Kategorier
Fakta Tankar och funderingar

Är du fattig eller rik?

Var går gränsen för att vara fattig eller rik? Många pratar om att vara rik eller fattig, men hur vet du om du verkligen är det? När jag talar om rik här menar jag rent ekonomiskt, pengar. Du kan så klart vara rik på andra sätt även om du inte har gott om pengar.

Väljer du att titta på en större skala skulle ju även en relativt fattig person i Sverige vara rik jämfört med de flesta personer som bor i ett extremt fattigt land. Men vad spelar det för roll om du skulle vara den rikaste personen i ett land om du aldrig någonsin kommer att besöka det landet? Utöver det så handlar det ju även om hur du upplever saker. Det är ju en sak att uppleva sig själv som fattig och en annan att verkligen vara det. Men spelar det någon roll? Upplever du dig själv som rik så är du rik? Upplever du dig själv som fattig är du fattig? Eller?

Olika människor har olika definitioner av fattig och rik. För vissa är du rik om du är miljonär, för andra är du rik om du är dollarmiljonär och för några är du rik när du är miljardär. Likaså, åt det andra hållet, finns det olika gränser. Kanske ser du något som tjänar under medellönen i Sverige som fattig, kanske ser du någon som är arbetslös som fattig eller kanske ser du det hela ur ett större perspektiv och anser att alla i Sverige har det så bra att du, för att hitta någon som är fattig, behöver söka dig till ett betydligt fattigare land.

En sak vi kan göra är att jämföra dig med andra som är jämngamla med dig och bor i samma land som dig. Titta på hur mycket kapital de har och sedan jämföra dig själv med dessa siffror. På så vis vet du ju åtminstone om du är rikare eller fattigare än den stora massan. Avanza har delat med sig av hur stora deras 1,8 miljoner kunders tillgångar uppgår till hos dom sorterat på ålder. Så här ser det ut:

18 år – medel: 41 069 kr | median: 6 683 kr
20 år – medel: 49 321 kr | median: 7 548 kr
25 år – medel: 80 745 kr | median: 15 288 kr
30 år – medel: 127 766 kr | median: 28 261 kr
35 år – medel: 218 981 kr | median: 42 917 kr
40 år – medel: 328 464 kr | median: 57 765 kr
45 år – medel: 416 079 kr | median: 61 692 kr
50 år – medel: 571 111 kr | median: 59 429 kr
55 år – medel: 491 483 kr | median: 59 116 kr
60 år – medel: 589 026 kr | median: 71 665 kr
65 år – medel: 782 514 kr | median: 96 765 kr
70 år – medel: 786 991 kr | median: 112 368 kr
75 år – medel: 978 395 kr | median: 130 972 kr
80 år – medel: 1 514 893 kr | median: 166 340 kr

Det går att dra en hel del slutsatser från detta. En av dessa är den stora skillnaden mellan medelvärde och median. Det är helt enkelt som så att vissa människor har ett drastiskt större sparande och därmed också kapital än andra. Jag har inte med det här i inlägget men tittar du på länken jag postade så delar Avanza även med sig av hur mycket folk sparar. Enligt Avanza så har till exempel den 30-årige medel-Avanzianen ett månadssparande som ligger 88% högre än median-Avanzianen. Dessa människor som sparar mycket mer bygger också upp ett mycket större kapital och drar upp medelvärdet jämfört med medianvärdet.

Svårare att förklara är tappet 55-åringar har i kapital jämfört med 50 och 60-åringar. Tittar man på en mer detaljerad skala än vad jag presenterar här så ser man att fallet redan startar drastiskt mellan 50 och 51. Åt andra hållet är hoppet uppåt stort mellan 55 och 56 år. Själv har jag ingen idé vad detta kan bero på. Är det bara en slump? Eller finns det en rimlig förklaring? Har du någon idé vad det kan bero på så dela med dig genom att kommentera!

En annan slutsats vi kan dra är att ränta på ränta fungerar. Nu vet vi inte hur personerna har investerat pengarna men då siffrorna kommer från Avanza är det rimligt att anta att det mesta ligger i aktier och/eller fonder. Skulle 80-åringarna i medel ha sparat 3000 kr i månaden sedan de var 18 år (i verkligheten ligger snittet snarare på 2000 kr i månaden) så skulle de haft 186 000 kr i medel men i stället har de 1 514 893 kr i medel.

Sedan tror jag inte att 80-åringarna alltid nått den snittavkastning som krävs för den utvecklingen. Mer rimligt är att några av dom sparat betydligt mer än snittet och därmed fått en mycket större utveckling på sin ränta vilket drar upp slutsnittet i kapital när de som sparat mer kapital börjar dra iväg mot slutet.

Kan vi då dra slutsatsen att om du är 30 år och har ett kapital som överskriver 28 261 kr så är du rikare än mediansvensken? Annars är du fattig? Riktigt så enkelt är det inte. Det finns två problem med dessa siffror. Det ena är ett positivt problem, det andra ett negativt. Låt oss börja med det positiva. Troligtvis har inte människor alla sina tillgångar på Avanza. Du kanske har ett sparkonto med nån månadslön som backup om något oväntat skulle inträffa. Du kanske har ett lönekonto med 15 000 kr kvar på lönen. Du kanske äger din bostad vars värde uppgår till mer än lånen osv. Det vill säga det är rimligt att många av de 1,8 miljoner människor som är med i Avanzas data har fler tillgångar än de som är mer här.

Men vi har också ett kanske allvarligare problem åt andra hållet. De som inte finnas med i denna statistik. Det finns betydligt fler personer som är 18 år eller äldre i Sverige än 1,8 miljoner. Nu har så klart ett antal av dessa sitt sparande på andra ställen än hos Avanza. De kanske köper sina aktier och fonder hos Nordnet, någon av storbankerna eller liknande. Men du har också ett stort antal svenskar som inte har något sparande alls.

Enligt länsförsäkringar hade 21% av svenskarna inget sparande alls år 2014 och det verkar inte ha blivit bättre sedan dess för enligt ett pressmeddelande från statliga SBAB i november förra året så klarar mer än var femte person inte en oförutsedd utgift.

Så baserat på att över en femtedel av svenskarna i princip helt saknar marginaler så tänker jag att för att du ska vara fattig i Sverige räcker det inte med att du saknar marginaler; du måste i princip vara skuldsatt och regelbundet gå back. Ingen rolig situation att vara i, men som förhoppningsvis får en att inse att man behöver göra drastiska förändringar i sitt liv vilket kan bli starten till en bättre ekonomisk framtid även om det kan ta tid.

Detta betyder också att det krävs relativt lite pengar för att vara rikare än de flesta andra svenskar. Är du 20 år gammal och ditt kapital uppgår till 100 000 kr så är du troligtvis rikare än nästan alla andra 20-åringar i vårt land.

En klassisk siffra som ofta nämns är en miljon kronor. Men som jag skrivit om tidigare så är inte en miljon vad det varit. När jag skrev om det för ett och ett halvt år sedan så konstaterade jag att en miljon i dag bara motsvarar 2,3 årslöner före skatt sett medellönen i Sverige. Inte direkt pengar som får en att gå in till chefen och säga upp sig.

Jag konstaterade att bilden av en miljon som ett enormt belopp troligtvis är något som är ett arv från tidigare generationer. Gick du tillbaka 100 år i tiden från det inlägget så motsvarade en miljon kronor 28,5 miljoner kronor i dag och hoppade du fram till 1962 när många av våra föräldrar eller deras föräldrar var unga beroende på din egen ålder var unga så motsvarade en miljon fortfarande ungefär tolv miljoner kronor i dagens värde.

Missförstå mig rätt, en miljon kronor är fortfarande mycket pengar för de flesta men det räcker inte ens till en etta i storstäderna så jag skulle personligen inte kalla någon med en miljon för rik. Även om denna uppenbarligen är betydligt rikare än de flesta andra i Sverige.

Baserat på dessa siffror så kanske 10 miljoner är den nya miljonen? Där folk verkligen skiljer sig från mängden, har frihet och möjligheter på en nivå som de flesta saknar?

Vad anser du själv vara rikt när det kommer till pengar?

Kategorier
Tankar och funderingar

Vad är pengar om du inte har hälsan?

Pengar är viktigt, det ger oss frihet, det skapar trygghet, det ger oss möjlighet att hjälpa andra och det kan vara en väg för att nå många av våra drömmar. Men något som är ännu viktigare är din hälsa. Jag har tidigare berättat om mina mål för 2024 när det gäller så väl bloggen som mitt sparande och investerande samt eventuella fastighetsaffärer. Här tänkte jag berätta om mina hälsomål.

Jag tror att de flesta av oss hellre är förskyllda i en lyxvilla vi äger än under en bro där vi som uteliggare söker skydd mot vädret. Men börjar vi tala om allvarligare saker, sjukdomar som kan ha en dödlig utgång eller förstöra din hälsa så att du i framtiden knappt lyckas ta dig upp ur sängen utan hjälp från andra, då tror jag de flesta av oss hade bytt alla pengar vi har i utbyte mot att vara frisk och stark.

Om du är frisk, stark och lever hälsosamt ökar chansen att du får leva ett långt liv där du orkar vara aktiv betydligt längre upp i åldern än vad många andra gör. Som en ren bonus innebär dessutom ett långt och friskt liv mer tid för ränta på ränta att verka på dina investeringar. Har du någonsin själv funderat över hur din hälsa påverkar din livskvalitet?

Jag har alltid satt upp olika former av spara/investerarmål eller åtminstone drömmar. Men större delen av mitt liv har jag inte haft något liknande kring hälsa. Hälsa var helt enkelt inget jag reflekterade över. Ju äldre jag blivit desto mer intresserad av hälsa har jag blivit, särskilt under de senaste två åren har det tagit fart på riktigt. Äldre är så klart en definitionsfråga, jag har förhoppningsvis med lite marginal mer än halva livet kvar. Men jag är betydligt äldre än när jag för många år sedan började spara en bit av studiemedlet varje månad. De senaste två åren har jag tagit mig igenom ett stort antal böcker och jag har lyssnat på många poddar med forskare inom området.

Blodmarkörer
En sak som mitt hälsointresse fick upp mina ögon för är att mäta hur läget i min kropp är just nu. Om jag inte gör det, hur kan jag då veta vad som eventuellt är fel och som jag skulle behöva förbättra? Och om jag inte mäter hur ska jag då veta om jag gör rätt saker och att de saker jag gör faktiskt fungerar? För att ta reda på detta så tog jag hösten 2022 och lämnade blodprov som skickades till ett labratorium. Labbet använde sedan detta blodprov för att ta fram värdet för 35 olika markörer.

Varje markör är ett värde som är viktigt för hälsan. De omfattar saker som inflammation, blodsocker, kolesterol, värden för lever och njurar, olika typer av vitaminer och mineraler och mycket mer. Genom att du blir medveten om att du ligger dåligt till på en eller flera markörer så kan du också göra något åt det.

Efter att ha tagit dessa test hösten 2022 så gjorde jag på nytt samma sak ett år senare, hösten 2023. Här kan du se exempel på hur tre av mina värden hade förändrats under året. Den första är mitt långtidsblodsocker. Det var inom gränsen för vad som är ett okej värde men definitivt högre än vad jag hade förväntat mig och högre än vad jag kunde vara bekväm med.

Som du kan se så lyckades jag få ner mitt långtidsblodsocker ordentligt under det år som gick mellan den första och den andra mätningen.

Nästa värde är Vitamin B12 vilket behövs för bildningen av röda blodkroppar och för att vårt nervsystem skall fungera optimalt. Hösten 2022 låg jag alldeles på gränsen till att ha ett underskott.

På grund av resultatet 2022 började jag dagligen ta en tablett med B12-kosttillskott och som du kan se har det givit resultat. Vid mätningen i höstas låg värdet på en bra nivå.

Det är motiverande och inspirerande att se data om sig själv på det här sättet och det får en onekligen att vilja bli bättre på alla fronter. Bara för att du ligger inom det gröna referensintervallet så behöver det inte betyda att värdena är optimala. Jag strävar efter att få ytterligare förbättring av flera värden när jag mäter mig igen hösten 2024.

Ett exempel på detta är inflammation, så här ser den ut för mig:

Sett till bilden så ser det ju helt okej ut. Men läser man på mer (du får massor av information för varje blodmarkör när du får ditt testresultat) lär du dig att redan när du passar 3 på skalan i grafen så ökar din risk för framtida insjuknande i hjärt- och kärlsjukdom. Dessutom motsvarar större delen av resten av den gröna ytan inte låg risk utan att du har normal risk för hjärt- och kärlsjukdom. För att komma ner på låg framtida risk ska du ha ett värde på under 1. Så bara för att jag är grön på inflation så betyder det inte att det inte finns mycket utrymme kvar för förbättring.

Sömn
Nästa hälsopunkt är sömn. Jag har hela mitt liv sovit bra men jag har varit en kvälls/nattmänniska. Men sover alltså gott och vaknar utvilad så länge jag är ledig. Men tyvärr funkar det sämre med arbetslivet som inte är anpassat för det.  Sömn är extremt viktigt för hälsan så jag har försökt ändra mina sömnvanor och somna tidigare det senaste året.

Genom att lyssna på vad sömnforskningen säger, och genomfört ett antal förändringar baserat på den, så har jag under det senaste året lyckats bli trött tidigare på kvällen. Detta har logiskt nog medfört att jag somnar tidigare. Problemet är att när jag somnar tidigare sover jag mycket kortare tid. Jag känner mig inte riktigt utvilad när jag vaknar.

Som en del av att mäta mina värden har jag skaffat en klocka som bland annat mäter min sömn. I natt sov jag till exempel 6 timmar och 10 min. Det spelar ingen roll om jag jobbar eller har semester, när jag somnar tidigare så sover jag mycket kortare och jag känner mig inte riktigt utvilad när jag vaknar. För att visa på skillnaden, jag var nyligen uppe till kl 02, då sov jag 7 timmar och 47 minuter.

Min sömnmätare skapar en poäng varje dag i skalan 1-100. Den poängen baseras på saker som hur länge du sovit, vilken puls du haft när du sovit, hur mycket tid som spenderats i djupsömn, rem-sömn osv. Tittar jag på de senaste månaderna så ligger mitt snitt på 80. Jag brukar i regel få rätt bra på alla de olika delarna som poängen baseras på utom just tid sovande.

Mitt mål för sömn för 2024 är att jag mot slutet av året, genom att fortsätta lyssna på och följa sömnforskningen, nå veckor där snittpoängen hamnar på runt 90. Förhoppningsvis kommer det att göra att jag börjar känna mig utvilad igen. Sedan på ännu längre sikt vill jag så klart få upp min poäng till nära 100.

Kost
Nästa hälsomål är kopplat till kost. Min akilleshäl är restaurangmat. Jag äter det betydligt oftare än vad som är bra för varken midjemått eller plånbok. Vare sig det handlar om en kryddig Vindaloo, en asiatisk buffé eller något annat gott så dras jag till det alldeles för ofta. När jag lagar mat själv hemma blir det oftast rätt hälsosamt och jag är bra på att äta gott om grönsaker till maten. Målet är att minska antalet tillfällen jag äter restaurangmat. Detta är nog det mål jag tror risken är störst att jag misslyckas med. Ett ytterligare mål är att ännu oftare försöka laga hälsosam mat när jag lagar den själv.

Träning
Det sista hälsomålet är kopplat till träning. Under de senaste åren har jag, på grund av skador, tränat väldigt lite och i stället fokusera på att promenera mycket (blir i regel 10-25k steg om dagen) samt enstaka gympass här och där. Men nu när jag givit kroppen tid att läka tror jag den är redo för lite mer träning. Målet är simpelt att träna mer än vad jag gjort de senaste åren utan att för den skull gå in så hårt och intensivt som jag alltid gjorde förr och som ledde till skador.

Större sammanfattande mål
Slutmålet om allt går i mål, det vill säga sömn, kost och träning är att jag i slutet av 2024 är i bättre form och mer hälsosam än vad jag varit under de senaste tio åren. Samt så klart att mina blodmarkörer kommer vara bättre hösten 2024 än vad de var hösten 2023. Blodmarkörerna är lätt att mäta, men bättre form och mer hälsosam desto svårare. Men i princip tänker jag mig mindre fett, mer muskler, bättre kondition, piggare och mer energi och följer jag allt jag skriver här vet jag att hälsan kommer vara bättre den med.

Det kan låta som ett orealistiskt mål men jag tänker så här, om jag siktar på bästa formen de senaste tio åren en bara når den bästa formen de senaste fem åren så är ju det en vinst det med? Jag tror dock att tio år är möjligt så länge jag inte kör för hårt och går sönder. Är typ skador som dragit ner mig historiskt och kan jag hålla mig borta från dom är allt möjligt.

Vad tycker du om mina hälsomål? Och vilka hälsomål har du själv satt upp för dig själv? Dela med dig genom att kommentera här!