Kategori: Fakta

Tänk att det bästa du vet är att köpa saker, det är din hobby och din passion. Dessutom är det med shopping tröstar dig själv när du mår dåligt. Givetvis väljer du lösningar som låter dig köpa nu och betala senare

Det är välkänt att dålig ekonomi leder till psykisk ohälsa samtidigt som sparande får dig att må bättre. Detta har konstaterats av bla Folkhälsomyndigheten, en studie vid Bristol University och av Henrik Levinsson lektor i psykologi vid Lunds universitet.

I mina ögon går sällan de två styckena ovan ihop. Om shopping inte bara är din hobby utan även hur du hanterar att må dåligt, då är risken stor att du hamnar i en negativ spiral. Detta då du gör av med pengar i stället för att bygga upp en trygg ekonomi. Än värre blir det om skulderna dessutom byggs på genom köp nu betala senare-lösningar.

Faktum är att det jag skrev i första stycket är en verklighet för många unga kvinnor i Sverige. Det visar en rapport som kom tidigare i år. Där konstateras bland annat att 22% av tjejerna i åldern 19-29 år har shopping som hobby (motsvarande siffra för killar är 5%). Att var femte ung kvinna har använt shopping för att hantera negativa känslor (killar 7%) samt att 18% av unga vuxna (både kvinnor och män) föredrar lösningar som låter dem köpa nu och betala sen.

Kvinnor verkar också vara mer lättpåverkade till att shoppa då undersökningen visar att 17% av unga tjejer shoppar produkter de ser i reklam på sociala medier och 16% shoppar produkter influensers visar upp. Motsvarande siffror för killar är 2% respektive 3%.

Baserat på detta är det kanske inte konstigt att Kronofogdemyndigheten förra året gick ut och sa att Unga kvinnors skuldutveckling oroar. Detta då de konstaterat att sedan 2013 har det totala skuldbeloppet hos unga vuxna ökat med 50% och att en stor del av ökningen beror på unga kvinnor, vars skulder under perioden ökat med 106%.

”Vi vet av tidigare undersökningar att unga kvinnors skulder ofta är kopplade till konsumtion. Det är oroande att summorna nu ökar i den här takten, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.”

Det låter i mina öron som att många unga kvinnor väljer en livsstil som drastiskt ökar risken för psykisk ohälsa. Det är helt klart oroväckande. Vad kan vi göra för att hjälpa dessa kvinnor att göra mer hälsosamma val? Det är faktiskt ingen lätt fråga.

Jag var för en tid sedan i en situation där jag kunde diskutera dessa saker med ett gäng unga kvinnor. Och det var inte lätt. Många av dom stod på sig att shopping faktiskt är en bra hobby. Däremot insåg flera av dom att det nog inte är en vettig lösning att försöka hantera negativa känslor med shopping och hade förslag på andra sätt att hantera dessa.

Personligen så tänker jag att det inte är fel att samla på saker. Jag skulle inte tycka det var orimligt om en ung kvinna tex samlade på handväskor och det var själva väskan och inte köpet som var den stora saken. Kanske hittar hon en fantastisk 60 år gammal väska på second hand som blir en ögonsten i samlingen. Kanske lyckas hon via en kontakt komma över en dyr väska till ett mycket bättre pris. Kanske säljer hon vidare väskor hon inte längre vill ha med en vinst. Där hemma kan hon hitta olika sätt att visa upp sin samling på. Hon gillar att sitta och fixa med samlingen, laga en skada på en väska, sortera dom osv.

Problemet är när det är just köpet som är saken snarare än vad jag köper. Jag har tråkigt så jag köper något. Jag mår dåligt så jag köper något. En influenser visar upp en ny produkt så jag köper den. Jag ser en reklam så jag handlar. Hur ändrar man på den typen av vanor? Särskilt hos en person som inte verkar vilja ändra på vanan?

En annan fråga man kan ställa sig är varifrån kommer vanorna? Rapporten visar att den överlägset vanligaste ekonomiska kunskapskällan för unga vuxna är deras föräldrar (72%). På tredje plats kommer deras vänner. Hela 40% (de fick sammanlagt lista tre kunskapskällor därav total procent på långt över 100) hade någon form av media (influensers, podcasts, bloggar, tidningar osv) som kunskapskälla.

Här kan man fråga sig om det är kunskapskällorna som det är fel på. Om föräldrarna själva inte har riktig kontroll på sin ekonomi, influenserna de följer försöker få dom att köpa produkter, tidningarna visar upp nya heta plagg och kompisarna har shopping som hobby, vad lär sig den unge vuxne då?

Skola/universitet är ett populärt svar, en kunskapskälla för 38%. Men det betyder att trots att de fick välja tre olika ekonomiska kunskapskällor var alltså inte skola/universitet en av dessa för hela 68%.

Nu tror jag inte att skolan är något magiskt som automatiskt skulle ge alla ett sunt ekonomiskt beteende och därmed ökad chans till god ekonomisk hälsa. Men är det inte konstigt att det inte ens kommer på topp tre som källa för hur unga vuxna lärt sig om privatekonomi? Borde ett ämne som privatekonomi och sparande bli obligatoriskt för alla på gymnasiet?

Hur tror du själv att vi skulle kunna få unga kvinnor att ta bättre ekonomiska beslut och därmed öka chansen till att de får ett liv fullt av psykiskt välmående?

I investerarkretsar, särskilt på X (Twitter), talas det ofta om att gå i pension tidigt. Dvs att du sparar och investerar aktivt under ett antal år för att sedan kunna sluta jobba helt och leva på avkastningen från dina investeringar. Men allt behöver inte nödvändigtvis vara så svart eller vitt, ett alternativ skulle kunna vara en mix av det hela. Att gå i pension på deltid.

Hur vore det till exempel att bara jobba tre dagar i veckan? Det verkar som att många gillar tanken på det. Enligt en undersökning som Kantar Sifo gjorde på uppdrag från Swedbank så planerar sex av tio över 55 år att gå i pension före eller vid 65 års ålder. Majoriteten av dessa vill inte gå i pension rakt av utan de vill trappa ner arbetstiden och gå i pension på deltid, för att senare sluta helt. Riktåldern för att ta ut pension för någon som i dag är 56 år är enligt Pensionsmyndigheten 68 år.

Det är viktigt att du har god koll på din ekonomi om du vill gå i pension tidigt. Logiskt nog så ju tidigare du går i pension desto lägre blir pensionen. Men även att gå i pension på deltid kommer med risker. Detta då den allmänna pensionen blir lägre även vid deltidsarbete, även din tjänstepension påverkas sannolikhet negativt.

Men för dig som sparar och investerar aktivt kan detta vara just den möjlighet du behöver. Kanske känner du att de nivåer som krävs för att du skall kunna sluta jobba helt i förtid ligger utanför dina ramar, men kanske gör ditt sparande att pension på deltid blir en möjlighet? Då krävs det ju inte att avkastningen från ditt sparande skall kunna ersätta en månadsinkomst varje månad utan bara en del av denna. Är du tex deltidspensionär och bara jobbar fyra dagar i veckan så är det ju bara 20% av dina inkomster som ditt sparande behöver ersätta.

Detta är dock en sanning med modifikation, för det behöver ju även ersätta utebliven framtida pension. Men om du har en portfölj som avkastar 20% av din årslön så kommer den förhoppningsvis att göra det även i framtiden och därmed kunna täcka upp för lägre pension när du väl bli heltidspensionär.

Själv har jag i dag inga planer på att vare sig bli heltids eller deltidspensionär. Så länge jag har roligt kommer jag att fortsätta att jobba. Men det känns bra att veta att dessa möjligheter finns om jag en dag skulle ledsna på att jobba.

Hur ser dina egna planer ut? Jobba till pensionen? Sluta tidigt? Jobba efter pensionen?

Det kan vara svårt att tro men faktum är att en tredjedel av alla vuxna i Sverige har svårt att betala utgifter som mat och hyra. Detta enligt en undersökning som genomfördes på uppdrag av Finansinspektionen i samarbete med Folkhälsomyndigheten tidigare i år.

Enligt statistik från SCB har 2,6 miljoner människor haft svårt att betala sina löpande utgifter minst en gång under det senaste året. Svårast av alla har personer i åldern 18 – 44 år samt föräldrar med hemmaboende barn under 18 år.

I mina ögon är detta skrämmande siffror, men på en mer personlig nivå är det också motiverande siffror. De visar på vikten av att fortsätta jobba för att fler svenskar skall få lära sig mer om privatekonomi, sparande och investerande. Nu påstår jag inte på något sätt att min blogg gör en stor skillnad på dessa siffror, men kan jag bara få en enda person att förbättra sitt ekonomiska liv så är det ett steg i rätt riktning.

Jag vet, främst tack vare min gamla blogg, att texter som mina kan påverka folk att ta smartare ekonomiska beslut, då jag genom åren fått många meddelanden från folk som lyckats förändra sin ekonomiska situation.

Jag tror dock att en ännu bättre väg att gå vore om en kurs i privatekonomi och sparande vart obligatorisk för alla på gymnasiet. Jag vet att det finns lite privatekonomi i både hemkunskapen i grundskolan och i samhällskunskapen på gymnasiet men det räcker uppenbarligen inte om miljontals svenskar har ekonomiska problem.

En sådan kurs skulle kunna lära ut allt från hur du betalar en räkning, till konsekvenserna om du inte betalar den, till hur du räknar på ränta och effektiv ränta, till effekten av ränta på ränta om du sparar och investerar, till hur du deklarerar, till hur du köper en aktie, hur du gör en budget för din egen ekonomi och mycket, mycket mer.

Två argument jag hört många gånger mot detta är dels att de redan lär sig lite om det i samhällskunskapen och hemkunskapen. Samt att det är föräldrarnas ansvar att lära barnen dessa saker. Men i mina ögon är att miljontals svenskar har ekonomiska bekymmer bevis nog på att det lilla de får lära sig i skolan inte räcker. Och hur skall vi kunna förvänta oss att vuxna som själva har ekonomiska bekymmer, kanske skulder hos kronofogden osv skall kunna lära sina barn dessa saker?

Självklart finns det undantagsfall, för vissa var säkert nuvarande skolundervisning allt de behövde och naturligtvis finns det föräldrar med tillfälliga ekonomiska bekymmer som är bra på att lära sina barn om pengar. Men detta är uppenbarligen undantaget och inte regeln.

De senaste åren har medfört mycket turbulens. Vi hade en pandemi, vi har haft krig i vår relativa närhet när Ryssland anföll Ukraina och vi har haft något år med väldigt hög inflation. Inte konstigt då att ungas syn på ekonomi förändras.

Enligt en rapport från Swedbank så skedde just detta under förra året. Till exempel prioriterar allt fler unga en bra lön när de väljer så väl utbildning och arbetsgivare. Unga har även gått från att tidigare inlett sin bostadskarriär med att äga sitt boende till att numer hyra det. Dessutom medför det ekonomiska läget att unga i dag bor kvar hemma hos sina föräldrar längre än vad de tänkt.

Dubbelt så många unga som föregående år har svårt att betala tillbaka de konsumtionslån de tar när de tex shoppar på kredit eller mot avbetalning. Detta förvärras av sociala medier, särskilt bland unga kvinnor där 67% uppger att de påverkas av sociala medier när de shoppar. Överlag är impulsköp ett problem och många ångrar efteråt köpet.

Det ekonomiska läget har fått många unga att se över sin egen ekonomi. Till exempel genom att dra ner på kostnaderna för uteliv och småköp samt välja billigare mat. En fjärdedel uppger att denna situation fått dom mer medvetna om vikten av att spara.

Hur har det senaste året eller åren förändrat din syn på ekonomi? Har du märkt någon förändringar i unga vuxna i din närhets syn på ekonomi?