Kategorier
Tankar och funderingar

Chockhöjd hyra – Jag hoppar från balkongen!

Årets hyresförhandlingar beskrevs som de tuffaste någonsin med höga krav från bägge parter. Resultatet blev de högsta hyreshöjningarna på decennier. Enligt Hyresgästföreningen hamnade genomsnittshöjningen på cirka fem procent.

Hyresgästföreningen säger sedan att de inte är nöjda med den här typen av höga höjningar men att de gjort allt de kunde. Och med tanke på att vissa hyresvärdar ville ha en höjning upp mot tjugo procent och i snitt ville dom ha tolv procent så är de fem procent de kom överens om bättre.

Anledningen till att hyresvärdarna vill ha så höga höjningar är naturligtvis att deras kostnader för fastigheten har ökat dramatiskt på grund av de senaste årens skyhöga inflation. Även Hyresgästföreningen själva erkänner att de skenande kostnaderna har skapat en tuff situation för fastighetsägarna.

I artikeln där allt detta presenteras lyfter Fastighetsägarna fram ett logiskt argument till höjningarna. Om driftskostnaderna av fastigheten ökar drastiskt samtidigt som intäkterna inte följer med är risken stor att kvaliteten på boendet blir sämre. Det vill säga att om höjningarna blir för låga kan det komma att gå ut över hyresgästernas boende.

I spåren av hyreshöjningar har flertalet reportage dykt upp i media om personer det är synd om och som nu riskerar att få det svårare att klara sig. En sådan är Tina. Sedan hyresvärden började föra diskussioner om att höja hyran för 570 lägenheter känner sig hon inte säker på att hon kommer kunna bo kvar. Samtidigt säger hon också att hon inte orkar flytta:
Jag har bott här i flera decennier. Jag har hela min bekantskapskrets här. Jag är ensam, min son bor i Tyskland, jag har ingen som kan hjälpa mig med någonting. Och jag har ryggproblem. Jag orkar inte flytta.

Tinas hyresvärd är allmännyttiga fastighetsbolaget Signalisten där Socialdemokraten Jimmy Blomqvist Larsson är ordförande. Han understryker att hyresärendet drivs av tjänstemän och att det inte är en fråga för styrelsen, men säger att det hittills inte har funnits skäl att överpröva tjänstemännens bedömning. Han säger även att:
Vi som bolag står inför stora behov framåt. För att säkra finansieringen och kunna ta ansvar för fastigheterna 10-20 år framåt i tiden behöver man öka hyresintäkten. Någonstans måste ekvationen gå ihop.

Tina berättar att hon själv var en av de som röstade på S under det senaste valet. Den främsta anledningen till detta var just bostadsfrågan där Socialdemokraterna gick till val på att alla skulle kunna bo kvar i sina hem. Hon säger att det som sker nu känns som ett svek:
– Jag hoppar nog från balkongen. Men vad ska jag göra? Jag orkar inte flytta.

I en annan artikel får läsarna träffa Kristoffer som säger att årets höjning känns orimlig. Efter höjningen hamnar hans nya hyra på 5109 kr i månaden, vilket äter upp en ordentlig bit av hans lön som ligger på omkring 20 000 kr i månaden efter skatt. Han berättar att eftersom han har hamnat på efterkälken ekonomiskt har han trots sin inkomst inte råd att lägga pengar på nöjen:
-Men man får ett tråkigare och mer isolerat liv när man inte kan inte umgås med folk lika mycket. Man går inte ut för man har inte råd att följa med på saker. Man blir ledsen.

Missförstå mig rätt, jag tror att få människor vill ha högre kostnader, vissa människor hamnar på riktigt i stora bekymmer om kostnaderna ökar drastiskt och vissa människor är det verkligen synd om.

Men det går att se på det hela ur en annan synvinkel. Bostadsrätterna. Om årets hyreshöjning på omkring fem procent bara vore ett påhitt för fastighetsägarna att tjäna mer pengar så borde rimligtvis inte bostadsrätterna höja hyran. För där finns det ju ingen som tjänar pengar på att höja hyran, det är ju de som bor i lägenheterna som äger allt och är de som bestämmer hyran.

Men tittar man på bostadsrätterna så ser man en helt annan bild än de fem procent som hyresrättsinnehavarna är så upprörda över. Föreningen där jag bor höjde hyran med 14% förra året om jag minns rätt. Där omkring var det i alla fall. Även året innan det var det en saftig höjning. Men jag är ju bara en person så det säger väldigt lite om ens nått om hur det ser ut i verkligheten.

Det visar sig att höjningarna ser betydligt värre ut för många hyresrätter. I snitt så höjdes hyran för bostadsrätter med 10 procent mellan 2022-2023 och med 11 procent mellan 2023-2024 för de 2200 bostadsrätter som höjde hyran och ingick i en analys av Nabo.

Enligt Nabos analys räcker dock inte detta:
Det är bra att föreningarna höjer avgifterna men det är inte tillräckligt. Utifrån avgiftsnivån för januari 2024 ser vi ett behov av avgiftsökning på över 20 procent i genomsnitt.

Enligt en artikel som publicerades i höstas så säger analystjänsten Allabrf att de tror att avgiftshöjningar på 10-15 procent i de flesta fall är otillräckliga. Samt att var fjärde boende i bostadsrätt riskerar 40 procent höjda månadsavgifter. Än värre är det för den grupp på cirka 250 000 bostadsrätter som har allra sämst ekonomi. Där kan höjningar om 60 procent krävas.

Så jämför man med bostadsrätter så känns det som att höjningarna för hyresrätter är beskedliga. Men jag antar att det är lättare för tidningarna att skriva reportage om hur synd det är för någon som bor i en hyresrätt än om någon som bor i en bostadsrätt.

Men i slutändan anser jag att bostadsrättsföreningarnas dramatiska höjningar visar att de senaste årens drastiska kostnadsökningar i de flesta fall kräver höjda hyror. Och om det krävs för många bostadsrätter är det också rimligt att det krävs för en stor andel av hyresrätterna.

Hur har din egen hyra förändrats de senaste åren? Bor du i hyresrätt eller bostadsrätt? Eller kanske någon annan boendeform?

Kategorier
Inspiration Tankar och funderingar

Ta hjälp av andra eller vara self-made

Den engelska termen self-made är något många bär med stolthet. Jag tänkte själv så när jag hade fått ihop min första miljon. Jag hade gjort det utan att få ett stort arv eller att vinna på lotto. Jag hade med en lön som var en bra bit under medellönen i Sverige sparat och investerat så att det långsamt över tid hade nått en miljon kronor. Jag var self-made!

Nyligen lyssnade jag på en ljudbok som fick mig att tänka om. Boken heter Tools of Titans – The Tactics, Routines, and Habits of Billionaires, Icons, and World-Class Performers av Tim Ferriss. Det som fick mig att tänka om var förorden till boken skrivna av en viss Arnold Schwarzenegger.

Så här går en, av mig, något nedkortad version av hans förord:

Jag är inte en self-made man.

Varje gång jag håller ett tal på en affärskonferens, eller pratar med studenter, eller gör en Reddit AMA, är det alltid någon som säger det.

”Guvernör/Governator/Arnold/Arnie/Schwarzie/Schnitzel (beroende på var jag är), som en self-made man, vad är din framgångsformel?”

De blir alltid förvånade när jag tackar dem för komplimangen men säger, ”Jag är inte en self-made man. Jag har fått mycket hjälp.”

Det är sant att jag växte upp i Österrike utan rinnande vatten. Det är sant att jag flyttade till Amerika ensam med bara en gymväska. Och det är sant att jag arbetade som murare och investerade i fastigheter så jag blev miljonär innan jag ens svingade svärdet i Conan the Barbarian.

Men det är inte sant att jag är self-made. Mitt liv byggdes på en grund som skapades av föräldrar, tränare och lärare; av vänliga själar som lånade ut soffor eller ett rum på gymmet där jag kunde sova; av mentorer som delade med sig av visdom och råd; av idoler som motiverade mig från tidningssidor (och senare från personliga möten).

Jag hade en stor vision, och jag hade eld i magen. Men jag skulle aldrig ha kommit någonstans utan min mammas hjälp med mina läxor (och hennes örfilar när jag inte var redo att studera), utan min pappas uppmaning att ”vara användbar”, utan lärare som förklarade hur man säljer, eller utan tränare som lärde mig grunderna i tyngdlyftning.

Om jag aldrig hade sett ett magasin med Reg Park på omslaget och läst om hans resa från Mr. Universe till att spela Herkules på vita duken, skulle jag kanske fortfarande joddla i de österrikiska Alperna. Jag visste att jag ville lämna Österrike, och jag visste att Amerika var exakt där jag hörde hemma, men Reg visade att min vision var möjlig och gav mig min plan.

Joe Weider tog mig till Amerika och tog mig under sina vingar, främjade min bodybuildingkarriär och lärde mig om affärer. Lucille Ball tog en stor chans och gav mig mitt första uppdrag som gästskådespelare, vilket blev mitt första genombrott i Hollywood. Och 2003, utan hjälp av 4 206 284 kalifornier, skulle jag aldrig ha blivit vald till guvernör i den stora delstaten Kalifornien.

Så hur kan jag någonsin hävda att jag är self-made? Att acceptera den titeln förminskar varje person och varje råd som tog mig hit. Och det ger fel intryck – att man kan göra det ensam.

Jag kunde inte. Och sannolikheten är att du inte heller kan det.

Vi behöver alla bränsle. Utan hjälp, råd och inspiration från andra, stannar vårt sinne, och vi sitter fast utan någonstans att gå. Jag har varit välsignad med att hitta mentorer och idoler vid varje steg i mitt liv, och jag har haft turen att möta många av dem.

blond man hero angry expression

Oavsett om det är en morgonrutin, en filosofi, träningstips, eller bara motivation för att ta dig igenom dagen, finns det ingen på denna planet som inte drar nytta av lite hjälp utifrån. Jag har alltid sett världen som mitt klassrum, sugit upp lektioner och berättelser för att driva mig framåt. Jag hoppas att du gör detsamma.

Det värsta du någonsin kan göra är att tro att du vet tillräckligt.

Sluta aldrig lära dig. Någonsin.

Du kan erkänna att du inte kan göra det ensam. Det kan jag definitivt inte. Ingen kan.

— Arnold Schwarzenegger Så är du self-made? Eller vem har hjälpt dig på din resa?

Kategorier
Inspiration

Ekonomiråd från John Cena?

När vi tänker på kändisar – idrottsstjärnor, musiker och filmstjärnor – är det ofta deras extravaganta livsstil och snabba spenderande som sticker ut, snarare än att de delar med sig av ekonomiska tips. Så när jag av en slump såg en intervju med skådespelaren och WWE-stjärnan John Cena där han pratade om pengar, blev jag glatt överraskad.

Om du inte känner till John Cena, är han kanske mest känd för sina roller i filmer som The Fast and the Furious-serien, Suicide Squad och Bumblebee. Han har också haft en framgångsrik karriär inom wrestling, där han har vunnit flera titlar i WWE. Men det var som sagt var varken hans film- eller wrestlingkarriär som fångade mitt intresse den här gången, utan hans tankar om privatekonomi.

I intervjun blev John tillfrågad om sitt unika sätt att använda Instagram. Med över 20 miljoner följare postar han bara bilder utan någon som helst förklaring, bilder som ofta framstår som helt slumpmässigt för hans följare. En av dessa bilder föreställde Benjamin Franklin, och intervjuaren bad John förklara vad han menade med just den posten.

Cena förklarade då att han nyligen hade läst Poor Charlie’s Almanack, en bok av den legendariska investeraren Charlie Munger, som även var Warren Buffetts närmaste rådgivare. I boken refererar Munger ofta till Benjamin Franklin, och det var just en av dessa referenser som inspirerade John. Franklin, som levde på 1700-talet, experimenterade med konceptet ränta-på-ränta och använde sina investeringar för att finansiera flera välgörenhetsprojekt över tid.

John fortsatte med att säga att han tycker att alldeles för få människor lär sig att hantera pengar på ett bra sätt. Han undrade varför privatekonomi inte lärs ut mer i skolorna, och avslutade med att förklara att anledningen till att han postade bilden på Benjamin Franklin var att han själv lärt sig om ränta-på-ränta genom Franklin, via Charlie Munger.

Kategorier
Forskning Tankar och funderingar

Börja spara, må bättre!

De flesta inser nog att det är bra att ha någon form av sparande. Oavsett om det är för att klara av oväntade utgifter, kunna åka på semester eller på sikt sätta lite extra guldkant på tillvaron. Men färre vet kanske att sparande både kan få dig att sova bättre om nätterna och stärka din psykiska hälsa.

Detta har nämligen en studie vid universitet i Bristol visat. Studien undersöker hur sparande påverkar människors välbefinnande, både på kort och lång sikt. Studien bygger på tidigare forskning samt en ny analys av storskaliga undersökningsdata från den så kallade ”Understanding Society”-studien. Rapporten släpptes i juli 2024 och för att göra en lång historia kort här är de viktigaste punkterna:

  1. Positiv korrelation mellan sparande och välbefinnande – Personer som sparar regelbundet upplever generellt mindre oro över ekonomi, högre livstillfredsställelse och bättre psykisk hälsa. Dessa effekter är starkare för låginkomsttagare och yngre vuxna.
  2. Sparande ger trygghet och bättre sömn – Att ha en sparbuffert bidrar till lugn och trygghet. Det minskar behovet av att låna, vilket i sin tur minskar risken för skuld och ekonomiska svårigheter.
  3. Små förändringar i sparande ger mätbara resultat – Även små mängder som sparas regelbundet ger förbättringar i psykisk hälsa och livskvalitet. Detta gäller särskilt för dem som tidigare inte har sparat.
  4. Faktorer som påverkar – Medan sparande bidrar till ökat välbefinnande, påverkas individens psykiska hälsa även av faktorer som inkomst, arbete, familjesituation och ålder. Sparande kan inte ersätta dessa grundläggande faktorer men fungerar som ett skyddsnät.

Rapporten rekommenderar att ”belöna beteendet, inte saldot”, det vill säga att uppmuntra regelbundet sparande oavsett belopp, eftersom själva sparandet har en stark positiv inverkan på välbefinnandet.

Jag har som du kanske känner till som läsare av den här bloggen eller som följare av mig på X (Twitter) alltid predikat om vikten av att spara och investera. Att kontroll över sin privatekonomi och på så vis också ta kontroll över din framtid. Denna ståndpunkt blir knappast svagare av resultatet av denna studie. Tvärtom gör det min tro på att alla bör ha kontroll över sin egen privatekonomi än starkare.

Som tur är har jag hittills aldrig mått dåligt. Det kommer säkert komma en dag då jag gör det. Men kanske är just att jag alltid varit intresserad av sparande och investerande en av orsakerna till att jag hittills mått så bra.

Har du själv märkt att din sömn eller ditt välmående påverkas av hur din privatekonomi ser ut?

Kategorier
Tankar och funderingar

Skulder hos kronofogden når rekordnivåer

Att ekonomiska bekymmer leder till psykisk ohälsa är inget nytt, det är något jag skrivit om tidigare. Det värsta är dessutom att det inte bara påverkar dig, det ökar även risken att dina barn drabbas av psykisk ohälsa.

Därför är den rapport Kronofogdemyndigheten släppte förra månaden alarmerande. Under det första halvåret så ökade antalet krav som skickas till kronofogden och under de senaste två åren har det sammanlagda kravbeloppet ökat med 70%. Det totala kravbeloppet är nu uppe i 18,4 miljarder kronor. Under den första halvan av 2024 fick Kronofogden in omkring 676 000 krav vilket är en ökning med ungefär 66 000 krav jämfört med samma period förra året.

Enligt Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson hos Kronofogden finns det inget tecken på att utvecklingen mot fler och större krav skulle avta. Allt fler personer har svårt att betala. Detta kan enligt Davor leda till en negativ kedjeeffekt där företag som inte får betalt för sina varor och tjänster tvingas till uppsägningar, något som i sint tur kan påverka samhällets ekonomi i stort.

Ökningen av antalet mål sker i alla åldersgrupper, men den grupp som sett den största procentuella ökningen är personer i åldern 55-64 år, där låg ökningen på 17%. Det län där ökningen varit störst är Värmlands län med hela 22%.

Detta är som sagt var skrämmande siffror inte minst då ekonomiska bekymmer leder till psykisk ohälsa. Det är också skrämmande att åldern 55 – 64 år är så drabbat. I denna grupp bör eventuella barn vara utflugna eller åtminstone snart vara det vilket borde medföra en bättre ekonomi. Denna grupp är dessutom nära pensionsålder. Vad säger det om människors möjlighet att gå i pension om de har skulder hos Kronofogden?

För mig har det alltid varit viktigt att ungdomar skall få utbildning i privatekonomi och sparande i skolan, mer än vad de redan får i kurser som hemkunskap och samhällskunskap. Men dessa siffror visar att även äldre behöver stöd när det kommer till att lära sig hantera sin ekonomi.

Det säg att du inte kan lära en gammal hund att sitta. Men jag är säker på att det går att lära alla att hantera sin privatekonomi och sparande. Dock är jag orolig för att alla kanske inte vill lära sig eller göra de förändringar som krävs.

Jag minns än i dag hur en äldre kollega med utflugna barn och som tjänade flera tusenlappar mer i månaden än vad jag gjorde högt förklarade att i hennes situation var det minsann helt omöjligt att spara. Jag valde att inte säga något om att jag, med min lägre lön, utan att anstränga mig eller ens direkt försöka ofta sparade 5 000 kr eller mer i månaden. Jag bara sparade det som råkade vara kvar på kontot i slutet av månaden.

Sedan är jag så klart medveten om att alla som hamnat hos kronofogden inte gjort det pga okunskap. Alla kan ha otur i livet, drabbas av sjukdomar osv. Men om du är frisk och alltid sett till för att anpassa dina utgifter till dina inkomster med lite marginal minskar risken att du hamnar hos Kronofogden drastiskt. Detta gäller inte bara shopping utan saker som mat, resor, bostad, eventuell bil osv. Då bygger du med tiden upp en ordentlig buffert för oväntade utgifter och kanske till och med en mindre förmögenhet om du långsiktigt och diversifierat investerar ditt sparande.

Har du själv varit i ekonomiska bekymmer eller känner någon som är det, dela gärna med dig av dina erfarenheter.