Kategori: Tips

Kategorier
Tankar och funderingar Tips

När du behöver mer pengar än vad pensionssystemet ger dig

En gång i tiden var pension när du fyller 65-år något som alla tog för givet och som många såg fram emot. Äntligen kunde du få koppla av och leva hyggligt gott efter alla år av slit. Så ser det inte riktigt ut i dag utan allt fler förväntas jobba längre. Enligt en rapport som kom tidigare i år så är sex av tio av de som är under 35 år inställda på att jobba längre än till 65.

Enligt pensionsexperten som intervjuas i artikeln kommer du som är 30 år i dag att bara få ut drygt 50% av din slutlön i pension om du går i pension vid 65 år. Hur god pension skulle du få om du bara fick halva din nuvarande lön? Täcker det alla kostnader och allt du tänkt göra på ålderns höst?

I stället får någon som är 30 år i dag ställa in sig på att behöva jobba tills att de är 70 år. Av de som deltog i undersökningen så anser 74% att 70% av slutlönen vore en rimlig pension. Men det är en högre nivå än vad pensionssystemet kommer att ge även med höjd pensionsålder.

Många uppger att de behöver en pension på minst 20 000 kr i månaden för att klara sig, men för att få en pension på 20 000 kr i månaden krävs en lön som ligger högt över medianlönen i Sverige i dag och av de som tjänar 33 000 kr eller mindre så kommer uppåt 70% att få en pension som är lägre än vad de uppger att de behöver för att klara sig.

Att behöva jobba längre än till 65 år är kanske inte jättekul, särskilt inte om du inte älskar ditt jobb eller om du har ett väldigt slitsamt jobb, men tänk att du trots detta behöver mer pengar för att klara dig än vad systemet ger? Vad gör du då?

Naturligtvis är att sitta stilla i båten alltid ett alternativ, chansa och hoppas på att någon annat löser problemet åt dig. Plötsligt får staten för sig att drastiskt höja våra pensioner eller kanske trillar äntligen den där storvinsten på lotto in!

Men mer realistiskt när vi är missnöjda över vår situation, oavsett vad det handlar om här i livet, så händer det sällan något om vi bara lutar oss tillbaka och hoppas att någon annan skall lösa våra problem. Det är först när vi själva tar ansvar för situationen och aktivt försöker förändra den som vi faktiskt ser resultat. Det samma gäller när det kommer till pensionen.

Säg att du faktiskt vill gå vi pension vid 65, du har inget intresse av att jobba till 70. Du räknar sedan med att leva tills du blir 85 år. Säg att du skulle behöva 10 000 kr i månaden för att kompensera för att du inte jobbar till 70 och att pensionssystemet även om du jobbar till 70 ger mindre pengar än vad majoriteten anser sig behöva för att klara vardagen. 10 000 kr i månaden under 20 års tid blir 2 400 000 kr, pengar som du själv behöver spara ihop.

Låt oss säga att du efter gymnasiet pluggade vidare och sedan börjar jobba när du är 25 år gammal. Du jobbar alltså i 40 års tid innan du går i pension vid 65. Med lite enkel matte får vi fram att du behöver spara 5 000 kr i månaden under hela ditt yrkesliv för att komma upp i 2,4 miljoner kronor. Gör du det? Dessutom skulle jag gissa på att majoriteten av er som läser den här texten är betydligt äldre än 25 år. Säg att du i stället är 35 år, då behöver du spara 6 667 kr i månaden för att nå 2,4 miljoner kr tills du fyller 60 år. Om du är 45 år så blir motsvarande summa 10 000 kr i månaden!

Det finns säker vissa av er som läser den här texten och tänker det är chill jag sparar redan massor av tusenlappar i månaden, det är grymt men då är nog inte heller pension något du behöver oroa dig allt för mycket för, skönt va? Men för alla andra, alla där att spara 5 000 kr eller ännu värre 10 000 kr i månaden känns som en total omöjlighet, vad kan du göra då?

Nycken till problemet ovan är att vi bara haft pengarna liggandes på hög i exemplet ovan vi har inte fått någon form av ränta eller investerat dom. Det vore i de flesta fall extremt korkat att ha en framtida pension du behöver först om 40 år liggandes i madrassen. Tittar du i stället på bankkonton så ger dessa i dag knappt någon ränta alls, pengarna måste investeras!

Vid en avkastning på 6% om året så skulle 1250 kr i månaden i 40 år ta dig till mer än 2,4 miljoner kronor. Vid 8% så skulle det räcka med 750 kr i månaden och då dessutom ta dig lite extra, fram till 2,5 miljoner och vid 10% avkastning skulle 450 kr i månaden ta dig ända till 2,6 miljoner!

För dig som är 35 år skulle det betyda att vid 8% avkastning så i stället för 6 667 kr i månaden så skulle det räcka med 1 700 kr för att nå nästan 2,5 miljoner och för 45-åringen så i stället för 10 000 kr så skulle det räcka med 4 000 kr i månaden för att nå nästan 2,4 miljoner kronor. Visst börjar det att kännas lite med görbart och möjligt nu?

Hur investerar du då? Särskild du som känner att du inte kan något om detta och är rädd att för att göra dåliga investeringar. Att skriva en hel nybörjarguide till investerande skulle göra det här till en bok i längd snarare än ett blogginlägg eller artikel så det är inget jag kommer att gå igenom här. Men webben är full av resurser för dig som vill lära dig mera, bara att ge dig ut på din favoritsökmotor och leta, även den här bloggen innehåller nog en hel del intressant för dig. Men ett snabbt grundtips kommer här:
Vet du inte vad du skall investera i så investera i ett par stycken fonder med låg avgift. En svensk indexfond kan till exempel vara en utmärkt start, sedan kan du om du vill komplettera den med mer specifika fonder, kanske en småbolagsfond, en teknikfond och så vidare.

Dela gärna med dig om dina egna tankar om pensionen i kommentarsfältet nedan. Tror du att du kommer att få tillräckligt i pension för att leva så som du skulle önska under ålderns höst? Om inte vad gör du för att ändra på det?

Kategorier
Tips

Tecknar du försäkringar i onödan?

En sak som många lägger en hel del pengar på under en livstid är försäkringar. Försäkringar är i många fall något bra och viktigt som du bör ha i ditt liv och använda dig av, men det finns undantag.

Både när jag pluggade juridik och nationalekonomi så lyfte föreläsarna vissa problem med försäkringar. Till att börja med så presenterade dom forskning som visade att om du har en försäkring så är risken större att saken går sönder än om du inte har det. Detta kallas för moral hazard vilket innebär att när en individ inte längre drabbas fullt ut av de negativa konsekvenserna av sitt eget handlade så får många en tendens att behandla saken mindre försiktigt än annars.

Detta betyder att om två personer köper likadana mobiler och den ena tecknar en försäkring för sin mobil och den andre inte gör det så är det rent statistiskt större risk att den första personens mobil går sönder än att den andres gör det. Detta betyder naturligtvis inte att du inte skall teckna försäkringar, tvärt om är detta troligtvis ett större problem för försäkringsbolagen än för dig. När något lite dyrare väl går sönder vill du ofta ha en försäkring, men du bör kanske fundera över hur rädd du är om dina ägodelar?

Det större problemet för oss som privatpersoner som professorerna lyfte var att många tecknar mer eller mindre onödiga försäkringar. Vad som menas med en onödig försäkring är en försäkring som i princip bara täcker sådant som du redan har rätt till enligt lagen med i bästa fall kanske något litet extra. Har du tänkt på att ofta när du köper en lite dyrare produkt så erbjuder dom dig att köpa till en extra försäkring? Det är inte ovanligt att den försäkringen gäller i 2-3 år från köp.

I Sverige har vi en lag som heter konsumentköplagen som reglerar dina rättigheter som konsument. Bland annat så finns det i denna lag något som heter reklamation (§23) som säger att om ett fel uppstår på din vara som inte beror på misskötsel så kan du i upp till tre år efter att du fått varan reklamera den. När du reklamerar en trasig vara så brukar butiken få välja mellan att laga den, ge dig en ny vara eller ge dig pengarna tillbaka.

Detta är något jag själv använde mig av så sent som för ett par månader sedan. Jag hade köpt ett rätt dyrt headset, det kostade över 3000 kr normalt, jag hade dock passat på att köpa det på en rea när det gick för halva priset. Med köpet så ingick tolv månaders garanti men jag hade även möjlighet att teckna en försäkring på det hela och få tre års garanti genom den. Jag valde att inte teckna försäkringen och så klart händer det, 13 månader efter köp lossnar ena ”örat” på headsetet!

Jag gick till butiken med det trasiga headsetet. Dom hade en supportavdelning i butiken men personen där sa direkt när han kollade på mitt headset och kvittot att tyvärr så har garantitiden gått ut så dom kan inte hjälpa mig. Här hade nog historien slutat för många som inte har koll på lagen eller känner till sina rättigheter.

Som tur var så hade jag efter mina studier rätt bra koll på konsumentköplagen så jag svarade direkt att jag ville reklamera det så som jag har rätt att göra. ”Jaha! Du vill reklamera det…” utbrast den butiksanställde. Det är rätt uppenbart att företag och deras anställda har koll på reklamation och konsumentköplagen men eftersom det kan kosta dom pengar så håller dom väl tyst om det ihop om att kunden ska tro att det är kört när garantitiden är över.

Det finns enligt lagen vissa krav för att en vara skall anses som felaktig och dessa är en förutsättning för att du skall kunna reklamera den så se till att läsa igenom lagen själv och sätt dig in i vad som gäller. I det här fallet var det dock solklart att varan var felaktig, det är inte normalt att ett headset i den prisklassen går sönder efter så kort tid på det sättet som mitt hade gått sönder något också butikspersonalen konstaterade. Då dom inte hade några liknande headset på lager så fick jag tillbaka pengarna jag köpt det för.

Du känner nog dig själv bäst, hur behandlar du saker och hur stor är risken att du har sönder dom? Om du är lite klumpig och saker ofta går sönder för dig finns det nog många tillfällen en försäkring kan vara bra, för du kan inte reklamera en vara som du själv haft sönder. Det kan också variera vad det handlar om för produkt, troligtvis är risken mindre att du tappar din tv eller slarvar bort den än att du tappar eller slarvar bort mobilen.

Sedan så får du inte glömma hemförsäkringen, den täcker ofta en hel del saker och dessutom kan du i regel lägga till en så kallad drulleförsäkring (heter ofta nått i still med allrisk eller otur eller liknande). En drulleförsäkring täcker en hel del olyckor, till exempel om du råkar ha sönder skärmen på mobilen eller liknande. Så kolla upp vad du redan har för försäkring och vad den täcker innan du skaffar extraförsäkringar så att du inte betalar för en i onödan.

Kategorier
Tankar och funderingar Tips

Vikten av att behandla dina kunder väl

Jag äter regelbundet restaurangmat, antingen hos restaurangen men även ofta via hemkörning. Vissa skulle kalla det en svaghet, andra skulle se det som att leva det goda livet och unna sig något. Personligen är jag nog villig att erkänna att jag kanske gör det lite oftare än vad som är bra för vare sig plånbok eller midjemått och att jag definitivt hade varit rikare om jag lagade all mat själv och investerade pengarna jag sparade på det.

Det här inlägget handlar dock inte om mina matvanor utan om hur olika företag behandlar sina kunder och vilka konsekvenser det kan få för företaget om de behandlar kunderna bra eller dåligt. Som exempel för den här artikeln kommer jag att använda just restaurangen då jag uppenbarligen är en frekvent kund hos dessa.

Jag har bott i samma stadsdel i femton års tid. Ett kvarter bort har jag min närmaste restaurang, en restaurang som troligtvis hade varit ett av mina standardval. Dom har både mer vanlig mat samt snabbmat i form av Pizza. Den mer vanliga maten hade varit något jag regelbundet köpt hem till middag och pizzan nått jag köpte någon gång då och då till exempel när kompisarna kom över för att kolla fotboll en helg och liknande. Med tanke på hur länge jag har bott i den här stadsdelen är det inte orimligt att anta att jag vid det här laget skulle ha spenderat ett 5-siffrigt belopp på den restaurangen genom åren. Men det har jag inte.

Första gången jag besökte restaurangen för en herrans massa år sedan och jag skulle betala så räckte jag fram mitt kort till personen i kassan. Döm om förvåning när personen i kassan börjar att skälla ut mig! Jag får bestämt förklarat för mig att ”cash is king” och att restaurangen får betala avgifter på alla kortköp och hur korkad jag är och vilken dålig kund och människa jag är som vill betala med kort och att jag verkligen borde betala med kontanter i stället. Jag vart så chockad och förvånad att jag inte ens vart arg eller sa något jag bara betalade och gick. Sedan dess har jag inte satt min fot där igen.

I ett köpcentrum i min närhet har jag en restaurang som jag regelbundet besökte under ett par års tid. Sedan beställde jag från dom online. När det hade gått 40 minuter längre än utlovad leveranstid hör jag av mig till supporten och får till svar att dom är sena pga brist på bud men att dom jobbar på det. När maten fortfarande inte kommit efter 80 min efter utlovad tid hör jag av mig på nytt. Då bekräftar dom att de till sist fått tag i ett bud och att dom nu kan lova att maten kommer, med beräknad leveranstid till ganska exakt två timmar efter den ursprungliga leveranstiden.

Det intressanta är att hela tiden medan det här pågår är att om jag går in för att göra en ny beställning så anges beräknad leveranstid till att vara lika kort som när jag ursprungligen la mig beställning (då var beräknad leveranstid 50 min). Alltså ljuger dom antingen när de talar med mig eller så ljuger dom i appen där du beställer.

Jag och mina vänner som väntar på maten är hungriga som djur, men äntligen ska vi få äta, det är bara 5 min kvar till leverans! Då plingar det till i mobilen med meddelandet ”restaurangen har avbrutit beställningen”. Dom hör alltså inte av sig, dom ber inte om ursäkt trots att dom vet att vi väntat i flera timmar och blivit lovad leverans, dom erbjuder inte någon kompensation, ingenting. När jag försöker få tag i dom så svarar dom inte utan har stängt för kvällen. Som jag tror ni förstår har jag inte besökt den restaurangen igen, vare sig fysiskt eller online och mina vänner som skulle äta med mig har naturligtvis inte heller gjort det.

En tredje restaurang jag handlade från online levererade bara hälften av de maträtter vi hade beställt. Jag kontaktade dom direkt över telefon för att meddela att dom glömt packa ner mat och att vi var hungriga och bad dom leverera den saknade maten så fort som möjligt. Jag fick då till svar att det tydligen var helt omöjligt för dom att skicka ny mat och att jag i stället, om några dagar, skulle få tillbaka pengarna för maten som inte hade levererats. Dom lämnade oss alltså hungriga då alla inte fått sin mat och dom försökte inte rätta till sitt misstag, dom bad oss inte ens om ursäkt eller erbjöd nån form av kompensation.

Det är mycket möjligt att en enda kund inte är något för dom, att det handlar om så små belopp att dom inte bryr sig. Men samtidigt är det lätt att misstänka att om en restaurang behandlar en kund som skit så är risken stor att de även behandlar andra kunder som skit och ser man till över flera års tid kan det till sist bli hundratals personer som undviker restaurangen i stället för att äta där regelbundet. Kanske hade dessa människor gjort stor skillnad för restaurangen nu under pandemin?

Sedan så sprider sig sånt här, det är inte bara personen som blivit dåligt behandlad som kan komma att bojkotta restaurangen, det är även personer i dennes närhet. Om vi går tillbaka till den första restaurangen i texten ovan. Jag har tre släktingar som bor i samma stadsdel, en som bor i stadsdelen bredvid samt en som tidigare jobbade i stadsdelen. För alla dessa släktingar berättade jag om hur restaurangen behandlat mig och varnade dom för den. Lika så har jag haft ett par kollegor som bott i stadsdelen och några vänner. Alla följer säkert inte mitt råd om att undvika restaurangen, men jag vet att ett antal av dom gör det.

När ett företag behandlar en kund dåligt så sprids det helt enkelt och får till effekt att personer i deras nätverk undviker företaget. I slutändan sett till över flera års tid så kan det nog handla om rätt ansenliga belopp för mindre butiker och restauranger.

Vad kan då företag göra annorlunda när nått blir fel för att hålla kunderna nöjda och komma trots allt? Låt oss ta två positiva exempel som hänt mig, som gjort att jag fortsätt att vara kund hos restaurangerna trots att dom gjort fel.

Det första exemplet är en restaurang jag beställde från men när maten levererades så upptäckte jag att jag bara hade fått en av de två maträtterna jag beställt. När jag ringde dom så bad dom genast om ursäkt och sa att dom skulle rätta till det hela så fort som möjligt. Dom skickade en ny bil med den saknade maten och som kompensation skickade dom dessutom med gratis efterrätt (vilket jag inte hade beställt) samt att dom talade om att nästa gång jag vart hungrig så var det bara att höra av sig till dom så skulle jag få en gratis lunch.

Exempel nummer två är en restaurang som av misstag hade råkat levererat fel maträtt till mig. Jag fick alltså mat och maten kom i tid, men det var inte den mat jag beställt (dock snarlik mat). Troligtvis hade dom blandat ihop det under leverans och en annan kund hade fått min beställning. Dom bad genast om ursäkt, jag fick behålla den felaktiga maten jag fått, vilket jag sa var okej när dom frågade (annars hade dom skickat ny mat) samt att jag ett par dagar senare fick ett presentkort för två måltider hos restaurangen i brevlådan.

Bägge dessa händelser gav mig en positiv bild av dessa restauranger och jag handlar gärna från dom igen i framtiden. Som ni märker är det inga stora saker som krävs för att behålla en kund när en restaurang gjort fel. En ursäkt, en omleverans, en gratis efterrätt, ett presentkort på en ny måltid eller liknande.

Hade jag varit restaurangägare hade det varit en självklarhet för mig att göra den här typen av saker, det kostar oss i princip ingenting samtidigt som det ju faktiskt är vi som gjort fel och det är vårt ansvar att ställa det tillrätta. Jag tycker att följande citat av Warren Buffett passar bra in här:
“It takes 20 years to build a reputation and five minutes to ruin it. If you think about that, you’ll do things differently”.

Vilka erfarenheter har du av företag som behandlat dig så dåligt att du inte längre är kund hos dom eller tvärt om företag som gjort det där lilla extra så att du i stället rekommenderar dom till släkt och vänner?

Kategorier
Tips

Hur du ger dina barn en god finansiell hälsa

Så sent som 2019 publicerade Folkhälsomyndigheten en rapport som visade att ekonomi tillsammans med sysselsättning är de två absolut viktigaste faktorerna när det kommer till psykisk hälsa. Något jag skrev om här: Din ekonomi är på liv och död. Det värsta är dock att det hela inte bara går ut över dig, det går ut över dina barn! Rapporten visade att barn till föräldrar med dålig ekonomi oftare drabbas av psykisk ohälsa än barn till föräldrar med ordnad ekonomi.

Hur gör vi för att detta inte skall inträffa? För att vi själva skall klara oss väl och kanske ännu viktigare, hur ger vi våra barn en god finansiell hälsa? Nyligen släppte Kantar Sifo resultatet av en undersökning vilken hade till syfte att försöka ta reda på vilken typ av människor som tenderar att ha en sämre finansiell hälsa och varför.

Enligt undersökningen är sambandet mellan kunskaper i privatekonomi och sparande tydligt. Rapporten visar att barn och unga som får lära sig om privatekonomi både sparar mera och har en lägre risk att drabbas av betalningspåminnelser och betalningsanmärkningar som vuxna. Bland de som fått lära sig om privatekonomi sparar drygt 70% minst 10% av sin inkomst.

Samtidigt sparar gruppen med bristande kunskaper inom privatekonomi mindre vilket gör att de är mer sårbara om livet tar en oönskad vändning. Till exempel har dom en ökad risk för att inte kunna bo kvar i sin befintliga bostad om de skulle bli arbetslösa, skilja sig eller bli långvarigt sjuk.

Allra bäst är om du kan väcka ditt barns intresse för privatekonomi, för bland de som verkligen var intresserade av privatekonomi i unga år så ser siffrorna ännu bättre ut. Bland dessa sparar åtta av tio minst 10% av lönen och 85% kan bo kvar i sin bostad även om något oförutsett inträffar som får negativa konsekvenser för ekonomin, som en plötslig arbetslöshet.

-Intresse för privatekonomi i unga år har betydelse för vilken förmåga man har att hantera sin ekonomi senare i livet. Det är inte den enda förklaringen, men kunskap och intresse ökar möjligheten att fatta bra beslut gällande sin privatekonomi och minskar risken för misstag. Därför är det viktigt att vi tidigt börjar prata med barn om pengar, säger Arturo Arques.

Jag tror att ni börjar förstå principen, det är jätteviktigt för barns hälsa att de lär sig om ekonomi och ju större intresse de får för det desto bättre kommer deras finansiella hälsa att bli. Men hur väcker vi barns intresse för privatekonomi eller åtminstone ge dom så goda grundkunskaper att de klarar att stå på egna ben när de blir vuxna?

Artikeln jag länkade till tidigare i det här inlägget lyfter ett par förslag. Till att börja med så påverkas barn och unga av hur du som vuxen pratar om ekonomi, därför är det viktigt att du talar enkelt och lustfullt om ekonomi. De rekommenderar även att du tar hjälp av appar eller spel, intresset ökar om de tycker att det är intressant och roligt.

Vecko- eller månadspeng är också en bra väg att gå då det kan vara både roligt och lärorikt att själv få bestämma över pengar samtidigt som det lär dom att hushålla med resurserna och förstå pengars värde. Detta görs med fördel i kombination med att barnet eller ungdomen uppmuntras att spara en del av pengarna, tex sätta upp ett mål om att längre fram kunna köpa något lite större och roligare. När barnet blir lite äldre bör denne även få tillgång till digitala banktjänster och lära sig hantera dessa. Det är också viktigt att barnet får göra misstag med pengarna och lära sig av misstagen så att de blir erfarenheter.

Själv har jag inte några direkta minnen av att mina föräldrar pratade privatekonomi med mig, men jag fick dock veckopeng och senare månadspeng. Trots att det aldrig varit något mina föräldrar diskuterade så har jag av någon konstig anledning hade jag ändå ett intresse av sparande, investerande och företagande redan från unga år.

Kanske påverkades jag omedvetet av min familjs ekonomiska situation, vi hade det på det stora hela gott, jag har verkligen intet att klaga på, men vi hade inte ett överflöd. Tex så reste vi aldrig på utlandssemestrar, de gånger vi åt på restaurang så var det ofta något speciellt och dyrare saker fick vi barn ofta spara ihop till själva.

Detta medförde att det var en självklarhet att sommarjobba, ibland hjälpte jag en kompis att dela ut reklam under grundskolan och under gymnasiet så jobbade jag extra på postens julkortssortering. Min första egna mobil i grundskolan köptes för pengar jag hade tjänar ihop på det här sättet och jag har betalt varenda mobilräkning själv sedan dess. Lika så min första egna dator (familjen hade en gemensam). Från årskurs 8 började jag resa utomlands på semester med mina kompisar nästan varje år, till den brukade jag få ett litet bidrag till mat från mamma men själva resan, hotell, aktiviteter där, festande osv betalade jag för helt själv.

Jag har alltid tyckt att det är viktigt för barn och ungdomar att sommarjobba, genom det lär man sig massor, inte minst att pengar inte bara dyker upp rent magiskt när man ber mamma och pappa om dom. Det hjälper en att förstå pengars värde och att spara ihop till något, tex en mobil och köpa den för egna pengar är inte bara lärorikt jag skulle gissa på att det också ofta betyder att du är mer rädd om den, för du inser hur mycket det skulle kosta om den går sönder och du måste köpa en ny.

En förälder som jag personligen tycker gör ett fantastiskt jobb med att utbilda sina barn i privatekonomi är Stefan Thelenius. Han har sedan barnen var små låtit dom varit med och bestämma över sina egna aktieportföljer. Barnens intresse har gått i vågor men det har förutom att vara lärorikt för dom även varit intressant för oss andra som kunnat följa deras ekonomiska resa genom hans blogg.

Här kan ni se den senaste uppdateringen om hans dotter Ebbas portfölj, med citat som ”Pappa, jag är på bra humör – vi kan gå igenom min portfölj om du vill?”: Ebbas snöboll 2021.

Alla får uppenbarligen inte med sig detta hemifrån, särskilt för en förälder som själv inte har koll på privatekonomi och har egna ekonomiska bekymmer kan det ligga väldigt långt bort att lära sina barn att det finns bättre sätt att hantera ekonomin på. Jag har själv genom åren hjälpt flera yngre när det kommer till privatekonomi, tex fick jag för ett par år sedan en fråga, från en myndig ungdom, som kan låta väldigt simpel i mångas öron: hur gör jag för att betala en faktura? Även om den frågan kan låta simpel för mig och dig så behöver den inte vara det för en 18-åring som i princip aldrig sett en faktura eller kanske inte ens varit inloggad på en internetbank.

Vad kan vi då göra för att hjälpa alla dessa ungdomar som inte får med sig kunskaper om privatekonomi hemifrån och kanske inte heller har ett tillräckligt stort intresse för det för att lära sig massa på egen hand? Svaret är skolan. Både i kursen Hemkunskap i grundskolan och i kursen Samhällskunskap på gymnasiet så ingår det lite privatekonomi. Det finns säkerligen många lärare inom dessa ämnen som gör ett jättebra jobb med att lära ungdomarna privatekonomi, men räcker det? Privatekonomi är bara en liten del av dessa kurser, det är massor av saker läraren skall hinna med under året så ofta tvingas läraren bara avsätta ett par veckor på sin höjd för ett enskilt moment som privatekonomi.

Kursen Samhällskunskap 1a1 är på 50 poäng vilket betyder att den normalt går över en termin. Om höstterminen börjar sista veckan i augusti och slutar ett par dagar innan jul samt har ett höstlov mitt i så innebär det alltså att kursen pågår i cirka 3 månader och 2-3 veckor. Under denna korta tid skall eleverna utöver privatekonomi också lära sig följande:

  • Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
  • De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
  • Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter.
  • Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
  • Presentation i olika former, till exempel debatter och debattinlägg.

Om allt detta samt privatekonomi skall hinnas med på tre och en halv månad så inser nog alla att det inte blir många veckor privatekonomi hur duktig läraren än är på att lära ut om det och hur viktigt läraren själv än anser att det är.

Därför har jag länge predikat för att en kurs i privatekonomi och sparande borde bli obligatorisk på gymnasiet. En kurs där eleverna får lära sig allt från hur de betalar en räkning till hur de deklarerar, till konsumenträtt, till sparande och investerande, hur ränta på ränta fungerar osv. Redan den 9 augusti 2006 skrev jag ett inlägg med titeln ”Privatekonomi i skolan” i min gamla blogg där jag lyfte vikten av att en sådan kurs vart obligatorisk på gymnasiet. Detta följdes sedan av ett antal inlägg på samma tema genom åren. Men tyvärr står vi här år 2021 och saknar fortfarande den kursen trots så mycket forskning och undersökningar om folks välmående pengar på vikten av det.

I stället har privata organisationer som Ung Privatekonomi och Unga aktiesparare fått jobba hårt för att utbilda våra ungdomar i dessa kunskaper. Dom gör ett fantastiskt jobb men de når endast ut till en bråkdel av alla unga och ofta så träffar de bara på dessa ungdomar under en enskild timma eller två. Så jag står fast vid det jag predikat i runt 15 års tid nu, en kurs i sparande och privatekonomi borde bli obligatoriskt på gymnasiet för att rädda de tusentals ungdomar som saknar föräldrar som lär dom.

Hur står det till med din egen finansiella hälsa och vad gör du för att hjälpa andra i din närhet att få ett intresse eller åtminstone kunskap om privatekonomi?

Kategorier
Tips

Så undviker du att bli lurad på Black Friday

Black Friday är snart här och inte bara Black Friday, många butiker kör en hel Black Friday vecka vilket betyder massor av nedsatta priser och specialerbjudanden. Men i samband med att Black Friday har blivit ett allt större fenomen i Sverige de senaste åren så har också rubrikerna om att folk blir lurade under Black Friday blivit allt vanligare.

Enligt en artikel hos Expressen så var många produkter billigare eller hade åtminstone samma pris som på Black Friday flera gånger under året och var femte produkt var till och med dyrare under Black Friday än under en vanlig dag.

Tidningen Café presenterar statistik som visar att många produkter har högt mediokra rabatter i snitt, armbandsur (-1,4%), stationära datorer (-0,34%) och möbler (-4,66%). Men än värre var varor som mobiltelefoner, tv-apparater och jackor som i snitt hade gått upp i pris under Black Friday. Under förra årets Black Friday publicerades siffror som visar att mer än vad fjärde produkt som reades ut först hade fått sitt pris höjt under hösten, i snitt med 27%.

2018 dömdes Trademax till att betala fyra miljoner kronor marknadsstörningsavgift för bluffutförsäljningar och för att ha framställt sina priser som mer förmånliga än de var. I november 2019 så dömdes Jollyroom till att betala en och en halv miljon kronor efter att haft så kallade sales på sin webbplats där priset varit i stort sätt oförändrade vid kampanjerna och priserna har inte heller varit väsentligt lägre än bolagets normala priser för motsvarande varor.

Enligt PC-tidningen lockar Black Friday till sig kriminella och det har blivit ett vanligt fenomen med att falska webbutiker med fantastiska erbjudanden, men i stället för att få din produkt så stjäl dom så väl dina pengar som dina kortuppgifter.

Ni börjar förstå principen, det är lätt att bli lurad under Black Friday, du tro att du gjort ett fynd men i stället så har du köpt produkten för ett relativt normalt pris eller till och med dyrare än vad du kunnat få den för tidigare under året. Betyder detta att Black Friday är av ondo och att du bör undvika det så mycket du bara kan? Svaret är nej, det finns många riktigt fina erbjudanden och stora rabatter vilket gör det betydligt smartare att köpa dessa produkter under rean än under resten av året. Du måste bara lära dig att skilja på vad som är en bra rabatt och vad som är en bluff.

Hur gör man då detta? En bra start är att göra medvetna val när det kommer till sin konsumtion, så länge det inte är något du behöver akut så finns det inte heller någon anledning att köpa en produkt omedelbart. Ha som mål att alltid känna att du får valuta för pengarna och försök vara förutseende och köpa när priset är rätt snarare än just nu.

Två exempel på hur jag själv gjort det senaste två åren:
Jag hade länge funderat på att köpa en robotdammsugare och bestämde mig till sist för att jag verkligen ville ha en. Eftersom jag redan hade en vanlig och välfungerande dammsugare så var inte detta något akut utan jag kunde i lugn och ro läsa recensioner och jämföra olika modeller tills jag hittade två olika som jag var extra sugen på. Därefter började jag följa priset på dessa två. Jag visste vad de kostade normalt när de inte var någon rea, jag såg hur priset förändrades under ett par reor. När väl priset sänktes ordentligt på en av dom under mellandagsrean kände jag att nu kändes priset bra och jag tyckte att jag gjorde en god affär så jag slog till och köpte den.

En nästan identisk historia inträffade när jag i början av detta år märkte att min kontorsstol började bli rätt sliten efter många års intensivt användande och jag förstod att jag skulle behöva byta ut den relativt snart. Jag hittade fem olika modeller av kontorsstolar baserat på tidigare erfarenheter samt recensioner och började följa dom och så sent som för ett par veckor sedan så var plötsligt en av dom på rea, nedsatt med 1200 kr. Inte ens i närheten av en så stor rabatt hade skett under de drygt åtta månader jag hade följt stolarna så jag slog naturligtvis till.

Då säger du säkert att det där låter ju bra men vem orkar håll på och följa fem stolar i åtta månader? Det är ju skittråkigt, tidskrävande och nått jag verkligen inte vill göra. Då kan jag glädja dig med att det behöver du inte heller, det kan andra göra automatiskt åt dig! Det var så jag gjorde! Prisjämförelsesiter som Prisjakt och Pricerunner har bevakningsfunktioner som låter dig lägga en produkt till bevakning och själv ange ett pris och om någon e-handelsplats sedan säljer produkten för det priset eller lägre så får du ett mail.

Det var så jag gjorde med stolarna så väl som robotdammsugarna. Inte nog med att jag fick ett mail, jag kunde då och då under året enkelt gå in på prisjämförelsesiten, kolla på min bevakningslista och få upp aktuella priser för produkterna, på så vis var det inte minsta ansträngande att kolla upp dom nån gång i månaden eller vid perioder med speciella reor. Och när slutligen en rea dök upp där priset motsvarade mitt bevakningspris så fick jag ett mail som gjorde att jag inte missade det.

För att visa hur bra dessa bevakningar kan vara så har jag sparat en bild på en produkt jag köpte för ett par år sedan, titta på grafen nedan:

Det var alltså en endagarsrea där priset var drastiskt mycket lägre än vad de någonsin varit innan. Den rean hade jag garanterat missat om det inte varit så att jag fick ett mail och kunde köpa den för en bråkdel av normalt pris, till och med en bråkdel av normala reapriser.

Okej det där låter ju lite bättre säger du, men det går ju inte alltid att vara förutseende, ibland vill man ha något nu eller så kanske du ser något på rean och inser där och då att det här vill jag verkligen ha. Och det hjälper ju definitivt inte dig här och nu, du sitter ju redan och är på väg att köpa nått under Black Friday och har i sista minuten kommit på att du borde försöka ta reda på om du blir lurad eller ej. Eller så handlar du kanske inte på webben utan i en fysisk butik och där finns inga automatiska bevakningar. Hur gör du då för att veta att du inte blir lurad?

Det bästa är så klart att undvika spontanshopping, men till och med jag själv spontanshoppar ibland även om jag försöker hålla det till ett minimum och det händer även att jag köper saker i fysiska butiker, men gissa vad, även här kan prisjämförelsesiterna hjälpa oss. Dessa sidor låter oss inte bara bevaka priser och få ett mail när nått är på rea för ”rätt pris”, dom låter oss se om produkten är billigare någon annan stans än sidan du kollar på samt, som vi kunde se på bilden tidigare, låter dig se historiska priser.

Så befinner du dig i en fysisk butik så plockar du bara fram mobilen och slår upp produkten på din favoritjämförelsesite och naturligtvis gör du samma sak om du sitter hemma framför datorn. Då kan du lätt se om produkten du är intresserad av säljs billigare någon annan stans samt ta dig en titt på historiska priser för att se om priset i dag verkligen är så bra som butiken påstår.

Ett exempel:
Säg att du behöver en ny mobil och efter lite jämförande av modeller och fakta kommit fram till att en Huawei P30 Pro är ett prisvärt alternativ som täcker dina behov. Du upptäcker att den reas ut nu under Black Friday veckan och bestämmer dig för att ta reda på om du får en bra deal eller ej. Du börjar med att slå upp den på en prisjämförelsesite för att se om någon annan erbjuder den till ett bättre pris än det stället du tittat på:

Här kan du lätt se om någon annan butik erbjuder den till ett bättre pris. Gör någon annan butik det så lär du köpa den där i stället, förutsatt att det är en butik du känner att du kan lita på och göra ett tryggt köp från. Men nästa steg är ju att ta reda på om du får ett bra pris nu eller ej, bara för att du köper från den billigaste butiken just nu så behöver det ju inte betyda att den erbjuder ett pris som är historiskt bra. Så du klickar på fliken för statistik och får upp:

Här kan du se produktens prisutveckling sedan den introducerades på marknaden. Här kan vi se att Black Fridayrean inte är någon bluff, den är faktiskt på rea till nedsatt pris. Men vi kan också se att den faktiskt har höjts lite i pris perioden innan rean så rabatten är inte lika stor som vi trott. Vi kan också se att den relativt ofta verkar reas ut för liknande priser. Vi tar och zoomar in lite för att bättre kunna se höstens priser:

Här ser vi att även om priset just nu är rätt bra historiskt så var den 500 kr billigare så sent som i oktober. Baserat på det kan vi dra slutsatsen att om din mobil gått sönder så att du akut behöver en ny så är det rätt prisvärt att köpa en nu. Men om du redan har en fullt fungerande mobil så är det kanske värt att vänta för att se om ett bättre erbjudande kommer senare under veckan eller kanske under mellandagsrean som bara är en månad bort.

Anledningen till att jag skrev detta inlägg var att jag såg hur flera mina vänner, i en privat chatkanal vi har, uppspelt började länka Black Fridayerbjudanden som de tyckte var helt fantastiska och skulle köpa. Men när jag började titta närmare på erbjudandena så insåg jag snabbt att ja några av dom var verkligen bra men flera av dom var inte i närheten av så bra som mina vänner trott.

Jag kan tänka mig att du har släktingar, vänner och bekanta som gör liknande misstag som mina därför skulle jag be dig att dela det här inlägget med dom. Jag har aldrig tidigare bett om detta och jag har ingen reklam på min sida och jag är inte sponsrad eller något. Jag tjänar inte ett öre på det här inlägget. Jag skriver det bara för att jag hoppas att det skall hjälpa mina vänner och många andra att inte bli lurade under Black Friday och andra stora reor.