En sak jag ofta hör är att vi som sparar snålar, inte unnar oss saker och lever tråkiga liv. Att vi missar massor och att det inte är värt det. Jag tycker att det är ett intressant påstående då jag aldrig under hela mitt liv upplevt att jag snålat det minsta eller missat något. Tvärt om köper jag allt jag verkligen vill ha. Jag är dessutom villig att betala extra för kvalitet och prestanda. Jag äter ute/färdigmat oftare än vad som kan anses bra för vare sig plånbok eller midjemått och jag har många saker och tjänster som vissa skulle anse som onödiga.
Det finns givetvis sparare som faktiskt lever extremt snålt och sparsamt men efter att ha följt ekonomibloggare och folk på finanstwitter i åratal så upplever jag att det är betydligt vanligare att folk där lever mer som mig än att de toksnålar. Vad det däremot ofta handlar om är att inte leva en extravagant med en rent slösaktig livsstil. Att tänka igenom sina köp och se till att få valuta för pengarna i ställt för att spontanshoppa och överkonsumera.
Personligen har jag alltid sett på det hela som att man skulle kunna dela in ens konsumtionsbeteende i en skala:
Parasit – försöker leva på andra/utnyttja andra.
Snål – undviker att köpa saker till varje pris.
Medveten konsument – försöker göra genomtänkta köp vid rätt tillfälle och plats
Omedveten konsument – köper det den behöver, men utan tanke på när eller var köpet sker.
Slösaktig konsument – Köper för köpandets skull, flashar gärna med denne köpt, lever för att shoppa, ”shopping är en hobby”. Överkonsumtionens ansikte utåt och miljöns värsta fiende.
Korkad konsument – som föregående men har verkligen noll koll, shoppar för pengar denne inte har, lånar för att shoppa och upprätthålla imagen av en viss livsstil.
Naturligtvis är gränserna flytande och alla bryter mot dom ibland, till med den snåle köper saker ibland och det händer att den korkade gör en bra deal på rean. Jag tror att få vill tillhöra någon av extremerna, parasit eller korkad konsument. Nästa steg, snål och slösaktig konsument klingar nog inte heller jättebra i mångas öron men det finns en del som inte har något emot att befinna sig i dessa grupper. Det finns faktiskt rätt många människor i vårt land som har shopping som en hobby och är helt öppna med det. I gruppen snål hittar du tex de mest dedikerade inom sparande och investerande och dessa ser det absolut inte som någon negativt att vara snål, snarare som något positivt.
Till viss del är jag bered att hålla med, i dagens slit och slängsamhälle där du bekräftas som individ av vad du köper och äger är det en frisk fläkt med alla människor som väljer att stå utanför detta. Det enda problemet jag har med snålhet är om det går ut över andra, så länge du bara är snål mot sig självt så är det nog ett rätt sunt leverne, betydligt sundare än att vara slösaktig och leva med konsumtionshets.
Men om vi ser det hela ur en större synvinkel, vilken av dessa sex grupper skulle du helst vilja tillhöra? Min gissning, med reservation för att jag kan ha totalt fel, är att de flesta skulle välja den medvetne konsumenten om de kunde. Den medvetne konsumenten innebär ju att du köper allt det du behöver och verkligen vill ha, men till ett rimligt pris så att du känner att du får valuta för dina pengar och utan att låta konsumtionshets styra din vardag.
Även om de mest extrema spararna tillhör den snålare gruppen så är min uppfattning är att majoriteten av de som aktivt sparar och investerar befinner sig i gruppen medvetna konsumenter. Många shoppar regelbundet, äger märkeskläder reser lite då och då osv, de ser bara till att göra det genomtänkt och på en rimlig nivå.
För mig är det viktigt att känna att jag får valuta för pengarna och jag försöker vara förutseende och planera in större och dyrare inköp till reor. Det är lätt gjort med hjälp av bevakningslistor vilket gör att det knappt tar någon tid alls. Jag räknar med att ha sparat runt 4000-5000 kr under 2020 genom att ha gjort inköp under reor jämfört med om jag hade handlat utanför reorna. Naturligtvis hade du velat spara så mycket det bara gick hade det varit bättre att inte köpa dessa saker alls, så hade den snåle gjort.
Nu säger jag inte att 4000 – 5000 kr är nått snitt för varje år, men låt oss göra det enkelt för oss och säg att du sparar 4000 kr varje år jämfört med den omedvetne konsumenten. Du gör det från att du är 20 år till att du dör vid 90 år, då skulle du, om du investerade pengarna nå 11,7 miljoner kronor vid 8% årlig avkastning, 34,7 miljoner kronor vid 10% och 104 miljoner kronor vid 12%.
Som du märker går det att bli väldigt rik bara genom att göra medvetna köp jämfört med omedvetna köp utan att för den sakens skull snåla. Men även den omedvetne konsumenten kan i regel spara en skaplig summa varje månad bara genom att främst köpa det den behöver och inte shoppa för shoppandets skull. Så de där 4000 kr om året kan för många människor bli både en och flera tusenlappar i månaden utan att för den sakens skull snåla.
Och det fungerar verkligen, i den här gruppen hittar du många ekonomibloggare och massor av folk på finanstwitter vars förmögenheter växer varje månad utan att de för den sakens skull behöva leva på nudlar, ha trasiga kläder, aldrig köpa en pryl och inte varit på någon semesterresa sedan grundskolan.
Hur ser du på det hela? Måste man snåla för att spara och på sikt bli rik?
Ja, man kommer mycket långt enbart genom att inte fatta korkade ekonomiska beslut. Ekonomi är ju att hushålla med begränsade resurser, basalt.
Mvh investera-pengar.blogspot.com
Håller helt med, men uppenbarligen gör många i vårt land inte det med tanken på att synen om att spara är synonymt med att leva snålt och inte unna sig saker.