Den skyhöga inflationen med bland annat drastiskt ökade matpriser har inte gjort det billigare att leva i Sverige. Men har det blivit så dyrt att du behöver leta i soptunnor efter mat för att få det att gå runt?
Tänk att du inte har någon sambo eller barn, bara dig själv och en katt att försörja. Du har inte heller någon bil eller åker på dyra resor. Hur långt skulle du då klara dig på 15 000 kr i månaden? Lägg till att efter att du betalt för ditt boende så har du 7 500 kr kvar för allt annat den månaden. 7 500 kr skall alltså räcka till mat för dig och din katt, hygienartiklar, kläder och nöjen. Skulle det gå? Eller skulle du behöva leta i soptunnor efter mat, kläder, möbler och annat du har användning av för att klara din vardag?
Det behöver nämligen Emmi göra. Aftonbladet skriver om henne i dag med rubriken ”Emmi 28, har tvingats leta mat i soptunnor”. På grund av diagnoser arbetar hon inte utan får i stället ut 15 000 kr i bidrag varje månad. Av dessa går hälften till boendet. Hon har alltså 7 500 kr kvar att klara sig på.
”Jag dumpstrar av ekonomiska skäl, för att få allting att gå runt. Jag har gjort det till och från under tio års tid”
”Efter några minuters promenad gör hon ett fynd: I en trasig tvättkorg som någon ställt intill en sopstation hittar hon en förpackning med rökelser.”
”Om matpriserna stiger ännu mer vet hon inte hur hon ska klara sig.”
Emmi verkar, åtminstone baserat på artikel, vara en som hushållar med resurserna. Hon handlar bara från hyllan med varor som har kort datum, hon gör matlådor för infrysning, hon handlar livsmedel efter säsong och hon försöker hålla svinnet så lite som möjligt. Hon passar dessutom på att komplettera det hela genom att plocka ätbara växter ute i naturen.
När jag läser allt detta och börjar fundera så är det något som inte stämmer. Det som beskriv i artikeln går helt enkelt inte ihop. Låt oss spekulera i hennes ungefärliga kostnader utöver bostaden som redan är betalt. Enligt följande siffror från Mera djur så kostar det 300 – 600 kr i månaden att ha en katt (mat, kattsand, försäkring osv). Kostnaderna är i regel höga första året då du köper alla tillbehör, vaccinerar, kastrerar osv för att sedan bli lägre. Men låt oss räkna högt här, vi säger att Emmis katt kostar 500 kr i månaden. Då återstår 7 000 kr för henne att leva på.
Vad kan hon ha för kostnader som gör att hon behöver leta i soptunnor för att få ekonomin att gå ihop? Om vi börjar med maten så eftersom hon handlar efter säsong, gör matlådor och handlar råvarorna som är nedsatta i pris baserat på kort datum kan omöjligt hennes matkostnader vara särskilt dyra. Varor med kort datum brukar i regel vara nedsatta med runt 40%, åtminstone i matvarubutiken jag handlar. Men vad kan det kosta?
En bra riktlinje kan kanske vara att titta på ekonomibloggaren Sparo som tydligt räknat ut och publicerat sina matkostnader. Han undviker hel- och halvfabrikat. Han storhandlar, fokuserar på rabatter och säsongsvaror, köper storpack och slutligen så köper han ofta råvaror som är både goda, nyttiga och billiga. Detta kompletteras med att han då och då, likt Emmi, brukar plocka bär och svamp i skogen. Micke, som Sparo egentligen heter, är dessutom vegetarian, så han lägger inga pengar på kött. Vad kostar då allt detta honom i månaden? 2016 som inlägget är från så låg hans matkostnader på 663 kr/månad i snitt. Men då ingår inte bara mat i den summan utan även hygienartiklar.
Nu är ju 2016 några år sedan så priser har stigit och det framgår inte av artikeln att Emmi skulle vara vegetarian. Dessutom räknar jag fördomsfullt på att tjejer oftast lägger mer pengar på hygienartiklar än vad killar gör. Så låt oss räkna riktigt högt. Vi säger 2 000 kr i månaden, vilket är mer än tre gånger så mycket som Sparo spenderade 2016 på mat och hygienartiklar och säkert ger henne utrymme att äta på restaurang då och då. Men då återstår fortfarande 5 000 kr i månaden att leva för. Hon har ingen bil så varken drivmedel, reparationer eller bilförsäkring för en sådan behöver hon betala. Hon reser inte heller i väg på någon semester annat än om det är gratis.
Men vi tar och slänger på ett Netflixkonto för 99 kr i månaden, mobilkostnad för 200 kr i månaden (denna går lätt att få ner till <100 kr men folk är ofta okunniga där), försäkringar 70 kr, hon tar några öl/vin med vänner nån gång i månaden för 500 kr, hon har också en hobby som jag inte känner till eller vet något om men vi säger 500 kr i månaden för den med. Då återstår 3 631 kr. Sedan har jag säkert glömt något viktigt, så vi säger ytterligare 2 000 kr till för att leva, ge bort en födelsedagspresent ibland, ha roligt för eller köpa något nödvändigt osv. Då återstår fortfarande 1 631 kr.
Sedan behöver hon så klart kläder, men hur mycket gör du av med på kläder under ett år? Särskilt om du har ansträngd ekonomi och hittar kläder i soptunnor? Men vi räknar högt, vi säger 5 000 kr om året, vilket blir 417 kr i månaden. Då återstår fortfarande 1 214 kr.
Nu har jag säkert förenklat massor här och missat viktiga saker osv, det är inte meningen att det här skall vara exakt bara att det skall ge en tydlig bild av att något inte stämmer. Att leva för 7 500 kr utöver boendet är uppenbarligen inget lyxliv men det är inte heller något som skulle försätta en i en situation där du måste leta i soptunnorna för att få ekonomin att gå ihop. Artikeln måste utelämna något. Vad är det egentligen som äter upp alla pengar?
Detta är absolut inget som behöver vara Emmis fel det kan mycket väl vara journalisten som skrivit artikeln som utelämnar saker för att få situationen att verka värre än vad den är. Jag tycker personligen att en hel del av det Emmi gör enligt artikeln är positivt. Hon försöker hushålla med resurser, hon handlar mat med kort datum för att spara pengar, hon gör matlådor och hon fokuserar på säsongsvaror. Hon plockar mat i naturen. Hon återvinner dessutom saker, vilket helt klart slår slit och släng, även om det så klart gå att ifrågasätta hur hon kommer över dessa saker.
Nu jämfört jag mig inte på något sätt med Emmi på något sätt, hon har definitivt haft det tuffare än jag i livet och hon har ett par diagnoser som ger henne ytterligare utmaningar men jag själv brände jag under många års tid sällan mer än runt 12 000 kr i månaden (inklusive bostad) och när jag gick ner på halvtid på jobbet för att plugga på Universitet samtidigt så hade det ingen som helst påverkan på hur jag levde annat än att mitt sparande försvann.
På senare år har jag dock börjat äta alldeles för mycket restaurangmat för vad som är bra vare sig för plånbok eller midjemått så den summan har ökat med ett par tusenlappar. Då har jag endast halva hennes boendekostnad så helt klart slösar jag bort bra mycket mer än vad hon gör. Men jag vet samtidigt att om jag skulle hamna i en ekonomiska bekymmer så skulle jag kunna överleva på runt 3 000 – 4000 kr i månaden (exklusive boende) utan att behöva leta i soporna för att få det att gå ihop. Därmed inte sagt att jag skulle vilja leva på de summorna.
Hur skulle du klara dig på 7 500 kr i månaden om ditt boende var betalt och du bara hade dig själv att försörja?
Tack för reklamen!
Jag fattar inte heller sådana här artiklar. Det är ofta väldigt många frågor som aldrig ställs och som skulle behöva redovisas om journalisten på allvar vill ge oss en inblick i en människas liv och inte bara är ute efter att dränka oss i sensationsrubriker.
Det är inte det att jag tror att ekonomisk misär inte finns. Det gör den och det kommer troligen att bli mycket värre. Därför ännu värre att man istället skriver om en människa med skaplig finansiell trygghet. Om man, som du, börjar bena i vad som faktiskt skrivs märker man ju att resonemanget inte går ihop med siffrorna.
Skulle inte kalla det reklam handlar om att du skrivit ett relevant inlägg som jag hänvisar till ju!
Men ja det känns som att i de flesta artiklar av den här typen och andra typer av snyftartiklar är så det många frågor som inte ställs eller som åtminstone inte berättas om av journalisten som kanske skulle ge ett annat ljus på situationen eller till och med i bland vända artikeln från att vara en snyftartikel till en som ifrågasätter folks livsval.
Det är väl som vanligt? En vanlig dag på jobbet för en journalist. Chefen kommer in och ber hen ljuga ihop något snabbt för löpet. Det saknades kanske någon ny spännande variant om klimatet så det fick bli något om ”fattigdomen”?
Så kan det vara. Det kan också handlar om att journalisten väljer att inte ställa några svåra ifrågasättande frågor. Eller att journalisten medvetet utelämnar information som den intervjuade berättar.
Det sista var anledningen till att jag själv slutade göra intervjuer när man gamla blogg var så populär. Var och varannan intervju hade helt annat fokus när de publicerades mot det vi pratade om eller helt utelämnade viktiga saker jag sagt eller tagit saker helt lösryckt ur sammanhanget.
Mediciner, sjuktaxi, vårdavgifter, tandläkare. Vet inte om el, hemförsäkring ingick annars är det en faktor. Bussbiljetter. Internet. Dessutom lär sparande till veterinärvård vara viktigt. Kanske något lån från tidigare i livet? Nog går det att göra av med 7000 utan lyx.
Har inte påstått att hon lever i någon lyx, det tror jag inte. Bara ifrågasätter att 7500 kr i månaden efter att boende är betalt skulle tvinga en att leta i soptunnorna efter mat. Och att det känns som att journalisten har utelämnat nått, för saker går inte ihop.
Enligt artikeln så cyklar hon samt åker med vänner som har bil så troligtvis låga kostnader för buss även om hon kanske tar buss då och då. I inlägget så har jag med kostnaderna för veterinärvård (försäkring) så det är medräknat. Jag tror inte hon åker sjuktaxi då det handlar om diagnoser vilket i regel inte brukar betyda regelbundna läkarbesök.
Jag jobbar själv bland annat med folk med diagnoser och det kan så klart variera från diagnos till diagnos men i de flesta fall omfattar de inte regelbundna läkarbesök. Däremot är det möjligt att hon medicinerar pga någon av diagnoserna hon nämner dock inte det som någon bidragande orsak till hennes dåliga ekonomi. Så troligtvis om det är att hon äter medicin så är den billig alternativt att det täcks av högkostnadsskyddet vilket gör att det inte blir mer än 200 kr/månad.
Trots dagens hutlösa el-priser så är det rimligen ingen stor utgift så länge hon bor i lägenhet. På min senaste hyres-avi så uppgår kostnaden för el till 146 kr och då släpar elen efter några månader så det är inte elen för nu i sommar när det varit som varmast utan från en månad i våras. Dessutom är jag någon av en nörd som har massa el-slukande elektronik hemma, luftrenare, fläkt osv. Och då räknar jag inte in AC eftersom jag inte använder den på våren normalt, när denna räkningen var från.
Med tanke på hennes ekonomiska bekymmer är det rimligt att anta att hon bor mindre än mig, färre rum, färre m² och därmed också har en lägre el-räkning. Samma gäller hemförsäkringen, min kostar kostar 61 kr i månaden och bor hon mindre är hennes också rimligtvis lägre.
Min gissning är i stället, något som lyftes på Twitter av andra med närstående som har diagnoser, att anledningen att hon tvingas leta efter mat i soptunnor troligtvis har med någon av hennes diagnoser att göra. Att någon av dessa gör att hon har svårt att klara av att sköta om sin ekonomin. Om det stämmer så har artikeln verkligen helt fel inriktning, vilket jag utgår från är journalistens fel. För de sakerna lyfts inte alls i den.
Ett vanligt exempel
Tjej med autism. Rädd för allt i livet, konsekvens av hennes diagnos. Bodde i lägenhet men blev rädd för alla grannar. Utvecklades till paranoid beredskap. Gränsade till inläggning på psyk. Blev tvungen stt flytta till eget hus, alltför stort, för att överleva. Mår bättre psykiskt nu. Hennes katt är hennes liv. Den är försäkrad. Trots de kostnader för veterinärvård 15000 förra året, mer detta år. Katten har haft ett sår samt tandproblem. Har regelbunda besök till psykiatrin, både till läkare och psykolog samt sjuksöterska för blodtryckskontroll pga mediciner. Når taket både på sjukvård och medicinkostnader varje år. Åker sjuktaxi dit, har 8 mil tor. Klarar inte att åka buss. Svårt att hantera miljön i mataffär vilket innebär kostnad för hemleverans. Elräkningarna ska vi inte tala om…har bostadstillägg men schablon för värme är ett skämt. Svårt med planering när det kommer till allehanda inköp, vilket leder till inte alltid bästa beslut. Svårt att få till matlagning, vilket ofta innebär dyrare halvfabrikat. Klumpig och ostrukturerad innebär högre kostnader för tvätt, borttappade saker samt trasiga saker. Brukar nikotin som ångesthantering. Svårt att få till tandborstningen vilket leder till dåliga tänder och höga kostnader.
Tvärtemot din erfarenhet säger min erfarenhet, jobbar i psykiatrin, att de allra flesta med psykiatriska diagnoser har omfattande vårdbesök.
Tänker bara att ofta finns många dolda kostnader som inte är uppenbara för utomstående. Jag håller med om att artikeln var ytlig och utelämnade mycket som skulle vara relevant att veta. Jag tror också att diagnoserna såklart påverkar både vilka utgifter man har samt hur man hanterar pengarna man får. Ofta finns det skulder med i bilden också, just pga svårigheter med att hantera ekonomin. Tror att människor utan diagnoser har mycket bättre förutsättningar att klara av att leva på 15000 i månaden, jag ser det inte som en svårighet alls. Tycker också att tjejen gör det bra!
Ja jag tro vi är väldigt överens här. Vi kan inte spekulera i vad katten tex kostar annat än schablon. Det är kanske rimligt att antag att om katten var väldigt sjuk eller om hon hade haft extremt höga sjukvårdskostnader och liknande så hade det lyfts i artikeln?
Troligare är, som jag skrev och som du skriver ovan är att det är de bakomliggande diagnoserna som skapat problemen. Vilket som jag skrev också påpekades av flera med nära erfarenhet av personer med diagnoster lyfte när detta diskuterades på Twitter. Därför är det synd att journalisten inte gräver i det hela och berättar om det. Det skulle ge artikeln rätt fokus samt öka förståelsen för henne och uppmärksamma det verkliga problemet.
Jag jobbar bland annat med ungdomar på autism-spektrumet. ADHD och ADD (även om andra diagnoster också förekommer så är dessa de vanligaste). Inom dessa diagnoser så är det, åtminstone bland våra ungdomar, mest vanligt att de har kontakt med sjukvården/psykiatrin under utredningsfasen samt om de testar ny medicinering. När de fått den hjälp/verktyg/medicinering/stöd eller vad som nu krävs i just deras specifika fall.så minskar kontakten med sjukvården drastiskt
Sedan har du inom psykiatrin naturligtvis djupare och mer ingående kompetens inom området än vad jag har. Men det är kanske också rimligt att antaga att just eftersom du är där du är så ser du också främst de svåraste fallen och inte den stora massan som har en diagnos?
Klara sig på 15 000 kr i månaden inkl allt.. JAPP det går!
Mina fasta kostnader är ca hälften, så 7 500 kvar att leva på.
Jag har fört anteckningar i Excel sedan 2015 (snittet på 91 månader är 14 816 kr)
Om det kniper går det att hålla igen även på denna summa, 19 av 91 månader har den totala utgiften varit under 12 000 kr. Dyraste månaden spenderade jag 33 030 kr.
Jag inte hållit igen och levt snålt för att jag måste utan mera för att jag inte finner någon glädje i att spendera för att flasha för andra och vissa månader har bara blivit billigare.
Det inkluderar allt, och då har jag bil också, som förvisso är betald men bil kostar en hel del ändå.
Nu med höjda drivmedelspriser, högre elpriser, högre räntor och allmänt högre levnadskostnader så kommer jag justera upp månadsbudgeten en del men det kommer fortfarande vara möjligt att leva på 15 000 kr (eller 7 500 kr exkl. bostad).
Jag tycker inte jag lever snålt eller fattigt, bara ekonomiskt smart.
Peace everybody
Micke
Ja det gäller att vara ekonomiskt medveten så kan man leva gott och inte snåla utan att det går åt några enorma summor. Sedan handlar det så klart också efter att anpassa utgifter efter intäkter. Min personliga gissning är att just i det här fallet så uppstår många av hennes problem på grund av hennes diagnoser, men det är inget som journalisten utforskar.
Jag skulle klara mig galant, har inga hemmavarande barn, ingen bil, inga djur. Jag brukar även spara. Reser utomlands varje år och köper retrosaker. Så fattar inte att vissa inte fixar de
Utan att koppla det till artikeln ovan så är det många i vårt land som förknippar ”att leva” och ”att unna sig” med att spendera massa pengar. Du blir lycklig av att shoppa Du blir lycklig av att ständigt ha nya saker. Du blir lycklig av att byta mobil oftare än folk borstar tänderna osv.
Om du förknippar lycka med att spendera pengar så kommer pengarna aldrig att räcka och troligtvis kommer du sällan vara lycklig.