Kategori: Tips

Så sent som 2019 publicerade Folkhälsomyndigheten en rapport som visade att ekonomi tillsammans med sysselsättning är de två absolut viktigaste faktorerna när det kommer till psykisk hälsa. Något jag skrev om här: Din ekonomi är på liv och död. Det värsta är dock att det hela inte bara går ut över dig, det går ut över dina barn! Rapporten visade att barn till föräldrar med dålig ekonomi oftare drabbas av psykisk ohälsa än barn till föräldrar med ordnad ekonomi.

Hur gör vi för att detta inte skall inträffa? För att vi själva skall klara oss väl och kanske ännu viktigare, hur ger vi våra barn en god finansiell hälsa? Nyligen släppte Kantar Sifo resultatet av en undersökning vilken hade till syfte att försöka ta reda på vilken typ av människor som tenderar att ha en sämre finansiell hälsa och varför.

Enligt undersökningen är sambandet mellan kunskaper i privatekonomi och sparande tydligt. Rapporten visar att barn och unga som får lära sig om privatekonomi både sparar mera och har en lägre risk att drabbas av betalningspåminnelser och betalningsanmärkningar som vuxna. Bland de som fått lära sig om privatekonomi sparar drygt 70% minst 10% av sin inkomst.

Samtidigt sparar gruppen med bristande kunskaper inom privatekonomi mindre vilket gör att de är mer sårbara om livet tar en oönskad vändning. Till exempel har dom en ökad risk för att inte kunna bo kvar i sin befintliga bostad om de skulle bli arbetslösa, skilja sig eller bli långvarigt sjuk.

Allra bäst är om du kan väcka ditt barns intresse för privatekonomi, för bland de som verkligen var intresserade av privatekonomi i unga år så ser siffrorna ännu bättre ut. Bland dessa sparar åtta av tio minst 10% av lönen och 85% kan bo kvar i sin bostad även om något oförutsett inträffar som får negativa konsekvenser för ekonomin, som en plötslig arbetslöshet.

-Intresse för privatekonomi i unga år har betydelse för vilken förmåga man har att hantera sin ekonomi senare i livet. Det är inte den enda förklaringen, men kunskap och intresse ökar möjligheten att fatta bra beslut gällande sin privatekonomi och minskar risken för misstag. Därför är det viktigt att vi tidigt börjar prata med barn om pengar, säger Arturo Arques.

Jag tror att ni börjar förstå principen, det är jätteviktigt för barns hälsa att de lär sig om ekonomi och ju större intresse de får för det desto bättre kommer deras finansiella hälsa att bli. Men hur väcker vi barns intresse för privatekonomi eller åtminstone ge dom så goda grundkunskaper att de klarar att stå på egna ben när de blir vuxna?

Artikeln jag länkade till tidigare i det här inlägget lyfter ett par förslag. Till att börja med så påverkas barn och unga av hur du som vuxen pratar om ekonomi, därför är det viktigt att du talar enkelt och lustfullt om ekonomi. De rekommenderar även att du tar hjälp av appar eller spel, intresset ökar om de tycker att det är intressant och roligt.

Vecko- eller månadspeng är också en bra väg att gå då det kan vara både roligt och lärorikt att själv få bestämma över pengar samtidigt som det lär dom att hushålla med resurserna och förstå pengars värde. Detta görs med fördel i kombination med att barnet eller ungdomen uppmuntras att spara en del av pengarna, tex sätta upp ett mål om att längre fram kunna köpa något lite större och roligare. När barnet blir lite äldre bör denne även få tillgång till digitala banktjänster och lära sig hantera dessa. Det är också viktigt att barnet får göra misstag med pengarna och lära sig av misstagen så att de blir erfarenheter.

Själv har jag inte några direkta minnen av att mina föräldrar pratade privatekonomi med mig, men jag fick dock veckopeng och senare månadspeng. Trots att det aldrig varit något mina föräldrar diskuterade så har jag av någon konstig anledning hade jag ändå ett intresse av sparande, investerande och företagande redan från unga år.

Kanske påverkades jag omedvetet av min familjs ekonomiska situation, vi hade det på det stora hela gott, jag har verkligen intet att klaga på, men vi hade inte ett överflöd. Tex så reste vi aldrig på utlandssemestrar, de gånger vi åt på restaurang så var det ofta något speciellt och dyrare saker fick vi barn ofta spara ihop till själva.

Detta medförde att det var en självklarhet att sommarjobba, ibland hjälpte jag en kompis att dela ut reklam under grundskolan och under gymnasiet så jobbade jag extra på postens julkortssortering. Min första egna mobil i grundskolan köptes för pengar jag hade tjänar ihop på det här sättet och jag har betalt varenda mobilräkning själv sedan dess. Lika så min första egna dator (familjen hade en gemensam). Från årskurs 8 började jag resa utomlands på semester med mina kompisar nästan varje år, till den brukade jag få ett litet bidrag till mat från mamma men själva resan, hotell, aktiviteter där, festande osv betalade jag för helt själv.

Jag har alltid tyckt att det är viktigt för barn och ungdomar att sommarjobba, genom det lär man sig massor, inte minst att pengar inte bara dyker upp rent magiskt när man ber mamma och pappa om dom. Det hjälper en att förstå pengars värde och att spara ihop till något, tex en mobil och köpa den för egna pengar är inte bara lärorikt jag skulle gissa på att det också ofta betyder att du är mer rädd om den, för du inser hur mycket det skulle kosta om den går sönder och du måste köpa en ny.

En förälder som jag personligen tycker gör ett fantastiskt jobb med att utbilda sina barn i privatekonomi är Stefan Thelenius. Han har sedan barnen var små låtit dom varit med och bestämma över sina egna aktieportföljer. Barnens intresse har gått i vågor men det har förutom att vara lärorikt för dom även varit intressant för oss andra som kunnat följa deras ekonomiska resa genom hans blogg.

Här kan ni se den senaste uppdateringen om hans dotter Ebbas portfölj, med citat som ”Pappa, jag är på bra humör – vi kan gå igenom min portfölj om du vill?”: Ebbas snöboll 2021.

Alla får uppenbarligen inte med sig detta hemifrån, särskilt för en förälder som själv inte har koll på privatekonomi och har egna ekonomiska bekymmer kan det ligga väldigt långt bort att lära sina barn att det finns bättre sätt att hantera ekonomin på. Jag har själv genom åren hjälpt flera yngre när det kommer till privatekonomi, tex fick jag för ett par år sedan en fråga, från en myndig ungdom, som kan låta väldigt simpel i mångas öron: hur gör jag för att betala en faktura? Även om den frågan kan låta simpel för mig och dig så behöver den inte vara det för en 18-åring som i princip aldrig sett en faktura eller kanske inte ens varit inloggad på en internetbank.

Vad kan vi då göra för att hjälpa alla dessa ungdomar som inte får med sig kunskaper om privatekonomi hemifrån och kanske inte heller har ett tillräckligt stort intresse för det för att lära sig massa på egen hand? Svaret är skolan. Både i kursen Hemkunskap i grundskolan och i kursen Samhällskunskap på gymnasiet så ingår det lite privatekonomi. Det finns säkerligen många lärare inom dessa ämnen som gör ett jättebra jobb med att lära ungdomarna privatekonomi, men räcker det? Privatekonomi är bara en liten del av dessa kurser, det är massor av saker läraren skall hinna med under året så ofta tvingas läraren bara avsätta ett par veckor på sin höjd för ett enskilt moment som privatekonomi.

Kursen Samhällskunskap 1a1 är på 50 poäng vilket betyder att den normalt går över en termin. Om höstterminen börjar sista veckan i augusti och slutar ett par dagar innan jul samt har ett höstlov mitt i så innebär det alltså att kursen pågår i cirka 3 månader och 2-3 veckor. Under denna korta tid skall eleverna utöver privatekonomi också lära sig följande:

• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
• Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter.
• Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
• Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
• Presentation i olika former, till exempel debatter och debattinlägg.

Om allt detta samt privatekonomi skall hinnas med på tre och en halv månad så inser nog alla att det inte blir många veckor privatekonomi hur duktig läraren än är på att lära ut om det och hur viktigt läraren själv än anser att det är.

Därför har jag länge predikat för att en kurs i privatekonomi och sparande borde bli obligatorisk på gymnasiet. En kurs där eleverna får lära sig allt från hur de betalar en räkning till hur de deklarerar, till konsumenträtt, till sparande och investerande, hur ränta på ränta fungerar osv. Redan den 9 augusti 2006 skrev jag ett inlägg med titeln ”Privatekonomi i skolan” i min gamla blogg där jag lyfte vikten av att en sådan kurs vart obligatorisk på gymnasiet. Detta följdes sedan av ett antal inlägg på samma tema genom åren. Men tyvärr står vi här år 2021 och saknar fortfarande den kursen trots så mycket forskning och undersökningar om folks välmående pengar på vikten av det.

I stället har privata organisationer som Ung Privatekonomi och Unga aktiesparare fått jobba hårt för att utbilda våra ungdomar i dessa kunskaper. Dom gör ett fantastiskt jobb men de når endast ut till en bråkdel av alla unga och ofta så träffar de bara på dessa ungdomar under en enskild timma eller två. Så jag står fast vid det jag predikat i runt 15 års tid nu, en kurs i sparande och privatekonomi borde bli obligatoriskt på gymnasiet för att rädda de tusentals ungdomar som saknar föräldrar som lär dom.

Hur står det till med din egen finansiella hälsa och vad gör du för att hjälpa andra i din närhet att få ett intresse eller åtminstone kunskap om privatekonomi?

Black Friday är snart här och inte bara Black Friday, många butiker kör en hel Black Friday vecka vilket betyder massor av nedsatta priser och specialerbjudanden. Men i samband med att Black Friday har blivit ett allt större fenomen i Sverige de senaste åren så har också rubrikerna om att folk blir lurade under Black Friday blivit allt vanligare.

Enligt en artikel hos Expressen så var många produkter billigare eller hade åtminstone samma pris som på Black Friday flera gånger under året och var femte produkt var till och med dyrare under Black Friday än under en vanlig dag.

Tidningen Café presenterar statistik som visar att många produkter har högt mediokra rabatter i snitt, armbandsur (-1,4%), stationära datorer (-0,34%) och möbler (-4,66%). Men än värre var varor som mobiltelefoner, tv-apparater och jackor som i snitt hade gått upp i pris under Black Friday. Under förra årets Black Friday publicerades siffror som visar att mer än vad fjärde produkt som reades ut först hade fått sitt pris höjt under hösten, i snitt med 27%.

2018 dömdes Trademax till att betala fyra miljoner kronor marknadsstörningsavgift för bluffutförsäljningar och för att ha framställt sina priser som mer förmånliga än de var. I november 2019 så dömdes Jollyroom till att betala en och en halv miljon kronor efter att haft så kallade sales på sin webbplats där priset varit i stort sätt oförändrade vid kampanjerna och priserna har inte heller varit väsentligt lägre än bolagets normala priser för motsvarande varor.

Enligt PC-tidningen lockar Black Friday till sig kriminella och det har blivit ett vanligt fenomen med att falska webbutiker med fantastiska erbjudanden, men i stället för att få din produkt så stjäl dom så väl dina pengar som dina kortuppgifter.

Ni börjar förstå principen, det är lätt att bli lurad under Black Friday, du tro att du gjort ett fynd men i stället så har du köpt produkten för ett relativt normalt pris eller till och med dyrare än vad du kunnat få den för tidigare under året. Betyder detta att Black Friday är av ondo och att du bör undvika det så mycket du bara kan? Svaret är nej, det finns många riktigt fina erbjudanden och stora rabatter vilket gör det betydligt smartare att köpa dessa produkter under rean än under resten av året. Du måste bara lära dig att skilja på vad som är en bra rabatt och vad som är en bluff.

Hur gör man då detta? En bra start är att göra medvetna val när det kommer till sin konsumtion, så länge det inte är något du behöver akut så finns det inte heller någon anledning att köpa en produkt omedelbart. Ha som mål att alltid känna att du får valuta för pengarna och försök vara förutseende och köpa när priset är rätt snarare än just nu.

Två exempel på hur jag själv gjort det senaste två åren:
Jag hade länge funderat på att köpa en robotdammsugare och bestämde mig till sist för att jag verkligen ville ha en. Eftersom jag redan hade en vanlig och välfungerande dammsugare så var inte detta något akut utan jag kunde i lugn och ro läsa recensioner och jämföra olika modeller tills jag hittade två olika som jag var extra sugen på. Därefter började jag följa priset på dessa två. Jag visste vad de kostade normalt när de inte var någon rea, jag såg hur priset förändrades under ett par reor. När väl priset sänktes ordentligt på en av dom under mellandagsrean kände jag att nu kändes priset bra och jag tyckte att jag gjorde en god affär så jag slog till och köpte den.

En nästan identisk historia inträffade när jag i början av detta år märkte att min kontorsstol började bli rätt sliten efter många års intensivt användande och jag förstod att jag skulle behöva byta ut den relativt snart. Jag hittade fem olika modeller av kontorsstolar baserat på tidigare erfarenheter samt recensioner och började följa dom och så sent som för ett par veckor sedan så var plötsligt en av dom på rea, nedsatt med 1200 kr. Inte ens i närheten av en så stor rabatt hade skett under de drygt åtta månader jag hade följt stolarna så jag slog naturligtvis till.

Då säger du säkert att det där låter ju bra men vem orkar håll på och följa fem stolar i åtta månader? Det är ju skittråkigt, tidskrävande och nått jag verkligen inte vill göra. Då kan jag glädja dig med att det behöver du inte heller, det kan andra göra automatiskt åt dig! Det var så jag gjorde! Prisjämförelsesiter som Prisjakt och Pricerunner har bevakningsfunktioner som låter dig lägga en produkt till bevakning och själv ange ett pris och om någon e-handelsplats sedan säljer produkten för det priset eller lägre så får du ett mail.

Det var så jag gjorde med stolarna så väl som robotdammsugarna. Inte nog med att jag fick ett mail, jag kunde då och då under året enkelt gå in på prisjämförelsesiten, kolla på min bevakningslista och få upp aktuella priser för produkterna, på så vis var det inte minsta ansträngande att kolla upp dom nån gång i månaden eller vid perioder med speciella reor. Och när slutligen en rea dök upp där priset motsvarade mitt bevakningspris så fick jag ett mail som gjorde att jag inte missade det.

För att visa hur bra dessa bevakningar kan vara så har jag sparat en bild på en produkt jag köpte för ett par år sedan, titta på grafen nedan:

Det var alltså en endagarsrea där priset var drastiskt mycket lägre än vad de någonsin varit innan. Den rean hade jag garanterat missat om det inte varit så att jag fick ett mail och kunde köpa den för en bråkdel av normalt pris, till och med en bråkdel av normala reapriser.

Okej det där låter ju lite bättre säger du, men det går ju inte alltid att vara förutseende, ibland vill man ha något nu eller så kanske du ser något på rean och inser där och då att det här vill jag verkligen ha. Och det hjälper ju definitivt inte dig här och nu, du sitter ju redan och är på väg att köpa nått under Black Friday och har i sista minuten kommit på att du borde försöka ta reda på om du blir lurad eller ej. Eller så handlar du kanske inte på webben utan i en fysisk butik och där finns inga automatiska bevakningar. Hur gör du då för att veta att du inte blir lurad?

Det bästa är så klart att undvika spontanshopping, men till och med jag själv spontanshoppar ibland även om jag försöker hålla det till ett minimum och det händer även att jag köper saker i fysiska butiker, men gissa vad, även här kan prisjämförelsesiterna hjälpa oss. Dessa sidor låter oss inte bara bevaka priser och få ett mail när nått är på rea för ”rätt pris”, dom låter oss se om produkten är billigare någon annan stans än sidan du kollar på samt, som vi kunde se på bilden tidigare, låter dig se historiska priser.

Så befinner du dig i en fysisk butik så plockar du bara fram mobilen och slår upp produkten på din favoritjämförelsesite och naturligtvis gör du samma sak om du sitter hemma framför datorn. Då kan du lätt se om produkten du är intresserad av säljs billigare någon annan stans samt ta dig en titt på historiska priser för att se om priset i dag verkligen är så bra som butiken påstår.

Ett exempel:
Säg att du behöver en ny mobil och efter lite jämförande av modeller och fakta kommit fram till att en Huawei P30 Pro är ett prisvärt alternativ som täcker dina behov. Du upptäcker att den reas ut nu under Black Friday veckan och bestämmer dig för att ta reda på om du får en bra deal eller ej. Du börjar med att slå upp den på en prisjämförelsesite för att se om någon annan erbjuder den till ett bättre pris än det stället du tittat på:

Här kan du lätt se om någon annan butik erbjuder den till ett bättre pris. Gör någon annan butik det så lär du köpa den där i stället, förutsatt att det är en butik du känner att du kan lita på och göra ett tryggt köp från. Men nästa steg är ju att ta reda på om du får ett bra pris nu eller ej, bara för att du köper från den billigaste butiken just nu så behöver det ju inte betyda att den erbjuder ett pris som är historiskt bra. Så du klickar på fliken för statistik och får upp:

Här kan du se produktens prisutveckling sedan den introducerades på marknaden. Här kan vi se att Black Fridayrean inte är någon bluff, den är faktiskt på rea till nedsatt pris. Men vi kan också se att den faktiskt har höjts lite i pris perioden innan rean så rabatten är inte lika stor som vi trott. Vi kan också se att den relativt ofta verkar reas ut för liknande priser. Vi tar och zoomar in lite för att bättre kunna se höstens priser:

Här ser vi att även om priset just nu är rätt bra historiskt så var den 500 kr billigare så sent som i oktober. Baserat på det kan vi dra slutsatsen att om din mobil gått sönder så att du akut behöver en ny så är det rätt prisvärt att köpa en nu. Men om du redan har en fullt fungerande mobil så är det kanske värt att vänta för att se om ett bättre erbjudande kommer senare under veckan eller kanske under mellandagsrean som bara är en månad bort.

Anledningen till att jag skrev detta inlägg var att jag såg hur flera mina vänner, i en privat chatkanal vi har, uppspelt började länka Black Fridayerbjudanden som de tyckte var helt fantastiska och skulle köpa. Men när jag började titta närmare på erbjudandena så insåg jag snabbt att ja några av dom var verkligen bra men flera av dom var inte i närheten av så bra som mina vänner trott.

Jag kan tänka mig att du har släktingar, vänner och bekanta som gör liknande misstag som mina därför skulle jag be dig att dela det här inlägget med dom. Jag har aldrig tidigare bett om detta och jag har ingen reklam på min sida och jag är inte sponsrad eller något. Jag tjänar inte ett öre på det här inlägget. Jag skriver det bara för att jag hoppas att det skall hjälpa mina vänner och många andra att inte bli lurade under Black Friday och andra stora reor.

Ett bra sätt att spara pengar är att konsumera mindre, men ibland måste eller vill de flesta människor konsumera. Då är det bästa om du kan få det du vill ha till ett lägre pris. Ett sätt att få vissa saker och tjänster billigare är via studentrabatter.

Då kanske du genast tänker ”men jag studerar ju inte, den här artikeln är värdelöst för mig!”, men fortsätt läsa ändå, kanske ändrar du dig när du läst klart!

Det finns massor av studentrabatter där ute. Som student var gymkortet ett antal hundralappar billigare, när jag köpte böcker fick jag 5% studentrabatt, DI Digital kostade under 10 kr i månaden i stället för 399 kr i månaden, en av mina favoritrestauranger erbjuder 10% i rabatt för studenter. När jag tog tåget till grannstaden för att hälsa på en kompis, återigen studentrabatt. Gillar du musik så är det halva priset på Spotify som student jämfört med annars. Om ni ser er omkring hittar ni studentrabatter i var och varannan butik och för många tjänster.

Men om du inte studerar? Vad ska du då med denna informationen till?

Att du inte studerar just nu är något du kan ändra på! Själv gick jag ner på halvfart i yrkeslivet för att på nytt plugga på universitet efter att jag hade passerat 30 år, men det är inte något så extremt jag menar att du skall göra, det finns andra sätt att plugga på i dag. Nu för tiden erbjuder flesta Universitet och Högskolor distanskurser, både under vanliga läsåren men även sommarkurser.

Från att jag pluggade första gången efter gymnasiet till att jag läste igen på gamla dagar så läste jag vid flera tillfällen högskolekurser på distans, ibland under terminerna och ibland någon sommarkurs. Jag gjord det inte för rabatternas skull utan för att det var kurser jag var intresserad av. Eftersom jag läste dom för min egen skull så läste jag dom utan press att klara dom eller göra färdigt allt, jag kunde helt enkelt fokusera på det jag tyckte var roligt och det jag fick ut mest av. Det kan du också göra!

Detta innebar att jag nästan hela tiden mellan att jag pluggade första gången och andra gången många år senare hade studentkort och kunde få dessa rabatter. Trots att det var långt från varje år jag pluggade så var det inte ovanligt att jag fick ett nytt kort ytterligare en termin eller två efter att jag hade läst en kurs.

Det finns kurser inom klassiska ämnen som matematik, olika språk, naturvetenskap, juridik, historia, samhällsvetenskap osv. Om du läser den här bloggen är chansen stor att du är intresserad av ekonomi, varför inte ta en distanskurs relaterat till det, här finns just nu när jag skriver detta 279 distanskurser inom området ekonomi:
Ekonomikurser

Men det behöver så klart inte handla om de klassiska ämnena, nu för tiden finns det gott om mer nischade kurser. Gillar du Harry potter så kanske kursen Harry Potter och hans världar kan vara intressant eller varför inte en kurs i Fotbollshistoria för den fotbollsintresserade.

Det finns kurser för väldigt många olika intresseområden och säkert något som passar dig bara du är villig att leta lite:
https://www.studera.nu

Jag tror att de flesta som läser detta kan hitta både en och flera distanskurser som ni skulle vara intresserade av att läsa, inte för att ni måste utan för att det helt enkelt är något som ni tycker verka roligt och intressant, särskilt när ni kan läsa det helt utan press och stress.

När fokus ligger på en hög sparkvot och investeringar är det lätt att skära ner på klädkostnaderna, märkeslösa plagg eller plagg av okända märken är i regel markant billigare än kläder av ”fina” märken. Men säg att du ändå gillar kläder, du vill klä dig med en viss stil, det kanske finns särskilda plagg och märken du identifierar dig med, går det att göra detta utan att hela ditt sparande går åt helvete?

Svaret är ja eller åtminstone delvist, det går faktiskt att köpa märkeskläder utan att betala en förmögenhet även om kostnaderna blir högre jämfört med lågprismärken. Hur gör man då detta?

Man fokuserar så klart på reor, särskilt slutreor. Med slutreor menar jag när rean pågått ett tag och priset sänkts ytterligare, tex kanske de börjar med 25% rabatt efter två veckor ändrar dom till 50% och efter ytterligare någon vecka till 75%. Själv gör jag majoriteten alla mina dyrare klädinköp under de större reorna. Detta innebär att jag sällan betalar mer än 50% av det ordinarie priset. Med sådan rabatt hamnar även dyra fina märkeskläder på en nivå som gör det åtminstone okej för många sparsamma budgetar.

För att ta det hela ytterligare en nivå kan man även beställa kläderna från utlandet, vilket kan göra det hela än billigare. För ett antal år sedan köpte jag ett gäng skjortor av ett välkänt märke från utlandet. I butik i Sverige kostade dessa skjortor runt 1400 kr styck. I landet jag beställde från var de redan från början billigare än i Sverige, men jag passade dessutom på att beställa under en slutrea när priserna var markant nedsatta och inklusive frakt hamnade priset per skjorta på ca 300 kr styck.

Sedan måste du naturligtvis alltid ställa dig frågan om du tycker att det är värt det, bara för att något säljs till stor rabatt så betyder det ju inte nödvändigtvis att det är värt priset. Du kommer alltid undan med en lägre kostnad om du inte köper märkeskläder. Personligen brukar jag fokusera mycket på kvalitet, jag är villig att betala mer för en produkt som håller längre. När det kommer till tex jeans har jag inte märkt av någon skillnad alls i hållbarhet därför köper jag sällan märkesjeans. Däremot när det kommer till tex t-shirts, piketröjor och skjortor har jag märkt stor skillnad på vissa märken.

Förra sommaren köpte jag riktigt billiga namnlösa t-shirts för 49 kr styck, efter bara runt två månader började dom förändras, tappa passform och blekas. Samtidigt så har jag några märkes t-shirts jag köpte på en slutrea för 150 kr styck tre år tidigare som fortfarande är nästan som i nyskick. Så hittar du märkesplagg kraftigt nedsatt och kvalitén på dessa är så bra att hållbarheten gör att du kommer ha dom mycket längre än lågprisplagget kan det till och med vara en ekonomisk vinst att gå för märkeskläderna. Men detta är nog ett undantag, i de flesta fall är det troligtvis mer ekonomiskt gynnsamt att köpa icke-märkeskläder, men detta inlägg handlar ju främst om för dig som faktiskt vill köpa märkeskläder bara att det inte skall bekosta kontot så mycket.