Kategorier
Inspiration Tips

Löneförhandling – Hur jag slog inflationen

Ingen har nog missat att vi ha skyhög inflation i Sverige. När jag fick min årliga löneökning förra hösten låg inflationen på över 11%. I skrivande stund ligger de senaste inflationssiffrorna enligt Statistiska Centralbyrån på 9,7% (KPI maj 2023. En så hög inflation innebar att i princip alla svenskar blir fattigare då våra pengar minskar i värde. Det innebär också tuffa löneförhandlingar där de flesta åker på smärtsamma reallöneminskningar.

Just den sista biten blir än tuffare på många med arbetsplatser där befintliga avtal redan finns. Ofta ligger avtalen på endast runt 1,5-3% och där nya avtal skall till visar facken i regel att de är usla på att förhandla. Min arbetsplats är en stor organisation med tusentals anställda och nästan alla hamnade på runt, 2-3% vid förra lönerörelsen. Det vill säga kraftiga reallönesänkningar och ett stort missnöje som effekt.

Jag tror inte att någon blir glad av en reallönesänkning men detta blir än värre om du är en av de som strävar efter att prestera bland de bättre på arbetsplatsen. Varför göra det där lilla extra och försöka prestera bättre än den stora massan om din arbetsgivare som tack sänker din lön? Men det finns faktiskt sätt att slå inflationen eller åtminstone inte drabbas av lika stora reallönesänkningar som den stora massan. Hur jag själv gjorde i höstas samt vad jag gjort för att ha en chans att slå inflationen denna höst kommer jag att berätta mer om här.

Jag har tidigare berättar om Min sämsta löneförhandling, där jag vart uppläxad av personalchefen för att jag var så dålig på att löneförhandla. Under åren som gått sedan dess det har jag lärt mig mycket. Till att börja med vill jag här, innan jag går in på de speciella sakerna jag gjorde för att slå inflationen i höstas samt mina planer för detta år, dela med mig av mitt bästa grundtips. Det är att ha ett dokument där du regelbundet under året skriver ut de speciella saker som inträffar som kan vara värda att lyfta vid en framtida löneförhandling.

Det är lätt att tänka att det där kommer jag ihåg, men när du väl sitter där i löneförhandlingen har du helt glömt bort vad som inträffade nio månader tidigare. Därför bör du uppdatera ditt dokument varje gång du gör något extra, nått utöver det vanliga eller där du lyckas ovanligt bra. Det kan även handla om feedback från andra, saker chefen, kollegor och kunder säger när de tackar dig eller berättar hur mycket de uppskattar något du gjort, hur du hjälpt dom eller hur du löst ett problem.

Du kommer troligtvis inte att använda dig av allt i detta dokument, du kanske inte ens använder majoriteten av det. Men bara att du har med dig en lista över allt positivt du bidragit med gör det mycket lättare att lyfta konkreta exempel, händelser och fakta när du väl sitter i lönesamtalet. Dessutom kan vissa av dom fungera som rena boosters för dig själv som gör att du står på dig och är tuffare i samtalen än vad du kanske annars hade varit.

Mitt eget sådana dokument var inför förra årets lönesamtal rekordlångt. Hela sju sidor av text, bilder och lite statistik. Dokumentet för årets lönesamtal är bara på en och en halv sida hittills, men det är fortfarande tid kvar så det lär växa en del till dess. Dessutom brukar jag någon dag innan lönesamtalet sätta mig ner och verkligen brainstorma och utveckla det som står i dokumentet.

En sak som kan vara värt att ha med sig är att det inte alltid behöver vara särskilt avancerade eller stora saker. Ett exempel på en pyttesak jag har med i årets dokument är denna:

Vet inte direkt om min chef bryr sig mycket om bilden ovan, även om jag fick meddelandet efter ett väl utfört uppdrag. Jag tror inte ens att jag kommer att visa den för chefen. Men när jag sitter där under lönesamtalet och ser meddelandet jag fick så ger det mig lite extra säkerhet i att folk uppskattar vad jag gör vilket stärker mig när jag förhandlar.

Jag har vid två tillfällen under min yrkeskarriär erbjudits ”löneökningar” som legat på under inflationen. Bägge gångerna gick jag till min chef (olika chefer vid dessa två tillfällen) och helt enkelt sa att vid det senaste medarbetarsamtalet så lyftes massor av saker som du tycker att jag gjort bra. Saker där jag antingen gjort mer än vad som kan förväntas eller saker jag gjort bättre än majoriteten av de anställda. Därefter ställde jag frågan: om vi nu är överens om att jag presterar så bra, hur kan du då motivera att jag skall få sänkt reallön? Det kunde inte cheferna och kom strax efter tillbaka med ett nytt förslag som låg marginellt över inflationen.

Men vid bägge dessa tillfällen var inflationen maklig, tänk att facket förhandlat fram 2,2%, inflationen ligger på 2,5% och chefen kommer tillbaka med 2,6%. Jag hade under förra året inga illusioner om något sådant skulle vara möjligt när inflationen låg på över 10%. Däremot visste jag att om arbetsgivaren gick rakt av på det fackliga avtalet och inte gav något extra trots hur jag presterat under året så skulle jag börja överväga andra arbetsgivare. Jag vill vara tydlig med att detta inte var något jag hotade med eller ens nämnde för arbetsgivaren. Det var bara något som gav mig trygghet och självförtroende inför diskussionerna, att jag inte var beroende av arbetsgivaren.

När inflationen är så hög som den är i dag samtidigt som facken är dåliga på att löneförhandla eller sitter på långa avtal är det värt att lyfta att för de allra flesta är det bästa sättet att få upp lönen lite extra är att byta arbetsgivare. Faktum är att det i regel är det bästa sättet att få upp lönen även när inflationen ligger på mer normala nivåer. Jag har hört andra nämna att det bästa för löneutvecklingen är att byta arbetsgivare ungefär vart tredje år.

Mitt personliga mål har dock aldrig varit att maximera lönen, även om en högre lön alltid är roligare att få än en lägre. Tvärt om har mitt mål varit att ha ett jobb jag verkligen trivs med och en arbetsplats där jag har roligt varje dag. Om jag inte har roligt dagligen hade jag nog snart bytt jobb även om jag tjänade bra.

Så vad gjorde jag då förra året som medförde att jag lyckades slå inflationen? Och vad har jag gjort i år som medför att jag har goda chanser för att slå den igen? Detta är två helt olika saker, låt oss börja med förra året.

Jag har under större delen av mitt vuxna liv, sedan jag vart klar med mina vanliga studier, sporadiskt tagit distanskurser på Universitet/Högskolan vid sidan av mitt yrke. Detta har gått i vågor, ibland en kurs här och där, ibland mer intensivt och ibland ett par år helt utan kurser. Vissa kurser har jag läst med målet att klara, andra bara för skojs skull utan några direkta ambitioner. Jag gick nyss in på antagningen.se och räknade efter på min meritlista där och konstaterade att jag har 160,6 hp från distanskurser. Inte lika många som jag har från ”vanliga” studier men inte heller långt efter.

Som tur var noterade jag redan innan inflationen vart skyhög att jag var bara saknade 60 hp för att få ytterligare en examen och påbörjade redan 2021 arbetet för att nå den. Så redan när inflationen började stiga hade jag hunnit en bra bit. För att snabba på det hela passade jag dessutom på att läsa sommarkurs.

Under hösten 2022, lagom till lönerörelsen fick jag klart min nya examen. Denna examen är relevant för mitt jobb och bidrog till att jag fick ett lönepåslag på ett par tusenlappar mer än det fackliga avtalet vilket tog mig upp till 13,6% jämfört med inflationen som då låg på strax över 11%. Jag lyckades alltså slå den rekordhöga inflationen!

Nu tänker du kanske att okej du kunde fixa en till examen, men jag sitter inte med 100 extra hp i bagaget redo att användas om jag läser några extrakurser nu. Lugn du är inte ensam, det är nog få personer som befinner sig i den situationen. Men det behöver du inte heller göra för att kunna dra nytta av studier. Det behöver inte handla om att ta ytterligare en examen, bara att läsa en kurs kan bidra vid löneförhandlingar. Det har det gjort för mig tidigare.

Förutsatt att du jobbar med något du är intresserad av kan det dessutom vara kul att plugga extra, ta en sommarkurs eller läs på distans vid sidan om jobbet. Är kursen du valt relevant för ditt yrke kan du också använda den vid nästa löneförhandling. En enstaka kurs är en god motivering till varför din chef bör ge dig lite extra så länge den är relevant för ditt yrke. Dessutom är det är alltid en konkurrensfördel för dig om du fortsätter att utvecklas medan många andra i din bransch står stilla.

Som jag tidigare nämnde har jag också gjort något i år som medför att jag med största sannolikhet även kommer slå inflationen vid höstens förhandlingar. Jag har dock inte läst en kurs sedan senast. Eftersom jag läste så mycket extra under en kort period kommer det nog att dröja något eller några år innan jag på nytt ger mig på att plugga vid sidan om jobbet. Vad jag i stället gjorde under våren var att jag sökte ett av alla de specialuppdrag som jobbet utlyser varje år. Bara någon dag innan jag gick på semester för sommaren fick jag reda på att jag fått det.

Detta innebär ganska många extra tusenlappar i månaden och att jag kanske till och med slår förra årets procentuella löneökning. Men och detta är ett rätt stort men för det jag skriver är en sanning med modifikation. Dessa pengar är knutna till uppdraget snarare än en vanlig löneökning vilket betyder att de ligger som ett arvode ovanpå den vanliga lönen och alltså inte påverkas av framtida löneförhandlingar och när jag någon gång i framtiden lämnar det uppdraget så förlorar jag också de extra pengarna. Och även om jag tror att den nya roll och extra ansvar som det nya uppdraget kommer att medföra kommer vara både roligt, utvecklande och givande så är det inget jag tror att jag kommer vilja hålla på med för alltid. Med åtminstone här och nu kommer det att ge mig en temporär fördel mot inflationen.

Vad finns det för extrauppdrag, nya tjänster eller andra typer av befordran du själv har möjlighet att försöka nå som skulle gynna din egen ekonomiska utveckling? Och kanske ge dig nya givande erfarenheter och bidra till din utveckling?

Slutligen låt oss prata om år tre. Hur skall jag lösa inflationen då om den fortfarande är hög? Jag har inga planer på att läsa några kurser på Universitet under året så jag kommer inte ha något sådant i bagaget för 2024. Jag kanske inte ens har kvar mitt extrauppdrag om jag till exempel skulle känna att jag inte tycker det är roligt och givande. Då finns det bara ett sätt att få en riktigt stor löneökning och det är den jag nämnde i början av denna artikel och det är att byta arbetsgivare. Detta är dock något jag inte har några planer för i dagsläget så det kommer med största sannolikhet inte att inträffa. Alltså kommer jag få storstryk av inflationen 2024 om den fortfarande ligger kvar på skyhöga nivåer.

Däremot har jag alltid haft ambitionen att fortsätta utvecklas, lära mig nya saker, utvärdera det arbete jag gör och försöka förbättra mig baserat på den feedback som utvärderingarna ger. Så länge jag har roligt och känner mig väl behandlad av arbetsgivaren så försöker jag göra det där lilla extra som kanske inte alla gör. Så förhoppningsvis kan allt detta bidra till att jag åtminstone marginellt får mindre stryk av inflationen 2024 än vad jag hade fått annars. Eller än bättre att Riksbanken lyckats få inflationen under kontroll och att den är nere på mer normala nivåer.

Hur ser din egen kamp för att slå eller åtminstone få mindre stryk av inflationen ut?

Kategorier
Tankar och funderingar Tips

Sparar du för lite?

Att spara är något som de flesta vet att de bör göra men diskussioner uppstår ofta relaterat till detta. Är möjligt att spara i just din situation? Sparar du för lite? Eller tvärt om, du kanske sparar för mycket? Man måste ju få leva också!

I detta inlägg kommer jag att ge dig det rätta svaret för exakt hur mycket just du bör spara samt visa hur mycket, eller lite, andra människor runt om i landet sparar.

Personligen tror jag att alla människor som har ett jobb också har möjligheten att spara. Det som skiljer är hur mycket de har möjlighet att spara och hur mycket de vill spara. En person får kanske kämpa för att kunna spara 100 kr i månaden medan en annan lätt skulle kunna spara 10 000 kr i månaden men väljer att bara spara 100 kr.

Låt oss börja med att titta på hur mycket andra människor sparar. Avanza publicerade tidigare i vår just denna data och ger oss dessutom möjlighet att se hur sparandet skiljer sig åt beroende på ålder. Så här månadssparandet ut för deras 1,8 miljoner kunder sorterat på deras ålder:
18 år – medel: 742 kr | median: 480 kr
20 år – medel: 1865 kr | median: 1000 kr
25 år – medel: 1978 kr | median: 1000 kr
30 år – medel: 2259 kr | median: 1200 kr
35 år – medel: 3384 kr | median: 1375 kr
40 år – medel: 2568 kr | median: 1500 kr
45 år – medel: 2522 kr | median: 1400 kr
50 år – medel: 2694 kr | median: 1154 kr
55 år – medel: 2202 kr | median: 1200 kr
60 år – medel: 2426 kr | median: 1200 kr
65 år – medel: 2150 kr | median: 1000 kr
70 år – medel: 2293 kr | median: 1000 kr
75 år – medel: 1797 kr | median: 1000 kr
80 år – medel: 1453 kr | median: 1000 kr

Det går att dra många slutsatser från denna data. Det är logiskt att en 18-åring sparar minst eftersom dessa fortfarande går på gymnasiet och i regel inte har några större intäkter. Sedan tar sparandet fart och ökar år för år ute i yrkeslivet för att peaka vid 35 år sett till medellönen och lite senare för medianlönen. Sedan går det ner en bit vilket troligtvis beror på att folk får barn.

Vi ser även att sparandet fortsätter in i pensionsåldern vilket rimligtvis betyder att många pensionärer inte gör av med hela sin pension. Det är inte ovanligt att levnadskostnaderna går ner i pensionsåldern. Barnen har flyttat hemifrån, inga dagliga kostsamma resor till och från jobbet. Du äter lunch hemma i stället för att äta ute med kollegorna dagligen osv. Dessutom har många som köpte sitt boende årtionden tidigare hunnit betala av bostadslånen.

Vi kan också använda denna data för att dra slutsatser om vårt eget sparande. Det är tex rimligt att antaga att så länge som jag lyckas ungefär som börsen går i snitt med mina investeringar så kommer jag också att med tiden bli rikare än majoriteten i vårt land om jag sparar 3000 kr eller mer i månaden under större delen av mitt liv.

Det finns dock en sak som dessa siffror inte visar och det är verkligheten för hela landet. Dessa siffror bygger på de 1,8 miljoner människor som faktiskt gått så långt att de skapat ett konto hos Avanza. En webbtjänst för att köpa och sälja aktier och fonder på nätet. Avanza är troligtvis den populäraste sådana vi har i vårt land, men det finns så klart andra alternativ med, Nordnet, storbankerna med flera så det är rimligt att betydligt fler än 1,8 miljoner sparar och investerar varje månad.

Men och detta är ett STORT men, det finns också många människor i vårt land som inte finns med i denna statistik för att de inte har något direkt aktivt månadssparande. Jag anser att, även om det är ett skrämmande antagande, så är det rimligt att antaga att för hela vår vuxna befolkning är siffrorna lägre än vad som presenterades ovan.

Okej det är intressant och ibland inspirerande att jämföra sig med andra. Men det säger ju fortfarande inget om hur mycket just du borde spara. Om du sparar för lite eller om du sparar för mycket? Hur mycket bör du spara?

Så här anser jag att du bör tänka:
1. Trygghet – vilka pengar krävs för att du skall kunna känna dig trygg? Så att du har de marginaler som krävs om något oväntat och drastiskt inträffar i ditt liv som har stor negativ effekt på din ekonomi. Exakt vad som skall räknas in här beror på dig. Någon kanske tänker att de skall klara om bilen eller kylskåpet plötsligt går sönder. Andra kanske tänker hur de skall klara sig om en allvarlig olycka eller sjukdom inträffar som förhindrar att de kan arbeta. Det är upp till dig vad trygghet innebär.

2. Möjlighet att hjälpa andra – kan du hjälpa din bästa vän om hon råkar ut för en allvarlig bilolycka? Vad händer om din mamma inte klarar sig på sin låga pension? Det är dags för din brorson att flytta hemifrån, men med dagens bostadspriser krävs det miljonbelopp för en etta och hyreskön kräver att du stått i kö i ett par årtionden. Har du resurserna att hjälpa honom? Likt föregående punkt är det upp till dig och vad som känns relevant i ditt liv, kanske räcker det med att kunna sticka åt barnbarnen en hundralapp när de kommer på besök, kanske krävs det miljonbelopp.

3. Dina mål – Om vi bortser från trygghet och möjlighet att hjälpa andra vilka personliga mål har du med ditt sparande och investerande? Vill du kunna åka på semester en gång per år för avkastningen? Vill du kunna köpa ett nytt boende? Vill du kunna sluta arbeta några år tidigare än normalt? Vill du kunna få en pension som ligger på samma nivå som din lön? Vill du kunna bo utomlands en del av året?

4. Dina drömmar – Här blir det mer storslaget. Vad har du för drömmar och hur hjälper en god ekonomi dig att nå dessa? Kanske vill du bli ekonomiskt oberoende. Kanske vill du sluta jobba när du fyller 35 år. Kanske vill du kunna starta upp en egen stiftelse eller annan hjälporganisation. Kanske vill du äga bostäder utspridda över hela världen. Kanske vill du ta över och sponsra en lokal lite fotbollsklubb i din stad så att den kan börja klättra genom seriesystemet. Kanske vill du bygga en finansdynasti likt Wallenbergarna.

Kanske tycker du bara det är roligt med sparande och investerande och därför tycker det är kul att hela tiden nå nya mål, din första miljon, 10 miljoner, 100 miljoner, den första miljarden osv. Här är inte vad pengarna skall användas till som är huvudmålet utan den roliga resan.

När du definierat dessa fyra punkter i detalj så är det bara att göra matematiken:
1 + 2 + 3 + 4 = ?

Jag skulle rekommendera att du gör två sådana uträkningar, en med dina drömmar och en utan.

Nu vet du hur mycket pengar du behöver. Nästa steg är att komma fram till när du vill ha nått denna summa. Här kommer tid in.  Det är stor skillnad hur mycket du behöver spara i månaden för att nå en miljon kronor på ett år, på tio år eller på 50 år. Ju snabbare du vill nå din summa desto mer kommer du att behöva spara. Har du storslagna drömmar är det inte omöjligt att det krävs en livstid för att nå dom.

När du vet hur mycket du behöver och när du vill ha nått den summan så kan du enkelt med en ränta på ränta-kalkylator räkna ut hur mycket du behöver spara. Webben är full av sådana kalkylatorer, det är bara googla så hittar du ett gäng. Du fyller i hur mycket du har i dag. Du fyller i hur många år framåt i tiden du vill ha nått ditt mål. Du fyller i vilken ungefärlig snittavkastning du räknar med att få per år. Sedan är det bara att testa dig fram med det belopp du skall spara och investera varje månad tills det är tillräckligt för att nå utsatt mål på den tid du bestämt. Ett tips är att om du märker att de belopp du behöver spara varje månad börjar kännas orimliga så ta och förläng tiden i stället. Kanske är det rimligare att nå målen 15 år senare än att spara 20 000 kr i månaden?

Hur mycket sparar du själv i dag? Planerar du att öka eller minska den summan?

Kategorier
Tankar och funderingar Tips

Unga kvinnors brist på sparande kan få förödande konsekvenser

Du som läser detta har förhoppningsvis insett vikten av att spara och hur ett aktivt sparande och investerande både kan skydda dig mot tillfälliga motgångar och ge dig en rikare framtid.

Att visa människor att en bättre ekonomisk framtid faktiskt är möjlig och att försöka inspirera människor till att ta steget att börja förbättra sin ekonomiska framtid var en av huvudanledningarna att jag en gång i tiden började blogga. Medveten konsumtion och hantering av pengar skapar inte bara trygghet för dig och din familj, det skapar möjligheter och hjälper dig att nå dina drömmar.

Därför innehåller en rapport som Avanza släppte tidigare i år tråkiga nyheter. Det är nämligen som så att unga kvinnor (åldern 20 – 29 år) sparar 32% mindre än män i samma ålder. Faktorer som att kvinnor i snitt flyttar hemifrån tidigare, studerar längre och oftare väljer mer lågavlönade yrken räcker inte för att förklara denna skillnad. Två teorier till detta som presenteras av privatekonomen Alicia Schön är att det kan vara så att kvinnor konsumerar mer eller har lägre intresse av att ta tag i sitt sparande.

Enligt rapporten så sparar medelmannen 2600 kr, detta gäller dock alla män och inte just den specifika åldersgruppen. Men om vi gör ett simpelt (och lite förenklat exempel), säg att två tvillingar en man och en kvinna som just fyllt 20 år börjar spara. De är lite oroliga för pensionen och vill kunna skaffa sig en rikare och tryggare pension med ordentlig guldkant på tillvaron.

Mannen sparar 2000 kr i månaden och kvinnan 1360 kr (32% av 2000) i månaden. De köper exakt samma fond och denna fond ger för enkelhetens skull 10% i avkastning varje år. Om detta pågår under tio år skulle mannens sparade kapital då växa till 420 748 kr medan hans systers kapital enbart skulle vuxit till 286 108 kr, en skillnad på 134 640 kr.

Skillnaderna börjar bli mer skrämmande när tiden ökar. Låt oss säga att detta sparande pågår under 50 års tid. Riktåldern för pension i dag har riksdagen beslutat till 67 år men jag utgår från att detta kommer att ha höjts med ett par år när det väl är dags för dagens 20-åringar att gå i pension.

För att göra det hela enkelt så räknar vi fortfarande på 2000 kr och 1360 kr, dvs lägre än vad snittet ligger på i dag och vi tar inte heller hänsyn till att inflationen bör ha ökat alla summor en bra bit under de kommande 50 åren. Efter 50 års sparande så är inte längre skillnaden i värde mellan bror och systers sparande 134 640 kr, skillnaden skulle nu vara ungefär 10 miljoner kronor!

Denna stora skillnad är anmärkningsvärda enligt Felicia Schön eftersom förutsättningarna innan eventuellt familjeliv är relativt likvärdiga. Detta större sparande i unga år ger männen ett enormt försprång som kvinnorna aldrig kommer i kapp. Dessa ekonomiska beslut i unga år bidrar alltså en framtida ekonomisk ojämställdhet som varar livet ut.

Rapporten har också tittar på ännu yngre individer, de som är under 18 år. Där konstaterar rapporten att fram till tioårsåldern är det helt jämställt mellan pojkar och flickor men därefter inträffar något. Vid 11 år ökar antalet pojkar som (med föräldrars godkännande) öppnar ISK i eget namn betydligt snabbare än för flickor i samma ålder. Detta får till effekt att bland 18-åringarna så är antalet unga killar som sparar 2,5 gånger så många som antalet unga tjejer.

Ytterligare en intressant faktor som rapporten visar är vad som händer när ungdomarna blir myndiga. Under det första årets som myndig så ökar killarnas kapital med 5% samtidigt som tjejernas kapital minskar med hela 30%. Något som kan ge stöd till Alicias teori om att kvinnor konsumerar mer.

I artikeln lyfter privatekonomen att de vet att kvinnor har ett omotiverat dåligt självförtroende när det kommer till sparande och investerande. Samtidigt når de kvinnor som faktiskt investerar en högre medianavkastning än män. Detta medför att potentialen finns att drastiskt förändra kvinnors ekonomiska förutsättningar om vi kunde få fler av dom att våga ta steget att faktiskt börja investera.

Hur skall vi få fler kvinnor att börja spara och investera? En förutsättning är att det finns pengar kvar att faktiskt spara och investera så ett startsteg kan vara att lära fler kvinnor att spara först och konsumera sen. För många år sedan skrev jag om ett smart trick för detta som jag kallade för att vänja sig av med pengar.

Det går ut på att använda internetbankens funktion för automatiska överföringar. På så vis kan du ställa in så att en specifik summa förs över till ditt investeringskonto samma sekund som lönen når ditt konto. Då ser du aldrig dessa pengar utan lär dig att leva på det som är kvar. Om du tycker detta är jobbigt kan du börja med väldigt små belopp som 50 kr i månaden. Ett annat smart trick är att göra detta när den årliga löneökningen kommer.

Säg att du får en löneökning på 500 kr och ställer in att dessa automatiskt skall föras över varje månad så kan du börja spara mer utan att få mindre pengar över. Du har ju lika mycket pengar kvar på ditt konto som månaden innan. Vill du absolut ha löneökningen kan du alltid kompromissa, säg att du automatiskt för över 250 kr så har du ju samtidigt 250 kr mer än vad du hade förra månaden.

När det sedan gäller det sista steget, att investera pengarna de sparar, så tror jag att utbildning är en nyckel. Föreningar som Unga aktiesparare gör mycket men som jag predikat i årtionden bör privatekonomi, sparande och investerande få en mycket större roll i gymnasieskolan än vad det har i dag.

En sista faktor är att försöka överkomma jantelagen och det tabu som finns att prata om pengar. Om du hör att dina vänner, dina klasskamrater, dina kollegor, dina förebilder osv prata om hur de sparar och investerar så är jag helt övertygad om att det skulle öka chansen att du också börjar göra det. Dagens tabu gör det dock inte enkelt, jag har själv varit med om när en kollega såg ut att må direkt fysiskt dåligt när jag och en annan kollega pratade investeringar på en lunchrast. Och då gjorde vi det varken högt eller pratade om nått komplext och krångligt. Hon bara råkade vara tillräckligt nära för att höra vår privata konversation och det sluta med att hon nästan skrek åt oss att ”snälla kan ni inte prata om nått annat”.

Vad tror du själv? Vilket skulle vara det bästa sättet att få fler tjejer att börja spara och investera? Vad hade fått dig att börja med det tidigare än vad du gjorde?

Kategorier
Tips

Därför ska du spara och investera!

Sparande och investerande kan hjälpa dig att nå dina drömmar och mål. Du kan spara för en drömsemester, en ny bil eller till och med för att kunna köpa ett eget hus. Att spara pengar och investera är två viktiga delar av att skapa en trygg ekonomisk framtid. Genom att regelbundet sätta undan pengar kan du skydda sig mot oväntade utgifter och öka dina möjligheter att nå dina mål och ge dig en rikare pension.

En av fördelarna med att spara pengar är att det ger en känsla av kontroll över ekonomin. När du har en buffert av sparade pengar är det lättare att hantera oväntade utgifter och livshändelser. Om du inte har tillräckligt med pengar sparade kan det leda till ekonomiska problem och stress i vardagen. Genom att ha ett gott sparande kan du undvika dessa problem och vara förberedd för oväntade händelser.

Det är också viktigt att komma ihåg att du inte behöver vara rik för att börja spara och investera. Det är det vanligt att människor börjar investera med så lite som 1000 kr eller mindre i månaden. Det viktigaste är att börja tidigt och vara konsekvent.

Genom att investera pengar kan du få högre avkastning på dina pengar än vad du skulle få på ett traditionellt sparkonto. Det finns många olika sätt att investera pengar, som att köpa aktier, fonder eller fastigheter. Det är viktigt att undersöka olika alternativ och välja det som passar bäst för dina egna mål och din riskprofil.

En annan fördel med investeringar är möjligheten att skapa passiva inkomster. Genom att investera i till exempel fastigheter eller räntebärande instrument, kan du skapa en inkomstkälla som ger pengar varje månad utan att du behöver arbeta för dem. Detta kan vara ett bra sätt att förbereda dig för pensionen eller att ha som en extra inkomstkälla.

Det är dock viktigt att komma ihåg att det finns risker med investeringar och det är viktigt att undersöka olika alternativ noga och att ha en långsiktig strategi. En bra idé är att diversifiera din portfölj, det vill säga att sprida dina investeringar över olika typer av tillgångar såsom aktier, obligationer, fastigheter och fonder. På så sätt minskar du risken för förluster och ökar chansen att få en stabil avkastning.

En viktig faktor att tänka på när det gäller att spara och investera är att börja så tidigt som möjligt. Ju tidigare du börjar spara och investera, desto mer tid har pengarna på sig att växa. Detta beror på den så kallade ränta-på-ränta-effekten, där en liten summa pengar kan växa till en stor summa pengar över tid tack vare räntan på räntan. Ju längre tid du har på dig att spara och investera, desto mer kan du få ut av dina pengar.

Det är också viktigt att ha realistiska förväntningar på avkastningen på dina investeringar. Det är inte ovanligt att du når en hög avkastning över tid, men det är viktigt att inte förvänta dig för höga avkastning.

Du bör ha god koll på dina inkomster och utgifter och att ha realistiska mål för ditt sparande och investerande. Att ha ett mål är bra, men om du inte har en plan för hur du ska nå detta mål är det svårt att faktiskt nå det. Därför är det viktigt att ha en budget, att veta vad du vill åstadkomma med dina pengar och att skapa en plan för att nå dessa mål.

Det är också viktigt att vara disciplinerad och att följa din plan. Det är lätt att bli frestad att sluta spara eller investera när du ser att andra människor köpa dyra saker, men det är viktigt att hålla fast vid din plan och att inte låta kortvariga frestelser påverka dina långsiktiga mål. Du bör vara tålmodig och ha ett långsiktigt perspektiv. Investeringar och sparande kräver tid för att ge avkastning och det är viktigt att inte ge upp eller sälja investeringar vid de första motgångarna.

Till slut är det viktigt att vara öppen för att lära dig mer om sparande och investeringar. Det finns många olika sätt att investera och det är viktigt att hitta det sätt som passar dig bäst. Genom att lära dig mer om olika investeringsmöjligheter och genom att vid behov rådgöra med en finansiell rådgivare kan du göra bättre val och nå dina mål snabbare.

I sammanfattning är det viktigt att spara och investera för att skapa en trygg ekonomisk framtid, öka din ekonomiska tillväxt, bekämpa inflationen, ha realistiska mål, vara disciplinerad och vara öppen för att lära dig mer. Genom att följa dessa råd kan du skapa en stark ekonomisk grund för dig själv och din familj.

Detta var inget vanligt inlägg. Av nyfikenhet lät jag ett AI skriva ett inlägg på temat varför det är viktigt att spara och investera. Jag gjorde sedan några smärre språkliga korrigeringar. Vad tycker du? Gjorde AI:n ett bra jobb eller får det sparken? 😊

Kategorier
Tankar och funderingar Tips

Diversifiering är bra

En stor skandal inträffar och skandalbolaget råkar dessutom vara det näst största innehavet i din portfölj. Aktien kraschar så klart. Katastrof! Du vet att detta kommer att bli ett mardrömsår för din portfölj och därmed din ekonomi och förmögenhet. Eller?

Jag kommer strax berätta om när detta hände min portfölj 2019 och om det betydde undergången för åratal av sparande eller ej. Men först tänkte jag berätta om något som hände betyder mer i närtid, nämligen i fredags.

Ett av mina större innehav har på senare år varit Kindred. Jag köpte dom i början av 2020 och dom steg massor sedan dess. Som mest var dom upp runt 274% och även om de hade backat tillbaka en del sedan toppen var de fortfarande värda ett ansenligt 6-siffrigt belopp. Så kom en dålig rapport i torsdags kväll och när börsen öppnade igen på fredag så rasade aktiekursen och slutade på nästan -16%.

Mardröm! Ett av portföljens största innehav rasar. Dessutom en dag där Stockholmsbörsen (OMXS30) stängde på -0,36% vilket gör att risken är stor att även de övriga innehaven också är ner. Mitt största och näst största innehav slutade till exempel bägge på runt -1,60%. Så måste ha varit totalt becksvart för portföljen. Hur mycket var den ner i fredags? -5%? -10%? -15%?

Faktum är att min portfölj slutade dagen med ”endast” -0,72%, vilket för mig kändes som en seger. Inte minst eftersom även mina två största innehav var ner en hel del och börsen i stort slutade på minus. Jag har haft många dagar där min portfölj varit ner betydligt mer än så samtidigt som Stockholmsbörsen slutat på plus.

Anledningen till att jag klarade mig så bra handlar naturligtvis om diversifiering. Jag hade ett antal innehav som gick i motsatt riktning. Ett av dom upp nästan +6% och ett annat, tyvärr lite mindre innehav, var upp över 10%.

Men hur gick det då 2019 när nedgången var betydligt större än -16%? Aktien det handlar om är Swedbank och år 2019 stod de som högst på strax under 215 kr. Sedan kom den så kallade penningtvättskandalen. Aktien kollapsade och var som lägst nere på runt 121 kr. Jag hade köpt Swedbank oförskämt billigt under finanskrisen och med åren hade aktien vuxit till att bli mitt näst största innehav. Detta var alltså inget skämt, det var en stor smäll mot min portfölj och jag gick från att ligga före index till att ligga långt efter det.

Men som jag sagt många gånger förr, börsen är ett maraton ingen sprint. Under resterande året så jobbade sig de andra innehaven i min portfölj stadigt uppåt och i slutet av året, trots denna totalkrasch så slutade min portfölj på +27,5% vilket inte var långt efter vad OMXS30 (inklusive utdelningar) stängde på.

Trots denna enorma smäll mot min portfölj slutade jag alltså året på kraftigt plus och hade det inte varit för skandalen så hade jag slagit index. Diversifiering är bra!

Är diversifiering alltid bra?
Att diversifiering i de allra flesta fall är något bra tror jag de flesta som läser detta håller med om. Men är det alltid bra? Nej faktum är att det inte alltid är det. För en väldigt liten grupp extremt skickliga investeringar är det troligtvis bättre att lägga alla ägg i en korg eller att åtminstone ha väldigt få korgar. Det är så klart mycket bättre att ha tre aktier som i snitt är upp 60% än att ha tjugo aktier som i snitt är upp 12%.

Så är du är extremt skicklig, verkligen vet vad du gör, känner bolagen utan och innan och dessutom har tiden att följa dom aktivt så kan det vara bättre att ha en väldigt liten och koncentrerad portfölj med bolag du vet kommer gå bra.

Men min uppfattning är att väldigt få investerare är på den nivån och har den tiden. Jag vet att jag själv varken är så skicklig eller lägger den tid som krävs. Faktum är att även om jag hade varit så skicklig som det krävs, vilket jag inte är, så hade det ändå inte räckt. Jag jobbar om dagarna och har massa annat fokus på en hel del av min fritid. Ibland kan det dröja ett dygn eller två innan jag lägger märke till viktigare nyheter gällande bolaget och det händer sällan att jag läser en rapport samma dag som den släpps.

Min åsikt är att för nästan alla är en diversifierad portfölj att föredra. Men kanske är just du undantaget som vinner på en koncentrerad portfölj? Vad säger du själv? Och om inte har det funnits tillfällen där din portfölj räddats av diversifiering eller kanske tillfällen där du önskat att du haft en mer diversifierad portfölj?