Kategorier
Tankar och funderingar

Över 15% av befolkningen lever i relativ fattigdom

Med rubriker som ”Klyftor ökar – relativ fattigdom rekordhög”, ”Hänger inte med” och ”De rika bromsar” uppmärksammar Aftonbladet en rapport om hushållens ekonomi som Statistiska centralbyrån släppte förra veckan. Det Aftonbladet fokuserar på är att den relativa fattigdomen ökar och uppgår nu till över 15% av befolkningen.

När jag ser artiklar av den här typen blir jag genast nyfiken. För alla oss som bor i det här landet är det intressant och viktigt att följa hur det går för oss och vad som händer. Den här typen av domedagsrubriker gör mig också nyfiken på sanningshalten och vad de verkligen betyder då jag vet att många människor bara ser rubrikerna och drar egna förhastade slutsatser av dom utan att veta vad som egentligen har hänt.

I mina ögon kan det vara lite lurigt att titta på relativ fattigdom eftersom det bara tar hänsyn till skillnader och inte om vi faktiskt blir rikare eller ej. Till exempel om du tjänar mer än mig och så får du en löneökning på 1000 kr samtidigt som min lön bara ökar med 900 kr så har ju skillnaden mellan oss blivit större. Men faktum är att vi båda har blivit rikare förutsatt att bägges ökningar slår inflationen. Är det negativt att skillnaden ökat eller är det positivt att bägge blivit rikare?

Går du till källan för Aftonbladets artikel, SCBs rapport så syns det också att den lyfter olika punkter, varav flera är positiva. Till exempel så har kvinnor, utan barn, i åldern 20-29 år ökat sin disponibla inkomst med hela 30% under den undersökta perioden! Läser du rapporten framgår det även att hushållens ekonomiska standard har ökat och det verkar som att den har ökat för alla grupper. Deras värsta exempel ensamstående i åldern 65-79 år vilka endast fått en förbättring på 13%.

En intressant fråga i mina ögon är vad det innebär att tillhöra gruppen som lever i relativ fattigdom, hur lite pengar har de att röra sig på i månaden? Och hur mycket mer gör jag själv av med mitt slösaktiga leverne?

Enligt SCBs definition är det om du lever i ett hushåll vars ekonomiska standard är mindre än 60% av medianvärdet i befolkningen. Men vad är då medianvärdet i befolkningen? Enligt den här tabellen från SCB så låg medianvärdet för Svenska hushåll 2019 på 261 800 kr. 60% av detta blir 157 080 kr. Här är det värt att veta att med ordet disponibel inkomst så menas pengar efter skatt.

Detta betyder alltså att om ditt hushåll har mindre än 13 090 kr att leva på efter skatt varje månad så till hör du gruppen som lever i relativ fattigdom.

Den summan kan låta både låg och hög beroende på din egen situation och vilken synvinkel du har. Till exempel levde min egen familj på 5 000 kr i månaden under en period när jag var barn. Det var dock länge sedan så jag utgår från att medianvärdet var betydligt lägre då. Min gissning är att för de flesta hushåll som omfattar flera personer så är den summan väldigt låg.

Det är viktigt att komma ihåg att summan påverkas av vissa speciella grupper. Tex uppgick antalet studenter i Sverige läsåret 2017/2018 till 410 000 och en student som pluggar heltid har 108 600 i årlig disponibel inkomst om denna tar ut hela studielånet och bidraget. Vi har även 2,3 miljoner pensionärer i Sverige och många av dessa har betydligt lägre disponibel inkomst än de som arbetar. Dessutom är strax över 40% av alla hushåll i Sverige ensamhushåll vilket så klart påverkar snittet en hel del om så många hushåll endast har en inkomst.

Det är rimligt att anta att en stor del av de som lever i relativ fattigdom är studenter och pensionärer i ensamhushåll. Något som också går att hitta i Aftonbladets artikel då de intervjuar en forskare inom området som säger:
”Alla med jobb har haft oerhörda inkomstökningar de senaste 20 åren, effekten blir att pensionärer, arbetslösa och studenter inte hänger med, även om de också fått mer i plånboken.

De absolut fattiga har minskat över tid och både fattigdomen bland barn och pensionärer minskar kraftigt, vilket inte fångas upp av SCBs mätmetoder.”

Så enligt forskaren så har alltså alla fått mer i plånboken samtidigt som antalet fattiga har minskat och fattigdomen bland barn och pensionärer har till och med minskat kraftigt. Rätt långt ifrån de domedagsrubriker som Aftonbladet valt att använda sig av. Tyvärr tror jag att många bara kommer se rubrikerna och tro att nu har det blivit mycket värre i stället för att faktiskt läsa, sätta sig in och se att det blivit bättre.

Nu ska man naturligtvis inte gotta sig över detta och tro att alla har det bra, det finns människor med tragiska livsöden, personer som hamnat i svåra ekonomiska trångmål och som verkligen tvingas kämpa för att få det att gå runt. Att andra blivit rika gör inte deras situation lättare eller dom gladare. Men på det stora hela så verkar det gå åt rätt håll även om det så klart finns mycket som skulle kunna bli bättre.

Jag själv då? Vad lever jag på? Tillhör jag gruppen som befinner sig i relativ fattigdom? Nej det gör jag inte, men en disponibel inkomst på en bra bit över 20 000 kr i månaden så ligger jag långt över den gränsen. Men ser man till vad jag faktiskt gör av med så ligger rätt nära gränsen på 13 090 kr. Exakt hur mycket jag gör av med per månad varierar från månad till månad men i regel så hamnar det någon stans mellan 11 000 – 14 000 kr. Men det är ju som en person, hade mitt hushåll bestått av flera personer så hade naturligtvis den summan också ökat, men troligtvis hade det också betytt att hushållets intäkter hade ökat. Samtidigt lever jag ett rätt slösaktigt liv på många områden och jag skulle kunna mer än halvera mina kostnader om jag hamnade i en svår situation som krävde det.

Är det då ett stort problem att studenter och pensionärer inte har fått det lika mycket bättre ställt som de som arbetar? Frågan i sig är en för stor och ligger utanför ramen av det här inlägget men några korta tankar ska jag dela med mig av. Som student är det positivt att lönerna för den som arbetar har ökat drastiskt, det innebär ju att du när du studerat klart kommer att få en mycket högre lön än vad du annars fått. Sedan behöver du så klart ha råd med mat och tak över huvudet medan du studerar.

När jag på gamla dar läste på universitet på nytt, mellan 2015-2018, så levde inte mina kursare i någon lyx. Men dom hade råd med både mat, hyra, gå ut och festa 1-3 gånger i veckan samt nån utlandsresa eller två om året. Men det finns säkert undantagsfall åt bägge hållen.

Som pensionär kan det vara en svår situation här och nu om du befinner dig i ett ekonomiskt trångmål och du inte har någon möjlighet att göra något åt situationen. Jag har stor respekt för dessa människor och jag hoppas verkligen att saker förändras till det bättre för er.

Men det är rimligt att anta att de flesta människor kommer att ha klart lägre kostnader som pensionär än vad de hade under yrkeslivet. Du har inga resor till och från jobbet som kostar pengar. Du behöver inte längre bo lika stort och dyrt som du kanske gjorde när barnen bodde hemma. Du kanske har möjligheten att bo på platser där det är betydligt billigare att bo än vad du hade möjlighet att göra när du behövde ha nära till jobbet.

En annan stor fördel är att du ofta har haft årtionden på dig att betala av eventuella lån, lån som från början troligtvis var markant längre än vad en familj i 35-årsåldern som har en lägenhet inne i storstan har i dag. Detta gör att pensionärer som valt att äga sitt boende kan ha drastiskt längre boendekostnader än vad en arbetande familj som har många år kvar till pensionen har.

Om vi sedan väljer att se på det hela på lite längre sikt så innebär ju att lönerna ökat markant att även du som jobbar i dag kommer att få en högre pension än vad du annars hade fått då pensionen är knuten till din lön. Förutsatt då att vårt pensionssystem som det ser ut i dag kommer att hålla och inte genomgå stora förändringar.

Jag tror dock att det allra viktigaste att ta med från allt detta är att se över sin ekonomiska situation för att se till så att du får en trygg och stabil framtid. Som 90-åring kan det vara svårt att genomföra drastiska förändringar, men min gissning är att de flesta som läser detta är betydligt yngre än så. En del av er börjar säkert att närma er pensionen men många av er har också flera årtionden kvar.

En av anledningarna till att jag lever för så mycket mindre än vad min disponibla inkomst uppgår till är för att jag har möjlighet att göra det just nu. Du vet aldrig vad som kan hända i framtiden. Arbetslöshet, sjukdom, barn och annat kan drastiskt kan påverka din och din familjs disponibla inkomst. Därför är det av stor vikt att spara en del under perioder där det är möjligt, så att det kan kompensera för perioder då det inte är möjligt. Skulle du ha tur och en sämre situation aldrig inträffar så är det värsta som händer att du får lite extra guldkant på tillvaron som pensionär. Vilket kan vara bra att ha då inkomsten går ner då.

Sedan finns det naturligtvis massor du kan göra av ditt sparkapital för att få det att växa, framförallt olika typer av investeringar, men det ligger utanför det här inläggets ramar. Men det är något du definitivt kommer att få läsa mer om i framtiden om du följer bloggen.

Har du själv en hög eller låg disponibel inkomst? Vad gör du i dag som kan hjälpa dig vid framtida försämringar av den?

Kategorier
Tankar och funderingar

Mina mål för 2021

I mitt förra inlägg skrev jag om mina mål för bloggen 2021, här kommer del två där jag fokuserar på mig själv, min ekonomi och mina investeringar i stället. Låt oss börja med de mål som inte har med pengar att göra.

Det enda mer personliga målet jag kommer på har att göra med hälsa och motion. Jag är gammal fotbollskille och har tränat väldigt mycket under min uppväxt. Men jag skulle också säga att jag bor i fel land baserat på hur min kropp fungerar. Så fort det är kallt så lämnar jag knappt lägenheten om jag inte måste, jag ogillar verkligen kylan.

Ju varmare det är desto mer energi får jag och desto mer aktiv blir jag, ute och gör saker. När vi har värmebölja mitt i sommaren, 35 grader i skuggan och det är så varmt att de flest andra håller sig inomhus i skydd för solen framför någon fläkt så kan jag vara sprängfylld med energi, ute och springa intervaller när solen står som högst och må super.

Under alla år med lagidrott vart jag tvingad att vara med på träningar och matcher oavsett vilket väder vi hade. Tyvärr så är dagarna med varmt väder i minoritet i Sverige vilket helt klart påverkat min motion mycket sedan skador tvingade mig att sluta med fotboll.

Det är inte ovanligt att jag tränar eller motionerar flera gånger i veckan under april till och med september. Särskilt när vädret är som allra bäst runt slutet av juni till mitten av augusti så blir det mer eller mindre träning och/eller motion dagligen. För att sedan mellan oktober och mars bara släpa mig iväg till gymmet någon gång då och då på sin höjd.

Att bara motionera halva året i kombination med att jag har många stillasittande intressen och hobbys är inte den bästa kombinationen att ha. Särskilt när åren går och tickar på. Stillasittande intressen förutsätter motion vid sidan om för att vara hållbart.

Jag älskar mina hobbys och intressen, jag har ju dom av en anledning, så dom kommer jag inte att byta ut.  Jag utesluter inte att på heltid eller deltid flytta till ett land vars klimat passar mig bättre i framtiden, men det är inte aktuellt än på ett antal år då jag har ett jobb jag trivs väldigt bra med och jag vill ha nära till släkt och vänner. Då återstår att hitta ett sätt som får mig att motionera om inte lika mycket som under den varma delen av året så åtminstone klart mer än vad jag gjort historiskt.

Faktum är att jag tror att pandemin har hjälp mig lite här för under pandemin har jag av förståeliga skäl inte velat gå till gymmet. Så redan förra våren började jag att köpa hem lite träningsutrustning. Något jag inte varit ensam om, det har varit svårt att få tag i vissa saker. När jag ville köpa fler hantlar i våras var de slut över allt, skulle komma in nytt till hösten. När jag under hösten kollade så var de slut över allt, skulle komma in nytt i januari. När jag kollade i början av januari så stod det att de skulle komma in i april och när jag kollar nu i dag har det datumet ändrats till juni. Någon som investerat i de bolag som tillverkar denna typ av utrustning?

Men lite träningsutrustning fick jag åtminstone tag i och började använd sporadiskt hemma. Sedan allteftersom det vart varmare ute så gick jag över till att träna på ett rätt skapligt utegym i närheten. Nästa steg kom i höstas när smittspridningen i samhället åter ökade drastiskt. Då passade jag att köpa ett VR-headset på rean under Black Friday. Under hösten hade vi börjat använda sådana på jobbet vilket fick upp mitt och flera kollegors intresse så jag var inte ensam om att skaffa ett under hösten.

Bortsett från att du kan använda dessa headset för möten, socialt umgänge med vänner samt olika typer av spel och underhållning så finns det flera typer av tränings och motionsprogram som får en riktigt svettig.

Så köp av träningsutrustning och VR-headset som jag kanske inte hade gjort om det inte varit för pandemin har varit en bra start för att minska bristen på motion. Nu i januari har jag motionerat betydligt fler gånger än vad jag gjorde i januari förra året. Det kommer nog aldrig att ligga på samma nivå som under den varma delen av året men jag har hittat en väg som åtminstone gör att det inte längre är så katastrofalt som det varit tidigare år.

Så målet blir att under 2021 försöka hålla motionen uppe och med tiden utöka den träningsutrustning jag har hemma för att locka till mer motion under den kalla delen av året.

Nu över till ekonomi och investeringar, den delen de flesta av er troligtvis är mest intresserad av.

Jag kommer inleda med att göra er besvikna, jag har nämligen inga speciella mål med börsen för 2021 eller någon särskild aktie som jag tror kommer bli nästa raket. Jag har aldrig ansett mig duktig nog för att förutspå hur börsen kommer gå eller hitta den där aktien som ingen annan hittat och som kommer att tiodubblas under året. Jag har nog helt enkelt haft väldig tur med de köp jag gjort mest på känsla.

I stället är jag rätt tråkig, jag låter det tuffa på år in och år ut. Köper aktier jag gillar och säljer aktier jag inte längre gillar så mycket. Målet är alltid att hitta aktier jag skulle vilja äga resten av mitt liv men då saker och ting hela tiden förändrats så är det ju inte ovanligt att de anledningar som gjorde att jag en gång köpte aktien inte längre stämmer några år senare.

Jag har inte heller någon sexig sparkvot jag kan skryta om där jag har ett fast mål för hur mycket som skall sparas varje månad. Tvärt om bara slänger jag över lite som jag känner för, ibland inte ens fören när nästa månad kommer. Det blir så klart oftast mycket mer än vad en vanlig Svensson sparar, ofta nån stans mellan 25-60%. Men inte för att jag har någon särskilt plan eller mål för det utan för att jag har relativt billiga intressen, shopping är tråkigt och nått måste man ju göra med alla pengar som blir över.

Däremot har jag något utanför börsen jag skulle vilja investera i. Jag har länge varit fascinerad av tanken på att bo gratis eller till och med tjäna pengar på boendet genom att hyra ut.

Jag är inte intresserad av en inneboende och i Sverige är det bökigt att köpa en lägenhet bara för att hyra ut då bostadsrättsföreningar sällan tillåter att du hyr ut längre än något år. Ägarlägenheter finns det ont om i Sverige, åtminstone i staden där jag bor. Jag är heller inte redo att ta steget till att köpa hus.

Men det finns ytterligare ett alternativ, vilket är det alternativ jag är intresserad av och det är att köpa en lägenhet med uthyrningsdel. Det räknas som inneboende vilket gör att bostadsrättsföreningen inte har något att säga till om samtidigt som uthyrningsdelen gör det till en helt egen separat lägenhet.

Utmaningen här är flera. Till att börja med så trivs jag väldigt bra i min nuvarande lägenhet så jag kan inte tänka mig att byta till vad som helst, tvärt om så bör det ju helst vara ett steg uppåt i jämförelse. Jag vill även att den skall ligga på hyfsat nära avstånd till jobbet och jag vill att den skall ligga rätt centralt i staden för att göra uthyrningsdelen attraktiv och lätt att hyra ut även under sämre tider.

Den största utmaningen är dock att det finns relativt få lägenheter med uthyrningsdel. Jag har haft det på bevakning på Hemnet i runt ett och ett halvt år nu och det dyker upp kanske 2-4 objekt i månaden. Så få objekt i kombinationen med de övriga kraven jag har ovan gör det inte lätt att hitta en lägenhet jag verkligen vill ha. Men jag ger inte upp, jag skyndar långsamt och jag fortsätter att ha det på bevakning, kanske är 2021 året där den perfekta bostaden slutligen dyker upp.

Jag betalade av lägenhetslånet för min nuvarande bostadsrätt för många år sedan, vilket i efterhand med den ränta vi haft det senaste tio åren helt klart visat sig vara ett misstag. Så jag tror att jag skulle tjäna en hel del på att vara belånad så länge räntan är så låg. Så det vore nog inte helt fel att låna ett par miljoner när jag köper nästa och sedan använda uthyrningsdelen för att täcka alla kostnader och kanske lite till.

På ännu längre sikt kan jag se mig utöka det hela till att köpa flera objekt för uthyrning, då troligtvis mindre hus och liknande. Jag har faktiskt en kollega som nyligen startat upp ett eget företag vid sidan av jobbet för att göra just detta. Men i mitt fall så ligger vi nog ett antal år framåt så det är inget för 2021.

Jag har ytterligare en grej inom ekonomi och tjänar pengar som jag funderar på men det är mer ett koncept än konkret grej samt det befinner sig i tidigt idéstadium än så länge. Så inget som är redo att lyftas här men jag bollar kanske mina tankar om det i ett inlägg senare under året.

Det var i korta drag mina mål, tankar och planer för 2021, vilka är dina?

Kategorier
Allmänt om bloggen

Mål och planer för bloggen 2021

Det här inlägget var först tänkt att ha tre olika fokusområden, bloggen, privatliv och sparande/investerande men jag insåg snabbt att det skulle bli ett alldeles för långt inlägg så jag bestämde mig för att dela upp det i två delar. Privatliv, sparande och investerande som kommer i nästa inlägg.

I mitt inlägg Utvärdering av 2020 och min comeback som bloggare så berättar jag i rena siffror hur det gick för bloggen under sitt första år. Bland annat så publicerade jag 67 inlägg och totalt hade bloggen strax över 52 000 sidvisningar. Jag var missnöjd med att endast ha publicerat 67 inlägg samtidigt som 52 000 visningar låg långt över vad jag hade förväntat mig.

När man sätter mål eller förhoppningar för ett nytt år så är väl tanken att man skall slå förra året? Det kommer att bli tufft att lyckas med det. När det kommer till inlägg så hade jag inför att jag började blogga redan ett tjugotal färdigskrivna inlägg. Jag passade även på att återvinna ett par inlägg som jag publicerade i min gamla blogg för en 10-15 år sedan. Nu har jag inga färdigskrivna inlägg och även om det fortfarande återstår några godbitar från förr så är majoriteten av godbitarna redan publicerade.

Den stora utmaningen med att skriva inlägg för mig ligger inte i att komma på idéer, tvärt om har jag ett dokument med över 60 idéer till inlägg jag skulle vilja skriva om i framtiden. Dock är det som så att bara för att jag har en idé om något jag vill skriva om så betyder det inte att jag vill skriva ett inlägg om det just nu eller att dess topic är ett som passar just nu. Därför är det vanligare att jag skriver ett inlägg kring en ny idé jag just fått än att jag skriver om något från listan.

Den stora utmaningen är tiden det tar. Tar man hela resan, från komma på idé, hitta lämpliga källor, skriva, korrekturläsa ett par gånger, rätta fel samt förbättra texten till att slutligen hitta passande bilder som jag får använda enligt upphovsrättslagen så tar det sällan under tre timmar. Tvärt om tar många inlägg betydligt mer tid än så. Om jag skulle skriva 100 inlägg under ett år och dessa i snitt tar tre timmar styck så motsvarar det 12,5 dygn. Ofta tar det som sagt var längre än tre timmar, räknar vi i stället på fyra timmar så hamnar vi på 16,7 dygn. Det är som ni förstår mycket tid!

Jag är en person som har så många intressen, hobbys, saker jag tycker är roliga, små projekt jag fixar med osv att jag i princip aldrig har långtråkigt. Tvärt om så när jag går och lägger mig så känns det som att jag bara hunnit med en bråkdel av allt jag skulle vilja göra. Därför är det inte helt lätt att klämma in 10-20 dygn av skrivtid under ett år, det konkurrera med så mycket annat roligt. Dessutom är det svårt att skriva på beställning, jag måste vara på rätt humör för att skriva vilket jag inte alltid är.

Nog med bortförklaringar, vi måste ju slå förra året så jag sätter ett mål på 70 inlägg för 2021! Och det är nog bäst att jag sätter fart, detta är mitt fjärde inlägg för i år, samma tid förra året hade jag redan publicerat fem gånger så många. Men då var inledningen som sagt var extra aktiv pga alla de inlägg jag hade skrivit på förhand. I år får jag kontra genom att publicera fler inlägg resten av året.

I min gamla blogg back in the days kunde jag på en enda riktigt bra dag nå 10 000 sidvisningar. Jag förstod naturligtvis att jag inte skulle komma i närheten av de siffrorna nu, tvärt om tog jag det inte för givet att jag ens skulle nå 10 000 på ett år.

När det kommer till antalet sidvisningar så var förra årets 52 000 dopat av att bloggen gjorde comeback. Vissa ansåg att det var värt att uppmärksamma att Sveriges första ekonomibloggare gjorde comeback efter tio års frånvaro vilket medförde att en del med stora följarskaror delade det i social media och liknande. Detta gjorde naturligtvis att jag fick många besökare gratis mot vad jag annars hade fått. Något sådant kan jag inte räkna med i år utan jag måste förtjäna varje enskild besökare genom att skriva bra nog inlägg för att de skall vara värda att läsa och dela med sig av.

Även om det kommer vara svårt att väga upp alla gratisbesökare så har jag åtminstone en fördel 2021 och det är att bloggen redan existerar och har inlägg. Vad jag menar med detta är att bloggen nu med lite ålder och ett gäng inlägg hittas i sökmotorerna. Varje nytt inlägg jag publicerar är en potentiell ny väg för folk att hitta mig. Så ju fler inlägg jag publicerar desto fler besökare kommer jag att få från sökmotorerna så länge mina inlägg är bra nog.

Tittar jag på statistik från i våras så fick jag 50-150 visningar varje månad via sökmotorerna, under hösten hade den siffran vuxit till 350-450 per månad. Naturligtvis är den siffran låg sett till över 52 000 sidvisningar under föra året, men för varje nytt inlägg finns chansen att den siffran växer och kan den växa med ytterligare ett par hundra till nästa höst så kommer det helt klart att göra skillnad.

Så vi ska fortsätta att försöka slå förra årets resultat, så jag sätter målet för antalet sidvisningar till 55 000!

Om vi lämnar nummer och direkta mål och i stället fokuserar på lite tankar och planer jag har för bloggen 2021 så vill jag förändra dess layout. Det är inte så att jag ogillar det nuvarande utseendet men jag skulle vilja ha ett som tillåter lite fler funktioner, paneler och liknande där jag vill ha dom. När jag startade bloggen var det lite under halvt panik då jag i ett dumdristigt ögonblick lovat att starta det innan ett visst datum och jag var ju tvungen att hålla mitt ord. Så jag satt i princip samma dag som bloggen skulle publiceras och försökte hitta ett okej wordpress-tema (wordpress är den grundplattform som driver bloggen) och tog det första jag hittade som kändes hyggligt snyggt och okej.

I min gamla blogg hade jag flera paneler som jag tyckte bidrog mycket till bloggen. Jag hade infopaneler, undersökningar, länkar till bloggar jag själv gillar att läsa osv. Så jag vill ha en layout som ger möjligheter till sådant.

I min gamla blogg så hade jag även en del extrafunktioner. Den mest populära var min ränta-på-ränta kalkylator som fick extremt många besökare. Jag vet inte om den var den första ränta-på-ränta kalkylatorn på svenska på webben, men jag skulle gissa på att den var den populäraste. När jag för ett par år sedan började med Twitter så fick jag faktiskt kommentarer från en del på Finanstwitter som berättade hur de i sin ungdom suttit med min blogg och lekt med kalkylatorn samtidigt som de drömt om framtiden.

I dag är den typen av kalkylatorer inget unikt, inte ens på svenska, tvärt om de finns över allt. Men jag gillar ändå tanken på att ha lite extrafunktioner i bloggen så som till exempel en sådan. Även om det bara är jag själv som använder den så uppskattar jag också att sitta där och drömma samtidigt som jag räknar på hur min portfölj kommer att utvecklas över 10, 20, 50 år.

Jag känner också att jag vill skriva ett antal inlägg som jag kan hänvisa till från andra inlägg. Vad jag menar med detta är att i varje inlägg där jag använder termer som jag inte kan räkna med att alla läsare förstår så måste jag förklara dom. Ta ränta på ränta till exempel, en stor majoritet av er som läser min blogg vet exakt vad det är. Men vet alla vad det är och hur det fungerar? Med största sannolikhet inte. Det går inte en dag utan att en ny person får upp ögonen för sparande och investerande och för första gången börjar söka information om det på nätet. Vissa har kanske aldrig ens hört termen medan andra har hört det men inte riktigt förstått vad det är eller är inte riktigt säkra på hur det fungerar.

Detta betyder att i varje inlägg jag skriver där jag nämner ränta på ränta så skulle jag behöva förklara det. Det skulle innebära att inläggen blir mycket längre, det skulle innebära att jag behöver upprepa mig i vart och vart annat inlägg och det skulle innebära väldigt dryg läsning att hela tiden få ränta på ränta förklarat för sig för alla som redan vet vad det är, vilket är majoritet av läsarna.    

I min gamla blogg hade jag ett antal inlägg som förklarade olika termer och grundprinciper för ekonomi, aktier och investeringar. Till exempel hade jag ett inlägg där ränta på ränta förklarades så varje gång jag därefter nämnde ränta på ränta i ett annat inlägg så länkade jag till det inlägget för den som ville lära sig mer om ränta på ränta i stället för att behöva förklara det i varje inlägg.

Så förvänta dig åtminstone ett par sådana inlägg under året, inlägg som troligtvis inte är så intressanta för de flesta läsare men som skapar ett bra komplement för de övriga inläggen och som ger de som just nu håller på och upptäcker den fantastiska världen av investeringar lite mer kött på benen.

Detta är väl i korta drag mina tankar, mål och planer för bloggen under 2021. Vad tycker du om dom? Har jag glömt något som borde vara med? Har du några tips och idéer på hur jag skulle kunna göra bloggen bättre?

Kategorier
Tankar och funderingar

Misstagen jag gjorde under pandemin

Misstag jag gjorde under förra året kostade mig nästan en miljon kronor. Vilka var misstagen? Varför gjorde jag dom? Vad har jag lärt mig av dom? Vad tar jag med mig från det hela till nästa större börskris? Allt detta besvaras nedan.

För att förstå mina tankar och mitt agerande under pandemin måste jag först börja med att berätta lite kort kring hur finanskrisen påverkade mig då mycket av mitt agerande under pandemin bygger på erfarenheter från finanskrisen. Jag var med på börsen under finanskrisen så jag både såg och upplevde vad som hände mellan 2007 – 2009. Jag lärde mig mycket av den och jag gjorde mycket rätt under den. Mitt agerande då utgör grunden för den lilla förmögenhet jag har i dag.

Den korta versionen av mitt agerande under finanskrisen var att jag såg den som troligtvis en av de bästa möjligheterna att investera under min livstid. Därför försökte jag trycka in så mycket pengar som möjligt på börsen. Jag la in en stor del av min lön varje månad och jag hade även en del pengar som jag egentligen hade tänkt använda till en större amortering av lägenhetslånet som jag i stället la på börsen.

Anledningen till att jag såg det som en extremt god möjlighet att investera på var att jag upplevde det som att extremt många branscher och bolag i Sverige hade drabbats väldigt hårt trots att de inte direkt hade särskilt mycket att göra med den finanskris som spreds från USA. Jag kände helt enkelt att många branscher och bolag i Sverige var ner betydligt mer än vad som var rimligt med tanke på hur liten del av krisen som faktiskt nådde Sverige och hur bra det faktiskt gick för dessa bolag.

Det enda jag ångrar att jag inte gjorde under krisen var att låna massor för att investera. Jag har alltid varit väldigt konservativ när det kommer till skulder och jag är en sådan som till och med har betalt av hela mina bostadslån och studielån. Hade jag varit i samma situation igen hade jag lånat en miljon för att kunna investera extra mycket om ett sådant läge uppstod på nytt.

När pandemin slog till så såg jag den som en betydligt värre kris än vad finanskrisen var. Under finanskrisen tuffade det mesta på som vanligt, företag, jobb, produktion, handel osv. Naturligtvis så ökade arbetslösheten lite, vi fick se några konkurser mer än vanligt och liknande men på det stora hela så tuffade både Sverige och många andra länder på som vanligt. Trots att det mesta tuffade på som vanligt under finanskrisen så rasade stockholmsbörsen med över 50%.

Eftersom det mesta såg värre ut under pandemin, saker tuffade inte på som vanligt, tvärt om stängde hela samhällen och länder ner, lockdown. Statistiken för Sverige i våras talade sitt tydliga språk i princip allt var värre än under finanskrisen. Arbetslösheten, antalet konkurser, bnp, varsel per månad osv. Därför trodde jag också att börsen skulle drabbas värre än under finanskrisen eller åtminstone på ungefär samma nivå.

Som mest var den svenska börsen strax ner över 30% från toppen och bottnen nåddes redan i mars. Jag trodde då att vi bara hade sett början. Hur skulle börsen kunna gå uppåt nu när arbetslöshet, konkurser och varsel bara ökad samtidigt som andra länder stängde ner helt vilket drastiskt borde minska efterfrågan på många svenska produkter?

Baserat från mina erfarenheter under finanskrisen så var jag redan från starten av pandemin helt inne på att får vi se en ordentlig krasch så kommer jag att göra den där stora belåningen som jag aldrig gjorde under finanskrisen. Jag satte nån stans på mellan minus 35-40% som riktlinje för att göra sak i planen då jag aldrig trott mig skicklig nog att träffa botten så kändes det som ett rimligt läge att börja köpa även om jag trodde att risken var stor att krisen skulle bli djupare än så.

I stället så vände det uppåt redan i mars. Trots att allt såg sämre och sämre ut i samhället och mer och mer stängde ner världen över så fortsatte börsen att stiga och stiga. Jag trodde detta bara var tillfälligt och att vi fortfarande hade det värsta framför oss, då skulle det riktiga raset komma innan börsen till sist kunde börja återhämta sig på riktigt. Men vi vet ju alla hur fel jag hade nu.

Utöver att det aldrig vart någon belåning så pausade jag även mitt månadsinvesterande för att i stället lägga de pengarna på hög för att kunna gå in med dom när börsen rasat mer. Jag har dessutom ytterligare runt 100 000 kr som en buffert för oväntade händelser då jag är trygghetsnarkoman. Denna buffert använder jag dock som extra krut vid större nedgångar, så planen var att gå in med dom tillsammans med allt annat när det var dags.

Om jag i stället för att vänta på 35-40% slagit till redan vid 30% och kört på den där miljonen i belåning, fortsatt med månadssparandet samt pumpat in min buffert så hade jag tjänat cirka 952 000 kr i ren vinst baserat på hur min portfölj utvecklades därifrån och fram till nyår. Jag förlorade alltså nästan en miljon pga att jag förväntade mig ett scenario likt finanskrisen i stället för ett mycket mildare och snällare.

Det är naturligtvis väldigt enkelt att vara efterklok och hade backtrading varit möjligt så hade vi alla varit miljardärer så det är ingen idé att gräma sig över den här typen av misstag. Jag var tex millimeter från att köpa aktier i Amazon när de stod i runt 50 dollar (dollarn var mycket längre jämfört med kronan då) under finanskrisen och jag är säkert på att de flesta som läst detta har många saker under er tid som investerare som ni önskar att ni gjort annorlunda.

I stället får man vara lite mer tålmodig och fortsätta investera på börsen, låta ränta på ränta göra jobbet. Och även om det inte vart några 952 000 kr extra i vinst förra året så drog jag åtminstone in mer på börsen än vad jag gör på mitt vanliga jobb, det är väl inte så illa? Eller ja det beror ju iofs på hur dålig min lön är så vi talar om något annat! 😀

Vad som är mer intressant är att försöka lista ut vad som gick fel och försöka lära sig av det som hände. Jag upplevde att jag lärde mig extremt mycket under finanskrisen och ändå gick det så fel nu. Varför? Och vad kan jag lära av det?

Det är främst två saker som jag kanske inte missade helt men åtminstone underskattade vilken stor effekt de skulle ha.  Det ena är hur mycket vissa företag och branscher skulle gynnas av Pandemin. En stor orsak till att börsen gick så bra som den gjorde var just det att samtidigt som vissa branscher slaktades på börsen så frodades andra nått enorm och fick se kurser rusa massor.

Många olika branscher gynnades när folk plötsligt jobbade hemifrån i stället för på kontoret, när folk beställde hem sin mat i stället för att gå ut och äta, när folk vill ha underhållning de kunde ta del av i hemmet i stället för nere på stan, när folk började träna och motionera hemma i stället för på gymmet osv. Särskilt bolag med anknytning till IT som streamingtjänster, gaming, e-handel osv gick som tåget och jag hade själv flera innehav som steg med 50% eller mer under året.

Många IT-relaterade bolag har dessutom den stora fördelen av skalbarhet som låter dom relativt lätt växa mycket på ett sätt som är betydligt svårare för icke-digitala bolag. Ett gamingbolag kan lika lätt sälja sitt spel till 10 000, 100 000 eller 1 000 000 personer. Det är inga större problem för ett ljudboksföretag att 40 000 i stället för 20 000 människor lyssnar på en bok. Produktionskostnaden per kund sjunker till och med för streamingtjänster kan få 2 miljoner att titta på en serie i stället för 1 miljon.

Här grämer jag mig faktiskt då denna typ av företag är ett område jag själv varit intresserad av sedan långt innan pandemin och där jag sedan tidigare har flera sådana bolag i portföljen. Jag borde ha kunnat lyckas ännu bättre här. Jag insåg att denna typ av bolag skulle gynnas och i våras sålde jag faktiskt av ett par av mina innehav i bolag som jag trodde skulle missgynnas eller åtminstone inte gynnas av krisen och pengarna flyttade främst över tillbolag inom detta område. Men jag trodde inte att det skulle vara nog för att väga upp för en hel värld som hade stängt ner, konkursvågor, varsel, lockdown och så många andra branscher i kris pga allt detta.

Det andra jag underskattade var alla stimulanspaket som pumpades in i ekonomin, framförallt i USA. Här har jag inte så mycket att säga annat än att jag tycker att dom är svåra att förstå sig på. Hur vet jag på förhand vilken effekt de kommer att få? Är dom för stora? Är dom för små? Är dom lagom? Är dom bra? Är dom dåliga? Vilken effekt kommer ett stimulanspaket i USA få för börskursen på ett svenskt bolag på den svenska börsen? Dom ligger helt enkelt lite utanför min personliga kompetensnivå.

De lärdomar jag tar med mig till nästa kris får bli att inte underskatta stimulanspaket, även om jag inte kompetensen att bedöma dom mer ingående kommer jag åtminstone att kunna jämföra dom med tidigare stimulanspaket. Är dom tex större eller mindre än vad de var under pandemin?

Den andra lärdomen blir att inte titta på börsen som helhet, titta på bolag och branscher. Vid nästa stora kris skall jag försöka att inte titta på vad som känns som en rimlig nedgång för börsen i stort utan för bransch för bransch. Även om flygbolagen rasar med 90% och gaming endast med 20% är det kanske fyndläge i gamingbolagen och flygbolagen bör undvikas som pesten. Vad misslyckades du själv med under pandemin? Vad har du lärt dig av det? Eller gick allt som på räls och du träffade rätt över allt? Vad har du lärt dig av framgångarna? Vad tar du med dig från pandemin till nästa börskris?

Kategorier
Tankar och funderingar

På en personlig nivå var 2020 ett bra år för mig

Tar emot att säga det med tanke på hur svårt många haft det och fortfarande har det. Men även om du bortser från det uppenbara, att min portfölj gick riktig bra, så var mycket med 2020 positivt för mig på en rent personlig nivå. Förstå mig rätt pandemin har medfört massor av lidande och jag hoppas verkligen att vaccinen som nu börjat delas ut fungerar och sätter stopp för pandemin. Jag kommer dessutom säkert att få äta upp de positiva ord jag skriver nu under 2021.

Men vad jag menar med positivt så kan vi börja med att jobba hemifrån. På mitt jobb körde vi hemifrån från mars fram till semestern. Sedan var vi tillbaka på jobbet igen efter semestern för att köra ett par månader på plats innan vi återigen pga den eskalerande smittspridningen i samhället gick tillbaka till att jobba hemifrån i slutet av hösten.

Att jobba hemifrån har verkligen bidragit till ökat livskvalitet på flera olika sätt samtidigt som det har ökat effektiviteten på jobbet. Till att börja med så är jag kvällsmänniska, oavsett om jag går upp klockan 05 eller klockan 09 så börjar jag inte att bli trött på kvällen fören någon gång mellan midnatt och klockan 02.

Jag hade till och med två år där jag pendlade till grannstaden och var tvungen att gå upp riktigt tidigt varje morgon. Det medförde ingen skillnad på vilken tid på kvällen jag vart trött och somnade, så det handlar inte om att det är nått jag bara kan ändra på eller vänja mig av med, jag är helt enkelt en kvällsmänniska.

Att nu kunna sova en timma extra varje morgon gör stor skillnad för hur pigg jag är efter jobbet och hur mycket energi jag har på kvällarna. Detta medför att jag är betydligt aktivare både privat och socialt efter jobbet. Jag får mer gjort, tränar oftare, umgås mer med vänner, lagar bättre mat osv.

Nu har jag inte jättelångt till jobbet men även tiden det tar att ta sig till och från jobbet gör ju skillnad i hur mycket fritid man har. Även om det som i mitt fall inte är så långt utan kanske bara handlar om en 40 min om dagen så blir 40 min om dagen mycket tid om du slår ut det över varje vardag i flera månader. Då kan ni ju tänka er vilket lyft det måste vara för alla som pendlar 2-3 timmar om dagen.

Mina chefer uppmuntrar oss att röra på oss eftersom de vet att vi troligtvis blir mer stillasittande hemma än vad vi är på kontoret. Så de flesta dagar har jag givit jag mig ut på en långpromenad i solen mitt på dagen. Vi vet ju alla hur lite sol vi har vissa delar av året så att kunna komma ut och göra det medan den faktiskt är uppe gör helt klart skillnad! Jag har även ett rätt nice utegym i närheten som jag ofta tog svängen förbi när det var lite varmare ute.

En annan stor skillnad är att jag inte alls blir störd på samma sätt som jag ofta blir i ett öppet kontorslandskap med massa andra människor. På jobbet kan jag sällan sitta fokuserat med en sak längre än en kvart innan något annat stör, någon kommer med en fråga, en diskussion uppstår, du skall hjälpa någon osv, det behöver inte ens ha med dig att göra räcker med att två bredvid dig börjar snacka så hör du hela konversionen vare sig du vill det eller ej. Vi var ett helt gäng som i våras under ett onlinemöte konstaterade att det hade blivit betydligt mindre övertid under våren jämfört med normalt då vi helt enkelt blev klart med mer under ordinarie arbetstid då vi fick jobba i fred och inte vart störda lika mycket.

Ett annat lyft med jobbet som inte har med pandemin att göra är att vi flyttat till nya lokaler under året vilket har varit ett helt galet lyft, utan att överdriva för mycket så kan du tänka dig skillnaden på att flytta från typ baracker till en gamla klassisk byggnad med högt i tak, stora fönster och vacker utsikt.

Efter att jag passerade 30-strecket så minskade tiden med vänner. Många flyttade till andra delar av landet för jobb, en del bor till och med i andra länder, en del har börjat få familj och barn som tar upp mycket av tiden och på vardagarna efter jobbet så är många för trötta för att umgås och göra saker. Vi ses helt enkelt mer sällan jämfört med när vi var yngre.

Nu under pandemin har folk plötsligt fått betydligt mycket mer tid över, energi, är piggare även på vardagar samtidigt som många andra aktiviteter som ofta tog upp vår tid har ställts. Det har medfört att vi fått massor av tid för varandra igen. Jag har flera vänner som jag umgåtts mer med under 2020 jämfört med de föregående fem åren tillsammans. I några fall vänner jag inte umgåtts med på åratal som jag nu är tillbaka med och ofta umgås med ett par gånger i veckan. Jag har till och med fått ett antal nya vänner när kompisar till kompisar har börjat vara med på aktiviteterna.

Naturligtvis sker allt detta digitalt under pandemin. Vi har två fasta kvällar i veckan där vi har spelkväll tillsammans men utöver dessa två kvällar så sker mycket spontant umgänge den vägen. Om man besöker vår Discordkanal (programmet vi använder för att kommunicera) på helt andra tider och dagar så sitter ofta ett gäng tillsammans där och umgås, gör saker tillsammans eller bara snackar skit. Folk kommer och går där om vart annat hela dagarna, kvällarna och nätterna.

En sak jag noterat att vissa andra klagar på, när jag läser om pandemin i media, är hur tråkigt de tycker att de är att vara hemma. Folk klättrar på väggarna, har det jättetråkigt och är desperata efter att komma ut och göra saker. Så har inte jag känt det alls. Sedan jag flyttade hemifrån för många år sedan och började arbeta så har jag alltid tänkt så här:
Oavsett hur kul det är att resa, träffa kompisar, vara ute på olika aktiviteter osv så finns det två platser där jag med största sannolikhet kommer att spendera majoriteten av mitt liv innan pensionen på och det är på jobbet och i mitt hem.

Därför har jag redan från början alltid tänkt som så att om det är dessa platser jag kommer att spendera mest tid på så måste dessa platser vara sådana som jag verkligen tycker om att vara på. Jag måste ha ett jobb som jag tycker är roligt och givande och jag måste ha ett hem där jag trivs så bra att jag knappt vill lämna det.

Därför har jag långt innan det vart tal om pandemier, social distansering, nedstängda samhällen, inga resor med mera alltid jobbat på att ha ett hem som jag verkligen trivs jättebra i. Där jag kan utöva flera av mina intressen och där jag utan att bli uttråkad lätt kan spendera långa perioder.

Under pandemin har jag dessutom fortsatt att utveckla mitt hem på det viset för att jag skall trivas så bra som möjligt hemma. Till exempel la jag ett par tusenlappar på en ny kontorsstol så att jag verkligen kan sitta bekvämt och ergonomisk, så att kroppen skall kännas bra och fungera efter timmar av hemmaarbete varje dag.

Eftersom jag inte vill besöka det vanliga gymmet så köpte jag redan i våras hem lite träningsutrustning som komplement till utegymmet jag har i närheten. Tyvärr var jag dock inte ensam om idén att köpa hem gymutrustning under pandemin så har blivit väldigt begränsade inköp och än i dag är många produkter är slut i lagret. Så jag planerar att köpa mer i framtiden så jag är bättre förbered nästa gång det behövs.

På jobbet har vi ett gäng VR-headset som jag testat ett antal gånger under de senaste året. När det visade sig att pandemin slog till med förnyad kraft under hösten passade jag på att köpa mitt livs första egna VR-headset. Både en rolig leksak, underhållande spel, bra träningspass via träningsappar och ett nytt sätt att umgås med vänner och kollegor i VR-världar. Jag tror även att jag kommer kunna använda det för vissa distansmöten på jobbet under våren.

Mycket med 2020 har helt enkelt som ni märker varit positivt för mig. Men jag är väldigt ödmjuk inför att det varit en enorm tragedi för andra och jag hoppas verkligen att vaccin nu kommer kunna rå bot på pandemin under de närmaste månaderna. Jag skulle inte heller bli förvånad om jag får äta upp mina ord och att pandemin drabbar mig betydligt värre under 2021.

Hur var ditt 2020 om vi bortser från börsen? Hur har du påverkats av pandemin? Positivt? Negativt? Hur har du utformat ditt hem för att kunna utöva många av dina intressen samt trivas så bra där att du inte får en tråkig stund?