Kategori: Fakta

I investerarkretsar, särskilt på X (Twitter), talas det ofta om att gå i pension tidigt. Dvs att du sparar och investerar aktivt under ett antal år för att sedan kunna sluta jobba helt och leva på avkastningen från dina investeringar. Men allt behöver inte nödvändigtvis vara så svart eller vitt, ett alternativ skulle kunna vara en mix av det hela. Att gå i pension på deltid.

Hur vore det till exempel att bara jobba tre dagar i veckan? Det verkar som att många gillar tanken på det. Enligt en undersökning som Kantar Sifo gjorde på uppdrag från Swedbank så planerar sex av tio över 55 år att gå i pension före eller vid 65 års ålder. Majoriteten av dessa vill inte gå i pension rakt av utan de vill trappa ner arbetstiden och gå i pension på deltid, för att senare sluta helt. Riktåldern för att ta ut pension för någon som i dag är 56 år är enligt Pensionsmyndigheten 68 år.

Det är viktigt att du har god koll på din ekonomi om du vill gå i pension tidigt. Logiskt nog så ju tidigare du går i pension desto lägre blir pensionen. Men även att gå i pension på deltid kommer med risker. Detta då den allmänna pensionen blir lägre även vid deltidsarbete, även din tjänstepension påverkas sannolikhet negativt.

Men för dig som sparar och investerar aktivt kan detta vara just den möjlighet du behöver. Kanske känner du att de nivåer som krävs för att du skall kunna sluta jobba helt i förtid ligger utanför dina ramar, men kanske gör ditt sparande att pension på deltid blir en möjlighet? Då krävs det ju inte att avkastningen från ditt sparande skall kunna ersätta en månadsinkomst varje månad utan bara en del av denna. Är du tex deltidspensionär och bara jobbar fyra dagar i veckan så är det ju bara 20% av dina inkomster som ditt sparande behöver ersätta.

Detta är dock en sanning med modifikation, för det behöver ju även ersätta utebliven framtida pension. Men om du har en portfölj som avkastar 20% av din årslön så kommer den förhoppningsvis att göra det även i framtiden och därmed kunna täcka upp för lägre pension när du väl bli heltidspensionär.

Själv har jag i dag inga planer på att vare sig bli heltids eller deltidspensionär. Så länge jag har roligt kommer jag att fortsätta att jobba. Men det känns bra att veta att dessa möjligheter finns om jag en dag skulle ledsna på att jobba.

Hur ser dina egna planer ut? Jobba till pensionen? Sluta tidigt? Jobba efter pensionen?

Det kan vara svårt att tro men faktum är att en tredjedel av alla vuxna i Sverige har svårt att betala utgifter som mat och hyra. Detta enligt en undersökning som genomfördes på uppdrag av Finansinspektionen i samarbete med Folkhälsomyndigheten tidigare i år.

Enligt statistik från SCB har 2,6 miljoner människor haft svårt att betala sina löpande utgifter minst en gång under det senaste året. Svårast av alla har personer i åldern 18 – 44 år samt föräldrar med hemmaboende barn under 18 år.

I mina ögon är detta skrämmande siffror, men på en mer personlig nivå är det också motiverande siffror. De visar på vikten av att fortsätta jobba för att fler svenskar skall få lära sig mer om privatekonomi, sparande och investerande. Nu påstår jag inte på något sätt att min blogg gör en stor skillnad på dessa siffror, men kan jag bara få en enda person att förbättra sitt ekonomiska liv så är det ett steg i rätt riktning.

Jag vet, främst tack vare min gamla blogg, att texter som mina kan påverka folk att ta smartare ekonomiska beslut, då jag genom åren fått många meddelanden från folk som lyckats förändra sin ekonomiska situation.

Jag tror dock att en ännu bättre väg att gå vore om en kurs i privatekonomi och sparande vart obligatorisk för alla på gymnasiet. Jag vet att det finns lite privatekonomi i både hemkunskapen i grundskolan och i samhällskunskapen på gymnasiet men det räcker uppenbarligen inte om miljontals svenskar har ekonomiska problem.

En sådan kurs skulle kunna lära ut allt från hur du betalar en räkning, till konsekvenserna om du inte betalar den, till hur du räknar på ränta och effektiv ränta, till effekten av ränta på ränta om du sparar och investerar, till hur du deklarerar, till hur du köper en aktie, hur du gör en budget för din egen ekonomi och mycket, mycket mer.

Två argument jag hört många gånger mot detta är dels att de redan lär sig lite om det i samhällskunskapen och hemkunskapen. Samt att det är föräldrarnas ansvar att lära barnen dessa saker. Men i mina ögon är att miljontals svenskar har ekonomiska bekymmer bevis nog på att det lilla de får lära sig i skolan inte räcker. Och hur skall vi kunna förvänta oss att vuxna som själva har ekonomiska bekymmer, kanske skulder hos kronofogden osv skall kunna lära sina barn dessa saker?

Självklart finns det undantagsfall, för vissa var säkert nuvarande skolundervisning allt de behövde och naturligtvis finns det föräldrar med tillfälliga ekonomiska bekymmer som är bra på att lära sina barn om pengar. Men detta är uppenbarligen undantaget och inte regeln.

De senaste åren har medfört mycket turbulens. Vi hade en pandemi, vi har haft krig i vår relativa närhet när Ryssland anföll Ukraina och vi har haft något år med väldigt hög inflation. Inte konstigt då att ungas syn på ekonomi förändras.

Enligt en rapport från Swedbank så skedde just detta under förra året. Till exempel prioriterar allt fler unga en bra lön när de väljer så väl utbildning och arbetsgivare. Unga har även gått från att tidigare inlett sin bostadskarriär med att äga sitt boende till att numer hyra det. Dessutom medför det ekonomiska läget att unga i dag bor kvar hemma hos sina föräldrar längre än vad de tänkt.

Dubbelt så många unga som föregående år har svårt att betala tillbaka de konsumtionslån de tar när de tex shoppar på kredit eller mot avbetalning. Detta förvärras av sociala medier, särskilt bland unga kvinnor där 67% uppger att de påverkas av sociala medier när de shoppar. Överlag är impulsköp ett problem och många ångrar efteråt köpet.

Det ekonomiska läget har fått många unga att se över sin egen ekonomi. Till exempel genom att dra ner på kostnaderna för uteliv och småköp samt välja billigare mat. En fjärdedel uppger att denna situation fått dom mer medvetna om vikten av att spara.

Hur har det senaste året eller åren förändrat din syn på ekonomi? Har du märkt någon förändringar i unga vuxna i din närhets syn på ekonomi?

Tänk dig att befinna dig i en situation där du vet att om något oväntat inträffar så kan det vara kört för dig. Enligt en undersökning på uppdrag från SBAB är det så illa ställt i svenska hem. Mer exakt 22% av befolkningen anser sig inte ha en tillräckligt stor buffert för att klara av en oväntad utgift.

Detta är så klart skrämmande data och en av anledningarna till att jag större delen av mitt vuxna liv försökt predika sparande och investerande. Men undersökningen nöjer sig inte där, den presenterar lite annan intressant statistik med. Till exempel vad folk sparar till. Det populäraste valet är just att spara till en buffert vilket 65% gör. Näst populärast är att spara till pensionen vilket 39% gör. På tredje plats kommer Resor och nöjen vilket 34% sparar till. Att dessa utgör mer än hundra procent beror så klart på att folk kan spara till flera saker samtidigt.

En annan sak undersökningen visade på är skillnader mellan kvinnor och män. Tex minskade kvinnor sitt sparande mer än männen under förra året. 7% av männen vet inte vad de sparar till, motsvarande siffra för kvinnor är endast 3%. Kvinnor tycks mer benägna än männen att spara pengar till att renovera medan intresset för att spara till en ny bil är lika stort bland kvinnor och män.

Ytterligare en intressant faktor är skillnaden mellan de som bor i hyresrätt jämfört med de som bor i bostadsrätt. Här visar det sig att de som bor i hyresrätt är mer optimistiska till sin framtida ekonomi jämfört med de som bor i bostadsrätt. Hela 37% av de som bor i hyresrätt tror att de kommer att spara mer in 12 månader. Motsvarande siffra för de som bor i bostadsrätt är endast 21%.

Skillnaderna mellan hyresrätt och bostadsrätt har kanske att göra med något som jag skrev om för en tid sedan. Att bostadsrättsinnehavarna sett betydligt högre hyresökningar än de som bor i hyresrätt samt att bostadsrättsinnehavarna troligtvis kan förvänta sig fler stora hyresökningar.

Allt är inte negativt enligt rapporten. Mer än hälften sparar mer än 2 000 kr i månaden och var fjärde person sparar mer än 5 000 kr i månaden! Undersökningen nämner ingen korrelation till inkomster. Det är rimligt att antaga att det till viss del påverkar. Men samtidigt har jag hela mitt liv haft kollegor och vänner som tjänat mer än mig men inte sparat alls eller bara haft ett minimalt sparande, så hög inkomst är ingen garanti för ett högt sparande.

Skulle du klara en oväntad avgift?