året skriver ut de speciella saker som inträffar som kan vara värda att lyfta vid en framtida löneförhandling.

Det är lätt att tänka att det där kommer jag ihåg, men när du väl sitter där i löneförhandlingen har du helt glömt bort vad som inträffade nio månader tidigare. Därför bör du uppdatera ditt dokument varje gång du gör något extra, nått utöver det vanliga eller där du lyckas ovanligt bra. Det kan även handla om feedback från andra, saker chefen, kollegor och kunder säger när de tackar dig eller berättar hur mycket de uppskattar något du gjort, hur du hjälpt dom eller hur du löst ett problem.

Du kommer troligtvis inte att använda dig av allt i detta dokument, du kanske inte ens använder majoriteten av det. Men bara att du har med dig en lista över allt positivt du bidragit med gör det mycket lättare att lyfta konkreta exempel, händelser och fakta när du väl sitter i lönesamtalet. Dessutom kan vissa av dom fungera som rena boosters för dig själv som gör att du står på dig och är tuffare i samtalen än vad du kanske annars hade varit.

Mitt eget sådana dokument var inför förra årets lönesamtal rekordlångt. Hela sju sidor av text, bilder och lite statistik. Dokumentet för årets lönesamtal är bara på en och en halv sida hittills, men det är fortfarande tid kvar så det lär växa en del till dess. Dessutom brukar jag någon dag innan lönesamtalet sätta mig ner och verkligen brainstorma och utveckla det som står i dokumentet.

En sak som kan vara värt att ha med sig är att det inte alltid behöver vara särskilt avancerade eller stora saker. Ett exempel på en pyttesak jag har med i årets dokument är denna:

Vet inte direkt om min chef bryr sig mycket om bilden ovan, även om jag fick meddelandet efter ett väl utfört uppdrag. Jag tror inte ens att jag kommer att visa den för chefen. Men när jag sitter där under lönesamtalet och ser meddelandet jag fick så ger det mig lite extra säkerhet i att folk uppskattar vad jag gör vilket stärker mig när jag förhandlar.

Jag har vid två tillfällen under min yrkeskarriär erbjudits ”löneökningar” som legat på under inflationen. Bägge gångerna gick jag till min chef (olika chefer vid dessa två tillfällen) och helt enkelt sa att vid det senaste medarbetarsamtalet så lyftes massor av saker som du tycker att jag gjort bra. Saker där jag antingen gjort mer än vad som kan förväntas eller saker jag gjort bättre än majoriteten av de anställda. Därefter ställde jag frågan: om vi nu är överens om att jag presterar så bra, hur kan du då motivera att jag skall få sänkt reallön? Det kunde inte cheferna och kom strax efter tillbaka med ett nytt förslag som låg marginellt över inflationen.

Men vid bägge dessa tillfällen var inflationen maklig, tänk att facket förhandlat fram 2,2%, inflationen ligger på 2,5% och chefen kommer tillbaka med 2,6%. Jag hade under förra året inga illusioner om något sådant skulle vara möjligt när inflationen låg på över 10%. Däremot visste jag att om arbetsgivaren gick rakt av på det fackliga avtalet och inte gav något extra trots hur jag presterat under året så skulle jag börja överväga andra arbetsgivare. Jag vill vara tydlig med att detta inte var något jag hotade med eller ens nämnde för arbetsgivaren. Det var bara något som gav mig trygghet och självförtroende inför diskussionerna, att jag inte var beroende av arbetsgivaren.

När inflationen är så hög som den är i dag samtidigt som facken är dåliga på att löneförhandla eller sitter på långa avtal är det värt att lyfta att för de allra flesta är det bästa sättet att få upp lönen lite extra är att byta arbetsgivare. Faktum är att det i regel är det bästa sättet att få upp lönen även när inflationen ligger på mer normala nivåer. Jag har hört andra nämna att det bästa för löneutvecklingen är att byta arbetsgivare ungefär vart tredje år.

Mitt personliga mål har dock aldrig varit att maximera lönen, även om en högre lön alltid är roligare att få än en lägre. Tvärt om har mitt mål varit att ha ett jobb jag verkligen trivs med och en arbetsplats där jag har roligt varje dag. Om jag inte har roligt dagligen hade jag nog snart bytt jobb även om jag tjänade bra.

Så vad gjorde jag då förra året som medförde att jag lyckades slå inflationen? Och vad har jag gjort i år som medför att jag har goda chanser för att slå den igen? Detta är två helt olika saker, låt oss börja med förra året.

Jag har under större delen av mitt vuxna liv, sedan jag vart klar med mina vanliga studier, sporadiskt tagit distanskurser på Universitet/Högskolan vid sidan av mitt yrke. Detta har gått i vågor, ibland en kurs här och där, ibland mer intensivt och ibland ett par år helt utan kurser. Vissa kurser har jag läst med målet att klara, andra bara för skojs skull utan några direkta ambitioner. Jag gick nyss in på antagningen.se och räknade efter på min meritlista där och konstaterade att jag har 160,6 hp från distanskurser. Inte lika många som jag har från ”vanliga” studier men inte heller långt efter.

Som tur var noterade jag redan innan inflationen vart skyhög att jag var bara saknade 60 hp för att få ytterligare en examen och påbörjade redan 2021 arbetet för att nå den. Så redan när inflationen började stiga hade jag hunnit en bra bit. För att snabba på det hela passade jag dessutom på att läsa sommarkurs.

Under hösten 2022, lagom till lönerörelsen fick jag klart min nya examen. Denna examen är relevant för mitt jobb och bidrog till att jag fick ett lönepåslag på ett par tusenlappar mer än det fackliga avtalet vilket tog mig upp till 13,6% jämfört med inflationen som då låg på strax över 11%. Jag lyckades alltså slå den rekordhöga inflationen!

Nu tänker du kanske att okej du kunde fixa en till examen, men jag sitter inte med 100 extra hp i bagaget redo att användas om jag läser några extrakurser nu. Lugn du är inte ensam, det är nog få personer som befinner sig i den situationen. Men det behöver du inte heller göra för att kunna dra nytta av studier. Det behöver inte handla om att ta ytterligare en examen, bara att läsa en kurs kan bidra vid löneförhandlingar. Det har det gjort för mig tidigare.

Förutsatt att du jobbar med något du är intresserad av kan det dessutom vara kul att plugga extra, ta en sommarkurs eller läs på distans vid sidan om jobbet. Är kursen du valt relevant för ditt yrke kan du också använda den vid nästa löneförhandling. En enstaka kurs är en god motivering till varför din chef bör ge dig lite extra så länge den är relevant för ditt yrke. Dessutom är det är alltid en konkurrensfördel för dig om du fortsätter att utvecklas medan många andra i din bransch står stilla.

Som jag tidigare nämnde har jag också gjort något i år som medför att jag med största sannolikhet även kommer slå inflationen vid höstens förhandlingar. Jag har dock inte läst en kurs sedan senast. Eftersom jag läste så mycket extra under en kort period kommer det nog att dröja något eller några år innan jag på nytt ger mig på att plugga vid sidan om jobbet. Vad jag i stället gjorde under våren var att jag sökte ett av alla de specialuppdrag som jobbet utlyser varje år. Bara någon dag innan jag gick på semester för sommaren fick jag reda på att jag fått det.

Detta innebär ganska många extra tusenlappar i månaden och att jag kanske till och med slår förra årets procentuella löneökning. Men och detta är ett rätt stort men för det jag skriver är en sanning med modifikation. Dessa pengar är knutna till uppdraget snarare än en vanlig löneökning vilket betyder att de ligger som ett arvode ovanpå den vanliga lönen och alltså inte påverkas av framtida löneförhandlingar och när jag någon gång i framtiden lämnar det uppdraget så förlorar jag också de extra pengarna. Och även om jag tror att den nya roll och extra ansvar som det nya uppdraget kommer att medföra kommer vara både roligt, utvecklande och givande så är det inget jag tror att jag kommer vilja hålla på med för alltid. Med åtminstone här och nu kommer det att ge mig en temporär fördel mot inflationen.

Vad finns det för extrauppdrag, nya tjänster eller andra typer av befordran du själv har möjlighet att försöka nå som skulle gynna din egen ekonomiska utveckling? Och kanske ge dig nya givande erfarenheter och bidra till din utveckling?

Slutligen låt oss prata om år tre. Hur skall jag lösa inflationen då om den fortfarande är hög? Jag har inga planer på att läsa några kurser på Universitet under året så jag kommer inte ha något sådant i bagaget för 2024. Jag kanske inte ens har kvar mitt extrauppdrag om jag till exempel skulle känna att jag inte tycker det är roligt och givande. Då finns det bara ett sätt att få en riktigt stor löneökning och det är den jag nämnde i början av denna artikel och det är att byta arbetsgivare. Detta är dock något jag inte har några planer för i dagsläget så det kommer med största sannolikhet inte att inträffa. Alltså kommer jag få storstryk av inflationen 2024 om den fortfarande ligger kvar på skyhöga nivåer.

Däremot har jag alltid haft ambitionen att fortsätta utvecklas, lära mig nya saker, utvärdera det arbete jag gör och försöka förbättra mig baserat på den feedback som utvärderingarna ger. Så länge jag har roligt och känner mig väl behandlad av arbetsgivaren så försöker jag göra det där lilla extra som kanske inte alla gör. Så förhoppningsvis kan allt detta bidra till att jag åtminstone marginellt får mindre stryk av inflationen 2024 än vad jag hade fått annars. Eller än bättre att Riksbanken lyckats få inflationen under kontroll och att den är nere på mer normala nivåer.

Hur ser din egen kamp för att slå eller åtminstone få mindre stryk av inflationen ut?