Årets hyresförhandlingar beskrevs som de tuffaste någonsin med höga krav från bägge parter. Resultatet blev de högsta hyreshöjningarna på decennier. Enligt Hyresgästföreningen hamnade genomsnittshöjningen på cirka fem procent.
Hyresgästföreningen säger sedan att de inte är nöjda med den här typen av höga höjningar men att de gjort allt de kunde. Och med tanke på att vissa hyresvärdar ville ha en höjning upp mot tjugo procent och i snitt ville dom ha tolv procent så är de fem procent de kom överens om bättre.
Anledningen till att hyresvärdarna vill ha så höga höjningar är naturligtvis att deras kostnader för fastigheten har ökat dramatiskt på grund av de senaste årens skyhöga inflation. Även Hyresgästföreningen själva erkänner att de skenande kostnaderna har skapat en tuff situation för fastighetsägarna.
I artikeln där allt detta presenteras lyfter Fastighetsägarna fram ett logiskt argument till höjningarna. Om driftskostnaderna av fastigheten ökar drastiskt samtidigt som intäkterna inte följer med är risken stor att kvaliteten på boendet blir sämre. Det vill säga att om höjningarna blir för låga kan det komma att gå ut över hyresgästernas boende.
I spåren av hyreshöjningar har flertalet reportage dykt upp i media om personer det är synd om och som nu riskerar att få det svårare att klara sig. En sådan är Tina. Sedan hyresvärden började föra diskussioner om att höja hyran för 570 lägenheter känner sig hon inte säker på att hon kommer kunna bo kvar. Samtidigt säger hon också att hon inte orkar flytta:
Jag har bott här i flera decennier. Jag har hela min bekantskapskrets här. Jag är ensam, min son bor i Tyskland, jag har ingen som kan hjälpa mig med någonting. Och jag har ryggproblem. Jag orkar inte flytta.
Tinas hyresvärd är allmännyttiga fastighetsbolaget Signalisten där Socialdemokraten Jimmy Blomqvist Larsson är ordförande. Han understryker att hyresärendet drivs av tjänstemän och att det inte är en fråga för styrelsen, men säger att det hittills inte har funnits skäl att överpröva tjänstemännens bedömning. Han säger även att:
Vi som bolag står inför stora behov framåt. För att säkra finansieringen och kunna ta ansvar för fastigheterna 10-20 år framåt i tiden behöver man öka hyresintäkten. Någonstans måste ekvationen gå ihop.
Tina berättar att hon själv var en av de som röstade på S under det senaste valet. Den främsta anledningen till detta var just bostadsfrågan där Socialdemokraterna gick till val på att alla skulle kunna bo kvar i sina hem. Hon säger att det som sker nu känns som ett svek:
– Jag hoppar nog från balkongen. Men vad ska jag göra? Jag orkar inte flytta.
I en annan artikel får läsarna träffa Kristoffer som säger att årets höjning känns orimlig. Efter höjningen hamnar hans nya hyra på 5109 kr i månaden, vilket äter upp en ordentlig bit av hans lön som ligger på omkring 20 000 kr i månaden efter skatt. Han berättar att eftersom han har hamnat på efterkälken ekonomiskt har han trots sin inkomst inte råd att lägga pengar på nöjen:
-Men man får ett tråkigare och mer isolerat liv när man inte kan inte umgås med folk lika mycket. Man går inte ut för man har inte råd att följa med på saker. Man blir ledsen.
Missförstå mig rätt, jag tror att få människor vill ha högre kostnader, vissa människor hamnar på riktigt i stora bekymmer om kostnaderna ökar drastiskt och vissa människor är det verkligen synd om.
Men det går att se på det hela ur en annan synvinkel. Bostadsrätterna. Om årets hyreshöjning på omkring fem procent bara vore ett påhitt för fastighetsägarna att tjäna mer pengar så borde rimligtvis inte bostadsrätterna höja hyran. För där finns det ju ingen som tjänar pengar på att höja hyran, det är ju de som bor i lägenheterna som äger allt och är de som bestämmer hyran.
Men tittar man på bostadsrätterna så ser man en helt annan bild än de fem procent som hyresrättsinnehavarna är så upprörda över. Föreningen där jag bor höjde hyran med 14% förra året om jag minns rätt. Där omkring var det i alla fall. Även året innan det var det en saftig höjning. Men jag är ju bara en person så det säger väldigt lite om ens nått om hur det ser ut i verkligheten.
Det visar sig att höjningarna ser betydligt värre ut för många hyresrätter. I snitt så höjdes hyran för bostadsrätter med 10 procent mellan 2022-2023 och med 11 procent mellan 2023-2024 för de 2200 bostadsrätter som höjde hyran och ingick i en analys av Nabo.
Enligt Nabos analys räcker dock inte detta:
Det är bra att föreningarna höjer avgifterna men det är inte tillräckligt. Utifrån avgiftsnivån för januari 2024 ser vi ett behov av avgiftsökning på över 20 procent i genomsnitt.
Enligt en artikel som publicerades i höstas så säger analystjänsten Allabrf att de tror att avgiftshöjningar på 10-15 procent i de flesta fall är otillräckliga. Samt att var fjärde boende i bostadsrätt riskerar 40 procent höjda månadsavgifter. Än värre är det för den grupp på cirka 250 000 bostadsrätter som har allra sämst ekonomi. Där kan höjningar om 60 procent krävas.
Så jämför man med bostadsrätter så känns det som att höjningarna för hyresrätter är beskedliga. Men jag antar att det är lättare för tidningarna att skriva reportage om hur synd det är för någon som bor i en hyresrätt än om någon som bor i en bostadsrätt.
Men i slutändan anser jag att bostadsrättsföreningarnas dramatiska höjningar visar att de senaste årens drastiska kostnadsökningar i de flesta fall kräver höjda hyror. Och om det krävs för många bostadsrätter är det också rimligt att det krävs för en stor andel av hyresrätterna.
Hur har din egen hyra förändrats de senaste åren? Bor du i hyresrätt eller bostadsrätt? Eller kanske någon annan boendeform?