Kategorier
Tankar och funderingar

Misstagen jag gjorde under pandemin

Misstag jag gjorde under förra året kostade mig nästan en miljon kronor. Vilka var misstagen? Varför gjorde jag dom? Vad har jag lärt mig av dom? Vad tar jag med mig från det hela till nästa större börskris? Allt detta besvaras nedan.

För att förstå mina tankar och mitt agerande under pandemin måste jag först börja med att berätta lite kort kring hur finanskrisen påverkade mig då mycket av mitt agerande under pandemin bygger på erfarenheter från finanskrisen. Jag var med på börsen under finanskrisen så jag både såg och upplevde vad som hände mellan 2007 – 2009. Jag lärde mig mycket av den och jag gjorde mycket rätt under den. Mitt agerande då utgör grunden för den lilla förmögenhet jag har i dag.

Den korta versionen av mitt agerande under finanskrisen var att jag såg den som troligtvis en av de bästa möjligheterna att investera under min livstid. Därför försökte jag trycka in så mycket pengar som möjligt på börsen. Jag la in en stor del av min lön varje månad och jag hade även en del pengar som jag egentligen hade tänkt använda till en större amortering av lägenhetslånet som jag i stället la på börsen.

Anledningen till att jag såg det som en extremt god möjlighet att investera på var att jag upplevde det som att extremt många branscher och bolag i Sverige hade drabbats väldigt hårt trots att de inte direkt hade särskilt mycket att göra med den finanskris som spreds från USA. Jag kände helt enkelt att många branscher och bolag i Sverige var ner betydligt mer än vad som var rimligt med tanke på hur liten del av krisen som faktiskt nådde Sverige och hur bra det faktiskt gick för dessa bolag.

Det enda jag ångrar att jag inte gjorde under krisen var att låna massor för att investera. Jag har alltid varit väldigt konservativ när det kommer till skulder och jag är en sådan som till och med har betalt av hela mina bostadslån och studielån. Hade jag varit i samma situation igen hade jag lånat en miljon för att kunna investera extra mycket om ett sådant läge uppstod på nytt.

När pandemin slog till så såg jag den som en betydligt värre kris än vad finanskrisen var. Under finanskrisen tuffade det mesta på som vanligt, företag, jobb, produktion, handel osv. Naturligtvis så ökade arbetslösheten lite, vi fick se några konkurser mer än vanligt och liknande men på det stora hela så tuffade både Sverige och många andra länder på som vanligt. Trots att det mesta tuffade på som vanligt under finanskrisen så rasade stockholmsbörsen med över 50%.

Eftersom det mesta såg värre ut under pandemin, saker tuffade inte på som vanligt, tvärt om stängde hela samhällen och länder ner, lockdown. Statistiken för Sverige i våras talade sitt tydliga språk i princip allt var värre än under finanskrisen. Arbetslösheten, antalet konkurser, bnp, varsel per månad osv. Därför trodde jag också att börsen skulle drabbas värre än under finanskrisen eller åtminstone på ungefär samma nivå.

Som mest var den svenska börsen strax ner över 30% från toppen och bottnen nåddes redan i mars. Jag trodde då att vi bara hade sett början. Hur skulle börsen kunna gå uppåt nu när arbetslöshet, konkurser och varsel bara ökad samtidigt som andra länder stängde ner helt vilket drastiskt borde minska efterfrågan på många svenska produkter?

Baserat från mina erfarenheter under finanskrisen så var jag redan från starten av pandemin helt inne på att får vi se en ordentlig krasch så kommer jag att göra den där stora belåningen som jag aldrig gjorde under finanskrisen. Jag satte nån stans på mellan minus 35-40% som riktlinje för att göra sak i planen då jag aldrig trott mig skicklig nog att träffa botten så kändes det som ett rimligt läge att börja köpa även om jag trodde att risken var stor att krisen skulle bli djupare än så.

I stället så vände det uppåt redan i mars. Trots att allt såg sämre och sämre ut i samhället och mer och mer stängde ner världen över så fortsatte börsen att stiga och stiga. Jag trodde detta bara var tillfälligt och att vi fortfarande hade det värsta framför oss, då skulle det riktiga raset komma innan börsen till sist kunde börja återhämta sig på riktigt. Men vi vet ju alla hur fel jag hade nu.

Utöver att det aldrig vart någon belåning så pausade jag även mitt månadsinvesterande för att i stället lägga de pengarna på hög för att kunna gå in med dom när börsen rasat mer. Jag har dessutom ytterligare runt 100 000 kr som en buffert för oväntade händelser då jag är trygghetsnarkoman. Denna buffert använder jag dock som extra krut vid större nedgångar, så planen var att gå in med dom tillsammans med allt annat när det var dags.

Om jag i stället för att vänta på 35-40% slagit till redan vid 30% och kört på den där miljonen i belåning, fortsatt med månadssparandet samt pumpat in min buffert så hade jag tjänat cirka 952 000 kr i ren vinst baserat på hur min portfölj utvecklades därifrån och fram till nyår. Jag förlorade alltså nästan en miljon pga att jag förväntade mig ett scenario likt finanskrisen i stället för ett mycket mildare och snällare.

Det är naturligtvis väldigt enkelt att vara efterklok och hade backtrading varit möjligt så hade vi alla varit miljardärer så det är ingen idé att gräma sig över den här typen av misstag. Jag var tex millimeter från att köpa aktier i Amazon när de stod i runt 50 dollar (dollarn var mycket längre jämfört med kronan då) under finanskrisen och jag är säkert på att de flesta som läst detta har många saker under er tid som investerare som ni önskar att ni gjort annorlunda.

I stället får man vara lite mer tålmodig och fortsätta investera på börsen, låta ränta på ränta göra jobbet. Och även om det inte vart några 952 000 kr extra i vinst förra året så drog jag åtminstone in mer på börsen än vad jag gör på mitt vanliga jobb, det är väl inte så illa? Eller ja det beror ju iofs på hur dålig min lön är så vi talar om något annat! 😀

Vad som är mer intressant är att försöka lista ut vad som gick fel och försöka lära sig av det som hände. Jag upplevde att jag lärde mig extremt mycket under finanskrisen och ändå gick det så fel nu. Varför? Och vad kan jag lära av det?

Det är främst två saker som jag kanske inte missade helt men åtminstone underskattade vilken stor effekt de skulle ha.  Det ena är hur mycket vissa företag och branscher skulle gynnas av Pandemin. En stor orsak till att börsen gick så bra som den gjorde var just det att samtidigt som vissa branscher slaktades på börsen så frodades andra nått enorm och fick se kurser rusa massor.

Många olika branscher gynnades när folk plötsligt jobbade hemifrån i stället för på kontoret, när folk beställde hem sin mat i stället för att gå ut och äta, när folk vill ha underhållning de kunde ta del av i hemmet i stället för nere på stan, när folk började träna och motionera hemma i stället för på gymmet osv. Särskilt bolag med anknytning till IT som streamingtjänster, gaming, e-handel osv gick som tåget och jag hade själv flera innehav som steg med 50% eller mer under året.

Många IT-relaterade bolag har dessutom den stora fördelen av skalbarhet som låter dom relativt lätt växa mycket på ett sätt som är betydligt svårare för icke-digitala bolag. Ett gamingbolag kan lika lätt sälja sitt spel till 10 000, 100 000 eller 1 000 000 personer. Det är inga större problem för ett ljudboksföretag att 40 000 i stället för 20 000 människor lyssnar på en bok. Produktionskostnaden per kund sjunker till och med för streamingtjänster kan få 2 miljoner att titta på en serie i stället för 1 miljon.

Här grämer jag mig faktiskt då denna typ av företag är ett område jag själv varit intresserad av sedan långt innan pandemin och där jag sedan tidigare har flera sådana bolag i portföljen. Jag borde ha kunnat lyckas ännu bättre här. Jag insåg att denna typ av bolag skulle gynnas och i våras sålde jag faktiskt av ett par av mina innehav i bolag som jag trodde skulle missgynnas eller åtminstone inte gynnas av krisen och pengarna flyttade främst över tillbolag inom detta område. Men jag trodde inte att det skulle vara nog för att väga upp för en hel värld som hade stängt ner, konkursvågor, varsel, lockdown och så många andra branscher i kris pga allt detta.

Det andra jag underskattade var alla stimulanspaket som pumpades in i ekonomin, framförallt i USA. Här har jag inte så mycket att säga annat än att jag tycker att dom är svåra att förstå sig på. Hur vet jag på förhand vilken effekt de kommer att få? Är dom för stora? Är dom för små? Är dom lagom? Är dom bra? Är dom dåliga? Vilken effekt kommer ett stimulanspaket i USA få för börskursen på ett svenskt bolag på den svenska börsen? Dom ligger helt enkelt lite utanför min personliga kompetensnivå.

De lärdomar jag tar med mig till nästa kris får bli att inte underskatta stimulanspaket, även om jag inte kompetensen att bedöma dom mer ingående kommer jag åtminstone att kunna jämföra dom med tidigare stimulanspaket. Är dom tex större eller mindre än vad de var under pandemin?

Den andra lärdomen blir att inte titta på börsen som helhet, titta på bolag och branscher. Vid nästa stora kris skall jag försöka att inte titta på vad som känns som en rimlig nedgång för börsen i stort utan för bransch för bransch. Även om flygbolagen rasar med 90% och gaming endast med 20% är det kanske fyndläge i gamingbolagen och flygbolagen bör undvikas som pesten. Vad misslyckades du själv med under pandemin? Vad har du lärt dig av det? Eller gick allt som på räls och du träffade rätt över allt? Vad har du lärt dig av framgångarna? Vad tar du med dig från pandemin till nästa börskris?

Kategorier
Tankar och funderingar

På en personlig nivå var 2020 ett bra år för mig

Tar emot att säga det med tanke på hur svårt många haft det och fortfarande har det. Men även om du bortser från det uppenbara, att min portfölj gick riktig bra, så var mycket med 2020 positivt för mig på en rent personlig nivå. Förstå mig rätt pandemin har medfört massor av lidande och jag hoppas verkligen att vaccinen som nu börjat delas ut fungerar och sätter stopp för pandemin. Jag kommer dessutom säkert att få äta upp de positiva ord jag skriver nu under 2021.

Men vad jag menar med positivt så kan vi börja med att jobba hemifrån. På mitt jobb körde vi hemifrån från mars fram till semestern. Sedan var vi tillbaka på jobbet igen efter semestern för att köra ett par månader på plats innan vi återigen pga den eskalerande smittspridningen i samhället gick tillbaka till att jobba hemifrån i slutet av hösten.

Att jobba hemifrån har verkligen bidragit till ökat livskvalitet på flera olika sätt samtidigt som det har ökat effektiviteten på jobbet. Till att börja med så är jag kvällsmänniska, oavsett om jag går upp klockan 05 eller klockan 09 så börjar jag inte att bli trött på kvällen fören någon gång mellan midnatt och klockan 02.

Jag hade till och med två år där jag pendlade till grannstaden och var tvungen att gå upp riktigt tidigt varje morgon. Det medförde ingen skillnad på vilken tid på kvällen jag vart trött och somnade, så det handlar inte om att det är nått jag bara kan ändra på eller vänja mig av med, jag är helt enkelt en kvällsmänniska.

Att nu kunna sova en timma extra varje morgon gör stor skillnad för hur pigg jag är efter jobbet och hur mycket energi jag har på kvällarna. Detta medför att jag är betydligt aktivare både privat och socialt efter jobbet. Jag får mer gjort, tränar oftare, umgås mer med vänner, lagar bättre mat osv.

Nu har jag inte jättelångt till jobbet men även tiden det tar att ta sig till och från jobbet gör ju skillnad i hur mycket fritid man har. Även om det som i mitt fall inte är så långt utan kanske bara handlar om en 40 min om dagen så blir 40 min om dagen mycket tid om du slår ut det över varje vardag i flera månader. Då kan ni ju tänka er vilket lyft det måste vara för alla som pendlar 2-3 timmar om dagen.

Mina chefer uppmuntrar oss att röra på oss eftersom de vet att vi troligtvis blir mer stillasittande hemma än vad vi är på kontoret. Så de flesta dagar har jag givit jag mig ut på en långpromenad i solen mitt på dagen. Vi vet ju alla hur lite sol vi har vissa delar av året så att kunna komma ut och göra det medan den faktiskt är uppe gör helt klart skillnad! Jag har även ett rätt nice utegym i närheten som jag ofta tog svängen förbi när det var lite varmare ute.

En annan stor skillnad är att jag inte alls blir störd på samma sätt som jag ofta blir i ett öppet kontorslandskap med massa andra människor. På jobbet kan jag sällan sitta fokuserat med en sak längre än en kvart innan något annat stör, någon kommer med en fråga, en diskussion uppstår, du skall hjälpa någon osv, det behöver inte ens ha med dig att göra räcker med att två bredvid dig börjar snacka så hör du hela konversionen vare sig du vill det eller ej. Vi var ett helt gäng som i våras under ett onlinemöte konstaterade att det hade blivit betydligt mindre övertid under våren jämfört med normalt då vi helt enkelt blev klart med mer under ordinarie arbetstid då vi fick jobba i fred och inte vart störda lika mycket.

Ett annat lyft med jobbet som inte har med pandemin att göra är att vi flyttat till nya lokaler under året vilket har varit ett helt galet lyft, utan att överdriva för mycket så kan du tänka dig skillnaden på att flytta från typ baracker till en gamla klassisk byggnad med högt i tak, stora fönster och vacker utsikt.

Efter att jag passerade 30-strecket så minskade tiden med vänner. Många flyttade till andra delar av landet för jobb, en del bor till och med i andra länder, en del har börjat få familj och barn som tar upp mycket av tiden och på vardagarna efter jobbet så är många för trötta för att umgås och göra saker. Vi ses helt enkelt mer sällan jämfört med när vi var yngre.

Nu under pandemin har folk plötsligt fått betydligt mycket mer tid över, energi, är piggare även på vardagar samtidigt som många andra aktiviteter som ofta tog upp vår tid har ställts. Det har medfört att vi fått massor av tid för varandra igen. Jag har flera vänner som jag umgåtts mer med under 2020 jämfört med de föregående fem åren tillsammans. I några fall vänner jag inte umgåtts med på åratal som jag nu är tillbaka med och ofta umgås med ett par gånger i veckan. Jag har till och med fått ett antal nya vänner när kompisar till kompisar har börjat vara med på aktiviteterna.

Naturligtvis sker allt detta digitalt under pandemin. Vi har två fasta kvällar i veckan där vi har spelkväll tillsammans men utöver dessa två kvällar så sker mycket spontant umgänge den vägen. Om man besöker vår Discordkanal (programmet vi använder för att kommunicera) på helt andra tider och dagar så sitter ofta ett gäng tillsammans där och umgås, gör saker tillsammans eller bara snackar skit. Folk kommer och går där om vart annat hela dagarna, kvällarna och nätterna.

En sak jag noterat att vissa andra klagar på, när jag läser om pandemin i media, är hur tråkigt de tycker att de är att vara hemma. Folk klättrar på väggarna, har det jättetråkigt och är desperata efter att komma ut och göra saker. Så har inte jag känt det alls. Sedan jag flyttade hemifrån för många år sedan och började arbeta så har jag alltid tänkt så här:
Oavsett hur kul det är att resa, träffa kompisar, vara ute på olika aktiviteter osv så finns det två platser där jag med största sannolikhet kommer att spendera majoriteten av mitt liv innan pensionen på och det är på jobbet och i mitt hem.

Därför har jag redan från början alltid tänkt som så att om det är dessa platser jag kommer att spendera mest tid på så måste dessa platser vara sådana som jag verkligen tycker om att vara på. Jag måste ha ett jobb som jag tycker är roligt och givande och jag måste ha ett hem där jag trivs så bra att jag knappt vill lämna det.

Därför har jag långt innan det vart tal om pandemier, social distansering, nedstängda samhällen, inga resor med mera alltid jobbat på att ha ett hem som jag verkligen trivs jättebra i. Där jag kan utöva flera av mina intressen och där jag utan att bli uttråkad lätt kan spendera långa perioder.

Under pandemin har jag dessutom fortsatt att utveckla mitt hem på det viset för att jag skall trivas så bra som möjligt hemma. Till exempel la jag ett par tusenlappar på en ny kontorsstol så att jag verkligen kan sitta bekvämt och ergonomisk, så att kroppen skall kännas bra och fungera efter timmar av hemmaarbete varje dag.

Eftersom jag inte vill besöka det vanliga gymmet så köpte jag redan i våras hem lite träningsutrustning som komplement till utegymmet jag har i närheten. Tyvärr var jag dock inte ensam om idén att köpa hem gymutrustning under pandemin så har blivit väldigt begränsade inköp och än i dag är många produkter är slut i lagret. Så jag planerar att köpa mer i framtiden så jag är bättre förbered nästa gång det behövs.

På jobbet har vi ett gäng VR-headset som jag testat ett antal gånger under de senaste året. När det visade sig att pandemin slog till med förnyad kraft under hösten passade jag på att köpa mitt livs första egna VR-headset. Både en rolig leksak, underhållande spel, bra träningspass via träningsappar och ett nytt sätt att umgås med vänner och kollegor i VR-världar. Jag tror även att jag kommer kunna använda det för vissa distansmöten på jobbet under våren.

Mycket med 2020 har helt enkelt som ni märker varit positivt för mig. Men jag är väldigt ödmjuk inför att det varit en enorm tragedi för andra och jag hoppas verkligen att vaccin nu kommer kunna rå bot på pandemin under de närmaste månaderna. Jag skulle inte heller bli förvånad om jag får äta upp mina ord och att pandemin drabbar mig betydligt värre under 2021.

Hur var ditt 2020 om vi bortser från börsen? Hur har du påverkats av pandemin? Positivt? Negativt? Hur har du utformat ditt hem för att kunna utöva många av dina intressen samt trivas så bra där att du inte får en tråkig stund?

Kategorier
Allmänt om bloggen Tankar och funderingar

Utvärdering av 2020 och min comeback som bloggare

Som de flesta som läser detta säkert vet så startade jag i mitten av 00-talet Sveriges första ekonomiblogg. Den fullkomligt exploderade och snart poppade nya ekonomibloggar upp överallt och spred sig senare vidare till Twitter och det som i dag kallas för Finanstwitter.

Efter ett antal år, hundratals inlägg och miljoner sidvisningar började jag känna mig färdig, jag hade fått ut det jag ville ha sagt och att jag inte hade så mycket mer att tillföra. Jag hade helt enkelt skrivit av mig och kände att jag inte ville driva vidare bloggen bara för sakens skull, för att kunna dra in pengar på den och publicera inlägg som inte höll den nivå och kvalitet som jag själv kände att jag kunde stå för. Så i januari 2010 publicerade jag mitt sista inlägg.

Vill du läsa mer om hur det hela började, varför jag slutade och vad jag haft för mig under de tio år där jag inte bloggade så hittar du det här:
Hur det hela började
Vad har jag haft för mig sedan jag slutade blogga?

Tio år senare, för ett år sedan, så gjorde jag comeback. Tillbaka med en ny blogg. I detta inlägg kommer jag reflektera lite kring mitt första år tillbaka, hur det har gått, vad jag har lärt mig och lite tankar och funderingar. Jag kommer också att visa hur min egen portfölj utvecklats under året.

Om vi börjar med lite rena nummer, sedan jag publicerade mitt första inlägg för ett år sedan så har jag publicerat totalt 67 inlägg. Jag har dessa samlade i ett Word-dokument och det dokumentet är 145 sidor långt. Nu är naturligtvis inte dessa sidor helt fulla med text, det finns länkar till källor, en innehållsförteckning, ibland lite större luckor mellan ett inlägg slutar och nästa börjar på nästa sida osv. Men fortfarande mycket text, totalt innehåller det 52 224 ord och 298 506 tecken inklusive blanksteg.

Jag hade från början trott att jag skulle komma att publicera betydligt fler inlägg än så, hade nog ett personligt mål om uppåt 200 inlägg. Jag insåg uppenbarligen inte hur lång tid det skulle ta att skriva många av inläggen samt att det även visat sig att jag inte haft så mycket tid att fokusera på bloggen som jag trodde på förhand.

Tiden det tar att skriva inlägg är den första av skillnaderna mot min gamla blogg som jag insett först nu i efterhand. Inläggen jag skriver i dag tar ofta flera timmar styck. Det är inte ovanligt att de tar 3-5 timmar för ett inlägg. Skriva det, korrekturläsa, hitta passande bilder. Särskilt de som använder flera källor tar lång tid. Att hitta dessa och läsa dessa, inklusive de potentiella källor som jag sedan väljer att inte använda mig av i inlägget tar tid.

Under året så har jag skummat igenom hundratals inlägg från min gamla blogg (jag har dom alla sparade på datorn) och jag har insett flera saker när jag läst dom. Till att börja med så har jag insett att många av mina gamla inlägg är dåliga. Korta, hafsiga och mediokert skrivna. Vissa av de gamla inläggen är bara ett par stycken långa. Det finns så klart undantag, vissa inlägg är riktigt bra och säkert dessa som gjorde bloggen så stor när det begav sig, men dessa är i minoritet och det går säkert tio mediokra eller dåliga inlägg för varje bra.

Jag tror detta är anledningen till att jag så drastiskt underskattade hur mycket tid det skulle kräva att posta inlägg regelbundet, helt enkelt för att många av mina inlägg i den gamla bloggen inte krävde i närheten av lika mycket tid att skriva som de gör i dag.

Nu kanske det låter som att jag är väldigt hård mot min gamla blogg och det är jag också till viss del, men jag tror också att man kan vända på det hela. Min gamla blogg var nog bra med de standarder och den nivån jag befann mig på då. Men det har ju gått tio år sedan dess, jag har lärt mig massor, utvecklats, läst och skrivit en hel del. Inte minst när jag läste en kandidat riktad mot Finans på universitet. Där lästes massor av forskning, facklitteratur och massor av texter skrevs. Så jag tror det handlar lika mycket om att jag utvecklats oerhört mycket under dessa tio år som att bloggen var sämre för tio år sedan.

Tillbaka till siffrorna, väldigt många läste min gamla blogg, de bästa dagarna hade jag över 10 000 sidvisningar på en dag. När jag startade min gamla blogg var jag ensam, det fanns ingen annan ekonomiblogg, det är lätt att lyckas på en marknad där du har monopol! Jag förstod naturligtvis att min nya blogg inte skulle komma i närheten av de siffrorna. Skulle jag ens nå 10 000 sidvisningar på ett år?

I dag finns det hundratals ekonomibloggar, konkurrensen är alltså stor och troligtvis har redan många som läser ekonomibloggar hittat sina favoriter som de läst dagligen i åratal, de har inget behov av ytterligare en blogg. Bloggande är inte heller lika populärt som det var då, när jag började i mitten av 00-talet var ju bloggande nått hyggligt nytt och ”hett” i Sverige och det fick mycket uppmärksamhet. I dag hör man få personer eller media tala om bloggar, i stället har annan media tagit över.

Jag hade inte heller direkt några planer på att marknadsföra min blogg annat än att posta på Twitter till mina få följare där. Jag ville helt enkelt inte lägga nått krut på att många skulle hitta en blogg som jag själv inte visste hur bra eller dålig den skulle bli, om jag skulle orka med den, om jag skulle tröttna efter ett par månader osv.

Men det har faktiskt gått bättre än förväntat, strax över 52 000 sidvisningar under året är definitivt betydligt fler än vad jag hade räknat med. De är lite ojämnt fördelade av logiska skäl. Innan jag startade bloggen hade jag förberett mig genom att skriva klart ett antal antal inlägg som var färdiga att postas.

Detta gjorde att jag kunde posta nästan dagligen inledningsvis vilket medförde att jag fick väldigt många läsare de första månaderna. Men efter att de inlägg jag hade fixat på förhand tog slut samtidigt som jag fick extremt mycket att göra på jobbet pga pandemin så började det att bli betydligt glesare mellan inläggen. Få inlägg publicerades mellan maj och november innan jag i slutet av november började få lite mer tid och antalet inlägg ökade på nytt vilket så klart visade sig i antalet sidvisningar som först sjönk drastiskt för att sedan öka igen mot slutet av året.

Återstår att se vilket publiceringstempo jag kommer att kunna hålla under 2021, jag hoppas att det inte blir samma medgång som jag hade under ett antal månader av 2020 men det är inte lätt, som sagt var ett inlägg tar ofta flera timmar att skriva.

Så vilka inlägg har varit de mest lästa inläggen under året? Här är de fem mest lästa:
Därför blir så få svenskar rika
Hur min portfölj utvecklats sedan jag slutade blogga
Miljonär innan 30
Dags att sälja allt
Börsen är för låg- och medelinkomsttagare!

Vilket är din egen favorit av alla inlägg jag publicerat under året? Jag funderade på att lista mina egna favoriter här, men jag vet inte riktigt vilka de är än och jag har inte riktigt tid att sitta och läsa igenom massa gamla inlägg om jag skall hinna posta det här inlägget innan midnatt. Men jag kanske återkommer med det i ett framtida inlägg om intresse finns.

Slutligen en stor skillnad mot förr är kommentarer. I min gamla blogg fick jag jättemycket kommentarer, det var inte ovanligt att ett inlägg fick 30-50 kommentarer och de mer populär inläggen kunde få 100+. Nu hade jag så klart fler läsare av den gamla bloggen vilket förklarar en del, men inte allt. Många av mina inlägg nu får inte en enda kommentar och de som får det får sällan fler än 1-3 stycken. Vad som förändrats är att många kommenterar på Twitter i stället när jag delar inlägget.

Jag vill tydliggöra att jag blir jätteglad för alla kommentarer oavsett om de kommer i bloggen eller på Twitter och jag uppskattar verkligen när ni tar er tid att skriva oavsett var ni gör det. Det är bara det att många av er skriver så bra och intressanta kommentarer som tillför inlägget saker därför hade det varit kul att ha dom på samma plats så att någon som hittar inlägget månader eller år senare också kan läsa er kommentar. Men som sagt var, var du än kommenterar någon stans så tack, jag uppskattar det verkligen!

Tänkte även passa på att nämna kort hur året på börsen gått, jag kommer troligtvis att skriva ett lite längre inlägg kring misstag jag gjort under året, men på bilden nedan från Avanza så kan ni se att min portfölj var upp strax över 30% under året.

Tyvärr föll min portfölj stort på senhösten och lyckades aldrig återhämta sig från det men jag är ändå väldigt nöjd med slutresultatet. Sedan jag började investera på riktigt så har jag slagit index alla år utom två, varav ett av dessa två tillfällen var 2019, så det är skönt att vara tillbaka på rätt sida igen.

Hur gick det för din portfölj under 2020?

Jag kommer nog att återkomma med ett inlägg om mina mål och tankar för 2021, särskilt när det gäller bloggen men kanske även hur jag skall investera.

Slutligen vill jag passa på att tacka alla som hjälpt mig under min bloggcomeback. Ni som har kommenterat mina inlägg här på bloggen eller på Twitter, ni som gillat mina blogginlägg på Twitter, ni som delat mina poster där, ni som har skrivit om min blogg och länkat till den på era egna bloggar och andra platser. Men även alla ni som följer mig i det tysta, ni som läser inläggen och det jag skriver på Twitter ni är värda massor ni med.

Tack och gott nytt år!

Kategorier
Inspiration Tankar och funderingar

När du är ekonomiskt fri och kan göra vad du vill

För ett antal år sedan var jag på en middag med bordsplacering och de flesta vid mitt bord var sådana jag aldrig tidigare träffat, inklusive en herre i 50-årsåldern som satt bredvid mig och som jag kom att prata med en hel del under middagen.

Efter att ha talat med honom en stund så fick jag veta att han till vardags var grundare och VD för ett medelstort företag med ett hyggligt antal anställda. Det i sig och vad företaget gör var naturligtvis intressant att lyssna på. Men vad jag tyckte var mest intressant var vad han gjort när han inte satt på sitt kontor och var chef över alla sina anställda.

Den här mannen hade nämligen genom sitt entreprenörskap och företagande nått det läget i livet där han i princip kan göra vad han vill, han skulle inte behöva arbeta en dag till i sitt liv och ändå kunna leva gott fram till döden. Än hade han dock inte slutat som VD och sålt sitt företag, något som jag inte heller tror att han kommer att göra de närmaste åren även om han talade lite om det, min uppfattning är att han tycker att det är för roligt för att sluta med helt.

Vad han gjorde var att han en dag i veckan var ”ledig” från sitt företag och i stället jobbade som lärare i ett yrkesämne på en gymnasieskola. Han sa att han kände att det var hans sätt att ge tillbaka efter all framgång han haft i sitt yrkesliv och med sitt företag.

Naturligtvis var ämnet han undervisade i nära relaterat till vad hans företag jobbar med, dvs ett område där han verkligen är expert. Detta var uppenbarligen inget han gjorde för att han behövde pengarna, utan det var någon han verkligen ville göra och som han tyckte var rolig och givande.

Han undervisade i årskurs tre så det handlade alltså om elever som snart skulle ta studenten och ge sig ut på arbetsmarknaden. Han hade som personligt mål att fixa jobb åt minst två av sina elever varje läsår. Eftersom han själv undervisade dem så hade han bra koll på vilka av eleverna som var ambitiösa, vilka han kunde lita på och vilka som var drivna och duktiga inom hans ämne.

Genom sin roll som företagare hade han byggt upp ett stort kontaktnät med andra företagare i branschen. Dessa företagare har en personlig relation till honom och de vet att de kan lita på honom. Om han rekommenderar någon till dem så vet de att han inte skulle göra det om inte personen han rekommenderar verkligen var duktig och värd att anställa.

Hittills hade han med råge överträffat målet om att fixa jobb åt minst två av sina elever per läsår då han själv anställt ett par elever varje år samtidigt som han genom sina rekommendationer årligen fixat jobb för ytterligare ett par.

Vad skulle du göra med ditt liv när du kunde göra vad du ville och pengar inte var ett problem? Har du nån plan för hur du skulle kunna ”ge tillbaka” och hjälpa andra?

——————————————–
Inlägget publicerades ursprungligen i min gamla blogg under 2008 och har redigerats för publiceringen här.

Kategorier
Tankar och funderingar

Vissa branscher kommer aldrig att gå tillbaka till hur de var innan pandemin

Pandemin har haft stor påverkan på vårt samhälle så väl privat som i våra yrkesliv. Folk har förlorat nära och kära, vissa har blivit av med jobbet, andra är permitterade, många jobbar hemifrån, företag har gått i konkurs eller riskerar att gå i konkurs. Ur ett investerarperspektiv har detta varit en så väl turbulent som lärorik period där möjligheter skapats samtidigt som mycket gått väldigt dåligt.

I branscher som drabbats hårt av krisen finns bolag som står på ruinens brant och har fått sin börskurs halverad. Samtidigt finns det branscher där företagen blomstrar och börskursen fördubblats. Hur skall vi tänka för framtiden? Nästa år? Om två år? När kommer saker gå tillbaka till det normala? Vilka företag och aktier blir vinnarna när allt går tillbaka till det normal? Kommer vi ens att gå tillbaka till det normala?

För en tid sedan talade jag med en vän som reser mycket i jobbet. Han sa:
Alltså min teori att vi aldrig kommer komma upp i samma nivåer med flyg/hyrbilar/hotell. Jag ligger i snitt på 300 000 – 400 000 kr per år i utlägg, detta år ligger jag på 25 000. Så du kan tänka dig vilka enorma summor företag sparar, Hyrbil/bensin/flyg/hotell/traktamente/plus övriga kostnader. Ett möte i Italien kostar företaget cirka 15 000 i utlägg per person.

Alltså alla har vetat att det har varit dyrt innan men detta har snabbspolat den utvecklingen

Min vän är rätt säker på att de inte kommer gå tillbaka till i närheten av så mycket resande som innan pandemin. Självklart är den personliga kontakten ansikte mot ansikte viktigt för att både skapa och behålla relationer, men han tror att krisen fått många företag att inse att detta inte behöver ske lika ofta som det gjort tidigare. Kanske räcker det med att ses live en till två gånger i kvartalet i stället för en till två gånger i månaden och resterande möten kan ske digitalt?

Pandemin har dessutom fått utvecklingen av digitala kommunikationstjänster att ta fart än mer och nya funktioner och förbättringar kommer regelbundet. Samtidigt har många företag för första gången på riktigt faktiskt börjat lära sig hur digitala möten fungerar, hur du skall gå tillväga för att dessa skall bli bra och givande samt skapa fungerande rutiner för dessa.

Jag tror många av oss som deltagit i dessa möten sett en enorm utveckling från hur de såg ut och gick till i mars/april till hur de ser ut och fungerar nu i december. Självklart finns det fortfarande brister och det är uppenbart att vissa enskilda personer aldrig borde få hålla i ett digitalt möte men på det stora hela har det tagit stora steg framåt.

Om ett företag med bibehållna intäkter kan sänka sina resekostnader med flera miljoner om året så är det troligtvis ett rätt enkelt val?

Men det är inte bara resandet i tjänsten som kanske aldrig går tillbaka till hur det var innan, det är flera bolag som sagt att de kommer fortsätta låta anställda jobba på distans efter pandemin. Bland annat så inför Microsoft att de anställda fritt har möjlighet att arbeta på distans efter pandemin så länge de gör det mindre än halva arbetsveckan. Samt vid godkännande från chef även permanent hemarbete. Undantaget är vissa specifika roller där det är svårt eller omöjligt att arbeta på distans. Det samma gäller på Twitter där många av deras anställda inte kommer komma tillbaka till kontoret alls efter pandemin. I stället kan de fortsätta jobba hemifrån så länge de vill under förutsättning att deras arbete går att genomföra på distans.

Även Facebook flyttar tiotusentals jobb till hemmet och enligt deras vd Mark Zuckerberg så uppskattar de att upp till hälften av deras anställda kommer att jobba på distans inom fem till tio år. Dropbox går fullt över till distans, i ett uttalande säger de att de kommer att sluta be sina anställda att komma in till kontoret och att distansarbete kommer att bli det primära arbetssättet för alla anställda även efter att pandemin är över. För anställda som behöver träffas och arbeta tillsammans så kommer Dropbox att inrätta små studios runt om i världen där anställa kan träffas vid behov.

Tittar vi på Sverige så kom nyligen resultatet från en undersökning som visar att hela 95,8% av de som arbetat på distans under året vill fortsätta göra detta åtminstone på deltid även efter pandemin. Bland arbetsgivarna så uppger 15% att deras personal kommer att fortsätta arbeta på distans efter pandemin och 14% uppger att de är neutrala till om deras anställda fortsätter jobba på distans eller ej.

Samma undersökning berättar även att innan pandemin så hade antalet personer som arbetade minst halva veckan på distans tredubblats i USA mellan åren 1980-2010 och denna ökning har fortsatt snabbt sedan dess. De hänvisar också till Global Workplace Analytics som redan innan pandemin uppskattade att 25-30% av den amerikanska arbetsstyrkan kommer att arbeta hemifrån flera dagar i veckan i slutet av 2021.

Jag tror alla som läser detta inser vilka enorma belopp bolag kommer att kunna spara på hyror om de går från lokaler som rymmer hundratals, tusentals eller till och med tiotusentals till lokaler som bara rymmer en bråkdel av detta. Jag vet att på min egen arbetsplats så är lokalhyror den överlägset största kostnaden tillsammans med löner.

Om ett företag med bibehållna intäkter kan sänka sina lokalkostnader med flera miljoner om året samtidigt som det dessutom är något som deras anställda efterfrågar så är det troligtvis ett rätt enkelt val?

Slutligen så har troligtvis en del konsumtionsvanor förändrats. Jag tror visserligen att de som besökte restauranger innan pandemin kommer att börja besöka dom lika ofta igen efter pandemin men jag tänker främst på e-handeln. Denna har naturligtvis redan varit på framväxt under flera år så det är inget nytt att den ökar. Men jag tror pandemin kan få många som inte tidigare tagit steget över till e-handel att göra det. Jag har till exempel själv både bekanta och kollegor som för första gången någonsin handlar julklapparna online. Min gissning är att ett antal av dessa kommer att göra det nästa jul även om pandemin är över till dess.

Även om jag själv har handlat online i över 20 år nu så tänkte jag för första gången testa på att beställa hem matvaror från Willys för en tid sedan då jag försöker hålla mig isolerad. Det kunde jag glömma då de inte hade en enda ledig leveranstid de närmaste tio dagarna. Hur många som testat att få mat hemlevererat för första gången under pandemin kommer att fortsätta beställa hem mat efter den är över?

Som investerare är dessa saker jätteintressanta. Kommer hotellaktier någonsin att gå tillbaka till samma nivåer som innan krisen? Hur blir det med hyrbilar? Flygresor? Vad kommer hända med fastighetsbolagens aktiekurser om företagens behov av egna lokaler minskar drastiskt pga hemarbete? Lika så om behovet av butikslokaler minskar pga e-handel?

Vad kommer att hända med bostadspriserna om folk tack vare distansarbete inte längre behöver bo litet och dyrt mitt inne i storstaden utan kan bo stort och betydligt billigare ute på landet? Eller om massor av kontorslokaler görs om till bostäder?

Sedan sker så klart allt med kedjereaktioner, om en bransch eller område förändras så förändras även andra relaterade branscher och områden.

På vilka sätt tror du själv att ditt investerande kommer att förändras pga pandemin? Har det redan förändrats? Finns det vinnare vi bör investera i? Förlorare vi bör undvika? Nu lyfter jag själv bara tre olika områden i det här inlägget, arbetsresor, arbeta hemifrån och e-handel, men det finns säkert många fler områden som förändrats under pandemin. Dela gärna med dig av vad du tror och tänker om det hela genom att skriva en kommentar här i bloggen.

Kategorier
Inspiration

Oroa du dig också för pensionen?

Om du gör det så är du verkligen inte ensam, enligt en undersökning som Kantar Sifo gjort på uppdrag av Swedbank så visar det sig att hälften av alla som är över 55 år oroar sig för att pensionen inte skall räcka och bland kvinnor ser det ännu värre ut, där oroar sig sex av tio för det.

Nu är du som läser detta kanske inte 55 år än, men det räcker med att ha öppnat en dagstidning eller läst nyheter på andra sätt de senaste 30 åren för att också ha sett artikel efter artikel om äldre som får ekonomiska bekymmer på ålderns höst. Vi har allt från fattigpensionärer som inte har möjlighet att leva det liv de skulle vilja leva till alla som far illa på olika typer av hem.

Enligt undersökning uppger drygt 40% att det finns saker som de hade tänkt göra som pensionärer men som de nu inser att de inte kommer att ha råd med. Jag själv började redan i 20-årsåldern inse att jag inte riktigt kan lita på dagens pensionssystem utan planera för att klara mig utan det. Dessa tankar vart än starkare när jag i 30-årsålder läste en kurs i nationalekonomi på universitet där vi bland annat studerade pensionsmyndighetens årliga rapport och den innehöll dyster läsning och dystra slutsatser.

Och då talar vi alltså om ett system där genomsnittliga allmänna pensionen låg på 13 000 kr i månaden i januari 2020 enligt Pensionsmyndigheten (i allmän pension ingår inkomstpension, premiepension samt om du är född mellan 1938–1953 tilläggspension). Sedan har vissa även tjänstepension som ökar siffran med någon eller några tusenlappar, men för kvinnor ligger tex snittet på total pension ändå på bara 14 500 kr i månaden. Detta är ju dessutom snittet, dvs runt mitten, det finns alltså många som får ut betydligt mindre i pension.

När du nu läst allt ovan så borde du vara orolig över din pension om du inte redan var det innan!

Vad kan du då göra för att minska denna oro och nå en tryggare person. Ett självklart svar är ofta att skaffa sig ett jobb med mycket högre lön och bättre tjänstepension. Men i verkligheten är det svaret inte något som alla kan följa. Jag menar om det var så lätt att få ett jobb med markant högre lön och bättre pension så hade du troligtvis redan bytt till det?

Om alternativet att byta till ett riktigt välbetalt jobb gå bort så återstår bara två alternativ, två alternativ som alla kanske inte tycker är så roliga men som verkligen fungerar och drastiskt kan minska din oro inför pensionen.

Det första är att minska dina utgifter. Om dina vanliga levnadsutgifter i dag som hyra, mat, telefon, olika abonnemang osv uppgår till 10 000 kr i månaden samt att dina intressen, shopping, saker osv går på ytterligare 10 000 kr så gör du ju av med 20 000 kr i månaden. Om du då skall få en pension på 15 000 kr så förstår nog alla att det här inte riktigt går ihop.

Vad kan du göra för att sänka kostnaderna? Det finns många saker de flesta kan göra för att minska kostnaderna, du måste fundera på vad som skulle passa just dig bäst. Sedan behöver ju inte detta ske som en drastisk sak där du helt slutar med massa grejer som är viktiga för dig du kanske bara kans kära ner lite här och där och sikta på ”många bäckar små”. Här är några exempel:
Boende
Byt boende, hyran är en stor kostnad för många, kan du sänka den med någon eller några tusenlappar genom att flytta till något mindre eller till ett annat läge? Vill du inte göra det i dag pga närheten till ditt jobb och liknande kan det kanske vara värt att göra när du går i pension och inte behöver bo lika nära det? Du som är en lite äldre förälder, behöver du bo lika stort i dag som när barnen bodde hemma?

Mat
Detta är en av mina egna personliga svagheter där jag skulle kunna spara mycket pengar på att laga mer mat själv.
Äter du ute varje dag på jobbet, börja ta med en matlåda, du kanske inte vill göra det varje dag men vad sägs om två dagar i veckan? En lunch ute kostar ofta 100 – 200 kr, en portion bra mat som du lagat själv kostar 5 – 20 kr beroende maträtten, det blir rätt mycket pengar över ett helt år.

Samma med tjänster som färdigmat och mat laverat till ditt hem, laga en middag från grunden för 20 kr i stället gör att betala 200 kr för att få maten lagad och hemkörd.

Välj rätt matbutik! Detta är faktiskt en rätt stor grej, jag växte upp med ICA som vår matbutik, det var där föräldrarna handlade när jag var liten och det var där jag handlade när jag flyttade hemifrån och då upplevde inte dom som dyra. Det var först långt senare som jag fick upp ögonen för hur mycket billigare det är hos Willys jämfört med de ICA-butiker jag handlat i under så många år. Särskilt när jag dessutom fokuserar på de varor som är på rea den aktuella veckan. I dag när jag går in i en ICA-butik har jag nästan svårt att köpa vissa saker när jag inser hur dyrt det är, det där Kaffet brukar jag köpa för halva priset på Willys, de där tabletterna till diskmaskinen dubbla priset här mot vad jag betalar för dom på Willys osv.

Streamingtjänster
Netflix, Disney+, HBO Nordic, Viaplay, Prime Video, Cmore osv osv. Jag säger inte att du skall sluta med alla dessa, men du kanske inte behöver ha flera samtidigt? Varför inte köra endast Netflix i tre månader och när du känner att du sett alla serier du vill se där så byter du och kör endast HBO i tre månader osv? Ofta finns det ingen anledning att betala fler flera streamingtjänster samtidigt eller åtminstone inte fler än två samtidigt.

Mobilen
Många betalar väldigt stora summor för mobilabonnemang. Jag gjorde det själv innan för ett par år sedan testade att byta till ett abonnemang som kostar 99 kr i månaden. Jag har än i dag aldrig slagit i taket för mobildata, telefonsamtal, sms eller något annat på det abonnemanget. Särskilt om du ställer in så att din mobil använder de trådlösa nätverk som erbjuds nästan över allt nu för tiden så gör du knappt av med nån data alls. Jag har trådlöst nätverk i min lägenhet, på jobbet, hemma hos mina kompisar och mina släktingar, på gymmet, när jag pluggade fanns det på universitet osv. Dessutom är WLANen ofta betydligt snabbare än mobilernas egen uppkoppling vilket är perfekt om man streamar saker över mobilen.

Många byter mobil extremt ofta, vissa till och med flera gånger om året. Det är väldigt sällan motiverat att byta mobil så ofta. De allra flesta skulle utan problem kunna använda samma mobil i rätt många år, särskilt om du ser till att vara rädd om den. Själv brukar jag ha som mål att ha mina mobiler i fem år, det är inte alltid jag lyckas helt med det målet men strävar jag efter fem blir det kanske fyra och ett halvt. Ett bra tips här är att byta ut batteriet när det börjar bli dåligt. Till min förra mobil så köpte jag ett nytt originalbatteri för under 150 kr och bytte ut det gamla när det hade börjat bli dåligt, det gjorde att batteritiderna vart som när mobilen var ny.

Shopping
Jag säger inte att du skall sluta köpa saker, köp det du vill ha, de saker som verkligen förgyller ditt liv och ger dig mervärde. Men köp endast saker som är akuta nu, resten kan vänta till någon fin rea. Jag räknade själv nyligen ut att jag kommer att spara runt 4000 – 5000 kr under 2020 på saker jag köpt på rea under året jämfört med om jag köpt dem till ordinarie pris. 4000 – 5000 kr om året över en livstid blir rätt mycket pengar.

Hobby/intressen
Vissa människor har intressen som är extremt dyra, du behöver inte sluta med dessa om det är din stora passion i livet, men finns det något du kan göra för att minska kostnaderna något? Då menar jag inte att du skall sitta hemma och stirra in i väggen utan att du kanske kan spendera en del av tiden på en annan aktivitet som du också gillar. Säg att du har ett intresse som kostar 500 kr om dagen och du utövar det tio dagar i månaden, det blir 5 000 kr i månaden. Finns det något annat som du också tycker är väldigt roligt och givande och som inte kostar massor av pengar som du skulle kunna göra i stället två av dessa dagar? Gör det de så har du plötsligt sparat 1 000 kr i månaden.

Men varför nöja sig med att bara lite pengar på ett intresse, varför inte tjäna pengar på ditt intresse i stället?  Jag har själv under mitt liv haft flera hobbies som jag börjat med för jag tyckt det varit roliga och givande som jag plötsligt också tjänat pengar på även om det inte var anledningen till att jag började med dessa intressen. Jag har även sett samma sak hos många vänner och kollegor.

Till exempel hade jag för några år sedan en kollega som var väldigt intresserad av att dreja så hon gjorde om sitt garage till en arbetsplats för sin hobby. Det dröjde inte länge innan ryktet började spridas om hennes intresse och att hon hade en fin liten ”drejstudio” i garaget och att hon var duktig på att dreja. Många ville testa och lära sig så helt plötsligt började hon hålla kurser i det på fritiden.

En annan gammal kollega älskar att sticka och hon berättade att hon köpte absurda mängder garn, så mycket att hon inte hade plats för allt utan hade börjat sälja vidare det som var över. Jag frågade henne då om det inte vore bättre att inte köpa in så mycket men då berättade hon att många garner faktiskt var rätt eftertrackade, modeller som inte gick att få tag i längre eller av andra anledningar var efterfrågade och att det som vart över när hon själv använt det kunde hon sälja tillräckligt dyrt för att bekosta hennes egen hobby men dessutom gav det en liten vinst utöver det.

En gymnasiekompis till mig älskar att fiska, på sin fritid började han göra flugor för flugfiske, han tyckte det var så roligt att han gjorde fler flugor än vad han själv behövde, samtidigt upptäckte andra fiskeintresserade hans flugor var riktigt fina och frågade om han fick köpa några av honom.

Ni ser principen, nästan alla har en hobby som de kan tjäna pengar på, jag hade säkert kunnat lista 20 exempel till från mitt liv utan att ens anstränga mig. Hur kan du tjäna pengar på din hobby?

Men som jag sa tidigare så finns det två vägar att gå, nu över till det andra alternativet. Det andra alternativet är att hitta ett sätt som ökar mängden pengar du har som pensionär utan att få det där feta jobbet eller att jobba tills du är 80 år gammal. För de allra flesta är det bästa sättet att göra detta på genom att investera. Varje månad så tar du en del av din lön och köper tex fonder eller aktier. När du väl blir pensionär så har dessa pengar vuxit till ett ansenligt belopp som kan ge dig guldkant på pensionen.

Om vi tar en summa på 1000 kr i månaden så är det en ansenlig summa men inte någon omöjlig fantasisumma (kan du inte avvara 1000 kr i månaden får du följa något av tipsen vi gick igenom tidigare). Vi tänker oss att du investerar 1000 kr i månaden från att du är 20 år tills att du går vid pension vid 65 år så blir det med 8% årlig avkastning om året strax över 5 miljoner kronor till din pension.

Fem miljoner kronor skulle räcka till nästan 12 000 kr i månaden varje månad tills att du fyller 100 år! Om du tar pensionen du kommer få från staten och så lägger du till 12 000 kr, nog skulle det kunna räcka till en rätt skaplig pension? Om du dessutom lyckas ännu bättre med dina investeringar och når 12% årlig avkastning (vilket är nära det börsen ger i snitt) så skulle du inte ha 5 miljoner, du skulle ha 18!

Exemplet ovan är naturligtvis lite förenklat men i grunden är det korrekt och stämmer.

Då återstår ett eller kanske bägge av följande problem enligt dig:
1. Jag kan inget om hur man investerar, därför kan jag inte investera och få massor av avkastning varje år.

Detta är en bra insikt! Du vet om dina brister och tänker inte bara slänga in dina pengar på börsen helt random. En bra start för den som inte kan så mycket om börsen själv är att köpa fonder och låta någon annan göra jobbet. Det finns så klart även fel och problem med många fonder, men det är en bra start för dig som inte känner att du har kompetensen att köpa aktier själv. Särskilt om du delar upp dina pengar på ett par olika fonder så får du ordentlig diversifiering. Kanske köper du en svensk indexfond, en småbolagsfond, en teknikfond, en USAfond och en asienfond och får på så vis en exponering mot massor av olika länder och branscher. Var försiktig med avgifterna bara vissa fonder älskar att ta ut höga avgifter!

2. Allt det där låter ju jättebra, problemet är bara det att jag inte är 20 år och har en livstid på mig att spara och investera, jag är 50 år och som det ser ut nu kommer jag inte att kunna gå i pension vid 65!

Detta är en stor nackdel, ju mindre tid du har kvar till pensionen desto större utmaning ställs du inför. Det kommer vara väldigt svårt för dig att få ihop 5 miljoner kronor på bara 15 år. Men kanske kan du använda detta som motivation? För 20-åringen ligger pensionen långt borta, det är något den bestämmer sig för att oroa sig för i framtiden och får därför inte så mycket gjort. Du däremot, du inser allvaret och problemet och använder det som motivation för att faktiskt förändra ditt liv mer drastiskt. Du hittar flera olika områden som du kan spara in pengar på och i stället för att spara 1000 kr i månaden så kanske du sparar 4000 kr i månaden.

4000 kr i månaden i 15 års tid och med 8% årlig avkastning ger 1 400 000 kr till pensionen. Inte i närheten av lika mycket men det motsvarar likt väl 3 333 kr i månaden varje månad fram tills att du är 100 år och det är pengar som kan göra skillnad!

Jag avslutar med två frågor till dig:
Är du orolig för pensionen?
Vilka är dina bästa tips för att förbättra ekonomin eller skära ner på kostnaderna?

Kategorier
Tankar och funderingar

Måste du snåla för att spara och bli rik?

En sak jag ofta hör är att vi som sparar snålar, inte unnar oss saker och lever tråkiga liv. Att vi missar massor och att det inte är värt det. Jag tycker att det är ett intressant påstående då jag aldrig under hela mitt liv upplevt att jag snålat det minsta eller missat något. Tvärt om köper jag allt jag verkligen vill ha. Jag är dessutom villig att betala extra för kvalitet och prestanda. Jag äter ute/färdigmat oftare än vad som kan anses bra för vare sig plånbok eller midjemått och jag har många saker och tjänster som vissa skulle anse som onödiga.

Det finns givetvis sparare som faktiskt lever extremt snålt och sparsamt men efter att ha följt ekonomibloggare och folk på finanstwitter i åratal så upplever jag att det är betydligt vanligare att folk där lever mer som mig än att de toksnålar. Vad det däremot ofta handlar om är att inte leva en extravagant med en rent slösaktig livsstil. Att tänka igenom sina köp och se till att få valuta för pengarna i ställt för att spontanshoppa och överkonsumera.

Personligen har jag alltid sett på det hela som att man skulle kunna dela in ens konsumtionsbeteende i en skala:
Parasit – försöker leva på andra/utnyttja andra.
Snål – undviker att köpa saker till varje pris.
Medveten konsument – försöker göra genomtänkta köp vid rätt tillfälle och plats
Omedveten konsument – köper det den behöver, men utan tanke på när eller var köpet sker.
Slösaktig konsument – Köper för köpandets skull, flashar gärna med denne köpt, lever för att shoppa, ”shopping är en hobby”. Överkonsumtionens ansikte utåt och miljöns värsta fiende.
Korkad konsument – som föregående men har verkligen noll koll, shoppar för pengar denne inte har, lånar för att shoppa och upprätthålla imagen av en viss livsstil.

Naturligtvis är gränserna flytande och alla bryter mot dom ibland, till med den snåle köper saker ibland och det händer att den korkade gör en bra deal på rean. Jag tror att få vill tillhöra någon av extremerna, parasit eller korkad konsument. Nästa steg, snål och slösaktig konsument klingar nog inte heller jättebra i mångas öron men det finns en del som inte har något emot att befinna sig i dessa grupper. Det finns faktiskt rätt många människor i vårt land som har shopping som en hobby och är helt öppna med det. I gruppen snål hittar du tex de mest dedikerade inom sparande och investerande och dessa ser det absolut inte som någon negativt att vara snål, snarare som något positivt.

Till viss del är jag bered att hålla med, i dagens slit och slängsamhälle där du bekräftas som individ av vad du köper och äger är det en frisk fläkt med alla människor som väljer att stå utanför detta. Det enda problemet jag har med snålhet är om det går ut över andra, så länge du bara är snål mot sig självt så är det nog ett rätt sunt leverne, betydligt sundare än att vara slösaktig och leva med konsumtionshets.

Men om vi ser det hela ur en större synvinkel, vilken av dessa sex grupper skulle du helst vilja tillhöra? Min gissning, med reservation för att jag kan ha totalt fel, är att de flesta skulle välja den medvetne konsumenten om de kunde. Den medvetne konsumenten innebär ju att du köper allt det du behöver och verkligen vill ha, men till ett rimligt pris så att du känner att du får valuta för dina pengar och utan att låta konsumtionshets styra din vardag.

Även om de mest extrema spararna tillhör den snålare gruppen så är min uppfattning är att majoriteten av de som aktivt sparar och investerar befinner sig i gruppen medvetna konsumenter. Många shoppar regelbundet, äger märkeskläder reser lite då och då osv, de ser bara till att göra det genomtänkt och på en rimlig nivå.

För mig är det viktigt att känna att jag får valuta för pengarna och jag försöker vara förutseende och planera in större och dyrare inköp till reor. Det är lätt gjort med hjälp av bevakningslistor vilket gör att det knappt tar någon tid alls. Jag räknar med att ha sparat runt 4000-5000 kr under 2020 genom att ha gjort inköp under reor jämfört med om jag hade handlat utanför reorna. Naturligtvis hade du velat spara så mycket det bara gick hade det varit bättre att inte köpa dessa saker alls, så hade den snåle gjort.

Nu säger jag inte att 4000 – 5000 kr är nått snitt för varje år, men låt oss göra det enkelt för oss och säg att du sparar 4000 kr varje år jämfört med den omedvetne konsumenten. Du gör det från att du är 20 år till att du dör vid 90 år, då skulle du, om du investerade pengarna nå 11,7 miljoner kronor vid 8% årlig avkastning, 34,7 miljoner kronor vid 10% och 104 miljoner kronor vid 12%.

Som du märker går det att bli väldigt rik bara genom att göra medvetna köp jämfört med omedvetna köp utan att för den sakens skull snåla. Men även den omedvetne konsumenten kan i regel spara en skaplig summa varje månad bara genom att främst köpa det den behöver och inte shoppa för shoppandets skull. Så de där 4000 kr om året kan för många människor bli både en och flera tusenlappar i månaden utan att för den sakens skull snåla.

Och det fungerar verkligen, i den här gruppen hittar du många ekonomibloggare och massor av folk på finanstwitter vars förmögenheter växer varje månad utan att de för den sakens skull behöva leva på nudlar, ha trasiga kläder, aldrig köpa en pryl och inte varit på någon semesterresa sedan grundskolan.

Hur ser du på det hela? Måste man snåla för att spara och på sikt bli rik?

Kategorier
Tips

Så undviker du att bli lurad på Black Friday

Black Friday är snart här och inte bara Black Friday, många butiker kör en hel Black Friday vecka vilket betyder massor av nedsatta priser och specialerbjudanden. Men i samband med att Black Friday har blivit ett allt större fenomen i Sverige de senaste åren så har också rubrikerna om att folk blir lurade under Black Friday blivit allt vanligare.

Enligt en artikel hos Expressen så var många produkter billigare eller hade åtminstone samma pris som på Black Friday flera gånger under året och var femte produkt var till och med dyrare under Black Friday än under en vanlig dag.

Tidningen Café presenterar statistik från 2018 som visade att många produkter har högt mediokra rabatter i snitt, armbandsur (-1,4%), stationära datorer (-0,34%) och möbler (-4,66%). Men än värre var varor som mobiltelefoner, tv-apparater och jackor som i snitt hade gått upp i pris under Black Friday. Under förra årets Black Friday publicerades siffror som visar att mer än vad fjärde produkt som reades ut först hade fått sitt pris höjt under hösten, i snitt med 27%.

2018 så dömdes Trademax till att betala fyra miljoner kronor marknadsstörningsavgift för bluffutförsäljningar och för att ha framställt sina priser som mer förmånliga än de var. I november 2019 så dömdes Jollyroom till att betala en och en halv miljon kronor efter att haft så kallade sales på sin webbplats där priset varit i stort sätt oförändrade vid kampanjerna och priserna har inte heller varit väsentligt lägre än bolagets normala priser för motsvarande varor.

Enligt PC-tidningen lockar Black Friday till sig kriminella och det har blivit ett vanligt fenomen med att falska webbutiker med fantastiska erbjudanden, men i stället för att få din produkt så stjäl dom så väl dina pengar som dina kortuppgifter.

Ni börjar förstå principen, det är lätt att bli lurad under Black Friday, du tro att du gjort ett fynd men i stället så har du köpt produkten för ett relativt normalt pris eller till och med dyrare än vad du kunnat få den för tidigare under året. Betyder detta att Black Friday är av ondo och att du bör undvika det så mycket du bara kan? Svaret är nej, det finns många riktigt fina erbjudanden och stora rabatter vilket gör det betydligt smartare att köpa dessa produkter under rean än under resten av året. Du måste bara lära dig att skilja på vad som är en bra rabatt och vad som är en bluff.

Hur gör man då detta? En bra start är att göra medvetna val när det kommer till sin konsumtion, så länge det inte är något du behöver akut så finns det inte heller någon anledning att köpa en produkt omedelbart. Ha som mål att alltid känna att du får valuta för pengarna och försök vara förutseende och köpa när priset är rätt snarare än just nu.

Två exempel på hur jag själv gjort det senaste två åren:
Jag hade länge funderat på att köpa en robotdammsugare och under våren 2019 så bestämt jag mig för att jag verkligen ville ha en. Eftersom jag redan hade en vanlig och välfungerande dammsugare så var inte detta något akut utan jag kunde i lugn och ro läsa recensioner och jämföra olika modeller tills jag hittade två olika som jag var extra sugen på. Därefter började jag följa priset på dessa två, jag visste vad de kostade normalt när de inte var någon rea, jag såg hur priset förändrades under ett par reor. När väl priset sänktes ordentligt på en av dom under mellandagsrean kände jag att nu kändes priset bra och jag tyckte att jag gjorde en god affär så jag slog till och köpte den.

En nästan identisk historia inträffade när jag i början av detta år märkte att min kontorsstol började bli rätt sliten efter många års intensivt användande och jag förstod att jag skulle behöva byta ut den relativt snart. Jag hittade fem olika modeller av kontorsstolar baserat på tidigare erfarenheter samt recensioner och började följa dom och så sent som för ett par veckor sedan så var plötsligt en av dom på rea, nedsatt med 1200 kr. Så ordentligt nedsatt på ett sätt som inte hade skett under de drygt åtta månader jag hade följt dom så jag slog naturligtvis till.

Då säger du säkert att det där låter ju bra men vem orkar håll på och följa fem stolar i åtta månader? Det är ju skittråkigt, tidskrävande och nått jag verkligen inte vill göra. Då kan jag glädja dig med att det behöver du inte heller, det kan andra göra automatiskt åt dig! Det var så jag gjorde! Prisjämförelsesiter som Prisjakt och Pricerunner har nämligen bevakningsfunktioner som låter dig lägga en produkt till bevakning och själv ange ett pris och om någon e-handelsplats sedan säljer produkten för det priset eller lägre så får du ett mail.

Det var så jag gjorde med stolarna så väl som robotdammsugarna. Inte nog med att jag fick ett mail, jag kunde då och då under året enkelt gå in på prisjämförelsesiten, kolla på min bevakningslista och få upp aktuella priser för produkterna, på så vis var det inte minsta ansträngande att kolla upp dom nån gång i månaden eller vid perioder med speciella reor. Och när slutligen en rea dök upp där priset motsvarade mitt bevakningspris så fick jag ett mail som gjorde att jag inte missade det.

För att visa hur bra dessa bevakningar kan vara så har jag sparat en bild på en produkt jag köpte 2018, titta på grafen nedan:

Det var alltså en endagarsrea där priset var drastiskt mycket lägre än vad de någonsin varit innan, den rean hade jag garanterat missat om det inte varit så att jag fick ett mail och kunde köpa den för en bråkdel av normalt pris, till och med en bråkdel av normala reapriser.

Okej det där låter ju lite bättre säger du, men det går ju inte alltid att vara förutseende, ibland vill man ha något nu eller så kanske du ser något på rean och inser där och då att det här vill jag verkligen ha. Och det hjälper ju definitivt inte dig här och nu, du sitter ju redan och är på väg att köpa nått under Black Friday och har i sista minuten kommit på att du borde försöka ta reda på om du blir lurad eller ej. Eller så handlar du kanske inte på webben utan i en fysisk butik och där finns inga automatiska bevakningar. Hur gör du då för att veta att du inte blir lurad?

Det bästa är så klart att undvika spontanshopping, men till och med jag själv spontanshoppar ibland även om jag försöker hålla det till ett minimum och det händer även att jag köper saker i fysiska butiker, men gissa vad, även här kan prisjämförelsesiterna hjälpa oss. Dessa sidor låter oss inte bara bevaka priser och få ett mail när nått är på rea för ”rätt pris”, dom låter oss se om produkten är billigare någon annan stans än sidan du kollar på samt, som vi kunde se på bilden tidigare, låter dig se historiska priser.

Så befinner du dig i en fysisk butik så plockar du bara fram mobilen och slår upp produkten på din favoritjämförelsesite och naturligtvis gör du samma sak om du sitter hemma framför datorn. Då kan du lätt se om produkten du är intresserad av säljs billigare någon annan stans samt ta dig en titt på historiska priser för att se om priset i dag verkligen är så bra som e-handelsplatsen påstår.

Ett exempel:
Säg att du behöver en ny mobil och efter lite jämförande av modeller och fakta kommit fram till att en Huawei P30 Pro är ett prisvärt alternativ som täcker dina behov. Du upptäcker att den reas ut nu under Black Friday veckan och bestämmer dig för att ta reda på om du får en bra deal eller ej. Du börjar med att slå upp den på en prisjämförelsesite för att se om någon annan erbjuder den till ett bättre pris än det stället du tittat på:

Här kan du lätt se om någon annan butik erbjuder den till ett bättre pris. Gör någon annan butik det så lär du köpa den där i stället, förutsatt att det är en butik du känner att du kan lita på och göra ett tryggt köp från. Men nästa steg är ju att ta reda på om du får ett bra pris nu eller ej, bara för att du köper från den billigaste butiken just nu så behöver det ju inte betyda att den erbjuder ett pris som är historiskt bra. Så du klickar på fliken för statistik och får upp:

Här kan du se produktens prisutveckling sedan den introducerades på marknaden. Här kan vi se att Black Fridayrean inte är någon bluff, den är faktiskt på rea till nedsatt pris. Men vi kan också se att den faktiskt har höjts lite i pris perioden innan rean så rabatten är inte lika stor som vi trott. Vi kan också se att den relativt ofta verkar reas ut för liknande priser. Vi tar och zoomar in lite för att bättre kunna se höstens priser:

Här ser vi att även om priset just nu är rätt bra historiskt så var den 500 kr billigare så sent som i oktober. Baserat på det kan vi dra slutsatsen att om din mobil gått sönder så att du akut behöver en ny så är det rätt prisvärt att köpa en nu. Men om du redan har en fullt fungerande mobil så är det kanske värt att vänta för att se om ett bättre erbjudande kommer senare under veckan eller på själva Black Friday eller kanske under mellandagsrean som bara är en månad bort.

Anledningen till att jag skrev detta inlägg var att jag såg hur flera mina vänner, i en privat chatkanal vi har, uppspelt började länka Black Fridayerbjudanden som de tyckte var helt fantastiska och skulle köpa. Men när jag började titta närmare på erbjudandena så insåg jag snabbt att ja några av dom var verkligen bra men flera av dom var inte i närheten av så bra som mina vänner trott.

Jag kan tänka mig att du har släktingar, vänner och bekanta som gör liknande misstag som mina därför skulle jag be dig att dela det här inlägget med dom. Jag har aldrig tidigare bett om detta och jag har ingen reklam på min sida och jag är inte sponsrad eller något. Jag tjänar inte ett öre på det här inlägget. Jag skriver det bara för att jag hoppas att det skall hjälpa mina vänner och många andra att inte bli lurade under Black Friday och andra stora reor.

Kategorier
Tankar och funderingar

Brist på pengar hos kommunerna?

Redan innan årets pandemi hade många kommuner problem med ekonomin, utgifter och intäkter gick helt enkelt inte ihop. Kommuner gjorde stora underskott och många räddades genom att pengar fördelades om från kommuner med överskott till de med underskott. Med pandemin har många kommuners ekonomi blivit ännu sämre av förståeliga skäl. Intäkterna minskar samtidigt som arbetslösheten och därmed utgifterna ökar. Nu höjs rösterna inom vissa grupper för att skatterna måste höjas för att finansiera allt.

Med tanke på att många kommuner hade ekonomiska problem redan innan pandemin skulle man kunna tänka sig att de flesta kommuner har en aktiv plan för att förändra situationen, för hur de ska minska utgifterna drastiskt eller åtminstone anpassa dom till intäkterna samtidigt som de förhoppningsvis även har en plan för att öka intäkterna, dvs få ner arbetslösheten och uppmuntra fler företag och skattebetalare att etablera sig i kommunen.

Det finns säkert kommuner som jobbar så, men skrämmande exempel dyker upp hela tiden. Förra året uppmärksammades till exempel Kommunen Nordmaling i media då de valt att lägga över en miljon kronor på konstverk för maskar (Miljonstöd till konst för maskar och svamp). Ja ni lästa rätt, inte för människor utan för maskar. Citat:
Det är inte säkert att vi människor alls kommer att kunna se denna konst, och förmodligen om den är synlig inte ha redskapen eller förutsättning att översätta och koda av konsten till begriplighet.

Enligt kommunens årsredovisning så gjorde kommunen en förlust på 10,3 miljoner kronor 2018 och en förlust på 13,6 miljoner kronor 2019. Dessa siffror är dock efter att kommunen först fått bidrag ”Generella statsbidrag och utjämning” på 156,1 miljoner kronor 2019, så i verkligheten är förlusten markant större än siffran på sista raden i resultaträkningen.

Om en kommun befinner sig i denna trängda ekonomiska situation är det då ens försvarbart att lägga över en miljon kronor på konst för maskar? Konst som människor inte ens skall kunna se eller förstå?

Även om Upplands-Bro kommun har bättre ekonomi tror jag att majoriteten av deras invånare hellre hade sett pengarna gå till sjukvård, äldreomsorg, skolan, polisen eller mer klassisk konst än till detta blåa ”konstverket” som kommunen betalt nästan 800 000 kr för:

Överlag tycks just konst vara något som kommuner bränner pengar på utan att riktigt tänka efter, vad skall konsten användas till? Behövs den? Var skall den vara? Vem skall ha hand om den? I denna artikeln från förra året uppmärksammas att vid den senaste inventeringen så saknades mer än hälften av all den konst Skara kommun köpt in och totalt saknades 17 000 konstverk i Sveriges alla kommuner. 30 kommuner anger till och med de dom inte själva vet hur många konstverk de äger.

Enligt detta examensarbete vid Göteborgs Universitet så handlar sällan om att konstverken blivit stulna, i stället står de bortglömda på någon vind eller källarförråd. Examensarbetet lyfter även problematiken med att för både staten och Svenska kyrkan finns det lagstadgade riktlinjer för hur konst och kulturföremål ska ses över och inventeras. Men detta saknas helt för kommuner och det är upp till varje kommun att ta hand om sin konst, vilket är ett område där många kommuner visar stora brister.

Även om det kanske kan låta så här så är jag personligen inte emot konst. Jag tycker att det kan vara både vackert, lärorikt och berika vardagen. Men då är naturligtvis en förutsättning att konsten är sådan som vi människor kan ta del av och inte vänder sig mot maskar samt att den inte står bortglömd i något källarförråd. Det går nog att ifrågasätta om kommunerna ens bör köpa in ny konst så länge som en så stor andel av den befintliga är försvunnen och bortglömd, vore det inte bättre om de började med gå igenom sina dammiga förråd och ge all den konst de hittar där nytt liv först? Konst skall inte köpas in bara för sakens skull.

Dock är konst något subjektivt och den konst jag uppskattar behöver inte vara den konst du uppskatta och tvärt om. Detta gör att jag ställer mig tveksam till om detta är något kommuner skall syssla med i större skala för skattemedel, det kanske är bättre att vi invånare själva får välja vilken typ av konst vi vill konsumera för våra pengar?

Men nu lämnar vi konsten den har redan fått oförtjänt mycket kritik i den här artikeln, det finns så mycket annat som kommuner slösar bort skattemedel på.

Till exempel brände Stockholms kommun 2018 runt 700 miljoner på en ny skolplattform, en sorglig historia kantad av massor av problem. Här följer ett citat:
Under hösten har Stockholms stads skolplattform blivit mycket hårt kritiserad. Den har fungerat dåligt och föräldrar har inte kunnat logga in. Kort sagt verkar den ha rullats ut i ofärdigt skick, vilket flera medier har uppmärksammat i och med att satsningen har kostat över 700 miljoner kronor.

Det hela vart inte bättre av att de döpte plattformen till just skolplattformen. Problemet med det är att företaget Svenska Skolplattformen AB redan sedan 2013 drev en plattform med just det namnet och har Skolplattformen som skyddat varumärke. Kombinationen av det identiska namnet och de stora problemen med Stockholms kommuns plattform skapade stor förvirring och medförde att företaget dränktes i support-frågor och dåliga recensioner från föräldrar och elever som av misstag blandade ihop dom med kommunen då det var företagets sida som dök upp i sökresultaten i sökmotorerna och bland mobilapparna.

Bortsett från att mycket här låter pinsamt klantigt så skulle jag personligen vilja ifrågasätta om att bygga en egen skolplattform för 700 miljoner kronor är något som en kommun över huvud taget skall hålla på med? Det finns många redan etablerade plattformar för detta som skulle kosta kommunen en bråkdel av 700 miljoner att använda.

Förra året gick Slöseriombudsmannen ut och sa att ”I Malmö är slöseri med skattebetalarnas pengar en kommunalsport.” och lyfte att en granskning som gjorts av WSP visade att om Malmö bara kunde lära sig av andra kommuner så skulle de kunna spara omkring 1,4 miljarder kronor per år. Malmö är den kommun som tar emot allra mest bidrag från andra kommuner, 2018 slussades 5,5 miljarder till Malmö från skattebetalare i andra kommuner.

Bland annat så har Malmö valt att lägga en halv miljon kronor på att ”ta fram ljudet av Malmö” och skapa en ”ljudidentitet”. Något de är helt ensamma om bland landets kommuner och landsting. Ljudtekniker besökte bland annat Stadsbiblioteket i Malmö för spela in ljud som:
”Läsare som bläddrade i böcker, lånemaskiner och tystnaden i ljusets kalender.”

I Malmö gillar de även att resa upp skattemedlen, till exempel åkte två politiker och sex tjänstemän till Kalifornien på musikfestival. Över tre års tid flögs det till Stockholm tur och retur 10 000 gånger. För att få inspiration till Malmös julfirande skickades medarbetare till Paris. De skickade en delegation på 18 chefer till Detroit för att studera hur staden hanterat sin konkurs, de var dock noga med att påpeka att det inte fanns någon risk för konkurs för Malmö.

Åtminstone i mina ögon finns det mycket som många kommuner skulle kunna göra annorlunda innan skattehöjningar blir lösningen på problemen. Dessutom finns ju risken att skattehöjningar skrämmer bort skattebetalare från att bosätta sig i kommunen och att kommunen därmed fastnar i en negativ spiral med ökade utgifter och minskade intäkter.

Hur ser du på kommunernas ekonomi och hantering av skattemedel? Bör skatter höjas för att de skall få in mer pengar? Får de in mer pengar om skatterna höjs?

Kategorier
Tankar och funderingar

Vad skall du göra med alla pengarna?

En god vän frågade mig nyligen ”Vad skall du göra med alla pengarna? Ska du köpa en lägenhet?”. En simpel fråga kan man tycka, vissa har ju väldigt tydliga mål som att bli miljonär innan de fyller 30 år och sluta arbeta innan de fyller 40 år eller köpa det där drömhuset eller kunna arbeta med en hobby på heltid.

Jag har aldrig haft några exakta och bestämda mål, så först gav jag helt enkelt det simpla svaret att ”något måste jag ju göra med de pengar som blir över varje månad, har jag dom bara liggandes på ett bankkonto så förlorar dom ju i värde pga inflationen”. För faktum är att oavsett hur mycket eller lite jag tjänat så har jag sällan lyckats göra av med allt. Få saker är ju så tråkigt som shopping! Om det inte gäller shopping av aktier förstås!

Men jag har också alltid varit intresserad av ekonomi, börsen, aktier, företag. Jag minns hur redan när jag gick i grundskolan så varje gång jag tog tåget till grannstaden så smet jag in i första klass för att se om det fanns något kvarlämnat nummer av Dagens Industri som jag kunde läsa under resan. Så att jag skulle köpa aktier när jag blev stor rådde det aldrig någon tvekan om.

Ju äldre jag blivit desto mer tveksam har jag blivit till vårt pensionssystem och vad för slags pension jag kommer att få från det om ett par årtionden. Det känns som att det är vardagsmat nu för tiden med artiklar om äldre som far illa på ålderdomshem, de som har svårt att få ekonomi att gå ihop eller på andra sätt inte har möjlighet att leva med den livskvalitet de skulle önska. För ett par år sedan läste jag en kurs i nationalekonomi på universitet och vi där tog oss en närmare titt på pensionssystemet. Det stärkte ytterligare min känsla av att jag inte kommer kunna lita på staten för att få den levnadsstandard jag vill ha när jag blir äldre.

Så ett mål är att jag ska kunna klara mig på egen hand som pensionär även om jag inte får ett öre från staten. Men jag kan inte säga att det är ett supermotiverande mål som får mig jättedriven eller något som fick min att börja spara och investera från första början. Tvärt om gör ju ränta på ränta det extremt lätt att nå dessa nivåer och om du börjat skapligt tidigt är det inte ens en utmaning. En så liten summa som 1000 kr i månaden över 45 år blir ju flera miljoner räknat på börsens snittavkastning.

Men trygghet är helt klart en av anledningarna till att jag sparar och investerar, det är en bra känsla att veta att vad som än händer under mitt liv så kommer jag att klara mig ekonomiskt. En annan viktig aspekt är kontrollen över sitt liv, möjligheten att kunna leva det liv jag trivs med snarare än det liv jag måste. Med det menar jag att jag kan ta jobb för att jag vill det och att jag tycker att jobbet är roligt och givande i stället för att ta ett jobb för att jag måste för att kunna betala hyran och få mat på bordet. Den dagen jag börjar vantrivas på mitt jobb så kan jag, utan att oroa mig för framtiden, gå in till chefen och säga upp mig. Det gör det också lättare att ställa krav på arbetsgivaren eftersom denne troligtvis behöver mig mer än vad jag behöver honom.

Sedan finns naturligtvis möjligheten att sluta arbeta tidigt. Det är inget jag har några planer för i dagsläget men det är ju en stor fördel att möjligheten finns då man aldrig vet hur ens motivation och glädje till att arbeta kan förändras i framtiden. Men jag tror chansen är större att jag i sådana fall går över till att ha en hobby som jobb snarare än att sluta arbeta helt.

Sedan finns ett annat enkelt svar, för att det är rätt roligt? Det är kul att investera, se pengarna växa över tid. Läsa på och lära sig mer. Se hur en analys man gjort visa sig framgångsrik eller för den sakens skull misslyckad och försöka komma på vad som gick snett. Ha grafer och nummer och följa utvecklingen över tid, i år, 1 år, 5 år, 10 år, 20 år.

Varför sparar och investerar du?