Kategorier
Forskning Tips

Undvik livsinflation

Har du någonsin undrat varför vissa som tjänar mycket pengar ändå inte lyckas bygga upp en förmögenhet, medan andra med mer blygsamma löner gör det? För några år sedan läste jag en bok som presenterade fascinerande forskning om detta fenomen. En av de mest överraskande insikterna var att relativt få läkare (som tjänar mycket) och relativt många lärare (som tjänar lite) var dollarmiljonärer. Forskaren bakom dessa data presenterade en teori som jag valt att kalla livsinflation, och som förklarar varför det är så.

När den nyexaminerade läkaren kliver ut i arbetslivet möts hon av en värld där kollegorna kör nya, fina bilar. Hon köper också en dyr bil, men eftersom hon just börjat jobba lånefinansieras bilen. Hennes kollegor bor inte i små, trånga lägenheter i stadens billigare områden. Nej, de bor i stora villor i stadens mest exklusiva kvarter, vilket kräver stora lån för att finansiera.

Hennes kollegor bär dyra märkeskläder och byter mobiltelefon oftare än vad vissa byter underkläder. De åker på flera lyxiga utlandsresor varje år och äter sina luncher på fina restauranger. Intressen och hobbys måste kosta pengar – det är nästan viktigare än att faktiskt njuta av dem. Varje helg spenderar hon några tusenlappar på aktiviteter. För att hinna med allt anlitar hon städhjälp, trädgårdsmästare och poolskötare.

Pengarna räcker knappt till eftersom utgifterna ökar i samma takt som lönen ökar. Skulle hon få lite marginaler äts de snabbt upp av att då köps en ny ännu finare bil eller hon flyttar till ett större hus i ett finare läge. Lånen ökar, räntan äter upp mer och mer av lönen och ibland är det till och med lite för mycket månad kvar i slutet av lönen.

Medan läkaren kämpar med stigande utgifter, lever läraren i en annan verklighet. Han kör en tio år gammal bil och använder samma kavaj år efter år. Han flyttar från sin studentbostad till en liten tvåa i ett prisvärt område. Lunchen intas genom en medhavd matlåda som värms i en av mikrovågsugnarna i personalrummet. Läsning är populärt bland hans kollegor och ofta diskuteras den senaste boken de läser vilket medför att några timmar varje helg läggs på att läsa. Träning är viktigt tycker han, som tur var slipper han köpa ett dyrt gymkort eftersom han kan träna gratis i skolans gym.

Det händer att han eller någon av hans kollegor åker utomlands men det sker sällan fler än en gång per år och alltid med pengar de har sparat ihop och resealternativen och boendet ligger på en rimlig kostnad.

Så vad är livsinflation? Det är när dina levnadskostnader ökar i takt med din inkomst och dina vanor. Både läkaren och läraren kommer att uppleva livsinflation, men i olika takt och på olika nivåer. För läkaren sker det snabbt och med större kostnader, medan lärarens livsinflation är långsammare och mer hanterbar.

Livsinflation är inte nödvändigtvis negativt. Det vore tragiskt om dina ekonomiska förutsättningar inte förändrades från första jobbet fram till pensionen. Problemet uppstår när livsinflationen ökar lika snabbt eller snabbare än inkomsterna. När lånen ökar i samma takt som lönen är risken för ekonomiska bekymmer hög.

För att hålla din livsinflation på en hanterbar nivå, se till att ha goda marginaler mellan dina inkomster och utgifter. Varje gång du får en löneökning kan du till exempel dela upp den: lägg hälften på livsinflation och hälften på sparande. Om du får en löneökning på 1 000 kr, öka ditt månadssparande med 500 kr och din konsumtion med 500 kr.

Tack vare att min egen livsinflation varit lägre än min löneutveckling, har jag idag ett antal hundratusen på banken redo för mitt nästa bostadsköp och en redig börsportfölj. Trots att mer än halva året återstår har min portfölj under 2024 redan har stigit med mer än vad de flesta tjänar på ett år. Genom att begränsa min livsinflation tidigare, kan jag nu njuta av större ekonomisk frihet och möjligheten att köpa dyrare saker som bilar eller bostäder om jag skulle vilja.

Hur håller du din egen livsinflation på en lagom nivå?

Kategorier
Inspiration Tankar och funderingar Tips

De tre viktigaste anledningarna till att du ska spara och investera

Du har säkert hört att du bör spara och kanske även att du bör investera. Kanske har du haft turen att få med dig det från barnsben. Annars har du garanterat sett det under ditt vuxna liv då den typen av artiklar regelbundet dyker upp i media och om du har tur även i diskussioner med vänner och kollegor.

Men trots att nästan alla vet att det är viktigt att spara och investera är det många som inte gör det eller bara gör det i väldigt begränsad skala. ”Jag vet att jag borde spara men det är inte möjligt i min nuvarande situation” eller ”klart det vore bra att spara men man måste ju få leva också” är vanliga kommentarer. Här kommer jag att lyfta de tre, enligt mig, viktigaste anledningarna till att du bör spara och investera. Förhoppningsvis kan dessa bidra till att du kommer att försöka förbättra din ekonomiska situation.

Personligen är jag av åsikten att alla friska människor som jobbar heltid också har möjlighet att spara. Det handlar bara om vilka val och prioriteringar du gör i ditt liv. Skillnaden är hur mycket du har möjlighet att spara. Som jag tidigare nämnt i denna blogg kanske en person får kämpa för att spara 100 kr i månaden medan en annan lätt skulle kunna spara 5000 kr i månaden men väljer att bara spara 100 kr. Att spara är inte motsatsen till att ”leva”, tvärt om kommer att få kontroll över din ekonomi bidra till att du får förutsättningarna att leva ännu godare.

Den första av de tre anledningarna till att du skall spara och investera är trygghet. Denna är logisk. Alla behöver marginaler i livet för att hantera oväntade situationer. Här kan du tänka både i en mindre skala och i en större. Troligtvis förändras trygghetsbehovet under ditt liv. Trygghet handlar ofta om oväntade utgifter som kan variera i storlek beroende på bland annat din livssituation, hur du bor och hur du transporterar dig. En trasig tvättmaskin, en bil som går sönder, ett tak som börjar läcka, en mobil som åker i asfalten osv. Dessa oväntade utgifter kan handla om allt från någon tusenlapp till hundratusentals kronor.

Har du inga pengar sparade kan en mindre oväntad utgift sätta dig i problem. I värsta fall fastnar du i ett låneträsk där du tvingas låna till extremt hög ränta för att klara av situationen. Så även om du är helt emot sparande och investerande för att bli rik är det livsviktigt att du åtminstone har tillräckligt att spara för att klara av oväntade utgifter. Sedan hur mycket som krävs för det kommer säkert att se väldigt olika ut beroende på om du tex är en 20-årig student som bor i en studentkorridor eller om du är en 50-årig flerbarnsförälder som bor i en villa, har två bilar samt en sommarstuga.

Det finns dock en större nivå på trygghet beroende på vad du väljer att väga in i det och det är en trygghet för när betydligt värre saker än oväntade utgifter inträffar, när det går riktigt illa. Vad händer om du råkar ut för en olycka som gör att du aldrig med kan arbeta? Vad för ekonomiska resurser skulle då krävas för att du skulle känna tryggheten att kunna leva det liv du vill sett till de förutsättningar olyckan medfört? Skulle det räcka med de pengar du får från staten och eventuella försäkringar?

Den andra anledningen till att du skall spara och investera är frihet. Tänk att du har ett jobb för att du tycker att det är roligt, inte för att du måste? Vad skulle det göra för hur du upplever vardagen? Ditt välbefinnande? Hur roligt du har i livet? Friheten som skapas när arbetsgivaren är mer beroende av dig än vad du är av arbetsgivaren. Det kan också handla om friheten du får när du inte har något jobb alls, du kan leva på dina sparade pengar och dina investeringar.

Detta sista kan låta avlägset och främmande för många. Det kan kännas totalt orealistiskt att inte behöva arbeta men faktum är att det är möjligt. Det finns till flera exempel ekonomibloggare och publika investerare på Twitter som satte just detta som mål och efter att ha sparat och investerat aktivt i 10-30 år kunnat säga upp sig från sina jobb och leva på avkastningen.

Under frihet kommer också ”man måste ju få leva” in. Dina investeringar ger dig möjlighet, om du så önskar, att ”leva” betydligt mer än om du inte hade haft några pengar. Kanske har du ett eller fler hus i utlandet. Kanske är du på resande fot halva året eftersom bara jobbar i ett par månader eller inte alls. Kanske prövar du en ny restaurang varje helg. Kanske har du en samling av dyrare viner hemma.

När det kommer till ”man måste ju får leva” vill jag dock lägga in en liten personlig brasklapp. Att ”leva” behöver inte vara samma sak som att bränna massor av pengar och slösa. Tvärt om är många av de roligaste och bästa sakerna oerhört billiga. Till exempel skall jag i helgen ut till en stuga på landet med några barndomsvänner. Vi kommer äta och dricka gott och ha superkul men det kommer knappast kosta mer än ett par hundralappar per person. För någon dag sedan gick jag på en långpromenad i naturen. Jag njöt av livet hela tiden. Det var härlig sol, det var vacker miljö. Jag träffade på getter och hästar och podden jag hade i mina öron var helt gratis att lyssna på.

Den sista anledningen till att du skall spara och investera är möjligheten att hjälpa andra. I media och av personer på vänsterkanten får rika personer ofta mycket skit. Det är fel att de är rika och det är fult att vara rik. De bör skattas högre och enligt vissa bör möjligheten att bli rik helt tas bort. Som inom alla grupper av samhället så finns de bra människor och mindre bra människor. Rika är ingen skillnad, det finns fantastiska rika människor och de finns mindre bra rika människor och allt där i mellan. Du väljer själv vilken typ av rik människa du vill bli.

Två förebilder är Bill Gates och Warren Buffett, bägge med miljarder dollar i tillgångar. Warren Buffett till exempel har donerat omkring 521 miljarder kronor till välgörenhet sedan 2006. Den summan är större än vad hans totala förmögenhet uppgick till 2006. Bill Gates har donerat ungefär samma summa sedan han började donera pengar 1994, pengar som gått till bland annat kamperna mot aids, tuberkulos, malaria och polio samt för att ge folk rent vatten i delar av världen där det är en bristvara.

Nu kan exemplen med Gates och Buffett få det att låta som att det krävs enorma summor för att hjälpa andra, men så är det naturligtvis inte du behöver inte vara den som hittar botemedlet mot cancer. Det går att hjälpa andra med betydligt mindre resurser. Ta till exempel Fanny och Sandra i Filipstad till exempel, de har startat upp Julhjälpen där de hjälper ekonomiskt utsatta familjer att få julmat och julklappar till barnen.

Att hjälpa andra kan också ske på en mer personlig nivå. Kan du hjälpa din mamma om hon inte klarar sig på sin låga pension? Något oväntat inträffar i din bästa väns liv och han hamnar i ekonomiska bekymmer, har du möjlighet att hjälpa honom? Din brorsdotter skall flytta hemifrån men har inte stått i bostadskö i årtionden samtidigt som bostadsrätter kostar många miljoner, har du möjlighet att hjälpa henne?

Dessa tre orsaker, trygghet, frihet och möjlighet att hjälpa andra anser jag vara de tre viktigaste orsakerna till att du bör spara och investera. Vad tycker du själv? Delar du min åsikt? Är det något du tycker jag har fel om? Vilka är dina främsta skäl till att spara och investera? Dela med dig genom att kommentera på detta inlägg!

Kategorier
Från min gamla blogg Tips

Lyssnar du på fel personer?

Tänk att du står inför ett stort beslut i ditt liv. Som att starta ett företag, förändra din livsstil, eller jobba hårt för att nå en dröm. Men runtomkring finns röster som fyller dig med tvivel. Känner du igen situationen?

Ofta när du får en idé och brinner för något finns det personer som är negativa till detta. Dessa människor säger saker som ”det går inte”, ”det är omöjligt”, ”du slösar bara bort din tid”. Många lyssnar på dessa röster. Det är lätt att ta åt sig när allt du hör är att det inte går, särskilt om dessa röster kommer från människor nära dig som släktingar, vänner och kollegor. Du börjar tänka i negativa banor, det var kanske inte en så bra idé i alla fall?

Har detta någonsin hänt dig eller någon du känner? Du kanske hade en idé för många år sedan, något som du brann för? För att sedan, påverkad av din omgivning lägga ner den helt innan du ens hunnit starta?

Har du tänkt på att dessa personer sällan själva har lyckats med något större? Att nå deras drömmar? Tvärt om är de ofta personer som känner sig lite halvmisslyckade i sina egna liv och som blir avundsjuka när de ser någon annan lyckas. Dessa personer kommer alltid att vara negativa och försöka tysta dina idéer och din kreativitet. För om ingen annan lyckas är de ju inte själva misslyckade?

Varför lyssna på de råd som en bitter och avundsjuk person ger? Om du vill bolla dina tankar, idéer och drömmar med någon varför då inte göra det med andra kreativa människor? Människor med egna drömmar och mål. Människor som har nått dessa eller som jobbar stenhårt för att nå dit.

Jag har tappat räkningen över hur många gånger jag hört människor säga att det är omöjligt att bli rik. Undantagen är så klart om du vinner på lotto, blir fotbollsstjärna eller föds rik. Enda sättet att bli rik är enligt dem att ha tur. Gång på gång har jag hört folk säga börsen handlar bara om tur, så jag bör absolut inte investera på börsen då kommer jag nästan garanterat förlora allt.

Det dessa har gemensamt är att de inte är rika. Tvärt om har nog flera, oavsett om de tjänar bra eller dåligt, regelbundet för mycket månad kvar i slutet på lönen. Varför ska jag lyssna på deras råd om att bli rik, när de uppenbarligen inte har kunskap inom detta område?

Vems råd tror du är mest relevant om du vill bli rik, en person som är fattig som en kyrkråtta och avskyr rika personer eller den äldre mångmiljonären som genom årtionden byggt upp en stor förmögenhet? Om du vill lyckas, lyssna på de som har lyckats, framför allt inom det område där du själv vill lyckas. Lyssna inte på de som aldrig kommer att lyckas.

Lyssnar du på fel personer?

Detta inlägg publicerades ursprungligen i min gamla blogg i slutet av 2008. Texten har redigerats och uppdaterats språkligt sedan ursprungsinlägget.

Kategorier
Fakta Tankar och funderingar

Är du fattig eller rik?

Var går gränsen för att vara fattig eller rik? Många pratar om att vara rik eller fattig, men hur vet du om du verkligen är det? När jag talar om rik här menar jag rent ekonomiskt, pengar. Du kan så klart vara rik på andra sätt även om du inte har gott om pengar.

Väljer du att titta på en större skala skulle ju även en relativt fattig person i Sverige vara rik jämfört med de flesta personer som bor i ett extremt fattigt land. Men vad spelar det för roll om du skulle vara den rikaste personen i ett land om du aldrig någonsin kommer att besöka det landet? Utöver det så handlar det ju även om hur du upplever saker. Det är ju en sak att uppleva sig själv som fattig och en annan att verkligen vara det. Men spelar det någon roll? Upplever du dig själv som rik så är du rik? Upplever du dig själv som fattig är du fattig? Eller?

Olika människor har olika definitioner av fattig och rik. För vissa är du rik om du är miljonär, för andra är du rik om du är dollarmiljonär och för några är du rik när du är miljardär. Likaså, åt det andra hållet, finns det olika gränser. Kanske ser du något som tjänar under medellönen i Sverige som fattig, kanske ser du någon som är arbetslös som fattig eller kanske ser du det hela ur ett större perspektiv och anser att alla i Sverige har det så bra att du, för att hitta någon som är fattig, behöver söka dig till ett betydligt fattigare land.

En sak vi kan göra är att jämföra dig med andra som är jämngamla med dig och bor i samma land som dig. Titta på hur mycket kapital de har och sedan jämföra dig själv med dessa siffror. På så vis vet du ju åtminstone om du är rikare eller fattigare än den stora massan. Avanza har delat med sig av hur stora deras 1,8 miljoner kunders tillgångar uppgår till hos dom sorterat på ålder. Så här ser det ut:

18 år – medel: 41 069 kr | median: 6 683 kr
20 år – medel: 49 321 kr | median: 7 548 kr
25 år – medel: 80 745 kr | median: 15 288 kr
30 år – medel: 127 766 kr | median: 28 261 kr
35 år – medel: 218 981 kr | median: 42 917 kr
40 år – medel: 328 464 kr | median: 57 765 kr
45 år – medel: 416 079 kr | median: 61 692 kr
50 år – medel: 571 111 kr | median: 59 429 kr
55 år – medel: 491 483 kr | median: 59 116 kr
60 år – medel: 589 026 kr | median: 71 665 kr
65 år – medel: 782 514 kr | median: 96 765 kr
70 år – medel: 786 991 kr | median: 112 368 kr
75 år – medel: 978 395 kr | median: 130 972 kr
80 år – medel: 1 514 893 kr | median: 166 340 kr

Det går att dra en hel del slutsatser från detta. En av dessa är den stora skillnaden mellan medelvärde och median. Det är helt enkelt som så att vissa människor har ett drastiskt större sparande och därmed också kapital än andra. Jag har inte med det här i inlägget men tittar du på länken jag postade så delar Avanza även med sig av hur mycket folk sparar. Enligt Avanza så har till exempel den 30-årige medel-Avanzianen ett månadssparande som ligger 88% högre än median-Avanzianen. Dessa människor som sparar mycket mer bygger också upp ett mycket större kapital och drar upp medelvärdet jämfört med medianvärdet.

Svårare att förklara är tappet 55-åringar har i kapital jämfört med 50 och 60-åringar. Tittar man på en mer detaljerad skala än vad jag presenterar här så ser man att fallet redan startar drastiskt mellan 50 och 51. Åt andra hållet är hoppet uppåt stort mellan 55 och 56 år. Själv har jag ingen idé vad detta kan bero på. Är det bara en slump? Eller finns det en rimlig förklaring? Har du någon idé vad det kan bero på så dela med dig genom att kommentera!

En annan slutsats vi kan dra är att ränta på ränta fungerar. Nu vet vi inte hur personerna har investerat pengarna men då siffrorna kommer från Avanza är det rimligt att anta att det mesta ligger i aktier och/eller fonder. Skulle 80-åringarna i medel ha sparat 3000 kr i månaden sedan de var 18 år (i verkligheten ligger snittet snarare på 2000 kr i månaden) så skulle de haft 186 000 kr i medel men i stället har de 1 514 893 kr i medel.

Sedan tror jag inte att 80-åringarna alltid nått den snittavkastning som krävs för den utvecklingen. Mer rimligt är att några av dom sparat betydligt mer än snittet och därmed fått en mycket större utveckling på sin ränta vilket drar upp slutsnittet i kapital när de som sparat mer kapital börjar dra iväg mot slutet.

Kan vi då dra slutsatsen att om du är 30 år och har ett kapital som överskriver 28 261 kr så är du rikare än mediansvensken? Annars är du fattig? Riktigt så enkelt är det inte. Det finns två problem med dessa siffror. Det ena är ett positivt problem, det andra ett negativt. Låt oss börja med det positiva. Troligtvis har inte människor alla sina tillgångar på Avanza. Du kanske har ett sparkonto med nån månadslön som backup om något oväntat skulle inträffa. Du kanske har ett lönekonto med 15 000 kr kvar på lönen. Du kanske äger din bostad vars värde uppgår till mer än lånen osv. Det vill säga det är rimligt att många av de 1,8 miljoner människor som är med i Avanzas data har fler tillgångar än de som är mer här.

Men vi har också ett kanske allvarligare problem åt andra hållet. De som inte finnas med i denna statistik. Det finns betydligt fler personer som är 18 år eller äldre i Sverige än 1,8 miljoner. Nu har så klart ett antal av dessa sitt sparande på andra ställen än hos Avanza. De kanske köper sina aktier och fonder hos Nordnet, någon av storbankerna eller liknande. Men du har också ett stort antal svenskar som inte har något sparande alls.

Enligt länsförsäkringar hade 21% av svenskarna inget sparande alls år 2014 och det verkar inte ha blivit bättre sedan dess för enligt ett pressmeddelande från statliga SBAB i november förra året så klarar mer än var femte person inte en oförutsedd utgift.

Så baserat på att över en femtedel av svenskarna i princip helt saknar marginaler så tänker jag att för att du ska vara fattig i Sverige räcker det inte med att du saknar marginaler; du måste i princip vara skuldsatt och regelbundet gå back. Ingen rolig situation att vara i, men som förhoppningsvis får en att inse att man behöver göra drastiska förändringar i sitt liv vilket kan bli starten till en bättre ekonomisk framtid även om det kan ta tid.

Detta betyder också att det krävs relativt lite pengar för att vara rikare än de flesta andra svenskar. Är du 20 år gammal och ditt kapital uppgår till 100 000 kr så är du troligtvis rikare än nästan alla andra 20-åringar i vårt land.

En klassisk siffra som ofta nämns är en miljon kronor. Men som jag skrivit om tidigare så är inte en miljon vad det varit. När jag skrev om det för ett och ett halvt år sedan så konstaterade jag att en miljon i dag bara motsvarar 2,3 årslöner före skatt sett medellönen i Sverige. Inte direkt pengar som får en att gå in till chefen och säga upp sig.

Jag konstaterade att bilden av en miljon som ett enormt belopp troligtvis är något som är ett arv från tidigare generationer. Gick du tillbaka 100 år i tiden från det inlägget så motsvarade en miljon kronor 28,5 miljoner kronor i dag och hoppade du fram till 1962 när många av våra föräldrar eller deras föräldrar var unga beroende på din egen ålder var unga så motsvarade en miljon fortfarande ungefär tolv miljoner kronor i dagens värde.

Missförstå mig rätt, en miljon kronor är fortfarande mycket pengar för de flesta men det räcker inte ens till en etta i storstäderna så jag skulle personligen inte kalla någon med en miljon för rik. Även om denna uppenbarligen är betydligt rikare än de flesta andra i Sverige.

Baserat på dessa siffror så kanske 10 miljoner är den nya miljonen? Där folk verkligen skiljer sig från mängden, har frihet och möjligheter på en nivå som de flesta saknar?

Vad anser du själv vara rikt när det kommer till pengar?

Kategorier
Tankar och funderingar

Vad är pengar om du inte har hälsan?

Pengar är viktigt, det ger oss frihet, det skapar trygghet, det ger oss möjlighet att hjälpa andra och det kan vara en väg för att nå många av våra drömmar. Men något som är ännu viktigare är din hälsa. Jag har tidigare berättat om mina mål för 2024 när det gäller så väl bloggen som mitt sparande och investerande samt eventuella fastighetsaffärer. Här tänkte jag berätta om mina hälsomål.

Jag tror att de flesta av oss hellre är förskyllda i en lyxvilla vi äger än under en bro där vi som uteliggare söker skydd mot vädret. Men börjar vi tala om allvarligare saker, sjukdomar som kan ha en dödlig utgång eller förstöra din hälsa så att du i framtiden knappt lyckas ta dig upp ur sängen utan hjälp från andra, då tror jag de flesta av oss hade bytt alla pengar vi har i utbyte mot att vara frisk och stark.

Om du är frisk, stark och lever hälsosamt ökar chansen att du får leva ett långt liv där du orkar vara aktiv betydligt längre upp i åldern än vad många andra gör. Som en ren bonus innebär dessutom ett långt och friskt liv mer tid för ränta på ränta att verka på dina investeringar. Har du någonsin själv funderat över hur din hälsa påverkar din livskvalitet?

Jag har alltid satt upp olika former av spara/investerarmål eller åtminstone drömmar. Men större delen av mitt liv har jag inte haft något liknande kring hälsa. Hälsa var helt enkelt inget jag reflekterade över. Ju äldre jag blivit desto mer intresserad av hälsa har jag blivit, särskilt under de senaste två åren har det tagit fart på riktigt. Äldre är så klart en definitionsfråga, jag har förhoppningsvis med lite marginal mer än halva livet kvar. Men jag är betydligt äldre än när jag för många år sedan började spara en bit av studiemedlet varje månad. De senaste två åren har jag tagit mig igenom ett stort antal böcker och jag har lyssnat på många poddar med forskare inom området.

Blodmarkörer
En sak som mitt hälsointresse fick upp mina ögon för är att mäta hur läget i min kropp är just nu. Om jag inte gör det, hur kan jag då veta vad som eventuellt är fel och som jag skulle behöva förbättra? Och om jag inte mäter hur ska jag då veta om jag gör rätt saker och att de saker jag gör faktiskt fungerar? För att ta reda på detta så tog jag hösten 2022 och lämnade blodprov som skickades till ett labratorium. Labbet använde sedan detta blodprov för att ta fram värdet för 35 olika markörer.

Varje markör är ett värde som är viktigt för hälsan. De omfattar saker som inflammation, blodsocker, kolesterol, värden för lever och njurar, olika typer av vitaminer och mineraler och mycket mer. Genom att du blir medveten om att du ligger dåligt till på en eller flera markörer så kan du också göra något åt det.

Efter att ha tagit dessa test hösten 2022 så gjorde jag på nytt samma sak ett år senare, hösten 2023. Här kan du se exempel på hur tre av mina värden hade förändrats under året. Den första är mitt långtidsblodsocker. Det var inom gränsen för vad som är ett okej värde men definitivt högre än vad jag hade förväntat mig och högre än vad jag kunde vara bekväm med.

Som du kan se så lyckades jag få ner mitt långtidsblodsocker ordentligt under det år som gick mellan den första och den andra mätningen.

Nästa värde är Vitamin B12 vilket behövs för bildningen av röda blodkroppar och för att vårt nervsystem skall fungera optimalt. Hösten 2022 låg jag alldeles på gränsen till att ha ett underskott.

På grund av resultatet 2022 började jag dagligen ta en tablett med B12-kosttillskott och som du kan se har det givit resultat. Vid mätningen i höstas låg värdet på en bra nivå.

Det är motiverande och inspirerande att se data om sig själv på det här sättet och det får en onekligen att vilja bli bättre på alla fronter. Bara för att du ligger inom det gröna referensintervallet så behöver det inte betyda att värdena är optimala. Jag strävar efter att få ytterligare förbättring av flera värden när jag mäter mig igen hösten 2024.

Ett exempel på detta är inflammation, så här ser den ut för mig:

Sett till bilden så ser det ju helt okej ut. Men läser man på mer (du får massor av information för varje blodmarkör när du får ditt testresultat) lär du dig att redan när du passar 3 på skalan i grafen så ökar din risk för framtida insjuknande i hjärt- och kärlsjukdom. Dessutom motsvarar större delen av resten av den gröna ytan inte låg risk utan att du har normal risk för hjärt- och kärlsjukdom. För att komma ner på låg framtida risk ska du ha ett värde på under 1. Så bara för att jag är grön på inflation så betyder det inte att det inte finns mycket utrymme kvar för förbättring.

Sömn
Nästa hälsopunkt är sömn. Jag har hela mitt liv sovit bra men jag har varit en kvälls/nattmänniska. Men sover alltså gott och vaknar utvilad så länge jag är ledig. Men tyvärr funkar det sämre med arbetslivet som inte är anpassat för det.  Sömn är extremt viktigt för hälsan så jag har försökt ändra mina sömnvanor och somna tidigare det senaste året.

Genom att lyssna på vad sömnforskningen säger, och genomfört ett antal förändringar baserat på den, så har jag under det senaste året lyckats bli trött tidigare på kvällen. Detta har logiskt nog medfört att jag somnar tidigare. Problemet är att när jag somnar tidigare sover jag mycket kortare tid. Jag känner mig inte riktigt utvilad när jag vaknar.

Som en del av att mäta mina värden har jag skaffat en klocka som bland annat mäter min sömn. I natt sov jag till exempel 6 timmar och 10 min. Det spelar ingen roll om jag jobbar eller har semester, när jag somnar tidigare så sover jag mycket kortare och jag känner mig inte riktigt utvilad när jag vaknar. För att visa på skillnaden, jag var nyligen uppe till kl 02, då sov jag 7 timmar och 47 minuter.

Min sömnmätare skapar en poäng varje dag i skalan 1-100. Den poängen baseras på saker som hur länge du sovit, vilken puls du haft när du sovit, hur mycket tid som spenderats i djupsömn, rem-sömn osv. Tittar jag på de senaste månaderna så ligger mitt snitt på 80. Jag brukar i regel få rätt bra på alla de olika delarna som poängen baseras på utom just tid sovande.

Mitt mål för sömn för 2024 är att jag mot slutet av året, genom att fortsätta lyssna på och följa sömnforskningen, nå veckor där snittpoängen hamnar på runt 90. Förhoppningsvis kommer det att göra att jag börjar känna mig utvilad igen. Sedan på ännu längre sikt vill jag så klart få upp min poäng till nära 100.

Kost
Nästa hälsomål är kopplat till kost. Min akilleshäl är restaurangmat. Jag äter det betydligt oftare än vad som är bra för varken midjemått eller plånbok. Vare sig det handlar om en kryddig Vindaloo, en asiatisk buffé eller något annat gott så dras jag till det alldeles för ofta. När jag lagar mat själv hemma blir det oftast rätt hälsosamt och jag är bra på att äta gott om grönsaker till maten. Målet är att minska antalet tillfällen jag äter restaurangmat. Detta är nog det mål jag tror risken är störst att jag misslyckas med. Ett ytterligare mål är att ännu oftare försöka laga hälsosam mat när jag lagar den själv.

Träning
Det sista hälsomålet är kopplat till träning. Under de senaste åren har jag, på grund av skador, tränat väldigt lite och i stället fokusera på att promenera mycket (blir i regel 10-25k steg om dagen) samt enstaka gympass här och där. Men nu när jag givit kroppen tid att läka tror jag den är redo för lite mer träning. Målet är simpelt att träna mer än vad jag gjort de senaste åren utan att för den skull gå in så hårt och intensivt som jag alltid gjorde förr och som ledde till skador.

Större sammanfattande mål
Slutmålet om allt går i mål, det vill säga sömn, kost och träning är att jag i slutet av 2024 är i bättre form och mer hälsosam än vad jag varit under de senaste tio åren. Samt så klart att mina blodmarkörer kommer vara bättre hösten 2024 än vad de var hösten 2023. Blodmarkörerna är lätt att mäta, men bättre form och mer hälsosam desto svårare. Men i princip tänker jag mig mindre fett, mer muskler, bättre kondition, piggare och mer energi och följer jag allt jag skriver här vet jag att hälsan kommer vara bättre den med.

Det kan låta som ett orealistiskt mål men jag tänker så här, om jag siktar på bästa formen de senaste tio åren en bara når den bästa formen de senaste fem åren så är ju det en vinst det med? Jag tror dock att tio år är möjligt så länge jag inte kör för hårt och går sönder. Är typ skador som dragit ner mig historiskt och kan jag hålla mig borta från dom är allt möjligt.

Vad tycker du om mina hälsomål? Och vilka hälsomål har du själv satt upp för dig själv? Dela med dig genom att kommentera här!