Har du någonsin gått tillbaka och läst de mål du satte upp för länge sedan? Gårdagen inlägg om att sätta ekonomiska mål fick mig att börja tänka tillbaka på vad jag satt för mål historiskt. Detta fick mig att leta igenom inlägg jag skrev i min gamla blogg för många år sedan. Där hittade jag de tankar och mål jag satte upp för år 2007. Ja jag vet att det inte riktigt blir tjugo år sedan, men jag tyckte ett fint avrundat tal kändes bra som titel. 😃
Så här skrev jag då: ——————————- Då var strax den första veckan av 2007 avklarad och jag tänkte det var dags att skriva lite om mina egna tankar och mål för resten av året.
2006 var ett lysande börsår där den svenska börsen gick upp med mer än 20% och flera andra börser ännu mer, tex Ryssland som jag har lite fondandelar i steg med runt 70% och det fanns värstingbörser som steg med över 100%.
2007 tror jag fortfarande kommer att bli ett helt okej börsår, kanske inte så gott som 2006 men det kommer att sluta på plus i alla fall. Men jag tror att det kommer bli betydligt skakigare, mer upp och ner.
Med tanke på detta så kommer jag under detta år att mer koncentrera mig på att betala av skulder än på att investera i fonder. Även om jag så klart också kommer att investera en del. Framför allt räknar jag med att betala av en liten större klumpsumma i mars när mitt lägenhetslån sätts om.
Följande är mina mål för 2007: Mina skulder skall minska med 100 000 – 150 000 kr. Höja min lön med 1 500 – 3 000 kr vid vårens löneförhandling.
——————————-
Så här i efterhand när man vet att Stockholmsbörsen inledde 2007 uppåt men för att sedan vända utför och sluta på minus i vad som var starten på den finanskris som vart ännu tydligare var mina tankar att fokusera på lånen sunda. Det som inte framgår här är att ha betalt en större summa när lånet sattes om i mars började jag på nytt att bygga upp ett konto som fokuserade på att betala en större summa igen när lånet på nytt sattes om ett år senare.
Eftersom vi då var inne i full finanskris så valde jag att inte amortera 2008 utan i stället bygga på det kontot under större delen av året för att sen under det sista kvartalet av året samt det första kvartalet av 2009 använda de pengarna för att köpa så mycket jag bara kunde på börsen. Något som onekligen gav min portfölj en stor boost.
Har du själv några gamla mål du minns? Hur gick dom? Kan du dra några lärdomar från dom?
Tänk att du står inför ett stort beslut i ditt liv. Som att starta ett företag, förändra din livsstil, eller jobba hårt för att nå en dröm. Men runtomkring finns röster som fyller dig med tvivel. Känner du igen situationen?
Ofta när du får en idé och brinner för något finns det personer som är negativa till detta. Dessa människor säger saker som ”det går inte”, ”det är omöjligt”, ”du slösar bara bort din tid”. Många lyssnar på dessa röster. Det är lätt att ta åt sig när allt du hör är att det inte går, särskilt om dessa röster kommer från människor nära dig som släktingar, vänner och kollegor. Du börjar tänka i negativa banor, det var kanske inte en så bra idé i alla fall?
Har detta någonsin hänt dig eller någon du känner? Du kanske hade en idé för många år sedan, något som du brann för? För att sedan, påverkad av din omgivning lägga ner den helt innan du ens hunnit starta?
Har du tänkt på att dessa personer sällan själva har lyckats med något större? Att nå deras drömmar? Tvärt om är de ofta personer som känner sig lite halvmisslyckade i sina egna liv och som blir avundsjuka när de ser någon annan lyckas. Dessa personer kommer alltid att vara negativa och försöka tysta dina idéer och din kreativitet. För om ingen annan lyckas är de ju inte själva misslyckade?
Varför lyssna på de råd som en bitter och avundsjuk person ger? Om du vill bolla dina tankar, idéer och drömmar med någon varför då inte göra det med andra kreativa människor? Människor med egna drömmar och mål. Människor som har nått dessa eller som jobbar stenhårt för att nå dit.
Jag har tappat räkningen över hur många gånger jag hört människor säga att det är omöjligt att bli rik. Undantagen är så klart om du vinner på lotto, blir fotbollsstjärna eller föds rik. Enda sättet att bli rik är enligt dem att ha tur. Gång på gång har jag hört folk säga börsen handlar bara om tur, så jag bör absolut inte investera på börsen då kommer jag nästan garanterat förlora allt.
Det dessa har gemensamt är att de inte är rika. Tvärt om har nog flera, oavsett om de tjänar bra eller dåligt, regelbundet för mycket månad kvar i slutet på lönen. Varför ska jag lyssna på deras råd om att bli rik, när de uppenbarligen inte har kunskap inom detta område?
Vems råd tror du är mest relevant om du vill bli rik, en person som är fattig som en kyrkråtta och avskyr rika personer eller den äldre mångmiljonären som genom årtionden byggt upp en stor förmögenhet? Om du vill lyckas, lyssna på de som har lyckats, framför allt inom det område där du själv vill lyckas. Lyssna inte på de som aldrig kommer att lyckas.
Lyssnar du på fel personer?
Detta inlägg publicerades ursprungligen i min gamla blogg i slutet av 2008. Texten har redigerats och uppdaterats språkligt sedan ursprungsinlägget.
Det finns knappt en människa i detta land som inte har en åsikt om de som är rika och vad som krävs för att bli rik. Vem har inte hört saker som: Det är bara folk med tur som blir rika. Får du riktigt bra betyg i skolan så blir du rik. Enda sättet att bli rik är att ärva från rika föräldrar. Har du ett fint jobb får du bra betalt och blir rik Man ska gifta sig rik. Aktier! Du ska bli idrottsstjärna, då blir du rik.
Men vad är egentligen viktigast för att bli rik? En fin utbildning? Hög intelligens? Tur? Eller kanske något helt annat? Detta inlägg kommer försöka besvara den frågan.
Till att börja med hur många av de personerna som sagt saker som ovan till dig har själva varit rika? Ganska få va? Varför fråga de som inte är rika eller lyssna på de som inte är rika om man undrar vad som krävs för att bli rik?
Dr Thomas J. Stanley (doktorstitel i affärsadministration samt före detta professor i marknadsföring) har gjort just detta. Han ställde 733 stycken dollarmiljonärer frågor om vilka egenskaper de tyckte var viktigast då de själva vart rika.
Följande ansåg de var viktigast, sorterat på olika kategorier:
Sociala kunskaper Kunna samsas med andra människor. Goda ledaregenskaper. Vara bra på att sälja dina idéer eller produkter. Ha skickliga mentorer att lära sig av samt rådfråga.
Hantering av kritik Kunna ignorera kritik från dem som bara vill en illa. Ha en tävlingsinriktad personlighet. Ha en vilja att vara väl respekterade. Ha extraordinär energi. Vara i fysisk form.
Integritet och moraliska värderingar Vara ärlig mot alla människor. Ha en partner (flickvän, pojkvän, fru, man) som stöttar dig. Ha en start religiös tro.
Kreativ intelligens Se möjligheter där andra inte gör det. Hitta en lönsam nisch. Specialisering. Älska det du jobbar med.
Investerande Investera i andra företag. Ha utmärkta investeringsrådgivare. Gör visa och genomtänkta investeringar. Investera i ditt eget företag.
Vara sin egen chef Villig att ta en finansiell risk om vinstmöjligheterna är dem rätta. Leva för mindre än vad du tjänar.
Tur vs Disciplin Var tursam. Var väldisciplinerad. Var välorganiserad. Arbeta hårdare än de flesta andra.
Intellektuellt Ha en hög IQ. Utbildning från nått av landets bästa ansedda universitet eller högskolor. Haft bland de bästa betyg i klassen.
Detta var alltså de saker som miljonärerna själva ansåg viktigast för att bli rik. Men det var så klart långt från alla miljonärer som sa samma saker och framförallt när de skulle rangordna dessa så visade det sig att vissa hade stor betydelse och andra väldigt liten.
Så här rangordnade miljonärerna alla dessa egenskaper: 1. Vara ärlig mot alla människor – 57% 1. Vara väldisciplinerad – 57% 2. Kunna samsas med andra människor – 56% 3. Ha en partner som stöttar en – 49% 4. Arbeta hårdare än de flesta andra – 47% 5. Älska det du jobbar med – 46% 6. Goda ledaregenskaper – 41% 7. Ha en tävlingsinriktad personlighet – 38% 8. Vara välorganiserad – 36% 9. Vara skicklig på att sälja dina idéer eller produkter – 35% 9. Göra visa och genomtänkta investeringar – 35% 10. Se möjligheter där andra inte gör det – 32% 11. Vara sin egen chef – 29% 11. Villig att ta en finansiell risk om vinstmöjligheterna är dem rätta – 29% 12. Ha skickliga mentorer att lära sig av samt rådfråga – 27% 12. Ha en vilja att vara högt respekterad – 27% 13. Investera i ditt eget företag – 26% 14. Hitta en lönsam nisch – 23% 14. Ha extraordinär energi – 23% 15. Vara i god fysisk form – 21% 16. Ha en hög IQ – 20% 17. Specialisering – 17% 18. Utbildning från nått av landets bästa ansedda universitet/högskolor – 15% 19. Kunna ignorera kritik från dem som bara vill en illa – 14% 19. Leva för mindre än vad du tjänar – 14% 20. Ha en stark religiös tro – 13% 21. Vara tursam – 12% 21. Investera i andra företag – 12% 22. Ha utmärkta investeringsrådgivare – 11% 22. Haft bland de bästa betyg i klassen – 11%
Som du kan se är det stor skillnad på vilka egenskaper dollarmiljonärerna anser som viktigast för sin egen framgång. Saker som ärlighet, disciplin, samarbetsförmåga, stöttande familjemedlemmar, hårt arbete och att älska det du arbetar med har spelar stor roll för dessa miljonärer.
Däremot saker som hög intelligens, fina utbildningar, tur och att ha haft bland de bästa betygen i klassen har varit en väldigt liten faktor för de flesta dollarmiljonärerna.
Det är säkerligen ingen nackdel att vara smart, ha en fin utbildning, goda betyg och en dos tur. Men du kan komma väldigt långt genom att vara ärlig, arbeta hårt, samarbeta med andra, jobba med något du älskar och välja att till så stor del som det är möjligt omge dig av människor som stöttar dig.
Vilka av alla dessa egenskaper tror du själv har störst vikt för din framtida framgång? Vilka av dessa egenskaper har haft stört vikt för din historiska framgång? Och är det några av sakerna på listan du anser vara överskattade eller undervärderade.
Detta inlägg publicerades ursprungligen i min gamla blogg under andra halvan av 00-talet och var ursprungligen två inlägg. Jag har uppdaterat texten lite språkligt samt slagit ihop de två inläggen till ett.
I en bok jag läste för många år sedan och tyvärr har glömt titeln på berättar författaren Paul Zane Pilzer en intressant historia som jag tänkte återge här då jag tycker den känns relevant för hur vårt samhälle fungerar. Historian utspelar sig långt tillbaka i tiden.
På en liten isolerad ö bor tio familjer. Alla lever på fisk som männen fiskar medan kvinnorna är hemma och tar hand om hushållen. Trotts att alla män i byn fiskar varje dag från morgon till kväll så lyckas de inte fånga mer fisk än vad som krävs för att byn just ska klara att överleva. Så fiska är det enda de har tid för, inget annat.
En dag kommer en missionär till ön. Han har med sig en ny uppfinning, fiskenätet som han lär byborna att använda. Nu kan plötsligt två personer, en som sköter båten och en som sköter nätet, fånga all den fisken som det tidigare krävdes tio man för.
Byn ligger såpas isolerad att det på den tiden med de transportmöjligheter och förvaringsmöjligheter som de hade tillgång till inte är ett alternativ att försöka sälja överskottet till andra byar.
Helt plötsligt har byn drabbats av ett intressant problem. Om två personer kan fånga all den fisk som byn behöver så har byn plötsligt en arbetslöshet på 80%! Hela byn samlas för ett möte och diskuterar frågan. Vad ska vi göra nu när det räcker med två personer för göra allas jobb?
Jag har en lösning säger snart en av dem. Den som vill använda nätet måste betala 80% av fiskarna de fångar i skatt. Sedan används skatten för att de som inte har egen fisk ska få.
Du som läsare skrattar kanske nu? Vilket samhälle skulle få för sig att skatta de som jobbar hårt och driver samhället med 80%? Men faktum är att om du här i Sverige räknar in all skatt som människor betalar inklusive arbetsgivaravgifter på deras lön, moms de betalar i butiken, skatt på elen, skatt på sparande, skatt på bensin, skatt på boende osv så är inte 80% långt borta för vissa.
Det här är vad dom kunde ha gjort i stället: Två fiskare (nummer ett och två), som är de bästa på att fiska och verkligen älskar att vara ute på vattnet, föreslår att de två skall fånga all fisk byn behöver. Därefter frågar de fiskare nummer tre om inte han som har så god hand om barn och som är så bra på att lära dem nya saker skulle kunna börja jobba som lärare och lära deras barn nya saker medan de är ute och fiskar.
Han svarar att det skulle han gärna göra, men hur ska han då få fisk? Då säger de två första att om han undervisar deras barn så ger de honom fisk i utbyte.
Sedan vänder de sig till fiskare nummer fyra som har byns finaste och bästa tak, det enda taket om inte läcker in när det regnar. Kan inte du göra sådana tak till våra hus och sedan underhålla dem när det behövs?
Han svarar att det skulle han gärna göra, han hatar nämligen att fiska! Men frågar sedan om vem som då ska ge honom fisk och vem ska undervisa hans barn när han håller på med tak hela dagarna? De andra svarar naturligtvis att de ger honom fisk och undervisar hans barn i utbyte mot att han sköter deras tak.
Och på liknande sätt fortsatte det med de återstående sex fiskarna tills alla hade hittat nya roller i samhället, roller som deras samhälle tidigare saknat. Inget av dessa jobb fans alltså från början. De var inte uppfunna än på den här lilla isolerade ön och tillkomsten av dessa nya yrken bidrar starkt till hela deras samhälles utveckling. Så är det i verkligheten med, ger du människor förutsättningar att göra saker de älskar så kommer de skapa nya jobb och tjäna pengar på saker som kanske inte ens existerade innan.
__________________________________________________________ Detta inlägg publicerades ursprungligen i min gamla blogg i mitten av 00-talet. Jag har uppdaterat texten språkligt samt bytt titel på den. Den ursprungliga titeln var Tio fiskare på en liten ö.
För många år sedan läste jag en artikel med titeln ”Beviset: Lycka kan inte köpas”. Det var Aftonbladet som kort berättade om vad en amerikansk journalist kommit fram till när han vältrat sig i lyx för att besvara den klassiska frågan ”går lycka att köpa för pengar?”. När jag läste artikeln kunde jag inte undgå att bli lite upprörd, det kändes som journalisten var helt fel ute.
Problemet är själva upplägget, han ska undersöka om pengar kan köpa lycka och för att göra detta så lever journalisten under en period ett liv så går ut på att i princip leva så dyrt det bara går. Han sover i en säng för en halv miljon, han tvättar sig med silvertvål, åker runt i en bil som kostar över 11 miljoner kronor, äter kött som kostar 5 500 kr kilot, spelar golf med klubbor som tillsammans kostar nästan en halv miljon, bor i en svit som kostar 235 000 kr natt och så vidare.
Naturligtvis konstaterar han när experimentet är över att han inte blev särskilt mycket lyckligare av det hela: ”Den vita tryffeln tappade fort smaken och Kobe-biffen var faktiskt ingen höjdare.”
Det första jag tänker när jag läst allt detta är att den här mannen inte vet vad lycka är. Han har inte heller insett att lycka är olika från person till person. I stället för att använda pengarna till något som gör honom lycklig så väljer han att slösa bort dem på lyx, något som uppenbarligen med tanke på hans slutsats, inte är något som gör honom lycklig.
Det är inte pengarna i sig som är lyckan utan det är de möjligheter som uppstår när du har pengar, saker som låter dig leva det liv du själv vill och ger dig möjlighet att följa dina drömmar som bidrar till att göra dig lycklig.
För mig och många andra människor så handlar inte den lyckan vi strävar efter att kunna leva något jetsetliv med champagne till frukost varje dag och att ta sitt privata flygplan vart man än ska. Det handlar snarare om den frihet och trygghet pengar medför. Friheten att själv kunna styra över sitt liv och göra vad man vill. Friheten att veta att jag kan köpa den där ”saken”, vare sig den är billig eller dyr, om jag skulle vilja. Därmed inte sagt att du vill det. Frihet bidrar till att många människor känner sig lyckligare. Det medför också mycket i trygghetsväg. Du veta att mer eller mindre vad som än händer så klarar du dig. Tänk bara vilken trygghet det skulle innebära för många föräldrar att veta att om något händer en, du råkar ut för en olycka och kanske till och med i värsta fall dör så är ändå ens barns försörjning tryggad. Trygghet kan bidra till att folk människor känner sig lyckligare.
Tänk också vilka möjligheter man skulle ha till att hjälpa andra människor, oavsett om det handlar om nära och kära eller personer man inte känner eller varför inte människor på andra sidan världen som lever i fattigdom. Möjligheten att kunna hjälpa andra kan bidra till att människor känner sig lyckligare.
En sak som gör många människor olyckliga är oro, en sak som många oroar sig för är just av ekonomisk karaktär. Hur ska jag ha råd med hyran? Finns det några pengar kvar på kortet? Ska pengarna räcka till barnens julklappar? Hur ska vi får råd att åka på semester? Att ha pengar motverkar en hel del oro som många upplever i sin vardag. Minskad oro i sitt liv gör människor lyckligare.
Journalisten spelar golf. Tänk om han i stället för att spela en omgång med klubbor som kostar en halv miljon gjort något åt detta hållet: I sin ungdom brukade han spela golf med två barndomsvänner men nu på gamla dar med jobb, familjer kanske utspridda över landet så träffas det alldeles för sällan och det var flera år sedan de gick en golfrunda tillsammans. Tack vare de där pengarna kan de nu alla vara lediga ett par veckor och tillsammans med familjer och allt åka på en semesterresa där de får massor av tid tillsammans och för att spela golf.
Hade han då upplevt att pengarna gav honom lycka?
———————— Detta inlägg publicerades ursprungligen i min gamla blogg 2009. Det har dock skrivits om rätt ordentligt här.
