Kategorier
Från min gamla blogg Inspiration Tips

Ladda, skjut, sikta!

Ett vanligt misstag som folk gör är att de aldrig slutför sina idéer. De går runt med huvudet överfull av olika projekt de skulle vilja genomföra och som de tror skulle kunna ge dem ekonomisk eller annan typ av framgång. Det kan vara allt från ett företag de vill starta till en uppfinning de jobbar på till en ny tjänst de tror kommer att revolutionera marknaden eller varför bara inte ta en hobby till nästa nivå.

Vad många gör är att de fastnar i tillverknings eller planeringsfaserna, de vill helt enkel få fram den perfekta produkten innan de börjar sälja den. Tyvärr är det sällan går att få fram en perfekt produkt, hitta det perfekta läget att starta sitt företag, de perfekta anställda osv. Detta kallar jag för ”ladda, sikta, skjut”. De flesta fastnar i att sikta fasen, om inte för alltid så för en väldigt lång tid. Detta är en tid som du hade kunnat använda för att marknadsföra din produkt, sälja den, hitta nya kunder.

Ett exempel på detta är om du styr en kanon så kan du spendera år med att flytta kanonen, rikta den åt sidorna, höja den och sänka den i hopp mot att du skall träffa exakt rätt när du väl skjuter. Jag slår vad om att nästan alla ni som läser detta har minst ett ”ladda, sikta, skjut” projekt eller idé bakom er. En idé ni ville genomföra men som fastnat i planerings eller tillverkningsstadiet. Har jag inte rätt?

Dit vi vill nå är ”ladda, skjut, sikta”. Om vi i stället för en kanon har en kryssningsmissil så kan vi genast avfyra den, sedan medan den är i luften så kan vi i efterhand styra den mot målet. Och det är viktigt att kunna sikta i efterhand för troligtvis kommer målet ständigt att röra på sig. Så är det i företagsvärlden.

Det är så du måste börja lansera alla dina projekt, idéer, företag, drömmar osv. För om du jobbar på detta sätt så kommer dina produkter, dina idéer eller vad de nu är du håller på med att nå ut, du kommer att kunna börja sälja, tjäna pengar. Även om produkten inte är perfekt. Jag säger naturligtvis inte att ni inte ska tänka, planera eller att du skall göra massa förhastade saker, men det är viktigt att du kommer vidare och inte bara planerar din dröm resten av ditt liv.

Ett lysande exempel på detta är datorprogram. Hade tex Microsoft jobbat efter ”ladda, sikta skjut” principen hade dom fortfarande inte släppt ett program, Windows hade inte funnits och Bill Gates hade inte tjänat ett öre. Han och de andra på Microsoft hade än i dag suttit och försök få till det perfekta operativsystemet i stället för att varit ute och sålt operativsystem som bara är bra.

Vad Microsoft och andra företag som håller på med mjukvara i stället gör är att de tar fram en hyfsat bra produkt och börjar genast sälja den. Sedan medan produkten säljs så tar det parallellt fram nya förbättrade versionen av den. Version 1, version 2, version 3 osv.

På samma sätt måste du börja jobba oavsett om du gör och säljer datorprogram, strumpor, cyklar eller bara vill förverkliga en dröm. Spendera inte resten av ditt liv med att försöka fram den perfekta produkten för att sedan inte hinna med att sälja ett exemplar av den innan du dör. Ta i stället fram en fungerande produkt eller tjänst, börja genast sälja den och jobba vid sidan om försäljningen med att uppdatera och förbättra det du gör eller säljer. Eller bara så enkelt som att dö inte utan att ha prövat på en av dina stora drömmar.

Det är på detta sätt jag jobbar med den här bloggen, hade jag väntat med att starta den tills jag var superbra på ekonomi och kunde allt samt hade 30 års erfarenheter av aktier och företagande så hade med största sannolikhet denna blogg aldrig blivit av. Det jag i stället gör är att jag laddar och skjuter, dvs jag har fått upp bloggen på webben och börjat jobba med den. Samtidigt så kan jag sikta under resans gång.

Mitt stora intresse för ekonomi och företagande gör att jag hela tiden lär mig mera vilket förhoppningsvis även kommer att medföra att om du läser den här bloggen om 3 år så kommer de blogginlägg jag skriver då vara bättra än de jag skriver i dag. Varför då inte vänta tills om tre år med att göra den här bloggen om jag kommer att vara så mycket bättre då? Svaret är enkelt, dels så genom att jag har den här bloggen så tvingas jag till att hela tiden fortsätta utbilda mig, lära mig mer så att jag har något vettigt att skriva om här. Dessutom så kommer jag förhoppningsvis under dessa tre år att ha hunnit samla på mig en hel del trogna läsare, jag tycker det är bättre att om tre år ha 500 läsare om dagen i en blogg som gått från hyfsad till bra än att ha 0 läsare till den nystartade superbra bloggen.

Så åter igen, en av nycklarna till ekonomisk framgång och till att du skall lyckas med vad du åtar dig att göra är att LADDA, SKJUT, SIKTA!

—————————————————-
Detta inlägg publicerades ursprungligen i min gamla blogg i mitten av 00-talet och var faktiskt ett av mina allra första inlägg. Jag har uppdaterat texten lite språkligt.

Kategorier
Tankar och funderingar

400 000 svenskar fast hos kronofogden

I går presenterade Kronofogdemyndigheten statistik för 2019 som visade att strax under 400 000 svenskar har skulder hos Kronofogden. De lyfter det positiva att det är en minskning med 16 751 personer jämfört med 2018 men samtidigt har den sammanlagda summan dessa personer är skyldiga ökat och ligger i dag på 82,7 miljarder kronor. I Ljusnarsberg, den kommun där flest har skulder hos Kronofogden har över 10% av befolkningen det.

Visst är det bra att antalet minskar men i mina öron låter fortfarande siffrorna helt sjuka, strax under 400 000 personer, inse hur många människor det är! Och tänk om du besöker Ljusnarsberg, mer än var tionde person du ser när du går runt på stan där har skulder hos Kronofogden, det är helt galet!

Deras statistik visar också på att det finns stora skillnader mellan kvinnor och män, 62% av de skuldsatta som bor i Sverige är män och 38% är kvinnor. Denna skillnad kan ha att göra med att män är överrepresenterade bland brottslingar då brottsrelaterade skulder tillsammans med fordonsrelaterade skulder är nämligen två typer av skulder där män är kraftigt överrepresenterade. För kvinnorna gäller i stället att de är överrepresenterade inom skulder kopplade till näthandel och kreditgivare.

Även om antalet skuldsatta sjunkit så lyfter Kronofogden att det finns risker för att detta kommer att ändras, framförallt baserat på att vi haft en period av väldigt stark ekonomi och låg ränta vilket gör att många klarar av sina skulder. När ekonomin försvagas och räntan stiger är risken stor att antalet skuldsatta åter ökar.

Troligtvis kommer vi aldrig nå ett samhälle där ingen hamnar hos Kronofogden men vad kan vi göra för att åtminstone minska antalet personer som hamnar där? En del tror jag är att byta riktning från dagens samhälle där staten uppmuntrar att vi lånar och straffar de som sparar till ett samhälle som uppmuntrar sparande. Allra viktigast tror jag dock att utbildning är, många människor förstår inte konsekvensen av lånande, ränta på skulder, vad som händer om en räkning inte betalas i tid eller ens hur man gör för att spara på riktigt.

Själv började jag, i min gamla blogg, redan i mitten av 00-talet att lyfta frågan att ett ämne i stil med ”Privatekonomi och sparande” borde bli obligatoriskt på gymnasiet. Detta är något jag åter kommer att lyfta i min nya blogg. Skulle det lösa alla problem? Knappast men det är en start.

Hur tror du vi skulle kunna minska antalet personer som hamnar hos Kronofogden?

Kategorier
Tankar och funderingar

Skaffa inte barn du inte har råd med!

Strax innan jul publicerade Aftonbladet en artikel kring hur synd det är om familjer som ”inte har råd med julen”. Jag håller helt med, många familjer är det verkligen synd om, det har inträffat oväntade saker och de har hamnat i svåra situationer.

Artikeln kan du läsa följande citat av och om en av familjerna:
”Kommer vi kunna äta varje dag?”
”När man får pengarna andas man ut en sekund sen kommer den här ångesten över att allt kommer gå åt”
”Varje månad oroar de sig för hur de ska ha råd med allt. Vad händer om det kommer en oförutsägbar utgift?”
”Min man har bara ett par byxor då vi inte har råd att köpa ytterligare ett par till honom”

Ni börjar förstå problemet va? Det blir inte bättre när det framgår att mannen i familjen är så sjuk att han tex inte har möjlighet att vara tomte på julafton och lever på ersättning från försäkringskassan. Det här låter verkligen som en familj det är synd om.

Artikeln avslöjar att en bidragande orsak till att de har problem med ekonomin är att kvinnan i familjen pluggar och bara har CSN-bidraget (bidraget inte lånet) som inkomst. Lånet vågar hon inte ta då hon inte vet vilka arbetsmöjligheter hon har efter avklarade studier. Men det låter som att om hon skulle skaffa ett jobb när hon är färdig med studierna så skulle deras ekonomiska problem skulle lösas.

Men så kommer bomben, dom har tre barn och hon är gravid med ett fjärde! Vänta nu? Dom är osäkra om de kommer ha råd med mat på bordet och väljer ändå att skaffa ett fjärde barn? Medan hon fortfarande pluggar? I stället för att vänta till hon är färdig med studierna, har fått ett jobb och ekonomin är trygg igen?

Jag vet inte om artikeln utelämnar något, kanske var hennes man fullt frisk och bägge jobbade bara några månader tidigare när hon blev gravid och så plötsligt vart han sjuk och hon förlorade jobbet och kunde inte få något nytt så hon tvingades börja plugga för att kunna få ett nytt jobb. Men inget i artikeln får det att verka som att så skulle vara fallet.

Hur tänker man då? Om man skaffar ett fjärde barn när man inte ens har råd att ta han om sig själva och de tre barn man har redan i dag? I mina öron låter det extremt egoistiskt av föräldrarna samtidigt som mitt hjärta lider med barnen.

Jag undrar även varför journalister som skriver denna typ av artiklar aldrig lyfter dessa frågor utan bara skriver om hur synd det är om personerna artikeln handlar om. Varför frågar tex inte journalisten hur dom tänkte när de bestämde sig för att skaffa ett fjärde barn när de redan innan har svårt att få vardagen att gå ihop? Varför frågade dom inte om varför de inte kunde vänta med ett fjärde barn tills att hon var klar med studierna har skaffat ett jobb?

Vilken är din syn på det hela? Kommentera!

Kategorier
Tankar och funderingar

Har du verkligen råd att köpa ny mobil?

Förra veckan gick min mobil oväntat sönder då jag klantade mig och den åkte i golv en gång för mycket. Jag brukar ha som mål att en mobil skall hålla i minst fem år och då min bara hade några månader kvar till dess samtidigt som den har börjat strula lite så hade jag med största sannolikhet ändå bytt ut den under 2020 så det var ingen stor katastrof om än irriterande.

Detta fick mig dock att tänka på en diskussion jag hade med en bekant i julas. Av någon anledning kom vi in på mobiler och att köpa ny. Jag berättade då att jag brukar köpa ny runt vart femte år men det varierade lite på när min gick sönder och att man så klart hoppades att den skulle hålla så länge som möjligt. Han berättade då att han just skaffat ny mobil och undrade varför jag själv haft mobilen i uppåt fem år, själv hade han haft sin gamla i ca ett och ett halvt år.

Detta fick mig att börja räkna lite på vilken effekt att byta mobil var 1,5 år jämfört med vart femte år har på ekonomin, särskilt om man som min vän köper nyaste dyra till skillnad från mig som ofta köper förra årets modell på någon rea. För att göra det enkelt för mig så räknade jag på att den dyra mobilen kostar 10 000 kr och förra årets modell på rea kostar 5 000 kr. Men som alla vet så finns det mobiler som är betydligt dyrare än 10 000 kr och mycket billigare än 5 000 kr så i praktiken kan skillnaden vara mycket större än mina beräkningar nedan.

Om du köper en ny mobil för 10 000 kr vart 1,5 år blir ca 556 kr i månaden medan 5000 kr över 5 år blir ca 83 kr i månaden. Låt oss säga att du köper din första mobil när du fyller 20 år och du lever fram tills du fyller 80 år. Då har du med 556 kr i månaden lagt över 400 000 kr på telefoner medan om du i stället lägger 83 kr i månaden så har du lagt nästan 60 000 kr på telefoner, dvs en skillnad på 340 000 kr över en livstid, rätt stor skillnad va?

Men vad händer om du skulle köra på 83 kr i månaden och investera mellanskillnad, 473 kr i månaden eller 5 676 kr om året. Med 8% årlig avkastning växer mellanskillnaden till nästan 7,7 miljoner kronor till den dag du fyller 80 år. Skulle du lyckas nå en avkastning på 12% blir summan 47,5 miljoner kronor.

Har du verkligen råd med en ny mobil? Eller råd har du nog, men är det värt det?

Kategorier
Inspiration

Semester i ett år?

Nu när du varit tillbaka på jobbet i ett par veckor efter lite ledighet runt jul och nyår är risken stor att du redan börjat sakna din semester. Tänk vad skönt det vore att ha en riktigt lång semester. Vad säger om att vara ledig i ett års tid? Omöjligt säger du, är det verkligen det säger jag!

Vad krävs för att du skall kunna vara ledig från jobbet i ett års tid? Det är faktiskt inte svårare än att om du lever på halva din lön under ett års tid och sparar den andra halvan kan du därefter vara ledig i ett års tid och leva på den sparade halvan.

Säg att du tjänar 300 000 kr om året efter skatt, om du då snålar ordentligt och lever på 150 000 kr under ett år så har du sedan ytterligare 150 000 kr kvar som du kan leva för under nästa år utan att behöva jobba en sekund. Själva summorna här är naturligtvis bara ett exempel, kanske behöver du 250 000 kr om året för att klara dig och du sparar endast 50 000 kr per år, då tar det dig fem år att spara ihop 250 000 kr för att kunna vara ledig i ett helt år.

Ju mindre pengar du klarar dig på per år desto mindre pengar behöver du spara för att kunna vara ledig i ett år och ju mer pengar du tjänar i förhållande till detta desto kortare period behöver du spara för att kunna vara ledig i ett år. Många strävar efter att tjäna mer pengar för att kunna köpa fler saker, men är ledighet vad du strävar efter så är låga utgifter minst lika viktigt.

Det hela blir än intressantare om vi sätter det i en större skala, vara ledigt i ett års tid låter galet mycket för de flesta, men vi vill vara ännu extremare här, varför vara ledig i ett års tid när du kan vara ledig i tio! Kan du tänka dig det, TIO års semester!

Går vi tillbaka till summan vi hade i början, 300 000 kr i årslön efter skatt, vi lever för 150 000 kr och vi sparar 150 000 kr, då är det inte svårare än att vi behöver arbeta i tio år för att kunna vara lediga i 10 år därefter. Samma sak gäller naturligtvis här, beroende på intäkter och utgifter så kanske du bara behöver arbeta i fem år för att vara ledig i tio eller så kanske du behöver arbeta i 20 år för att vara ledig i tio, faktum kvarstå dock, om du vill kan du vara ledig i tio år, det är helt galet länge!

Nu tror jag att du förstått principen och att det faktiskt går att vara ledig väldigt länge så länge dina intäkter är högre än dina utgifter, nu tar vi överkursen, bonusen!

Säg att du följt stegen i det här inlägget, du har under tio års tid sparat 150 000 kr om året och levt för 150 000 kr om året. Då har du efter tio år 1 500 000 kr, dvs 1,5 miljon! Dessa pengar skulle du då kunna leva på under tio års tid. Men vad skulle hända om du i stället investerade pengarna och fick en avkastning på 10% efter skatt varje år?

10% avkastning på 1,5 miljoner är 150 000 kr, detta betyder att om 150 000 kr är allt du behöver per år för att överleva så skulle du kunna ta semester resten av ditt liv!

Exemplen i den här texten är naturligtvis förenklade och hur man når en avkastning på 10% per år kan man skriva många och långa inlägg om, det kommer jag inte göra här. Målet med detta inlägg var att visa för dig att det faktiskt inte är omöjligt eller ens jättesvårt att förändra ditt ekonomiska liv.  Det är möjligt att få ihop till ett års ledighet, hur lång tid det tar är naturligtvis upp till dig och dina förutsättningar.