Kategorier
Tankar och funderingar

Hjälpa folk att få det bättre eller straffa de som har det bra?

Om det konstaterades att övervikt och ohälsa var ett problem bland barn men att det samtidigt finns barn som genom god kost och motion har en utmärkt hälsa, vilken skulle din reaktion vara på det?

Skulle det vara att för att få det mer jämlikt måste nu barnen som har utmärkt hälsa börja äta snabbmat oftare, få en större godispåse på lördagarna samt begränsa deras möjligheter till motion? Kanske ska vi tvinga i dom en cigarett eller två med?

Eller skulle det vara att försöka hitta vägar för att få de barn som lever ohälsosamt att äta lite nyttigare och röra på sig mera? För att på så vis höja deras välmående och förhoppningsvis bidra till ett längre och hälsosammare liv även för dessa barn?

Frågan ovan kan tyckas dum och lite märklig, ingen vill väl tvinga hälsosamma barn att bli mer ohälsosamma? Och jag tror att få föräldrar vill se sina barn röka samt vara svaga och orkeslösa på grund av bristen på motion?

Om så är fallet borde inte samma lösning gälla för de flesta problem? Vi vill uppmuntra folk som gör rätt och försöka få de som gör saker som är mindre bra för deras framtid att ändra sitt beteende?

I dag gjorde Ulla Andersson, riksdagsledamot och ekonomiskpolitisk talesperson för Vänsterpartiet just det motsatta. På Twitter gick hon ut och kritiserade de människor som använder sparformen ISK för att spara för en tryggare framtid och la till det hånfulla citatet
Snacka om att de har skatterabatt på det och då på bekostnad av alla andra i det här landet.

Om vi bryr oss om andra människor och vill andra väl borde vi väl stötta, lära och försöka uppmuntra de som i dag inte sparar till att börja göra det? På samma sätt som problemet inte är de hälsosamma barnen så är inte problemet här de som försöker ta ansvar för sin framtid, stå på egna ben samt kunna få lite guldkant på pensionen i stället för att riskera att behöva jobba tills de är 80 år.

Problemen är att det finns barn som lever ohälsosamt och att det finns vuxna som har för mycket månad kvar i slutet på lönen. För att minska den senare gruppen måste vi hjälpa folk, lära dom hur de sparar och vikten av att spara. Hjälpa dom att se över sina utgifter, sin konsumtion, vad de lånar till och så vidare.

Faktum är att ju mindre du tjänar desto viktigare är det att du sparar och desto större effekt kommer det att få på din framtid. Det är inte rika riksdagsledamöter med löner som vi vanliga dödliga bara kan drömma om som kommer att behöva oroa sig för sin pension. Det är för oss vanliga knegare som jobbat hela livet med en lön under medellönen i Sverige som ett sparande kan göra drastisk skillnad.

Och bara så att Ulla vet, jag tillhör dom där som har pengar i en ISK. Min portfölj är troligtvis Sveriges sämsta portfölj 2021, jag är ner massor! Och trots att jag alltså förlorat stora belopp så måste jag betala skatt på portföljen! Att jag måste betala skatt för att förlora pengar, på vilket sett sker det till bekostnad på andra?

Kategorier
Tankar och funderingar

Hur uppmuntrar staten till sparande?

Jag tror att de flesta delar min åsikt om att ett sunt privatekonomiskt beteende omfattar att du är försiktig med lån samt att du har ett sparade. Sparandet kan gå till flera olika saker, allt från till nästa semester, till buffert för oväntade utgifter samt på längre sikt till att kompensera för låga pensioner så att du har möjlighet till lite guldkant på tillvaron även efter att du har slutat arbeta.

Lån i sig är inte av ondo, men du bör inte låna till saker du inte har råd med eller ta lån där du riskerar att hamnar i trångmål om räntan stiger med ett par procentenheter. Särskilt konsumtionslån bör du vara försiktig med. Vi har dessutom i relativ närtid, under den senaste finanskrisen, sett vilka problem hög skuldsättning kan medföra. En av grundorsakerna till krisen var att människor hade lånat till bostäder de inte hade råd med och följderna av krisen kom att påverka länder så väl som privatpersoner och företag under flera års tid.

Baserat på detta så väl som att många riskerar att få en person som inte räcker till är det rimligt att om staten skall försöka påverka människor ekonomiskt så ska den försöker uppmuntra folk att spara och att vara försiktiga med lån. Är detta vår svenska stat och politiker gör? Nej konstigt nog väljer dom att göra precis tvärt om?

I dag tar staten ut skatt på sparande, en skatt de dessutom höjt på senare år samtidigt som de ger bidrag till de som lånar i form av ränteavdrag. Är det bara i mitt huvud det inte känns rimligt? Särskilt som vi dagligen kan läsa nya artiklar i media om hur tufft det är för många pensionärer och att vi behöver spara om vi vill få oss en dräglig standard på ålderns höst? Vore det då inte lämpligare för staten att reducera skatten på sparande och minska eller till och med avskaffa de ränteavdrag du får när du lånar?

Faktum är ju att den som sparar först har betalt skatt på sin lön, sedan får den betala ytterligare skatt på den delen av lönen personen väljer att spara för att sedan, när personen använder sig av de sparade pengarna för konsumtion, kanske för att få en drägligare standard på ålderns höst beskattas på pengarna en tredje gång när personen använder dom. Är det rimligt om vi vill uppmuntra till sparande?

En sänkt skatt på sparande skulle kunna medföra att fler sparade och att folk sparade mera. Detta i sin tur får dubbelt effekt eftersom anledningen till att många företag börsnoteras är att få in kapital för att kunna växa och göra investeringar och det är ju vi som sparar som köper aktier och bidrar till dessa företags möjligheter att verka på börsen. Företag som växer och gör investeringar medför nya jobb och nya skatteintäkter.

På kort sikt är det möjligt att ett ökat sparande och att folk är mer restriktiva med konsumtionslån skulle ha en negativ effekt på samhällsekonomin, men jag är övertygad om att det på längre sikt skulle ha en positiv och sund effekt på så väl samhällsekonomi som privatekonomi och ge oss en rikare ålderdom med en högre levnadsstandard.

Kategorier
Tankar och funderingar Tips

När du behöver mer pengar än vad pensionssystemet ger dig

En gång i tiden var pension när du fyller 65-år något som alla tog för givet och som många såg fram emot. Äntligen kunde du få koppla av och leva hyggligt gott efter alla år av slit. Så ser det inte riktigt ut i dag utan allt fler förväntas jobba längre. Enligt en rapport som kom tidigare i år så är sex av tio av de som är under 35 år inställda på att jobba längre än till 65.

Enligt pensionsexperten som intervjuas i artikeln kommer du som är 30 år i dag att bara få ut drygt 50% av din slutlön i pension om du går i pension vid 65 år. Hur god pension skulle du få om du bara fick halva din nuvarande lön? Täcker det alla kostnader och allt du tänkt göra på ålderns höst?

I stället får någon som är 30 år i dag ställa in sig på att behöva jobba tills att de är 70 år. Av de som deltog i undersökningen så anser 74% att 70% av slutlönen vore en rimlig pension. Men det är en högre nivå än vad pensionssystemet kommer att ge även med höjd pensionsålder.

Många uppger att de behöver en pension på minst 20 000 kr i månaden för att klara sig, men för att få en pension på 20 000 kr i månaden krävs en lön som ligger högt över medianlönen i Sverige i dag och av de som tjänar 33 000 kr eller mindre så kommer uppåt 70% att få en pension som är lägre än vad de uppger att de behöver för att klara sig.

Att behöva jobba längre än till 65 år är kanske inte jättekul, särskilt inte om du inte älskar ditt jobb eller om du har ett väldigt slitsamt jobb, men tänk att du trots detta behöver mer pengar för att klara dig än vad systemet ger? Vad gör du då?

Naturligtvis är att sitta stilla i båten alltid ett alternativ, chansa och hoppas på att någon annat löser problemet åt dig. Plötsligt får staten för sig att drastiskt höja våra pensioner eller kanske trillar äntligen den där storvinsten på lotto in!

Men mer realistiskt när vi är missnöjda över vår situation, oavsett vad det handlar om här i livet, så händer det sällan något om vi bara lutar oss tillbaka och hoppas att någon annan skall lösa våra problem. Det är först när vi själva tar ansvar för situationen och aktivt försöker förändra den som vi faktiskt ser resultat. Det samma gäller när det kommer till pensionen.

Säg att du faktiskt vill gå vi pension vid 65, du har inget intresse av att jobba till 70. Du räknar sedan med att leva tills du blir 85 år. Säg att du skulle behöva 10 000 kr i månaden för att kompensera för att du inte jobbar till 70 och att pensionssystemet även om du jobbar till 70 ger mindre pengar än vad majoriteten anser sig behöva för att klara vardagen. 10 000 kr i månaden under 20 års tid blir 2 400 000 kr, pengar som du själv behöver spara ihop.

Låt oss säga att du efter gymnasiet pluggade vidare och sedan börjar jobba när du är 25 år gammal. Du jobbar alltså i 40 års tid innan du går i pension vid 65. Med lite enkel matte får vi fram att du behöver spara 5 000 kr i månaden under hela ditt yrkesliv för att komma upp i 2,4 miljoner kronor. Gör du det? Dessutom skulle jag gissa på att majoriteten av er som läser den här texten är betydligt äldre än 25 år. Säg att du i stället är 35 år, då behöver du spara 6 667 kr i månaden för att nå 2,4 miljoner kr tills du fyller 60 år. Om du är 45 år så blir motsvarande summa 10 000 kr i månaden!

Det finns säker vissa av er som läser den här texten och tänker det är chill jag sparar redan massor av tusenlappar i månaden, det är grymt men då är nog inte heller pension något du behöver oroa dig allt för mycket för, skönt va? Men för alla andra, alla där att spara 5 000 kr eller ännu värre 10 000 kr i månaden känns som en total omöjlighet, vad kan du göra då?

Nycken till problemet ovan är att vi bara haft pengarna liggandes på hög i exemplet ovan vi har inte fått någon form av ränta eller investerat dom. Det vore i de flesta fall extremt korkat att ha en framtida pension du behöver först om 40 år liggandes i madrassen. Tittar du i stället på bankkonton så ger dessa i dag knappt någon ränta alls, pengarna måste investeras!

Vid en avkastning på 6% om året så skulle 1250 kr i månaden i 40 år ta dig till mer än 2,4 miljoner kronor. Vid 8% så skulle det räcka med 750 kr i månaden och då dessutom ta dig lite extra, fram till 2,5 miljoner och vid 10% avkastning skulle 450 kr i månaden ta dig ända till 2,6 miljoner!

För dig som är 35 år skulle det betyda att vid 8% avkastning så i stället för 6 667 kr i månaden så skulle det räcka med 1 700 kr för att nå nästan 2,5 miljoner och för 45-åringen så i stället för 10 000 kr så skulle det räcka med 4 000 kr i månaden för att nå nästan 2,4 miljoner kronor. Visst börjar det att kännas lite med görbart och möjligt nu?

Hur investerar du då? Särskild du som känner att du inte kan något om detta och är rädd att för att göra dåliga investeringar. Att skriva en hel nybörjarguide till investerande skulle göra det här till en bok i längd snarare än ett blogginlägg eller artikel så det är inget jag kommer att gå igenom här. Men webben är full av resurser för dig som vill lära dig mera, bara att ge dig ut på din favoritsökmotor och leta, även den här bloggen innehåller nog en hel del intressant för dig. Men ett snabbt grundtips kommer här:
Vet du inte vad du skall investera i så investera i ett par stycken fonder med låg avgift. En svensk indexfond kan till exempel vara en utmärkt start, sedan kan du om du vill komplettera den med mer specifika fonder, kanske en småbolagsfond, en teknikfond och så vidare.

Dela gärna med dig om dina egna tankar om pensionen i kommentarsfältet nedan. Tror du att du kommer att få tillräckligt i pension för att leva så som du skulle önska under ålderns höst? Om inte vad gör du för att ändra på det?

Kategorier
Tips

Tecknar du försäkringar i onödan?

En sak som många lägger en hel del pengar på under en livstid är försäkringar. Försäkringar är i många fall något bra och viktigt som du bör ha i ditt liv och använda dig av, men det finns undantag.

Både när jag pluggade juridik och nationalekonomi så lyfte föreläsarna vissa problem med försäkringar. Till att börja med så presenterade dom forskning som visade att om du har en försäkring så är risken större att saken går sönder än om du inte har det. Detta kallas för moral hazard vilket innebär att när en individ inte längre drabbas fullt ut av de negativa konsekvenserna av sitt eget handlade så får många en tendens att behandla saken mindre försiktigt än annars.

Detta betyder att om två personer köper likadana mobiler och den ena tecknar en försäkring för sin mobil och den andre inte gör det så är det rent statistiskt större risk att den första personens mobil går sönder än att den andres gör det. Detta betyder naturligtvis inte att du inte skall teckna försäkringar, tvärt om är detta troligtvis ett större problem för försäkringsbolagen än för dig. När något lite dyrare väl går sönder vill du ofta ha en försäkring, men du bör kanske fundera över hur rädd du är om dina ägodelar?

Det större problemet för oss som privatpersoner som professorerna lyfte var att många tecknar mer eller mindre onödiga försäkringar. Vad som menas med en onödig försäkring är en försäkring som i princip bara täcker sådant som du redan har rätt till enligt lagen med i bästa fall kanske något litet extra. Har du tänkt på att ofta när du köper en lite dyrare produkt så erbjuder dom dig att köpa till en extra försäkring? Det är inte ovanligt att den försäkringen gäller i 2-3 år från köp.

I Sverige har vi en lag som heter konsumentköplagen som reglerar dina rättigheter som konsument. Bland annat så finns det i denna lag något som heter reklamation (§23) som säger att om ett fel uppstår på din vara som inte beror på misskötsel så kan du i upp till tre år efter att du fått varan reklamera den. När du reklamerar en trasig vara så brukar butiken få välja mellan att laga den, ge dig en ny vara eller ge dig pengarna tillbaka.

Detta är något jag själv använde mig av så sent som för ett par månader sedan. Jag hade köpt ett rätt dyrt headset, det kostade över 3000 kr normalt, jag hade dock passat på att köpa det på en rea när det gick för halva priset. Med köpet så ingick tolv månaders garanti men jag hade även möjlighet att teckna en försäkring på det hela och få tre års garanti genom den. Jag valde att inte teckna försäkringen och så klart händer det, 13 månader efter köp lossnar ena ”örat” på headsetet!

Jag gick till butiken med det trasiga headsetet. Dom hade en supportavdelning i butiken men personen där sa direkt när han kollade på mitt headset och kvittot att tyvärr så har garantitiden gått ut så dom kan inte hjälpa mig. Här hade nog historien slutat för många som inte har koll på lagen eller känner till sina rättigheter.

Som tur var så hade jag efter mina studier rätt bra koll på konsumentköplagen så jag svarade direkt att jag ville reklamera det så som jag har rätt att göra. ”Jaha! Du vill reklamera det…” utbrast den butiksanställde. Det är rätt uppenbart att företag och deras anställda har koll på reklamation och konsumentköplagen men eftersom det kan kosta dom pengar så håller dom väl tyst om det ihop om att kunden ska tro att det är kört när garantitiden är över.

Det finns enligt lagen vissa krav för att en vara skall anses som felaktig och dessa är en förutsättning för att du skall kunna reklamera den så se till att läsa igenom lagen själv och sätt dig in i vad som gäller. I det här fallet var det dock solklart att varan var felaktig, det är inte normalt att ett headset i den prisklassen går sönder efter så kort tid på det sättet som mitt hade gått sönder något också butikspersonalen konstaterade. Då dom inte hade några liknande headset på lager så fick jag tillbaka pengarna jag köpt det för.

Du känner nog dig själv bäst, hur behandlar du saker och hur stor är risken att du har sönder dom? Om du är lite klumpig och saker ofta går sönder för dig finns det nog många tillfällen en försäkring kan vara bra, för du kan inte reklamera en vara som du själv haft sönder. Det kan också variera vad det handlar om för produkt, troligtvis är risken mindre att du tappar din tv eller slarvar bort den än att du tappar eller slarvar bort mobilen.

Sedan så får du inte glömma hemförsäkringen, den täcker ofta en hel del saker och dessutom kan du i regel lägga till en så kallad drulleförsäkring (heter ofta nått i still med allrisk eller otur eller liknande). En drulleförsäkring täcker en hel del olyckor, till exempel om du råkar ha sönder skärmen på mobilen eller liknande. Så kolla upp vad du redan har för försäkring och vad den täcker innan du skaffar extraförsäkringar så att du inte betalar för en i onödan.

Kategorier
Forskning Tankar och funderingar

Är du rationell? Är andra människor rationella? Är du rationell när du investerar?

Ekonomiska modeller bygger ofta på att människor tar rationella beslut. Dessutom anser sig en hel del investerare vara rationella när de investerar. Är du en sådan? Tar du rationella beslut i ditt privatliv? Är du rationell när du investerar?

För att göra det hela lite tydligare så kan vi reda ut vad ordet rationell betyder. Enligt Svenska akademins ordbok och Svenska akademins ordlista så betyder det förnuftigt, logiskt grundad, ändamålsenlig och väl planlagd. Så om du agerar rationellt så tar du alltså genomtänkta logiska och förnuftiga beslut.

Men vad är ens det? Att handla logiskt och ta förnuftiga beslut? I början av året så skedde till exempel en galen rusning i aktien GameStop efter att den hade trissats upp i en stor Redditgrupp med miljoner medlemmar som ville uppnå en David mot Goliat-kamp mot stora företag som blankade aktien. En aktie som så sent som förra året varit nere på under $3 och länge pendlat på mellan 3-6 dollar stod plötsligt i över $300.

Jag tror att vi alla kan vara överens om att det inte är logiskt eller förnuftigt att en aktie utan några nyheter och utan att läget blivit direkt bättre för bolaget rusar från småsummor till över $300. Det finns inget som motiverar att bolaget har blivit mer värt, tvärt om säger mer eller mindre allt att det handlar om ett luftslott. Baserat på det vore det verkligen inte rationellt att köpa aktien.

Men är det rationellt att köpa aktier i ett luftslott eller en bubbla om du vet att det är ett luftslott och du gör det medvetet för att ta del av bubblan innan den spricker? Den frågan lämnar jag obesvarad här men jag ser fram emot att höra din tanke om det som en kommentar nedan!

Just nu håller jag på och lyssnar på Misbehaving, The Making of Behavioral Economics av nobelpristagaren (Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne) Richard Thaler i den tar han upp många exempel som ifrågasätter människors rationella beslutsfattande, både forskningsstudier och anekdoter från sitt eget liv. Jag tänkte återge några av de exemplen här. Jag kanske inte återger dom ordagrant eftersom jag tar det direkt från minnet men grundprincipen är korrekt.

Under studietiden fick två basketintresserade vänner till författaren biljetter till slutspelet i NBA. Dessa var för Chicago Bulls på den tiden Michel Jordan spelade för dom och intresset för att se honom var enormt vilket gjorde att du lätt kunde sälja din biljett till en slutspelsmatch för 10 000 kr. För en student som kanske har det lite knapert är 10 000 kr väldigt mycket pengar. Hans ena kompis sålde sin biljett med motiveringen att han inte hade råd att lägga 10 000 kr på en match, hans andra kompis kunde inte förstå hur den första inte kunde ha råd med något som var gratis. Vem av dom tänker rationellt?

En granne till författaren klipper gräsmattan regelbundet trots att detta ger honom stora allergiproblem. Richard frågade sin granne varför han inte anlitar en av grannpojkarna för att klippa gräset åt honom. Grannen svarade då att han inte vill betala de 100 kr per tillfälle det skulle kosta honom. Författaren frågade då om han skulle klippa en av grannarnas gräsmattor för 200 kr, grannen svarar att det skulle han naturligtvis inte göra.

En man ser en svindyr cashmeretröja i ett fönster. Han gillar den verkligen men han inser att kostnaden är för hög för att motivera att köpa den. Den är helt enkelt inte värd så mycket pengar. Ett par veckor senare, på sin födelsedag, så får han tröjan av sin fru och blir jätteglad. Han har inte minsta problem med att den inte är värd pengarna, trots att de har helt delad ekonomi.

Vid en forskningsstudie undersökte de folks vilja att ta sig till en annan butik som ligger en timma bort för att spara pengar. Det visade sig att om folk går in i en butik och skall köpa en sak för 1000 kr och butiksbiträdet då talar om att i deras andra butik, den som låg en timma bort, så är just den produkten på rea för endast 750 kr så valde betydligt fler att åka dit och köpa den än vid alternativ två. Alternativ två var samma butik men kunden skulle köpa en produkt som kostade 10 000 kr och butiksbiträdet talade om att den var på rea i den andra butiken för endast 9 700 kr.  

Folk var alltså villigare att åka en timma till de andra butiken för att spara 250 kr än vad de var att åka dit för att spara 300 kr.

Studier visar att många personer som drabbats av en hjärtattack efter en tid slutar att ta sin medicin trots att det är extremt rationellt att ta den. Mer rationellt än att ta medicinen efter att du drabbats av en hjärtattack kan det väl inte bli? Det ökar ju dina chanser att leva längre!

I många fall ger vår nobelpristagare förklaringar till de olika beteendena, varför folk inte agerar rationellt, i de flesta fall utelämnar jag dom här så du själv få tänka och reflektera över det, samt så att du har en anledning att själv läsa eller lyssna på boken. Men här kommer ett exempel med förklaring:

En av författarens vänner skulle köpa ett nytt täcke. Butiken hade en modell hon verkligen gillade. Den fanns i tre olika storlekar för att passa olika stora sängar. Alla täckena var stora och även det minsta passade bra till en normalstor dubbelsäng. Den största kostade 2500 kr, den mellersta 2000 kr och den minsta 1500 kr. Dessa var nu på rea och kostade 1000 kr styck oavsett storlek. Hon köpte den jättestora trots att det var alldeles för stort för hennes säng.

Rent rationellt borde ett täcke som passar sängen perfekt ge en människa ett större upplevt värde än ett som inte passar utan hänger ner på golvet åt alla håll. Men en verklig människa väger också in hur bra dealen anses vara vilket i det här fallet är priset på rean vs det normala priset. Jämför detta med att du brukar köpa en öl för 40 kr på din lokala pub, men en dag är du på ett stort evenemang där en lika dan öl kostar 120 kr, hutlöst dyrt! Det motsatta gäller här, ett jättestort täcke för samma pris som ett normalt, ett fynd!

Apropå öl, Richard berättar om en studie som genomfördes med öl-entusiaster som sattes in i ett scenario där de befann sig på stranden en solig dag. Det hade varit där i en timma och vart allt sugnare på en iskall öl när en vän som skall i väg i ett snabbt ärende erbjuder sig att handla en flaska öl åt försöksobjektet på vägen tillbaka. Naturligtvis försöksobjektets favoritmärke! Vännen frågar hur mycket försöksobjektet är villig att betala för ölen som mest och säger att hon bara kommer köpa ölen om den kostar under eller lika med den summan.

I studien presenteras två olika ställen där köpet skall ske, i baren på ett hotell en bit bort och i en matvarubutik som ligger ungefär lika långt bort. Öl-entusiasten har inte besökt något av ställena tidigare eller vet något om dom. Studien visade att folk var villiga att betala markant mer för ölen från hotellet än från butiken trots att det handlade om lika dana flaskor av samma ölmärke som skulle drickas på exakt samma plats. Det rationella svaret hade så klart varit att vara villig att betala samma summa var det än kom från.

Forskning visar att folk ofta väljer alternativ som inte är rationella eller det bästa för dom. Detta jämför författaren med biljard där komplexa formler inom matematik och fysik kan beräkna den perfekta vinkeln och hårdheten du skall träffa bollen med för att lyckas. Ändå sitter inte skickliga biljardspelare och gör matematiska beräkningar innan de stöter till bollen, de snarast har en inombords känslan av vad som är rätt vinkel och styrka. Men sedan finns nästa steg den vanliga personen, långt från en mästerlig biljardspelare, som spelar ett parti biljard med sina vänner på en pub. Denne tar i regel bara och skjuter lite på chans på en boll som ligger nära ett hål i hopp om det bästa.

Samma går att säga om mycket, du spelar troligtvis inte schack som en stormästare, du investerat säkert inte lika bra som Warren Buffett och du lagar inte mat som en mästerkock. Det är nog mer troligt att du lagar mat som Warren Buffett.

Så tänk efter nu, hur rationell är du egentligen? Hur rationella är människor i din närhet? Investerar du rationellt? Går det ens att investera rationellt om andra människor inte är rationella och därmed kommer inget med aktien att ske som det borde? Eller är det rationellt att ta med att andra inte är rationella i ditt beslutsunderlag för en investering?