En vanlig fråga som ofta ställs när nya människor träffas handlar om vad de jobbar med. Kanske är du sjuksköterska, sitter i kassan i en butik, är lärare, rörmokare, ekonom eller något helt annat. Men vad svarar du om du lever på din aktieportfölj?
Nu kan det låta som en främmande fråga för många, hur realistiskt är det egentligen att leva på sin aktieportfölj? Det kan man väl bara göra om du fått ärva stora summor? Det är faktiskt möjligt utan några arv. Den som verkligen prioriterar det och jobbar fokuserat på att nå dit kan ofta nå det på runt 15-20 år. Men mer realistiskt för de allra flesta är att nå dit på 25-35 år, det är något som de flesta skulle kunna klara av.
Men då återstår frågan, om du har nått dit och i dag lever på din aktieportfölj, vad svarar du när någon undrar vad du jobbar med? Är du pensionär? Är du investerare? Förvaltare? Jobbar med din hobby? Eller du kanske svarar ditt gamla yrke som du hade innan du började leva på portföljen?
Jag vet faktiskt inte vad jag hade svarat. Vet inte ens om jag skulle sluta arbeta. Så länge jag trivs med mitt jobb och har roligt där varje dag kommer jag nog att fortsätta. Skulle jag säga upp mig så skulle jag troligtvis låta någon av mina hobbys växa sig lite större och seriösare. Det skulle sannolikt leda till egenföretagande och då antar jag att jag skulle svara det även om jag inte drog in nog med pengar på företagandet för att kunna leva gott på det utan kombinerade det hela med pengar från portföljen.
De senaste åren har medfört mycket turbulens. Vi hade en pandemi, vi har haft krig i vår relativa närhet när Ryssland anföll Ukraina och vi har haft något år med väldigt hög inflation. Inte konstigt då att ungas syn på ekonomi förändras.
Enligt en rapport från Swedbank så skedde just detta under förra året. Till exempel prioriterar allt fler unga en bra lön när de väljer så väl utbildning och arbetsgivare. Unga har även gått från att tidigare inlett sin bostadskarriär med att äga sitt boende till att numer hyra det. Dessutom medför det ekonomiska läget att unga i dag bor kvar hemma hos sina föräldrar längre än vad de tänkt.
Dubbelt så många unga som föregående år har svårt att betala tillbaka de konsumtionslån de tar när de tex shoppar på kredit eller mot avbetalning. Detta förvärras av sociala medier, särskilt bland unga kvinnor där 67% uppger att de påverkas av sociala medier när de shoppar. Överlag är impulsköp ett problem och många ångrar efteråt köpet.
Det ekonomiska läget har fått många unga att se över sin egen ekonomi. Till exempel genom att dra ner på kostnaderna för uteliv och småköp samt välja billigare mat. En fjärdedel uppger att denna situation fått dom mer medvetna om vikten av att spara.
Hur har det senaste året eller åren förändrat din syn på ekonomi? Har du märkt någon förändringar i unga vuxna i din närhets syn på ekonomi?
Tänk dig att befinna dig i en situation där du vet att om något oväntat inträffar så kan det vara kört för dig. Enligt en undersökning på uppdrag från SBAB är det så illa ställt i svenska hem. Mer exakt 22% av befolkningen anser sig inte ha en tillräckligt stor buffert för att klara av en oväntad utgift.
Detta är så klart skrämmande data och en av anledningarna till att jag större delen av mitt vuxna liv försökt predika sparande och investerande. Men undersökningen nöjer sig inte där, den presenterar lite annan intressant statistik med. Till exempel vad folk sparar till. Det populäraste valet är just att spara till en buffert vilket 65% gör. Näst populärast är att spara till pensionen vilket 39% gör. På tredje plats kommer Resor och nöjen vilket 34% sparar till. Att dessa utgör mer än hundra procent beror så klart på att folk kan spara till flera saker samtidigt.
En annan sak undersökningen visade på är skillnader mellan kvinnor och män. Tex minskade kvinnor sitt sparande mer än männen under förra året. 7% av männen vet inte vad de sparar till, motsvarande siffra för kvinnor är endast 3%. Kvinnor tycks mer benägna än männen att spara pengar till att renovera medan intresset för att spara till en ny bil är lika stort bland kvinnor och män.
Ytterligare en intressant faktor är skillnaden mellan de som bor i hyresrätt jämfört med de som bor i bostadsrätt. Här visar det sig att de som bor i hyresrätt är mer optimistiska till sin framtida ekonomi jämfört med de som bor i bostadsrätt. Hela 37% av de som bor i hyresrätt tror att de kommer att spara mer in 12 månader. Motsvarande siffra för de som bor i bostadsrätt är endast 21%.
Skillnaderna mellan hyresrätt och bostadsrätt har kanske att göra med något som jag skrev om för en tid sedan. Att bostadsrättsinnehavarna sett betydligt högre hyresökningar än de som bor i hyresrätt samt att bostadsrättsinnehavarna troligtvis kan förvänta sig fler stora hyresökningar.
Allt är inte negativt enligt rapporten. Mer än hälften sparar mer än 2 000 kr i månaden och var fjärde person sparar mer än 5 000 kr i månaden! Undersökningen nämner ingen korrelation till inkomster. Det är rimligt att antaga att det till viss del påverkar. Men samtidigt har jag hela mitt liv haft kollegor och vänner som tjänat mer än mig men inte sparat alls eller bara haft ett minimalt sparande, så hög inkomst är ingen garanti för ett högt sparande.
Media är i fullt av snyftartiklar. Folk med ekonomiska bekymmer, människor som har för mycket månad kvar i slutet av lönen. Sällan får vi artiklar som handlar om det motsatta, folk som är tar hand om sin egen ekonomi, sparar aktivt och har stora mål och drömmar för sin ekonomiska framtid.
Men ibland dyker det motsatta upp. Ibland får vi träffa människor som inte bara har koll på sin ekonomi, de jobbar hårt med en tydlig plan för att bli förmögna. En sådan är William 24 år som både SVT och Expressen skriver om.
William har det konkreta och osvenska målet att bli ekonomiskt oberoende vilket för honom betyder 15 miljoner kronor. Han hoppas nå dit riktigt fort med, redan inom omkring tre års tid planerar han att gå ner i tid redan när han är 27 år och att sluta helt när han är runt 35 år.
I dag däremot pushar han stenhårt. Han har två jobb och han sparar 18 000 – 25 000 kr i månaden. Spara är något han dessutom gjort länge trots att han endast är 24 år gammal. Han berättar att han sparat sedan han var 12 år gammal. Även om det på den tiden naturligtvis handlade om betydligt mindre belopp. Pengarna investeras naturligtvis i aktier och fonder.
Han delar även med sig av några av sina spartips. Många av hans tips handlar helt enkelt om sunt förnuft. Man behöver inte festa varje vecka. Du kan planera dina matinköp. Undvika onödig konsumtion. Du behöver sällan ha det nyaste. Handla när det är bra erbjudanden. Köpa kläder på rea.
Han och hans sambo har även flyttat från Stockholm till en mindre ort vilket innebar att hyran sjönk till en femtedel av vad han betalade tidigare samtidigt som bostaden är både större och ligger nära vattnet.
Jag vet att folk kommer att ha starka åsikter kring det liv William valt att leva. Vissa kommer att säga att det inte är värt det, andra kommer att säga att han kommer att misslyckas och några kommer att inspireras och jobba hårdare för att nå egna ekonomiska framgångar.
Personligen tycker jag inte att de första två spelar så stor roll, vem är jag att döma hur andra lever sitt liv så länge de gör det som de blir lyckliga av och det inte påverkar andra. Och vad gör det om han skulle misslyckas? Kanske når han bara en tredjedel på vägen, till fem miljoner. Är det ett misslyckande?
Vad tänker du själv om William? Hur mycket sparar du och när kommer du att bli ekonomiskt fri?
I början av hösten talade jag med en tjej jag känner. Hon hade då just blivit tillfrågad av vänner om att följa med på en resa men hade inte riktigt pengarna för det då hon redan lagt sina pengar på ett läger hon ville åka på. Då hon går på gymnasiet och inte haft något sommarjobb så var ekonomin tajt.
Jag rekommenderade henne då att se sig om där hemma. Vilka saker, kläder osv äger hon som hon inte längre använder och som hon skulle kunna sälja? Kanske vore det möjligt att finansiera resan genom att sälja saker hon inte längre behöver? Det började rätt bra och hon lyckades sälja för någon tusenlapp innan hon valde en annan väg och lyckades övertala sina föräldrar att betala för resten.
Men jag vart själv lite inspirerad av mina egna råd, kanske är det inte så dumt att leva som man lär? Genom åren har jag samlat på mig en hel del saker som jag inte längre använder. Redan för ett år sedan började jag ett projekt där jag rensade mina garderober, massor av kläder kasserades. I somras gjorde jag samma sak med mina byråer samt någon garderob jag inte gått igenom sist.
Näst på tur att rensa ut var böcker, filmer, en möbel och lite annat. Saker som bara ligger och tar upp plats, plats som jag hellre skulle använda till andra saker. Många av grejerna har jag inte använt på 10-17 år. Några har jag aldrig använt.
Hade det inte varit för mitt råd till henne tidigare så hade det mesta gått i soporna eller till återvinningen. Men nu tänkte jag att varför inte testa att sälja det mesta i stället. Jag gjorde lite research och kollade upp en del av sakerna online, en hel del böcker har tex inget värde alls men vissa går att sälja.
Jag började under hösten i ett långsamt tempo sälja någon eller några saker åt gången. Nån bok gick för 150 kr, ett gäng mangaböcker jag haft sedan min ungdom gav en tusenlapp, en collectors edition till ett datorspel gick för 400 kr osv. När ytterligare en bok såldes för 199 kr tidigare i veckan så passerade jag 3000 kr. Jag har främst sålt över Tradera och Blocket. Jag testade även Marketplace men gillade det inte alls.
Jag gör alltså detta i ett väldigt chill tempo. Några saker här och där. Ett område eller två åt gången. Jag har tex inte alls börjat med filmer/serier samt möbeln än. Jag skulle uppskatta att jag med nuvarande tempo kanske blir klar någon gång nästa sommar. Baserat på resultatet hittills känns realistiskt att jag kommer få in uppåt 10 000 kr på detta.
Då försöker jag inte maximera intäkterna på något sätt utan snarare försöker jag lägga ut sakerna till priser som prioriterar att de skall bli sålda inom en rimlig tid då jag faktiskt vill bli av med dom och jag behöver använda utrymmet de tar upp i dag till andra saker.
Nu är inte 10 000 kr något enormt belopp men det är en summa som skulle kunna göra skillnad för någon som har hamnat i ekonomiskt trångmål. Men att det inte är något enormt belopp gör det också till ett realistiskt belopp för de flesta. Jag bor inte särskilt stort så det är inte orimligt att de flesta har minst lika många saker om inte mer, liggandes oanvända, väntandes på att flippas om till pengar.
Sedan finns så klart möjligheten att få dessa pengar att växa ytterligare. Du skulle om du märker att du gillar att sälja saker kan du återinvestera pengarna genom att köpa in saker på loppmarknader och secondhand-butiker som du kan sälja vidare dyrare. Eller kanske mer på den här bloggens tema, du kan investera pengarna.
Om vi tänker att du säljer saker du inte längre använder för 10 000 kr första året då du har lite mer saker och därefter för 5 000 kr per år och investerar dessa till en avkastning på 10% om året så växer det till över en miljon kronor på 30 år tid.
Inte så illa att få en miljon kronor för saker som ligger och skräpar längst in i någon garderob, bortglömda i ett källarförråd och orörda i nån bokhylla det senaste decenniet? Tycker du att 30 år är en för lång tid går det hela självklart att snabba upp om du har möjlighet att avsätta en del av lönen varje månad med.
Brukar du själv sälja vidare saker du inte längre använder?
