Kategorier
Tankar och funderingar

Skaffa inte barn du inte har råd med!

Strax innan jul publicerade Aftonbladet en artikel kring hur synd det är om familjer som ”inte har råd med julen”. Jag håller helt med, många familjer är det verkligen synd om, det har inträffat oväntade saker och de har hamnat i svåra situationer.

Artikeln kan du läsa följande citat av och om en av familjerna:
”Kommer vi kunna äta varje dag?”
”När man får pengarna andas man ut en sekund sen kommer den här ångesten över att allt kommer gå åt”
”Varje månad oroar de sig för hur de ska ha råd med allt. Vad händer om det kommer en oförutsägbar utgift?”
”Min man har bara ett par byxor då vi inte har råd att köpa ytterligare ett par till honom”

Ni börjar förstå problemet va? Det blir inte bättre när det framgår att mannen i familjen är så sjuk att han tex inte har möjlighet att vara tomte på julafton och lever på ersättning från försäkringskassan. Det här låter verkligen som en familj det är synd om.

Artikeln avslöjar att en bidragande orsak till att de har problem med ekonomin är att kvinnan i familjen pluggar och bara har CSN-bidraget (bidraget inte lånet) som inkomst. Lånet vågar hon inte ta då hon inte vet vilka arbetsmöjligheter hon har efter avklarade studier. Men det låter som att om hon skulle skaffa ett jobb när hon är färdig med studierna så skulle deras ekonomiska problem skulle lösas.

Men så kommer bomben, dom har tre barn och hon är gravid med ett fjärde! Vänta nu? Dom är osäkra om de kommer ha råd med mat på bordet och väljer ändå att skaffa ett fjärde barn? Medan hon fortfarande pluggar? I stället för att vänta till hon är färdig med studierna, har fått ett jobb och ekonomin är trygg igen?

Jag vet inte om artikeln utelämnar något, kanske var hennes man fullt frisk och bägge jobbade bara några månader tidigare när hon blev gravid och så plötsligt vart han sjuk och hon förlorade jobbet och kunde inte få något nytt så hon tvingades börja plugga för att kunna få ett nytt jobb. Men inget i artikeln får det att verka som att så skulle vara fallet.

Hur tänker man då? Om man skaffar ett fjärde barn när man inte ens har råd att ta han om sig själva och de tre barn man har redan i dag? I mina öron låter det extremt egoistiskt av föräldrarna samtidigt som mitt hjärta lider med barnen.

Jag undrar även varför journalister som skriver denna typ av artiklar aldrig lyfter dessa frågor utan bara skriver om hur synd det är om personerna artikeln handlar om. Varför frågar tex inte journalisten hur dom tänkte när de bestämde sig för att skaffa ett fjärde barn när de redan innan har svårt att få vardagen att gå ihop? Varför frågade dom inte om varför de inte kunde vänta med ett fjärde barn tills att hon var klar med studierna har skaffat ett jobb?

Vilken är din syn på det hela? Kommentera!

Kategorier
Tankar och funderingar

Har du verkligen råd att köpa ny mobil?

Förra veckan gick min mobil oväntat sönder då jag klantade mig och den åkte i golv en gång för mycket. Jag brukar ha som mål att en mobil skall hålla i minst fem år och då min bara hade några månader kvar till dess samtidigt som den har börjat strula lite så hade jag med största sannolikhet ändå bytt ut den under 2020 så det var ingen stor katastrof om än irriterande.

Detta fick mig dock att tänka på en diskussion jag hade med en bekant i julas. Av någon anledning kom vi in på mobiler och att köpa ny. Jag berättade då att jag brukar köpa ny runt vart femte år men det varierade lite på när min gick sönder och att man så klart hoppades att den skulle hålla så länge som möjligt. Han berättade då att han just skaffat ny mobil och undrade varför jag själv haft mobilen i uppåt fem år, själv hade han haft sin gamla i ca ett och ett halvt år.

Detta fick mig att börja räkna lite på vilken effekt att byta mobil var 1,5 år jämfört med vart femte år har på ekonomin, särskilt om man som min vän köper nyaste dyra till skillnad från mig som ofta köper förra årets modell på någon rea. För att göra det enkelt för mig så räknade jag på att den dyra mobilen kostar 10 000 kr och förra årets modell på rea kostar 5 000 kr. Men som alla vet så finns det mobiler som är betydligt dyrare än 10 000 kr och mycket billigare än 5 000 kr så i praktiken kan skillnaden vara mycket större än mina beräkningar nedan.

Om du köper en ny mobil för 10 000 kr vart 1,5 år blir ca 556 kr i månaden medan 5000 kr över 5 år blir ca 83 kr i månaden. Låt oss säga att du köper din första mobil när du fyller 20 år och du lever fram tills du fyller 80 år. Då har du med 556 kr i månaden lagt över 400 000 kr på telefoner medan om du i stället lägger 83 kr i månaden så har du lagt nästan 60 000 kr på telefoner, dvs en skillnad på 340 000 kr över en livstid, rätt stor skillnad va?

Men vad händer om du skulle köra på 83 kr i månaden och investera mellanskillnad, 473 kr i månaden eller 5 676 kr om året. Med 8% årlig avkastning växer mellanskillnaden till nästan 7,7 miljoner kronor till den dag du fyller 80 år. Skulle du lyckas nå en avkastning på 12% blir summan 47,5 miljoner kronor.

Har du verkligen råd med en ny mobil? Eller råd har du nog, men är det värt det?

Kategorier
Inspiration

Semester i ett år?

Nu när du varit tillbaka på jobbet i ett par veckor efter lite ledighet runt jul och nyår är risken stor att du redan börjat sakna din semester. Tänk vad skönt det vore att ha en riktigt lång semester. Vad säger om att vara ledig i ett års tid? Omöjligt säger du, är det verkligen det säger jag!

Vad krävs för att du skall kunna vara ledig från jobbet i ett års tid? Det är faktiskt inte svårare än att om du lever på halva din lön under ett års tid och sparar den andra halvan kan du därefter vara ledig i ett års tid och leva på den sparade halvan.

Säg att du tjänar 300 000 kr om året efter skatt, om du då snålar ordentligt och lever på 150 000 kr under ett år så har du sedan ytterligare 150 000 kr kvar som du kan leva för under nästa år utan att behöva jobba en sekund. Själva summorna här är naturligtvis bara ett exempel, kanske behöver du 250 000 kr om året för att klara dig och du sparar endast 50 000 kr per år, då tar det dig fem år att spara ihop 250 000 kr för att kunna vara ledig i ett helt år.

Ju mindre pengar du klarar dig på per år desto mindre pengar behöver du spara för att kunna vara ledig i ett år och ju mer pengar du tjänar i förhållande till detta desto kortare period behöver du spara för att kunna vara ledig i ett år. Många strävar efter att tjäna mer pengar för att kunna köpa fler saker, men är ledighet vad du strävar efter så är låga utgifter minst lika viktigt.

Det hela blir än intressantare om vi sätter det i en större skala, vara ledigt i ett års tid låter galet mycket för de flesta, men vi vill vara ännu extremare här, varför vara ledig i ett års tid när du kan vara ledig i tio! Kan du tänka dig det, TIO års semester!

Går vi tillbaka till summan vi hade i början, 300 000 kr i årslön efter skatt, vi lever för 150 000 kr och vi sparar 150 000 kr, då är det inte svårare än att vi behöver arbeta i tio år för att kunna vara lediga i 10 år därefter. Samma sak gäller naturligtvis här, beroende på intäkter och utgifter så kanske du bara behöver arbeta i fem år för att vara ledig i tio eller så kanske du behöver arbeta i 20 år för att vara ledig i tio, faktum kvarstå dock, om du vill kan du vara ledig i tio år, det är helt galet länge!

Nu tror jag att du förstått principen och att det faktiskt går att vara ledig väldigt länge så länge dina intäkter är högre än dina utgifter, nu tar vi överkursen, bonusen!

Säg att du följt stegen i det här inlägget, du har under tio års tid sparat 150 000 kr om året och levt för 150 000 kr om året. Då har du efter tio år 1 500 000 kr, dvs 1,5 miljon! Dessa pengar skulle du då kunna leva på under tio års tid. Men vad skulle hända om du i stället investerade pengarna och fick en avkastning på 10% efter skatt varje år?

10% avkastning på 1,5 miljoner är 150 000 kr, detta betyder att om 150 000 kr är allt du behöver per år för att överleva så skulle du kunna ta semester resten av ditt liv!

Exemplen i den här texten är naturligtvis förenklade och hur man når en avkastning på 10% per år kan man skriva många och långa inlägg om, det kommer jag inte göra här. Målet med detta inlägg var att visa för dig att det faktiskt inte är omöjligt eller ens jättesvårt att förändra ditt ekonomiska liv.  Det är möjligt att få ihop till ett års ledighet, hur lång tid det tar är naturligtvis upp till dig och dina förutsättningar.

Kategorier
Tankar och funderingar

Spara eller låna?

Regelbundet dyker artiklar upp i media som lyfter problematiken med att folk är högt skuldsatta. Artiklar som handlar om hur folk kommer få lämna sina hem eller drabbas av stora problem om räntan höjs. Att låna tycks även blir allt vanligare när det kommer till helt vanlig konsumtion, folk lånar för att köpa prylar, teknik, resor och mycket annat. Minst lika ofta dyker artiklar om hur svårt pensionärerna har det upp. Fattigpensionärer som knappt har råd att betala hyra. Dessutom tror många att det kan bli ännu värre i framtiden med en åldrande befolkning.

Jag slår vad om att majoriteten av er som läser detta anser att detta inte är en bra utveckling. I stället vore en lägre skuldsättningsgrad, gärna i kombination med sparande som kan ge en tryggare ålderdom att föredra. Därför är det lätt att finna det märkligt att våra politiker tycker precis tvärt om, de gillar att vi skuldsätter oss och vill motverka sparande. För mig låter detta både konstigt och ohållbart på längre sikt.

I dag tar staten ut skatt på sparande och ger bidrag till de som lånar, kan det bli ett tydligare för oss invånare vad staten vill att vi skall göra? Om jag sparar blir jag bestraffad av staten och om jag lånar belönar staten mig? Vore det inte rimligare att staten i stället sänkte skatten på sparande och minskade eller ännu bättre helt avskaffade de bidrag du får när du lånar? Det skulle vara en politik som sände en tydlig signal till invånarna att ta ansvar för sin egen ekonomi, att sparande är något bra och att lånande är något som de bör vara försiktiga med. Det om något vore väl en ansvarsfull politik som skulle bidra till att många fick en ekonomiskt tryggare ålderdom?

Varför gör då staten detta trots att det låter som ren galenskap och uppmuntrar till något som är på gränsen till rent destruktivt beteende? Jag tror svaret är enkelt, kortsiktighet och maktberoende. För många politiker och politiska partier är det viktigare att hålla sig kvar vid makten än att föra en ansvarsfull politik. På kort sikt är sparande något dåligt och lånande något bra. När du sparar skjuter du upp konsumtion i dag för att i stället kunna konsumera mer i framtiden, när du lånar gör du tvärt om, du konsumerar extra i dag för att i stället kunna konsumera mindre i framtiden.

På kort sikt betyder ökad konsumtion här och nu att det går bättre för landet, fler jobb skapas, mer skatteintäkter kommer in, politikerna kan helt enkelt klappa sig om magen och säga till väljarna titta vad bra det går under vår ledning och så röstar vi på dom i nästa val igen! Men detta är bara kortsiktigt, en dag kommer skulderna och de tomma plånböckerna i kapp och då går det brant utför. Det är lite som att kissa i byxan när det är kallt ute, för en liten stund blir det varmt men snart fryser det till och blir ännu kallare och jävligare än vad det var innan.

Kategorier
Tankar och funderingar

Risken med aktier

Hur kommer det sig att så många människor i vårt land ser aktier som något extremt riskfyllt samtidigt som de kan vara stolta över det där stora stabila företaget de arbetat för i 25 års tid och som existerat i ytterligare 75 år? En aktie är inte en lott, en aktie är ett delägarskap i det där företaget som du är så stolt över!

Självklart kan ett företag börja gå sämre eller till och med gå i konkurs, men om du jobbar på ett företag och märker att det går sämre och sämre år för år så börjar du antagligen se dig om efter ett nytt jobb vid ett annat företag. På samma sätt så när du märker att de kriterier som från början bidrog till att du köpte en aktie börjar förändras så bör du utvärdera din aktie och se om den fortfarande är värd att behålla eller om du bör flytta dina pengar över till ett annat företag.

Problemet är förstås att allt inte alltid går som man tänket sig, ibland går företaget du jobbar för i konkurs eller drastiskt måste skära ner på personal och du står där helt överraskad utan ett jobb. Så är det med aktier med, hur mycket tid du än lägger på att analysera företag och följa med i aktuella händelser så kommer det inte alltid att gå som du förväntat dig.

Men vad är värst och mest riskabelt? Att du blir av med ditt enda jobb och alltså hela din inkomst eller att företaget du investerat alla dina pengar i går i konkurs och du förlorar alla pengarna du investerat i det?

Blir du av med ditt jobb finns det skyddsnät, under ett antal månader kan du få a-kassa om du är medlem i den, men det systemet betyder också att du under dessa månader måste klara dig med mindre pengar än vad du är van vid. Därefter kan du, om du uppfyller villkoren, få försörjningsstöd (ofta kallat socialbidrag i folkmun) och då måste du klara dig på drastiskt lägre summor än vad du är van vid.

Motsvarande skyddssystem för aktier heter diversifiering, dvs att du inte lägger alla äggen i en korg. I stället för att investera alla pengarna i ett bolag kanske du investerar dom i tjugo olika som är aktiva inom olika branscher och kanske till och med företag som är aktiva i olika länder. Om då ett av företagen går dåligt eller i värsta fall i konkurs så förlorar du endast en tjugondel av dina investerade pengar om de olika innehaven var lika stora. Men det kan bli bättre än så! Det kan ju faktiskt vara så att de övriga 19 innehaven i din portfölj ökar i värde så att du faktiskt tjänat pengar trots att ett av dina innehav gick dåligt.

Själv hade jag Swedbank i min portfölj förra året och som du kanske vet så drabbades dom av en stor skandal och kursen rasade med nästan 43% från när den stod som högst under året till när den stod som lägst. Min portfölj då var inte särskilt välbalanserad, faktum är att Swedbank med stor marginal var ett av mina två största innehav innan skandalen. Trots detta slutade min portfölj på nästan +28% för hela året.

Det om något säger väl en del om risken med en aktieportfölj i jämförelse med risken av att bara ha ett jobb? Men oroa dig inte, du kan ju faktiskt kombinera de båda, du kan ha både ett jobb och aktier. Då kan aktierna hjälpa dig i stunder du är mellan två jobb och jobbet kan hjälpa dig under perioder då hela börsen går lite knackigt, det om något är trygghet och låg risk!

Självklart bör under normala omständigheter aldrig ha pengar du behöver för att klara din vardag eller pengar du på annat sätt behöver inom en snar framtid på börsen då även den bästa väldiversiferade portföljen kan falla drastiskt under perioder och det kan ta ett bra tag innan den återhämtar sig.

Skulle det vara så att du tycker att börsen är svår att förstå sig på, bökigt eller tidskrävande så oroa dig inte. För dig som inte vill köpa aktier finns i stället fonder där någon annan gör större delen av jobbet åt dig och du får en hel del diversifiering per automatik då fonder innehåller många olika bolag. Dessutom kan du ju öka diversifieringen och sänka risken ytterligare genom att äga flera olika typer av fonder!

I framtiden kommer jag kanske nörda ner mig mer tekniskt inom detta område och diskutera saker som marknadsrisk och bolagsrisk, men som en första introduktion för dig som hittills känt att börsen är för riskabel så hoppas jag att denna text givit dig några nya tankar och funderingar.

Kategorier
Från min gamla blogg

Därför ska jag bli rik

De flesta människor säger att de vill bli rika, men varför? Är det så att den som har mest pengar när han eller hon dör vinner? Vill du bli rik så att du kan ha den häftigaste Ferrarin, den dyraste kostymen, det största huset och bada i pengar som Joakim von Anka?

Personligen tror jag att få som vill bli rika bara för pengarnas skull lyckas, man måste ha andra mål som motiverar en, pengarna är bara är redskapet för att nå dessa mål. Anledningen till att jag ska bli ekonomiskt oberoende eller ekonomiskt fri handlar inte om någon av de ovanstående sakerna. Visst skulle säkert vara kul att köra en Ferrari och jag skulle nog känna mig fin i en svindyr skräddarsydd kostym och ett stort hus vore kanske inte helt fel det heller bara någon annan städade det. Men det är inte därför jag bestämde mig för att bli rik.

Anledningarna till att jag ska bli ekonomiskt fri är tre enkla saker:

  1. Frihet
  2. Trygghet
  3. Möjlighet att hjälpa andra

Med frihet menar jag att jag inte skall behöva jobba för att jag måste utan för att jag vill. Oavsett hur mycket pengar jag har tror jag aldrig att jag kommer sluta jobba helt, däremot kommer jag inte jobba för att jag måste, hyran ska betalas, jag måste ha mat på bordet osv. Jag kommer att kunna jobba med enbart saker jag älskar, tycker är roliga, saker som utvecklar mig som person.

Friheten kommer även att göra så jag kan spendera vardagen som jag känner. Kanske gör jag inte något alls en dag, umgås med vänner annan dag, kolla börskurserna på ett kaffe i Paris en tredje dag, jobbar stenhårt med ett eget litet roligt projekt jag brinner för en fjärde dag och spenderar en månad eller två någon annan stans när det är som mörkast och kallast i Sverige.

Trygghet står för vetskapen att om något skulle hända mig så kommer jag ändå att kunna klara mig. Det krävs inte allt för mycket för att du eller jag eller någon vi håller kär inte kan fortsätta jobba med de jobb vi har i dag. Det kan vara allt från olyckor, sjukdom, till nerskärning på ens arbetsplats eller att företaget man jobbar för helt enkelt går i konkurs. Att då ha olika former av investeringar som gör att jag inte är beroende av ett jobb för att klara vardagen skapar en stor trygghet både för mig och för min familj.

Möjlighet att hjälpa andra betyder att jag kommer att få ekonomiska möjligheter att hjälpa de som står mig nära, men även de långt borta. Jag kommer att kunna ge mina vänner och släkt den extra hjälpen som någon av dom kanske kommer att behöva. Oavsett om det gäller att skaffa boende åt en släkting, se till att min bästa vän klarar sig om han förlorar jobbet, se till att föräldrarna får det bra när de blir gamla eller om någon i min närhet plötsligt blir sjuk eller råkar ut för en olycka så kan jag hjälpa till om det skulle behövas. Pengar skapar stora möjligheter att hjälpa andra.

Men det är inte bara de närmaste man har möjlighet att hjälpa, som du säkert vet så ger förmögna personer som Bill Gates och Warren Buffett mer till behövande än de flesta länder.

Nu vill jag att du kommenterar här och berättar varför du själv ska bli rik!

—————————————————-
Detta inlägg publicerades ursprungligen i min gamla blogg år 2006. Jag har uppdaterat texten lite språkligt.

Kategorier
Tankar och funderingar

Investera på börsen på samma sätt som du köper bostad!

Människor lägger månader på att köpa hus/lägenhet, de besöker massor av olika potentiella bostäder som är till salu, de undersöker områdena bostäderna ligger i. Hur ser det ut med närhet till skola och vårdcentral? Finns det någon busshållplats? De läser information om objektet, de läser bostadsrättsföreningarnas årsredovisningar, kollar på skuldsättningsgrad, de kollar på potentiella risker både när det kommer till olika typer av fel och skador som skulle kunna finnas i bostaden men även risker i form av ränteändringar. Dessutom kanske de frågar någon vän eller två om råd kring de delar av dessa de själva är lite osäkra på.

När de till sist äntligen hittat den perfekta drömbostaden så lägger de dessutom tid på att jämföra olika banker, var kan de få bästa räntan?

Om folk lägger så mycket tid på ett bostadsköp är det kanske inte så konstigt att många gör framgångsrika bostadsaffärer? Självklart är förarbetet inte den enda orsaken, vi har haft en bostadsmarknad som gått väldigt bra i många år, men det är säkert en del av det hela.

Vad skulle hända om alla som köpte en bostad även valde att investera på börsen och la ner tid på samma sätt som de gjorde med bostaden? Utvärdera många olika alternativ enligt flera olika kriterier och därefter köpa de aktier eller fonder som bäst uppfyller dessa krav? Detta, i kombination med att vi även haft en börs som likt bostadsmarknaden har gått bra i många år, vad skulle det ha för effekt på vårt land?

Troligtvis skulle vi ha en mycket rikare befolkning då.

Kategorier
Tips

Bäst sparränta 2020

Det finns olika platser du kan förvara dina pengar. Kanske har du dom i plånboken, i madrassen, i ett kassaskåp, på börsen i form av aktier och fonder eller på ett bankkonto. För många är bankkontot platsen där större delen av pengarna förvaras.

Rent ekonomiskt är sannolikt börsen den bästa platsen men många tycker att börsen är läskig, riskabel eller bara svår att förstå sig på, då blir bankkontot, eller sparkontot som bankerna själva ofta kallar det, det naturliga alternativet. Men i dagens Sverige finns det ett stort problem med bankkonton och sparkonton och det är att dom ofta inte ger någon ränta. Eftersom vi har inflation, vilket minskar pengars värde, så förlorar du faktiskt pengar varje år om du har dom på ett konto utan ränta. Detta problem kommer här inlägget råda bot på!

Tar vi oss en titt på storbankerna ser det ut så här på deras sparkonton där du har fria uttag och inte är låst till någon specifik summa pengar:
Handelsbanken: 0%
Nordea: 0%
SEB: 0%
Swedbank: 0%

Ingen av storbankerna erbjuder någon ränta och det är just hos någon av storbankerna som de flesta svenskar har sina pengar. Det enda du gör om du har pengarna hos en storbank är att du göder banken som får dina pengar gratis och sedan lånar ut dina pengar till någon annan och gör vinst på det. För att göra det hela än värre kan det förekomma avgifter, kanske får du betala för tillgång till internetbank, bankkort, Swish och liknande och då är det inte längre bara inflationen som gör att du förlorar pengar.

Hur löser vi då detta? Jo det finns andra mindre kända banker som faktiskt erbjuder ränta!

Vänta nu! Hjälp! Det låter farligt! Tänk om den här lilla banken jag aldrig hört talas om går i konkurs och jag förlorar alla mina pengar?

Staten har något som heter insättningsgarantin vilket innebär att om en bank eller annan typ av ekonomiskt institut som omfattas av insättningsgarantin skulle gå i konkurs så ser staten till så att du får tillbaka hela beloppet upp till en maxgräns på 950 000 kr. Skulle du har mer än 950 000 kr så gäller garantin per bank/institut vilket betyder att du tex kan ha 900 000 kr hos en bank och 900 000 kr hos en annan bank och även om bägge bankerna skulle gå i konkurs så får du tillbaka alla pengarna.

Klicka på länken i stycket ovan om du vill veta mer om insättningsgarantin och och hur den fungerar.

Jag har gått igenom massor av banker och andra institut som erbjuder bankkonton och sparkonton och dessa är de som jag kunde hitta som erbjuder högst sparränta 2020 och som omfattas av insättningsgarantin, har fria uttag och inga krav hur länge pengarna måste vara där.

Räntorna som du ser nedan varierar lite, du bör kolla igenom alla bankerna själv eftersom ränta är något banker förändrar regelbundet. Även om en av bankerna råkade ha högst ränta när jag skrev denna text så kan någon annan av bankerna ha det när du läser texten.

Aros Kapital: 0,8%
Avida Finance: 0,8%
GCC Capital: 0,75%
Instabank: 0,9%
Nordiska: 0,75%
PRA Spar: 0,8%
Qliro: 0,9%
Rebilla: 0,9%
Santander Consumer Bank: 0,75
SevenDay Bank: 0,9%

Som du ser ligger de bästa räntorna i Sverige på strax under en procent. Inte direkt någon fantastisk siffra men fortfarande oändligt mycket bättre än vad storbankerna erbjuder. Har du dina pengar på ett 0%-konto hos någon storbank i dag så bör du verkligen överväga att skaffa ett konto hos någon av bankerna ovan.

Är du villig att binda upp dina pengar under en förutbestämd tid, tex ett år, eller om du har en större summa, så erbjuder flera av dessa banker än ännu högre ränta än den som listas ovan.

Om du har vänner, bekanta, kollegor eller släktingar som du vet har större summor på banken då de tex inte vill ha dom på börsen så skicka dom länken till det här inlägget så att de åtminstone kan få ut lite ränta i stället för att bara göda storbankerna!

Kategorier
Inspiration

Idrottsstjärnor som inte bränner alla pengar

Allt för ofta hör man om idrottare som dragit in enorma summor under sina karriärer för att sedan bara något eller några år senare vara utblottade. Enligt Sports Illustrade så har nästan 80% av alla NFL-spelare gått i personlig konkurs eller dras med stora ekonomiska problem inom två år från att deras karriärer är över.

Därför känns det oerhört uppfriskande att se denna video där boxaren Anthony Joshua, som efter sin senaste seger i december har tillgångar på över en miljard kronor, visa upp sitt enkla boende:

En livsstil som är långt från lyx och överflöd som man normalt ser i klipp om andra världsstjärnor. Nu är detta hur han bor när han tränar inför matcher, han har säkert mer lyx och bekvämligheter privat den delen av året då han inte bort i träningslägenheten, men ändå!

Mer fantastiskt blir det med NFL-spelaren Brandon Copeland som spelar för New York Jets. Under säsongsuppehållen föreläser han för ungdomar tillsammans med en professor om sparande och privatekonomi. Själv så lever han på 10-15% av sin lön och säger att han inte har något behov av att synas med pengar.

Han kom till insikt med hur viktigt sparande och investerande är när han åkte på en skada som gjorde att han under en period endast fick ut en bråkdel av sitt kontrakt på runt 10 miljoner. Nu är hans mål att få ungdomar att förstå konceptet och veta hur de skall gå tillväga. Personligen rekommenderar han en sparkvot på hela 50%!

Vill du läsa mer om Brandon så har Aktiepsararna skrivit en artikel om honom som du finner här.

Kategorier
Inspiration

Bli rik som 18-åring?

Förra året skrev Gratis pengar på Twitter om att han köpt aktier för 100 000 kr när han var 18 år gammal och nu när han är 21 år är dom värda 160 000 kr. Ett inspirerande inlägg för så väl unga som gamla kan man tycka. Men som vanligt finns det alltid avundsjuka människor som stör sig på andras framgång. Det visade tex sig snabbt att vissa som kommenterade inte hade förstått att detta var pengar som han själv hade fått ihop genom att sommarjobba sedan han var 14 år samtidigt som han hade sett till att hålla utgifterna nere utan trodde det var pengar han hade fått och andra liknande missförstånd och ”dissar”.

Personligen så tycker jag att detta är ett viktigt budskap till alla ungdomar, inte att de nödvändigtvis måste arbeta och leva sparsamt, men att de i många fall har möjlighet att stå på egna ben och ta kontroll över sin egen ekonomi redan i unga år. Om de senare väljer att lägga pengarna på börsen, resor med vänner eller bygga upp en grundplåt till sin första egna bostad är mindre viktigt.

Själv känner jag igen mig det han skriver, för mig har det alltid varit en självklarhet att vill man ha något får man spara ihop till det. Jag började sommarjobba i mellanstadiet och gjorde det sedan varje sommar under flera års tid. Vid några tillfällen extrajobbade jag med reklamutdelning och nått år jobbade jag extra på posten med julkortsorteringen i december.

Alla mobiler jag ägt sedan min första i grundskolan har jag betalt själv, inklusive telefonräkningen. Jag köpte min egen dator när jag gick på gymnasiet osv. Jag hade inte 100 000 när jag var 18 eftersom jag köpte saker samt åkte på resor med vännerna men jag behövde endast ta studielån under en lite del av mina studier och jag hade fått ihop ungefär 200 000 kr när jag köpte min första lägenhet när jag var 24 år.

Du som är ung i dag, hur ser din ekonomi ut och vilken är din syn på sparande och investerande? Du som är mer erfaren, hur såg din ekonomi ut när du var i den åldern och vilka råd och tips hade du själv givit till 18-åriga du om du kunnat?