Hur du blir rik

Tänk vad härligt att låta dina grannar stå för dina kostnader! Det kan låta konstigt men så är det i dag i många bostadsrättsföreningar så väl som i hyresrätter. Till skillnad från elen där varje lägenhet betalas för sin egen förbrukning så har kostnaden för bostädernas förbrukning av vatten historiskt fördelats jämnt mellan alla husets lägenheter oavsett individuell förbrukning.

Enligt Wallenstam som äger många bostäder så är förbrukningen av vatten extremt ojämn mellan lägenheter. Nuvarande system skapar alltså orättvisa på riktigt och många människor skulle få sänka månadskostnaden om de slapp betala för extremförbrukarna. 

När jag pluggade nationalekonomi på Universitet hösten 2016 så tittade vi på vilken effekt installationen av vattenmätare hade på förbrukningen. Det vill säga att varje lägenhetsinnehavare fick betala för sin egen förbrukning i stället för att kostnaden för hela husets förbrukning delades jämnt mellan alla boenden, oavsett egen förbrukning. Jag minns inga exakta siffror från den tiden, men siffrorna visade att förbrukningen sjönk drastiskt oavsett om det rörde sig om hyresrätter eller bostadsrätt.

Det var också detta som var målet. Att varje lägenhetsinnehavare får betala för sin egen förbrukning ökar ingens vinst, det fördelar bara kostnaderna rättvisare och framförallt minskar det konsumtionen av vatten. 

Detta kallas för IMD (individuell mätning och debitering) vatten och grundar sig på EU:s direktiv om energieffektivisering som tillämpas genom lagen om energimätning i byggnader. Detta är obligatoriskt vid nyproduktion, men även för vissa ombyggnationer.

Victoriahem inför just nu IMD vatten för sina hyresgäster i Järva. En viss mängd vatten ingår i hyran, mer för större lägenheter och mindre för små lägenheter. Använder man mindre blir det billigare, men går det åt mer blir det dyrare. Daniel Mattsson som är regionchef för Victoriahem förklarar det så här:

Hur mycket som ska ingå har förhandlats fram med Hyresgästföreningen. Kvoten har satts efter den genomsnittliga förbrukningen för området, vilket gör att den är högre än både Boverkets normer och trepartens rekommendationer.

Så här långt gissar jag på att du som läsare tycker att detta låter vettigt. IMD vatten sänker förbrukningen, minskar orättvisa samt kan ge många sänka månadskostnader. Det är väl super?

Men tydligen inte. För media har lyckats publicera snyftartiklar om hur synd det är om extremförbrukare som nu tvingas stå för sina egna kostnader. Men jag hittar få artiklar om hur mycket mer rättvist det blir för alla som nu slipper betala för dessa och får sänkta kostnader tack vare det. Artiklarna nämner bland annat folk med svag ekonomi som kan få ökade kostnader. Men rimligtvis måste det ju finnas massor av människor med svag ekonomi som får sänkta kostnader? Men dessa existerar tydligt inte i medias värld.

Just tidigare nämnda Victoriahems övergång till IMD vatten har orsakat denna typ av artikel. Victoriahems införande av vattenmätning i Järva som upprör hyresgästen Mohamed Hagi Farah:
”I Järva bor många trångt, det kommer att bli dyrare för oss. Många är nog oroliga över de vanliga hyreshöjningarna.”

Han fortsätter senare i artikeln:
”Här i Järva är det vanligt med stora familjer, många är oroliga över att det ska bli ännu dyrare att bo när de ska mäta vatten. Det känns som att Victoriahem bara vill tjäna pengar. Det här är ett område där det finns mycket ekonomisk fattigdom och det kommer att slå hårt mot oss. Många har det redan väldigt tufft som det är”

Och ännu längre fram i artikeln:
”Det är hårda tider, här jobbar många inom serviceyrken och riskerar att bli arbetslösa när företag tvingas spara på grund av lågkonjunkturen.”

När jag läser detta kommentarer slås jag av hur mycket det låter som att han talar i egen sak. Det låter som att han vet att han är en extremförbrukare och han gillar inte tanken på att behöva betala för det han faktiskt förbrukar.

Jag stör mig på att journalisten aldrig ifrågasätter det han säger. Till att börja med så har ju inte EU och svenska staten infört krav på IMD för att öka fastighetsägarnas vinst. Om jag förbrukar vatten för 200 kr i månaden och du för 100 kr i månaden och vi i dag betalar 150 kr var i månaden för det så är ju inte tanken att nu skall vi plötsligt börja betala mer än vad vi gör. Tanken är att du kommer få sänkt kostnad till 100 kr i månaden och jag får höjd kostnad till 200 kr i månaden.

Fast tanken är inte bara det, tanken är att det skall uppmärksamma hos för vad vattnet faktiskt kostar och få oss att se över vår vattenförbrukning. Så det verkliga resultatet kanske blir att du betalar 90 kr i månaden och jag 170 kr i månaden efter att vi bägge minskat mängden vatten vi förbrukar.

Journalisten möter inte heller argumentet om att det är vanligt med stora familjer med de faktum som de presenterar i texten. Att vattenmängden beräknats på snittet för just detta område, vilket som tidigare nämnts, gör att den är högre än både Boverkets normer och trepartens rekommendationer. Alltså tar redan hela systemet hänsyn till att i Järva är det vanligt med stora familjer. Varför tar inte journalisten upp det?

Det sista argumentet jag tycker är märkligt att journalisten inte bemöter är att många i boendet har ekonomiska bekymmer. Detta är ju något som kommer hjälpa många med svag ekonomi. Att de får sänkta kostnader dels genom att de inte längre behöver betala för extremförbrukarna men också genom att de boende får möjlighet att påverka sin kostnad genom att spara vatten. Som sagt var forskningen visar att i hus som inför IMD vatten så minskar också förbrukningen drastiskt.

Vad tänker du själv? Är det rimligt att behöva stå för sina egna kostnader?

Årets hyresförhandlingar beskrevs som de tuffaste någonsin med höga krav från bägge parter. Resultatet blev de högsta hyreshöjningarna på decennier. Enligt Hyresgästföreningen hamnade genomsnittshöjningen på cirka fem procent.

Hyresgästföreningen säger sedan att de inte är nöjda med den här typen av höga höjningar men att de gjort allt de kunde. Och med tanke på att vissa hyresvärdar ville ha en höjning upp mot tjugo procent och i snitt ville dom ha tolv procent så är de fem procent de kom överens om bättre.

Anledningen till att hyresvärdarna vill ha så höga höjningar är naturligtvis att deras kostnader för fastigheten har ökat dramatiskt på grund av de senaste årens skyhöga inflation. Även Hyresgästföreningen själva erkänner att de skenande kostnaderna har skapat en tuff situation för fastighetsägarna.

I artikeln där allt detta presenteras lyfter Fastighetsägarna fram ett logiskt argument till höjningarna. Om driftskostnaderna av fastigheten ökar drastiskt samtidigt som intäkterna inte följer med är risken stor att kvaliteten på boendet blir sämre. Det vill säga att om höjningarna blir för låga kan det komma att gå ut över hyresgästernas boende.

I spåren av hyreshöjningar har flertalet reportage dykt upp i media om personer det är synd om och som nu riskerar att få det svårare att klara sig. En sådan är Tina. Sedan hyresvärden började föra diskussioner om att höja hyran för 570 lägenheter känner sig hon inte säker på att hon kommer kunna bo kvar. Samtidigt säger hon också att hon inte orkar flytta:
Jag har bott här i flera decennier. Jag har hela min bekantskapskrets här. Jag är ensam, min son bor i Tyskland, jag har ingen som kan hjälpa mig med någonting. Och jag har ryggproblem. Jag orkar inte flytta.

Tinas hyresvärd är allmännyttiga fastighetsbolaget Signalisten där Socialdemokraten Jimmy Blomqvist Larsson är ordförande. Han understryker att hyresärendet drivs av tjänstemän och att det inte är en fråga för styrelsen, men säger att det hittills inte har funnits skäl att överpröva tjänstemännens bedömning. Han säger även att:
Vi som bolag står inför stora behov framåt. För att säkra finansieringen och kunna ta ansvar för fastigheterna 10-20 år framåt i tiden behöver man öka hyresintäkten. Någonstans måste ekvationen gå ihop.

Tina berättar att hon själv var en av de som röstade på S under det senaste valet. Den främsta anledningen till detta var just bostadsfrågan där Socialdemokraterna gick till val på att alla skulle kunna bo kvar i sina hem. Hon säger att det som sker nu känns som ett svek:
– Jag hoppar nog från balkongen. Men vad ska jag göra? Jag orkar inte flytta.

I en annan artikel får läsarna träffa Kristoffer som säger att årets höjning känns orimlig. Efter höjningen hamnar hans nya hyra på 5109 kr i månaden, vilket äter upp en ordentlig bit av hans lön som ligger på omkring 20 000 kr i månaden efter skatt. Han berättar att eftersom han har hamnat på efterkälken ekonomiskt har han trots sin inkomst inte råd att lägga pengar på nöjen:
-Men man får ett tråkigare och mer isolerat liv när man inte kan inte umgås med folk lika mycket. Man går inte ut för man har inte råd att följa med på saker. Man blir ledsen.

Missförstå mig rätt, jag tror att få människor vill ha högre kostnader, vissa människor hamnar på riktigt i stora bekymmer om kostnaderna ökar drastiskt och vissa människor är det verkligen synd om.

Men det går att se på det hela ur en annan synvinkel. Bostadsrätterna. Om årets hyreshöjning på omkring fem procent bara vore ett påhitt för fastighetsägarna att tjäna mer pengar så borde rimligtvis inte bostadsrätterna höja hyran. För där finns det ju ingen som tjänar pengar på att höja hyran, det är ju de som bor i lägenheterna som äger allt och är de som bestämmer hyran.

Men tittar man på bostadsrätterna så ser man en helt annan bild än de fem procent som hyresrättsinnehavarna är så upprörda över. Föreningen där jag bor höjde hyran med 14% förra året om jag minns rätt. Där omkring var det i alla fall. Även året innan det var det en saftig höjning. Men jag är ju bara en person så det säger väldigt lite om ens nått om hur det ser ut i verkligheten.

Det visar sig att höjningarna ser betydligt värre ut för många hyresrätter. I snitt så höjdes hyran för bostadsrätter med 10 procent mellan 2022-2023 och med 11 procent mellan 2023-2024 för de 2200 bostadsrätter som höjde hyran och ingick i en analys av Nabo.

Enligt Nabos analys räcker dock inte detta:
Det är bra att föreningarna höjer avgifterna men det är inte tillräckligt. Utifrån avgiftsnivån för januari 2024 ser vi ett behov av avgiftsökning på över 20 procent i genomsnitt.

Enligt en artikel som publicerades i höstas så säger analystjänsten Allabrf att de tror att avgiftshöjningar på 10-15 procent i de flesta fall är otillräckliga. Samt att var fjärde boende i bostadsrätt riskerar 40 procent höjda månadsavgifter. Än värre är det för den grupp på cirka 250 000 bostadsrätter som har allra sämst ekonomi. Där kan höjningar om 60 procent krävas.

Så jämför man med bostadsrätter så känns det som att höjningarna för hyresrätter är beskedliga. Men jag antar att det är lättare för tidningarna att skriva reportage om hur synd det är för någon som bor i en hyresrätt än om någon som bor i en bostadsrätt.

Men i slutändan anser jag att bostadsrättsföreningarnas dramatiska höjningar visar att de senaste årens drastiska kostnadsökningar i de flesta fall kräver höjda hyror. Och om det krävs för många bostadsrätter är det också rimligt att det krävs för en stor andel av hyresrätterna.

Hur har din egen hyra förändrats de senaste åren? Bor du i hyresrätt eller bostadsrätt? Eller kanske någon annan boendeform?