För ett antal år sedan var jag på en middag med bordsplacering och de flesta vid mitt bord var sådana jag aldrig tidigare träffat, inklusive en herre i 50-årsåldern som satt bredvid mig och som jag kom att prata med en hel del under middagen.
Efter att ha talat med honom en stund så fick jag veta att han till vardags var grundare och VD för ett medelstort företag med ett hyggligt antal anställda. Det i sig och vad företaget gör var naturligtvis intressant att lyssna på. Men vad jag tyckte var mest intressant var vad han gjort när han inte satt på sitt kontor och var chef över alla sina anställda.
Den här mannen hade nämligen genom sitt entreprenörskap och företagande nått det läget i livet där han i princip kan göra vad han vill, han skulle inte behöva arbeta en dag till i sitt liv och ändå kunna leva gott fram till döden. Än hade han dock inte slutat som VD och sålt sitt företag, något som jag inte heller tror att han kommer att göra de närmaste åren även om han talade lite om det, min uppfattning är att han tycker att det är för roligt för att sluta med helt.
Vad han gjorde var att han en dag i veckan var ”ledig” från sitt företag och i stället jobbade som lärare i ett yrkesämne på en gymnasieskola. Han sa att han kände att det var hans sätt att ge tillbaka efter all framgång han haft i sitt yrkesliv och med sitt företag.
Naturligtvis var ämnet han undervisade i nära relaterat till vad hans företag jobbar med, dvs ett område där han verkligen är expert. Detta var uppenbarligen inget han gjorde för att han behövde pengarna, utan det var någon han verkligen ville göra och som han tyckte var rolig och givande.
Han undervisade i årskurs tre så det handlade alltså om elever som snart skulle ta studenten och ge sig ut på arbetsmarknaden. Han hade som personligt mål att fixa jobb åt minst två av sina elever varje läsår. Eftersom han själv undervisade dem så hade han bra koll på vilka av eleverna som var ambitiösa, vilka han kunde lita på och vilka som var drivna och duktiga inom hans ämne.
Genom sin roll som företagare hade han byggt upp ett stort kontaktnät med andra företagare i branschen. Dessa företagare har en personlig relation till honom och de vet att de kan lita på honom. Om han rekommenderar någon till dem så vet de att han inte skulle göra det om inte personen han rekommenderar verkligen var duktig och värd att anställa.
Hittills hade han med råge överträffat målet om att fixa jobb åt minst två av sina elever per läsår då han själv anställt ett par elever varje år samtidigt som han genom sina rekommendationer årligen fixat jobb för ytterligare ett par.
Vad skulle du göra med ditt liv när du kunde göra vad du ville och pengar inte var ett problem? Har du nån plan för hur du skulle kunna ”ge tillbaka” och hjälpa andra?
——————————————– Inlägget publicerades ursprungligen i min gamla blogg under 2008 och har redigerats för publiceringen här.
Om du gör det så är du verkligen inte ensam, enligt en undersökning som Kantar Sifo gjort på uppdrag av Swedbank så visar det sig att hälften av alla som är över 55 år oroar sig för att pensionen inte skall räcka och bland kvinnor ser det ännu värre ut, där oroar sig sex av tio för det.
Nu är du som läser detta kanske inte 55 år än, men det räcker med att ha öppnat en dagstidning eller läst nyheter på andra sätt de senaste 30 åren för att också ha sett artikel efter artikel om äldre som får ekonomiska bekymmer på ålderns höst. Vi har allt från fattigpensionärer som inte har möjlighet att leva det liv de skulle vilja leva till alla som far illa på olika typer av hem.
Enligt undersökning uppger drygt 40% att det finns saker som de hade tänkt göra som pensionärer men som de nu inser att de inte kommer att ha råd med. Jag själv började redan i 20-årsåldern inse att jag inte riktigt kan lita på dagens pensionssystem utan planera för att klara mig utan det. Dessa tankar vart än starkare när jag i 30-årsålder läste en kurs i nationalekonomi på universitet där vi bland annat studerade pensionsmyndighetens årliga rapport och den innehöll dyster läsning och dystra slutsatser.
Och då talar vi alltså om ett system där genomsnittliga allmänna pensionen låg på 13 000 kr i månaden i januari 2020 enligt Pensionsmyndigheten (i allmän pension ingår inkomstpension, premiepension samt om du är född mellan 1938–1953 tilläggspension). Sedan har vissa även tjänstepension som ökar siffran med någon eller några tusenlappar, men för kvinnor ligger tex snittet på total pension ändå på bara 14 500 kr i månaden. Detta är ju dessutom snittet, dvs runt mitten, det finns alltså många som får ut betydligt mindre i pension.
När du nu läst allt ovan så borde du vara orolig över din pension om du inte redan var det innan!
Vad kan du då göra för att minska denna oro och nå en tryggare person. Ett självklart svar är ofta att skaffa sig ett jobb med mycket högre lön och bättre tjänstepension. Men i verkligheten är det svaret inte något som alla kan följa. Jag menar om det var så lätt att få ett jobb med markant högre lön och bättre pension så hade du troligtvis redan bytt till det?
Om alternativet att byta till ett riktigt välbetalt jobb gå bort så återstår bara två alternativ, två alternativ som alla kanske inte tycker är så roliga men som verkligen fungerar och drastiskt kan minska din oro inför pensionen.
Det första är att minska dina utgifter. Om dina vanliga levnadsutgifter i dag som hyra, mat, telefon, olika abonnemang osv uppgår till 10 000 kr i månaden samt att dina intressen, shopping, saker osv går på ytterligare 10 000 kr så gör du ju av med 20 000 kr i månaden. Om du då skall få en pension på 15 000 kr så förstår nog alla att det här inte riktigt går ihop.
Vad kan du göra för att sänka kostnaderna? Det finns många saker de flesta kan göra för att minska kostnaderna, du måste fundera på vad som skulle passa just dig bäst. Sedan behöver ju inte detta ske som en drastisk sak där du helt slutar med massa grejer som är viktiga för dig du kanske bara kans kära ner lite här och där och sikta på ”många bäckar små”. Här är några exempel: Boende Byt boende, hyran är en stor kostnad för många, kan du sänka den med någon eller några tusenlappar genom att flytta till något mindre eller till ett annat läge? Vill du inte göra det i dag pga närheten till ditt jobb och liknande kan det kanske vara värt att göra när du går i pension och inte behöver bo lika nära det? Du som är en lite äldre förälder, behöver du bo lika stort i dag som när barnen bodde hemma?
Mat Detta är en av mina egna personliga svagheter där jag skulle kunna spara mycket pengar på att laga mer mat själv. Äter du ute varje dag på jobbet, börja ta med en matlåda, du kanske inte vill göra det varje dag men vad sägs om två dagar i veckan? En lunch ute kostar ofta 100 – 200 kr, en portion bra mat som du lagat själv kostar 5 – 20 kr beroende maträtten, det blir rätt mycket pengar över ett helt år.
Samma med tjänster som färdigmat och mat laverat till ditt hem, laga en middag från grunden för 20 kr i stället gör att betala 200 kr för att få maten lagad och hemkörd.
Välj rätt matbutik! Detta är faktiskt en rätt stor grej, jag växte upp med ICA som vår matbutik, det var där föräldrarna handlade när jag var liten och det var där jag handlade när jag flyttade hemifrån och då upplevde inte dom som dyra. Det var först långt senare som jag fick upp ögonen för hur mycket billigare det är hos Willys jämfört med de ICA-butiker jag handlat i under så många år. Särskilt när jag dessutom fokuserar på de varor som är på rea den aktuella veckan. I dag när jag går in i en ICA-butik har jag nästan svårt att köpa vissa saker när jag inser hur dyrt det är, det där Kaffet brukar jag köpa för halva priset på Willys, de där tabletterna till diskmaskinen dubbla priset här mot vad jag betalar för dom på Willys osv.
Streamingtjänster Netflix, Disney+, HBO Nordic, Viaplay, Prime Video, Cmore osv osv. Jag säger inte att du skall sluta med alla dessa, men du kanske inte behöver ha flera samtidigt? Varför inte köra endast Netflix i tre månader och när du känner att du sett alla serier du vill se där så byter du och kör endast HBO i tre månader osv? Ofta finns det ingen anledning att betala fler flera streamingtjänster samtidigt eller åtminstone inte fler än två samtidigt.
Mobilen Många betalar väldigt stora summor för mobilabonnemang. Jag gjorde det själv innan för ett par år sedan testade att byta till ett abonnemang som kostar 99 kr i månaden. Jag har än i dag aldrig slagit i taket för mobildata, telefonsamtal, sms eller något annat på det abonnemanget. Särskilt om du ställer in så att din mobil använder de trådlösa nätverk som erbjuds nästan över allt nu för tiden så gör du knappt av med nån data alls. Jag har trådlöst nätverk i min lägenhet, på jobbet, hemma hos mina kompisar och mina släktingar, på gymmet, när jag pluggade fanns det på universitet osv. Dessutom är WLANen ofta betydligt snabbare än mobilernas egen uppkoppling vilket är perfekt om man streamar saker över mobilen.
Många byter mobil extremt ofta, vissa till och med flera gånger om året. Det är väldigt sällan motiverat att byta mobil så ofta. De allra flesta skulle utan problem kunna använda samma mobil i rätt många år, särskilt om du ser till att vara rädd om den. Själv brukar jag ha som mål att ha mina mobiler i fem år, det är inte alltid jag lyckas helt med det målet men strävar jag efter fem blir det kanske fyra och ett halvt. Ett bra tips här är att byta ut batteriet när det börjar bli dåligt. Till min förra mobil så köpte jag ett nytt originalbatteri för under 150 kr och bytte ut det gamla när det hade börjat bli dåligt, det gjorde att batteritiderna vart som när mobilen var ny.
Shopping Jag säger inte att du skall sluta köpa saker, köp det du vill ha, de saker som verkligen förgyller ditt liv och ger dig mervärde. Men köp endast saker som är akuta nu, resten kan vänta till någon fin rea. Jag räknade själv nyligen ut att jag kommer att spara runt 4000 – 5000 kr under 2020 på saker jag köpt på rea under året jämfört med om jag köpt dem till ordinarie pris. 4000 – 5000 kr om året över en livstid blir rätt mycket pengar.
Hobby/intressen Vissa människor har intressen som är extremt dyra, du behöver inte sluta med dessa om det är din stora passion i livet, men finns det något du kan göra för att minska kostnaderna något? Då menar jag inte att du skall sitta hemma och stirra in i väggen utan att du kanske kan spendera en del av tiden på en annan aktivitet som du också gillar. Säg att du har ett intresse som kostar 500 kr om dagen och du utövar det tio dagar i månaden, det blir 5 000 kr i månaden. Finns det något annat som du också tycker är väldigt roligt och givande och som inte kostar massor av pengar som du skulle kunna göra i stället två av dessa dagar? Gör det de så har du plötsligt sparat 1 000 kr i månaden.
Men varför nöja sig med att bara lite pengar på ett intresse, varför inte tjäna pengar på ditt intresse i stället? Jag har själv under mitt liv haft flera hobbies som jag börjat med för jag tyckt det varit roliga och givande som jag plötsligt också tjänat pengar på även om det inte var anledningen till att jag började med dessa intressen. Jag har även sett samma sak hos många vänner och kollegor.
Till exempel hade jag för några år sedan en kollega som var väldigt intresserad av att dreja så hon gjorde om sitt garage till en arbetsplats för sin hobby. Det dröjde inte länge innan ryktet började spridas om hennes intresse och att hon hade en fin liten ”drejstudio” i garaget och att hon var duktig på att dreja. Många ville testa och lära sig så helt plötsligt började hon hålla kurser i det på fritiden.
En annan gammal kollega älskar att sticka och hon berättade att hon köpte absurda mängder garn, så mycket att hon inte hade plats för allt utan hade börjat sälja vidare det som var över. Jag frågade henne då om det inte vore bättre att inte köpa in så mycket men då berättade hon att många garner faktiskt var rätt eftertrackade, modeller som inte gick att få tag i längre eller av andra anledningar var efterfrågade och att det som vart över när hon själv använt det kunde hon sälja tillräckligt dyrt för att bekosta hennes egen hobby men dessutom gav det en liten vinst utöver det.
En gymnasiekompis till mig älskar att fiska, på sin fritid började han göra flugor för flugfiske, han tyckte det var så roligt att han gjorde fler flugor än vad han själv behövde, samtidigt upptäckte andra fiskeintresserade hans flugor var riktigt fina och frågade om han fick köpa några av honom.
Ni ser principen, nästan alla har en hobby som de kan tjäna pengar på, jag hade säkert kunnat lista 20 exempel till från mitt liv utan att ens anstränga mig. Hur kan du tjäna pengar på din hobby?
Men som jag sa tidigare så finns det två vägar att gå, nu över till det andra alternativet. Det andra alternativet är att hitta ett sätt som ökar mängden pengar du har som pensionär utan att få det där feta jobbet eller att jobba tills du är 80 år gammal. För de allra flesta är det bästa sättet att göra detta på genom att investera. Varje månad så tar du en del av din lön och köper tex fonder eller aktier. När du väl blir pensionär så har dessa pengar vuxit till ett ansenligt belopp som kan ge dig guldkant på pensionen.
Om vi tar en summa på 1000 kr i månaden så är det en ansenlig summa men inte någon omöjlig fantasisumma (kan du inte avvara 1000 kr i månaden får du följa något av tipsen vi gick igenom tidigare). Vi tänker oss att du investerar 1000 kr i månaden från att du är 20 år tills att du går vid pension vid 65 år så blir det med 8% årlig avkastning om året strax över 5 miljoner kronor till din pension.
Fem miljoner kronor skulle räcka till nästan 12 000 kr i månaden varje månad tills att du fyller 100 år! Om du tar pensionen du kommer få från staten och så lägger du till 12 000 kr, nog skulle det kunna räcka till en rätt skaplig pension? Om du dessutom lyckas ännu bättre med dina investeringar och når 12% årlig avkastning (vilket är nära det börsen ger i snitt) så skulle du inte ha 5 miljoner, du skulle ha 18!
Exemplet ovan är naturligtvis lite förenklat men i grunden är det korrekt och stämmer.
Då återstår ett eller kanske bägge av följande problem enligt dig: 1. Jag kan inget om hur man investerar, därför kan jag inte investera och få massor av avkastning varje år.
Detta är en bra insikt! Du vet om dina brister och tänker inte bara slänga in dina pengar på börsen helt random. En bra start för den som inte kan så mycket om börsen själv är att köpa fonder och låta någon annan göra jobbet. Det finns så klart även fel och problem med många fonder, men det är en bra start för dig som inte känner att du har kompetensen att köpa aktier själv. Särskilt om du delar upp dina pengar på ett par olika fonder så får du ordentlig diversifiering. Kanske köper du en svensk indexfond, en småbolagsfond, en teknikfond, en USAfond och en asienfond och får på så vis en exponering mot massor av olika länder och branscher. Var försiktig med avgifterna bara vissa fonder älskar att ta ut höga avgifter!
2. Allt det där låter ju jättebra, problemet är bara det att jag inte är 20 år och har en livstid på mig att spara och investera, jag är 50 år och som det ser ut nu kommer jag inte att kunna gå i pension vid 65!
Detta är en stor nackdel, ju mindre tid du har kvar till pensionen desto större utmaning ställs du inför. Det kommer vara väldigt svårt för dig att få ihop 5 miljoner kronor på bara 15 år. Men kanske kan du använda detta som motivation? För 20-åringen ligger pensionen långt borta, det är något den bestämmer sig för att oroa sig för i framtiden och får därför inte så mycket gjort. Du däremot, du inser allvaret och problemet och använder det som motivation för att faktiskt förändra ditt liv mer drastiskt. Du hittar flera olika områden som du kan spara in pengar på och i stället för att spara 1000 kr i månaden så kanske du sparar 4000 kr i månaden.
4000 kr i månaden i 15 års tid och med 8% årlig avkastning ger 1 400 000 kr till pensionen. Inte i närheten av lika mycket men det motsvarar likt väl 3 333 kr i månaden varje månad fram tills att du är 100 år och det är pengar som kan göra skillnad!
Jag avslutar med två frågor till dig: Är du orolig för pensionen? Vilka är dina bästa tips för att förbättra ekonomin eller skära ner på kostnaderna?
En sak jag ofta lagt märke till när jag lyssnat på riktigt rika personer är att de nästan alltid jobbar med något de tycker är roligt. Det märks tydligt hur passionerade de är för det dom gör. Detta tror jag är en nyckel för många personers rikedom och framgång. Om du gillar det du gör och har roligt samtidigt så är det dessutom betydligt lättare att motivera dig själv och lägga de där extra timmarna som ibland krävs för att bli riktigt duktig och nå resultat utöver det vanliga.
Jag tror inte heller det är en slump att många som blivit rika fortsätter att jobba även efter att de lyckats. Fast företaget de en gång startade i dag drar in så mycket pengar att de inte skulle behöva jobba en sekund mer i sina liv så vaknar de ändå varje morgon och bara längtar efter att få gå till jobbet. Det blir lätt så om du älskar det du gör!
Därför är det viktigt att så många som möjligt lär sig hur de skall göra för att kunna få ett jobb de älskar. När du jobbar med det du gillar så är det inte längre ett jobb utan ett nöje som du råkar få betalt för. Detta är inte något lätt, ibland kan man ha tur och hitta det perfekta jobbet, men räkna inte med det. Ofta kan du behöva byta jobb flera gånger innan du hittar rätt. Det kan även vara så att du själv måste göra något åt det, läsa en specifik utbildning och kanske är du den enda som kan starta det företag som kan ge det perfekta jobbet för dig.
Tror du inte att Messi hade spelat fotboll även om han inte fick betalt för det? Hade inte Picasso målat även om han inte kunde sälja sina tavlor? Skulle inte din favoritlärare på något sätt ha lärt ut saker till folk även om inte läraryrket fanns? Skulle inte Bill Gates hållit på med datorer även om han aldrig hade startat Microsoft? Hade inte din favorit TV-kock med glädje experimenterat i köket även om han eller hon inte hade ett TV-program?
Vad dessa personer har gemensamt är att de med största sannolikhet inte började med dessa saker för att bli rika utan för att det var något dom tyckte var roligt eller intressant och som de snart insåg att de älskade att hålla på med. Sedan råkade det för en del av dessa ha den trevliga bieffekten att deras plånböcker växt något enormt.
————————————- Ursprungligen publicerat i min gamla blogg under 2007, kraftigt redigerad för 2020.
I boken Courage to be rich av Suze Orman presenterar hon en intressant prioriteringsordning mellan kärlek, pengar och saker. Denna berättar hon med en liten historia som jag fastnade för och jag tänkte citera den för er nedan.
Nyligen hade jag ett samtal med en av mina grannars sjuåriga dotter, Alicia. Hon hade ställt upp ett litet bord på deras tomt och sålde saft. Hon berättade om sina funderingar om att eventuellt höja priset från en krona glaset till två kronor. Då frågade jag henne: Vilka är de fem viktigaste sakerna i ditt liv? Hon svarade: först min familj, sedan huset vi bor i, sen vår tv, därefter godis och slutligen pengar.
Jag fortsatte då med att ställa följande följdfrågor: Suze -Alicia, vad behöver du för att kunna få godiset som du tycker så mycket om? Alicia – Pengar.
Suze – Och TVn, vad behöver du för att få en sådan? Alicia – Pengar.
Suze – Och huset ni bor i? Alicia – Pengar.
Suze – Slutligen, din familj, vad behöver du för att få dem? Alicia – Kärlek.
Du har helt rätt. Men tror du inte att du behöver göra om din lista lite? Om du behöver pengar för att köpa godiset, tvn och huset, borde då inte pengar vara viktigare än dessa saker? Alicia tittade på mig i några sekunder och tänkte efter. Sedan svarade hon: du har rätt!
Under den här korta tiden så fick Alicia sin första introduktion till en av de viktigaste reglerna för visa och smarta investeringar – Kärlek först, sedan pengar och sist saker.
De flesta människor är som Alicia, de värderar saker mer än pengar. Vi bryr oss mer om det pengar kan köpa än själva pengarna. Om vi värderade pengar lika högt som vi värderar det man kan köpa för pengar så skulle vi inte göra oss av med pengarna så lätt som de flesta gör i dag och vi skulle inte heller göra av med pengar vi inte har genom att köpa saker på kredit och avbetalning.
Detta är en mycket viktig regel, en regel som visar så mycket respekt för pengar att om du verkligen följer den så kommer så kommer du att bli riktigt, riktigt rik.
Kärlek De saker som skapas av och med kärlek måste alltid komma före allt annat. Familjen, vänner, din partner, dina barn, dig själv. De kända ordspråken ”pengar kan inte köpa dig kärlek” och ”man blir inte lycklig av pengar” stämmer. Ett liv utan kärlek är oavsett hur mycket pengar du har ett fattigt liv.
Pengar Kan du tänka dig att du besöker någons hem och den personen stolt visar dig ett rum fyllt av tusentals tusenlappar utspridda över hela rummet? Dessutom så berättar personen historien om hur han eller hon fått ihop alla dessa tusenlappar!
Skulle någon göra detta skulle du antagligen bli chockad och må illa, kanske till och med bli arg. Du skulle garanterat i alla fall prata illa om personer som skrytigt så om sin förmögenhet när du träffar andra människor. Skulle någon å andra sidan visa ditt ett nyinrett rum med fina möbler och andra saker så skulle du inte alls reagera på samma sätt.
Men vad krävdes egentligen för att inreda det här rummet? Pengar! Allt kostade pengar. Lamporna, mattorna, möblerna, tapeterna osv.
I bägge exemplen ovan så blir du visad ett rum fullt av pengar, det som skiller sig åt är de värderingar du har. Ett rum fullt av saker är okej, men ett rum fullt av pengar är det inte. Detta beror på att du värderar saker mer än pengar.
Saker När dina finansiella prioriteringar är rätt så kommer saker sist.
För ett par år sedan läste jag boken Det man ser och det
man inte ser av den franska ekonomen Frédéric Bastiat (1801 – 1850) vilket
är en samling av olika essäer, texter och artiklar av Bastiat. I den text som
givit boken sin titel, Det man ser och det man inte ser så berättar
Bastiat intressanta berättelser med ekonomisk anknytning. En av dessa fann jag
särskilt intressant då den tar upp en väldigt vanlig fördom, att det är bättre
för samhället att folk slösar än att folk sparar.
Detta är något som jag flera gånger mötes av när jag drev in
gamla blogg men som jag även upprepade gånger sett som svar/kommentarer på
webben när sparande och investerande diskuteras. Folk skriver saker i stil med
att visst det är kanske möjligt att du lyckas bli rik men det vore knappast bra
för Sverige om fler gjorde som du, det skulle aldrig fungera.
Essän har titeln Sparsamhet och lyx och nedan så citerar jag
en del av denna, en berättelse som handlar om två bröder, Mondor och Ariste.
Innan vi börjar så vill jag bara återigen påpeka att Bastiat levde i Frankrike
samt att han dog 1850 vilket betyder att en del av innehållet här kan låta lite
gammaldags och udda.
Sparsamhet och Lyx Mondor och hans bror Ariste har delat upp arvet efter sin far och har en inkomst på femtio tusen francs var per år. Mondor är en filantrop. Han slösar. Han köper nya möbler flera gånger om året, byter vagn varje månad. Folk talar om alla geniala idéer han har för att göra av med pengarna fortare. Kort sagt, han får livsnjutarna Balzac och Alexander Dumas att blekna vid jämförelse.
Vilket korus av lovsångare han har omkring sig! ”Berätta om
Mondor! Leve Mondor! Han är arbetarnas välgörare, folkets ängel! Det är sant
att han vräker sig i lyx, han stänker gyttja på fotgängare; hans värdighet och
människans värdighet i allmänhet lider visserligen lite av det… Men så vadå? Om
han inte gör någon nytta personligen så gör i alla fall hans pengar det! Han
får pengarna att cirkulera; hans gård är alltid full av köpmän som alltid går
därifrån nöjda. Säger man inte att pengar är runda för att de skall kunna
rulla?”
Ariste har valt ett helt annorlunda sätt att leva. Om han
inte är egoist så är han i alla fall individualist, för han spenderar
förnuftigt, söker bara måttfulla och rimliga nöjen, tänker på sina barns
framtid och, för att säga det rent ut, han sparar. Och hör bara vad massan
säger om honom:
”Vad är det för nytta med den där onödiga rike, den där
snåljåpen? Det är klart att det finns något imponerande och rörande i
enkelheten i hans liv. Han är för övrigt mänsklig, välvillig och generös. Men
han räknar. Han gör inte av med hela sin inkomst. Hans hus är inte ständigt
upplyst och fullt av folk. Vad har mattvävarna, vagnmakarna, hästhandlarna och
skräddarna att vara honom tacksamma för?”
De här omdömena, förskräckliga som de är för moralen,
grundar sig på det som fångar blicken: Slösarens utgifter, och på det som
skyms: Den ekonomiska broderns likvärdiga eller större utgifter. Men allting är
så väl arrangerat av den gudomlige skaparen av den sociala ordningen, att här
som överallt annars är ekonomi och moral i harmoni i stället för att krocka,
och Aristes vishet är inte bara mer värdig utan också mer lönsam än Mondors
dårskap. Och när jag säger lönsam menar jag inte bara för Ariste, eller ens
samhället generellt, utan för dagens arbetare och industri. För att bevisa
detta behöver man bara göra klart för intellektets syn de dolda konsekvenserna
av mänskligt handlande, som inte är tydliga för våra ögon.
Ja, effekterna av Mondors slösande syns lång väg; alla kan
se hans vagnar, de utsökta målningarna i hans tak, hans tjocka mattor, hans
ståtliga hus. Alla vet när hans fullblod tävlar. Hans middagar i Paris
fascinerar massan på boulevarderna och folk säger till varandra: ”Det där är en
rejäl karl som inte sparar sin inkomst utan säkert gör ett stort hål i sitt
kapital.” Det är det man ser.
Det är inte lika lätt att ur arbetarnas synvinkel se vad som
händer med Aristes inkomst. Men om vi spårar den så ser vi att allt, ner till
sista centime, går till att ge folkarbete, lika väl som Mondors inkomst gör
det. Det finns bara en skillnad: Mondors dumma slösande kommer kontinuerligt
att minska och till slut med nödvändighet sina helt. Aristes kloka spenderingar
kommer att öka från år till år. Och om det är på det viset så är ju
allmänhetens intresse i överensstämmelse med moralen.
Ariste spenderar tjugo tusen per år på sig själv och sitt
hus. Om inte det räcker för att göra honom lycklig förtjänar han inte att
kallas vis. Han rörs av de fattigast villkor och känner ett moraliskt ansvar
att hjälpa dem, så han ger tiotusen till välgörenhet. Han har vänner bland
köpmän, fabrikörer och bönder som har tillfälliga ekonomiska problem. Han
sätter sig in i deras situation för att effektivt och förnuftigt kunna hjälpa
dem, och han sätter av tio tusen till detta. Han glömmer heller inte att han
har döttrar som skall ha hemgifter, söner som skall ha en framtid, och därför
ålägger han sig att spara tiotusen franc om året.
Så här använder han alltså sin inkomst:
1. Personliga utgifter 20 000
fr
2. Välgörenhet 10 000
fr
3. Hjälp åt vänner 10 000
fr
4. Sparande 10 000
fr
Om vi går igenom var och en av posterna så ser vi att inte
en centime undgår att gå in i landets näringsliv.
Personliga utgifter. Dessa utgifter har exakt
samma effekter för arbetare och affärsmän som samma summa från Mondor. Det är
självklart; vi behöver inte prata mer om det.
Välgörenhet. De tio tusen francs som går hit går
också till att nära industrin och arbetet; de går till bagaren, slaktaren,
skräddaren, möbelhandlaren. Men brödet, köttet, kläderna och möblerna går inte
direkt till Ariste själv, utan till dem som han har valt i sitt ställe. Det här
enkla bytet från en konsument till en annan har ingen som helst effekt på
näringslivet. Om Ariste spenderar hundra sous eller ber en fattig att göra det
i hans ställe har ingen betydelse.
Hjälp till vänner. Vännen som Ariste ger eller
lånar tio tusen francs får dem inte för att gräva ner dem; det strider mot vår
hypotes. Vännerna använder dem för att köpa varor eller betala en skuld. I
första fallet gynnas näringslivet. Vågar någon säga att det ligger en större
vinst i Mondors köp av ett fullblod för tio tusen än i Aristes eller hans väns
köp av tyg för tio tusen. Om pengarna används till att betala av en skuld blir
resultatet bara att en tredje person, borgenären, får pengarna och säkert
kommer att använda dem i sina affärer, sin fabrik eller för utvinning av
naturresurser. Han blir bara ytterligare en mellanhand mellan Ariste och
arbetarna. Andra namn, samma utgifter, och samma vinst för näringslivet.
Sparande. Då återstår de sparade tio tusen
francen. Om man bara ser till gynnande av konst, industri och arbetstillfällen
så är det här Mondor verkar vara Ariste överlägsen, även om Ariste moraliskt
verkar vara lite överlägsen Mondor.
Det är inte utan fysisk smärta jag åser sådana motsägelser mellan
naturens stora lagar. Om människan vore tvungen att välja mellan de här båda
sidorna, varav en skadar hennes intressen och den andra hennes samvete, skulle
vi förlora hoppet om hennes framtid. Lyckligtvis är det inte så. För att se
Ariste återfå sin ekonomiska överlägsenhet så väl som sin moraliska, behöver vi
bara lära oss det tröstande axiomet, som även om det ser motsägelsefullt ut, är
sant: Att spara är att spendera.
Vad är Aristes mål när han spar tio tusen francs? Är det att gräva ner
tvåtusen hundrasousmynt i trädgården? Absolut inte. Han vill få sitt kapital
och sin inkomst att växa. Följaktligen använder han de pengarna han själv inte
behöver till att köpa mark, ett hus, statsobligationer, aktier eller så sätter
han in dem på en bank eller hos en börsmäklare. Följ pengarna i alla dessa
hypotetiska användningsområden så blir ni övertygade om att genom olika
mellanhänder, som säljare eller låntagare, går pengarna till näringslivet lika
säkert som om Ariste, liksom sin bror, hade köpt möbler, juveler eller hästar
för dem. För när Ariste köper mark eller obligationer för tio tusen gör han det
för att han inte tycker att han behöver spendera pengarna. Det tycks vara det
ni har emot honom. Men på samma sätt kommer den som säljer marken eller
obligationerna till honom att vilja använda pengarna som han får, på ett eller
annat vis.
Från arbetarnas och industrins synvinkel finns det alltså
bara en skillnad mellan Aristes och Mondors handlande. Eftersom Mondors utgifter
sker direkt genom och omkring honom så ser man dem. Aristes utgifter sker
delvis genom olika mellanhänder och en bit ifrån, så ser man dem inte. Men för
alla som kan koppla ihop verkan med dess orsaker är det man inte ser lika
viktigt som det man ser. Beviset för detta är att i båda fallen cirkulerar
pengarna, de ligger inte mer orörliga på kistbotten hos den ekonomiska brodern
än hos den slösaktige.
Det är alltså fel att säga att sparande skadar industrin. I
det avseendet är det lika bra som lyxkonsumtion. Men det framgår som långt mer
överlägset, om våra tankar omfattar inte bara nuet utan en längre tidsperiod.
Tio år har gått. Vad har hänt med Mondor och hans rikedom
och hans enorma popularitet? Allt har försvunnit, han är ruinerad. I stället
för att varje år föra in femtio tusen francs i den offentliga ekonomin är han
troligen en börda för den. I varje fall ger han ingen glädje åt köpmännen
längre, han anses inte längre vara en gynnare av konsten och industrin. Han är
inte längre till någon nytta för sina arbetare, eller för sina barn, som han
lämnar i misär.
Vid slutet av samma tioårsperiod fortsätter Ariste att
omsätta sina inkomster, och han bidrar dessutom med större inkomster varje år.
Han får det nationella kapitalet att växa, det som utgör grunden för alla
löner. Och eftersom efterfrågan på arbetare bestäms av storleken på kapitalet
bidrar han till arbetarklassens progressivt ökande välstånd. Om han skulle dö
lämnar han efter sig barn som kan ta över detta arbete för utveckling och
civilisation.
Det är ingen tvekan om att sparande är moraliskt överlägset lyxkonsumtion. Det är trösterikt att tänka för den som kan se bortom de omedelbara effekterna till de mer långsiktiga, innebär sparande samma ekonomiska överlägsenhet.
———————— Detta inlägg publicerades ursprungligen i min gamla blogg år 2007
