Kategorier
Fakta Tankar och funderingar

Är du fattig eller rik?

Var går gränsen för att vara fattig eller rik? Många pratar om att vara rik eller fattig, men hur vet du om du verkligen är det? När jag talar om rik här menar jag rent ekonomiskt, pengar. Du kan så klart vara rik på andra sätt även om du inte har gott om pengar.

Väljer du att titta på en större skala skulle ju även en relativt fattig person i Sverige vara rik jämfört med de flesta personer som bor i ett extremt fattigt land. Men vad spelar det för roll om du skulle vara den rikaste personen i ett land om du aldrig någonsin kommer att besöka det landet? Utöver det så handlar det ju även om hur du upplever saker. Det är ju en sak att uppleva sig själv som fattig och en annan att verkligen vara det. Men spelar det någon roll? Upplever du dig själv som rik så är du rik? Upplever du dig själv som fattig är du fattig? Eller?

Olika människor har olika definitioner av fattig och rik. För vissa är du rik om du är miljonär, för andra är du rik om du är dollarmiljonär och för några är du rik när du är miljardär. Likaså, åt det andra hållet, finns det olika gränser. Kanske ser du något som tjänar under medellönen i Sverige som fattig, kanske ser du någon som är arbetslös som fattig eller kanske ser du det hela ur ett större perspektiv och anser att alla i Sverige har det så bra att du, för att hitta någon som är fattig, behöver söka dig till ett betydligt fattigare land.

En sak vi kan göra är att jämföra dig med andra som är jämngamla med dig och bor i samma land som dig. Titta på hur mycket kapital de har och sedan jämföra dig själv med dessa siffror. På så vis vet du ju åtminstone om du är rikare eller fattigare än den stora massan. Avanza har delat med sig av hur stora deras 1,8 miljoner kunders tillgångar uppgår till hos dom sorterat på ålder. Så här ser det ut:

18 år – medel: 41 069 kr | median: 6 683 kr
20 år – medel: 49 321 kr | median: 7 548 kr
25 år – medel: 80 745 kr | median: 15 288 kr
30 år – medel: 127 766 kr | median: 28 261 kr
35 år – medel: 218 981 kr | median: 42 917 kr
40 år – medel: 328 464 kr | median: 57 765 kr
45 år – medel: 416 079 kr | median: 61 692 kr
50 år – medel: 571 111 kr | median: 59 429 kr
55 år – medel: 491 483 kr | median: 59 116 kr
60 år – medel: 589 026 kr | median: 71 665 kr
65 år – medel: 782 514 kr | median: 96 765 kr
70 år – medel: 786 991 kr | median: 112 368 kr
75 år – medel: 978 395 kr | median: 130 972 kr
80 år – medel: 1 514 893 kr | median: 166 340 kr

Det går att dra en hel del slutsatser från detta. En av dessa är den stora skillnaden mellan medelvärde och median. Det är helt enkelt som så att vissa människor har ett drastiskt större sparande och därmed också kapital än andra. Jag har inte med det här i inlägget men tittar du på länken jag postade så delar Avanza även med sig av hur mycket folk sparar. Enligt Avanza så har till exempel den 30-årige medel-Avanzianen ett månadssparande som ligger 88% högre än median-Avanzianen. Dessa människor som sparar mycket mer bygger också upp ett mycket större kapital och drar upp medelvärdet jämfört med medianvärdet.

Svårare att förklara är tappet 55-åringar har i kapital jämfört med 50 och 60-åringar. Tittar man på en mer detaljerad skala än vad jag presenterar här så ser man att fallet redan startar drastiskt mellan 50 och 51. Åt andra hållet är hoppet uppåt stort mellan 55 och 56 år. Själv har jag ingen idé vad detta kan bero på. Är det bara en slump? Eller finns det en rimlig förklaring? Har du någon idé vad det kan bero på så dela med dig genom att kommentera!

En annan slutsats vi kan dra är att ränta på ränta fungerar. Nu vet vi inte hur personerna har investerat pengarna men då siffrorna kommer från Avanza är det rimligt att anta att det mesta ligger i aktier och/eller fonder. Skulle 80-åringarna i medel ha sparat 3000 kr i månaden sedan de var 18 år (i verkligheten ligger snittet snarare på 2000 kr i månaden) så skulle de haft 186 000 kr i medel men i stället har de 1 514 893 kr i medel.

Sedan tror jag inte att 80-åringarna alltid nått den snittavkastning som krävs för den utvecklingen. Mer rimligt är att några av dom sparat betydligt mer än snittet och därmed fått en mycket större utveckling på sin ränta vilket drar upp slutsnittet i kapital när de som sparat mer kapital börjar dra iväg mot slutet.

Kan vi då dra slutsatsen att om du är 30 år och har ett kapital som överskriver 28 261 kr så är du rikare än mediansvensken? Annars är du fattig? Riktigt så enkelt är det inte. Det finns två problem med dessa siffror. Det ena är ett positivt problem, det andra ett negativt. Låt oss börja med det positiva. Troligtvis har inte människor alla sina tillgångar på Avanza. Du kanske har ett sparkonto med nån månadslön som backup om något oväntat skulle inträffa. Du kanske har ett lönekonto med 15 000 kr kvar på lönen. Du kanske äger din bostad vars värde uppgår till mer än lånen osv. Det vill säga det är rimligt att många av de 1,8 miljoner människor som är med i Avanzas data har fler tillgångar än de som är mer här.

Men vi har också ett kanske allvarligare problem åt andra hållet. De som inte finnas med i denna statistik. Det finns betydligt fler personer som är 18 år eller äldre i Sverige än 1,8 miljoner. Nu har så klart ett antal av dessa sitt sparande på andra ställen än hos Avanza. De kanske köper sina aktier och fonder hos Nordnet, någon av storbankerna eller liknande. Men du har också ett stort antal svenskar som inte har något sparande alls.

Enligt länsförsäkringar hade 21% av svenskarna inget sparande alls år 2014 och det verkar inte ha blivit bättre sedan dess för enligt ett pressmeddelande från statliga SBAB i november förra året så klarar mer än var femte person inte en oförutsedd utgift.

Så baserat på att över en femtedel av svenskarna i princip helt saknar marginaler så tänker jag att för att du ska vara fattig i Sverige räcker det inte med att du saknar marginaler; du måste i princip vara skuldsatt och regelbundet gå back. Ingen rolig situation att vara i, men som förhoppningsvis får en att inse att man behöver göra drastiska förändringar i sitt liv vilket kan bli starten till en bättre ekonomisk framtid även om det kan ta tid.

Detta betyder också att det krävs relativt lite pengar för att vara rikare än de flesta andra svenskar. Är du 20 år gammal och ditt kapital uppgår till 100 000 kr så är du troligtvis rikare än nästan alla andra 20-åringar i vårt land.

En klassisk siffra som ofta nämns är en miljon kronor. Men som jag skrivit om tidigare så är inte en miljon vad det varit. När jag skrev om det för ett och ett halvt år sedan så konstaterade jag att en miljon i dag bara motsvarar 2,3 årslöner före skatt sett medellönen i Sverige. Inte direkt pengar som får en att gå in till chefen och säga upp sig.

Jag konstaterade att bilden av en miljon som ett enormt belopp troligtvis är något som är ett arv från tidigare generationer. Gick du tillbaka 100 år i tiden från det inlägget så motsvarade en miljon kronor 28,5 miljoner kronor i dag och hoppade du fram till 1962 när många av våra föräldrar eller deras föräldrar var unga beroende på din egen ålder var unga så motsvarade en miljon fortfarande ungefär tolv miljoner kronor i dagens värde.

Missförstå mig rätt, en miljon kronor är fortfarande mycket pengar för de flesta men det räcker inte ens till en etta i storstäderna så jag skulle personligen inte kalla någon med en miljon för rik. Även om denna uppenbarligen är betydligt rikare än de flesta andra i Sverige.

Baserat på dessa siffror så kanske 10 miljoner är den nya miljonen? Där folk verkligen skiljer sig från mängden, har frihet och möjligheter på en nivå som de flesta saknar?

Vad anser du själv vara rikt när det kommer till pengar?

Kategorier
Tankar och funderingar

Vad är pengar om du inte har hälsan?

Pengar är viktigt, det ger oss frihet, det skapar trygghet, det ger oss möjlighet att hjälpa andra och det kan vara en väg för att nå många av våra drömmar. Men något som är ännu viktigare är din hälsa. Jag har tidigare berättat om mina mål för 2024 när det gäller så väl bloggen som mitt sparande och investerande samt eventuella fastighetsaffärer. Här tänkte jag berätta om mina hälsomål.

Jag tror att de flesta av oss hellre är förskyllda i en lyxvilla vi äger än under en bro där vi som uteliggare söker skydd mot vädret. Men börjar vi tala om allvarligare saker, sjukdomar som kan ha en dödlig utgång eller förstöra din hälsa så att du i framtiden knappt lyckas ta dig upp ur sängen utan hjälp från andra, då tror jag de flesta av oss hade bytt alla pengar vi har i utbyte mot att vara frisk och stark.

Om du är frisk, stark och lever hälsosamt ökar chansen att du får leva ett långt liv där du orkar vara aktiv betydligt längre upp i åldern än vad många andra gör. Som en ren bonus innebär dessutom ett långt och friskt liv mer tid för ränta på ränta att verka på dina investeringar. Har du någonsin själv funderat över hur din hälsa påverkar din livskvalitet?

Jag har alltid satt upp olika former av spara/investerarmål eller åtminstone drömmar. Men större delen av mitt liv har jag inte haft något liknande kring hälsa. Hälsa var helt enkelt inget jag reflekterade över. Ju äldre jag blivit desto mer intresserad av hälsa har jag blivit, särskilt under de senaste två åren har det tagit fart på riktigt. Äldre är så klart en definitionsfråga, jag har förhoppningsvis med lite marginal mer än halva livet kvar. Men jag är betydligt äldre än när jag för många år sedan började spara en bit av studiemedlet varje månad. De senaste två åren har jag tagit mig igenom ett stort antal böcker och jag har lyssnat på många poddar med forskare inom området.

Blodmarkörer
En sak som mitt hälsointresse fick upp mina ögon för är att mäta hur läget i min kropp är just nu. Om jag inte gör det, hur kan jag då veta vad som eventuellt är fel och som jag skulle behöva förbättra? Och om jag inte mäter hur ska jag då veta om jag gör rätt saker och att de saker jag gör faktiskt fungerar? För att ta reda på detta så tog jag hösten 2022 och lämnade blodprov som skickades till ett labratorium. Labbet använde sedan detta blodprov för att ta fram värdet för 35 olika markörer.

Varje markör är ett värde som är viktigt för hälsan. De omfattar saker som inflammation, blodsocker, kolesterol, värden för lever och njurar, olika typer av vitaminer och mineraler och mycket mer. Genom att du blir medveten om att du ligger dåligt till på en eller flera markörer så kan du också göra något åt det.

Efter att ha tagit dessa test hösten 2022 så gjorde jag på nytt samma sak ett år senare, hösten 2023. Här kan du se exempel på hur tre av mina värden hade förändrats under året. Den första är mitt långtidsblodsocker. Det var inom gränsen för vad som är ett okej värde men definitivt högre än vad jag hade förväntat mig och högre än vad jag kunde vara bekväm med.

Som du kan se så lyckades jag få ner mitt långtidsblodsocker ordentligt under det år som gick mellan den första och den andra mätningen.

Nästa värde är Vitamin B12 vilket behövs för bildningen av röda blodkroppar och för att vårt nervsystem skall fungera optimalt. Hösten 2022 låg jag alldeles på gränsen till att ha ett underskott.

På grund av resultatet 2022 började jag dagligen ta en tablett med B12-kosttillskott och som du kan se har det givit resultat. Vid mätningen i höstas låg värdet på en bra nivå.

Det är motiverande och inspirerande att se data om sig själv på det här sättet och det får en onekligen att vilja bli bättre på alla fronter. Bara för att du ligger inom det gröna referensintervallet så behöver det inte betyda att värdena är optimala. Jag strävar efter att få ytterligare förbättring av flera värden när jag mäter mig igen hösten 2024.

Ett exempel på detta är inflammation, så här ser den ut för mig:

Sett till bilden så ser det ju helt okej ut. Men läser man på mer (du får massor av information för varje blodmarkör när du får ditt testresultat) lär du dig att redan när du passar 3 på skalan i grafen så ökar din risk för framtida insjuknande i hjärt- och kärlsjukdom. Dessutom motsvarar större delen av resten av den gröna ytan inte låg risk utan att du har normal risk för hjärt- och kärlsjukdom. För att komma ner på låg framtida risk ska du ha ett värde på under 1. Så bara för att jag är grön på inflation så betyder det inte att det inte finns mycket utrymme kvar för förbättring.

Sömn
Nästa hälsopunkt är sömn. Jag har hela mitt liv sovit bra men jag har varit en kvälls/nattmänniska. Men sover alltså gott och vaknar utvilad så länge jag är ledig. Men tyvärr funkar det sämre med arbetslivet som inte är anpassat för det.  Sömn är extremt viktigt för hälsan så jag har försökt ändra mina sömnvanor och somna tidigare det senaste året.

Genom att lyssna på vad sömnforskningen säger, och genomfört ett antal förändringar baserat på den, så har jag under det senaste året lyckats bli trött tidigare på kvällen. Detta har logiskt nog medfört att jag somnar tidigare. Problemet är att när jag somnar tidigare sover jag mycket kortare tid. Jag känner mig inte riktigt utvilad när jag vaknar.

Som en del av att mäta mina värden har jag skaffat en klocka som bland annat mäter min sömn. I natt sov jag till exempel 6 timmar och 10 min. Det spelar ingen roll om jag jobbar eller har semester, när jag somnar tidigare så sover jag mycket kortare och jag känner mig inte riktigt utvilad när jag vaknar. För att visa på skillnaden, jag var nyligen uppe till kl 02, då sov jag 7 timmar och 47 minuter.

Min sömnmätare skapar en poäng varje dag i skalan 1-100. Den poängen baseras på saker som hur länge du sovit, vilken puls du haft när du sovit, hur mycket tid som spenderats i djupsömn, rem-sömn osv. Tittar jag på de senaste månaderna så ligger mitt snitt på 80. Jag brukar i regel få rätt bra på alla de olika delarna som poängen baseras på utom just tid sovande.

Mitt mål för sömn för 2024 är att jag mot slutet av året, genom att fortsätta lyssna på och följa sömnforskningen, nå veckor där snittpoängen hamnar på runt 90. Förhoppningsvis kommer det att göra att jag börjar känna mig utvilad igen. Sedan på ännu längre sikt vill jag så klart få upp min poäng till nära 100.

Kost
Nästa hälsomål är kopplat till kost. Min akilleshäl är restaurangmat. Jag äter det betydligt oftare än vad som är bra för varken midjemått eller plånbok. Vare sig det handlar om en kryddig Vindaloo, en asiatisk buffé eller något annat gott så dras jag till det alldeles för ofta. När jag lagar mat själv hemma blir det oftast rätt hälsosamt och jag är bra på att äta gott om grönsaker till maten. Målet är att minska antalet tillfällen jag äter restaurangmat. Detta är nog det mål jag tror risken är störst att jag misslyckas med. Ett ytterligare mål är att ännu oftare försöka laga hälsosam mat när jag lagar den själv.

Träning
Det sista hälsomålet är kopplat till träning. Under de senaste åren har jag, på grund av skador, tränat väldigt lite och i stället fokusera på att promenera mycket (blir i regel 10-25k steg om dagen) samt enstaka gympass här och där. Men nu när jag givit kroppen tid att läka tror jag den är redo för lite mer träning. Målet är simpelt att träna mer än vad jag gjort de senaste åren utan att för den skull gå in så hårt och intensivt som jag alltid gjorde förr och som ledde till skador.

Större sammanfattande mål
Slutmålet om allt går i mål, det vill säga sömn, kost och träning är att jag i slutet av 2024 är i bättre form och mer hälsosam än vad jag varit under de senaste tio åren. Samt så klart att mina blodmarkörer kommer vara bättre hösten 2024 än vad de var hösten 2023. Blodmarkörerna är lätt att mäta, men bättre form och mer hälsosam desto svårare. Men i princip tänker jag mig mindre fett, mer muskler, bättre kondition, piggare och mer energi och följer jag allt jag skriver här vet jag att hälsan kommer vara bättre den med.

Det kan låta som ett orealistiskt mål men jag tänker så här, om jag siktar på bästa formen de senaste tio åren en bara når den bästa formen de senaste fem åren så är ju det en vinst det med? Jag tror dock att tio år är möjligt så länge jag inte kör för hårt och går sönder. Är typ skador som dragit ner mig historiskt och kan jag hålla mig borta från dom är allt möjligt.

Vad tycker du om mina hälsomål? Och vilka hälsomål har du själv satt upp för dig själv? Dela med dig genom att kommentera här!

Kategorier
Allmänt om bloggen Tankar och funderingar

Mina mål och planer för 2024

Jag har många mål och planer för 2024. Till exempel kommer jag att tjäna extra mycket pengar i vår, vilket innebär att mer än vanligt kan investeras. Här kommer jag först att berätta om de planer jag har för bloggen. Sedan kommer jag gå in på ekonomiska mål, boende, min portfölj och lite tankar kring ökad livskvalitet.

I mitt förra inlägg nämnde jag att ett blogginlägg i veckan är ett realistiskt mål för mig. Det kommer dock inte att bli lätt med tanke på att det skulle innebära att jag behöver publicera nästan tre gånger så många inlägg som jag gjorde förra året. Men målet är realistiskt, och jag funderar på att motivera mig själv ytterligare genom en utmaning, vilken jag kommer att berätta mer om framöver om den blir av.

Beträffande vilken typ av inlägg jag vill publicera, har jag flera olika idéer. Under förra året publicerade jag inlägg inom många olika topics relaterat till privatekonomi och investeringar. Det är inget jag planerar att ändra på så förvänta er mer av det. En annan idé jag har, och som jag tidigare nämnt i bloggen utan att det blivit av, är att skriva inlägg som förklarar grundläggande termer, fenomen och aktiviteter inom sparande och investering.

Detta innefattar bland annat att förklara begrepp som ’ränta på ränta’. Ett begrepp som de som hållit på med sparande och investerande ett tag ofta har god koll på. Det är dock inte något jag kan förutsätta att alla läsare har, särskilt eftersom även de som befinner sig i början av sin ekonomiska resa hittar till min blogg. Därför behöver jag i varje nytt inlägg där termen används också kort förklara vad det är. Genom att ha ett antal inlägg som på ett pedagogiskt och nybörjarvänligt sätt förklarar de vanligaste termerna och fenomenen kan jag helt enkelt länka till de inläggen i stället för att förklara termerna.

Detta skulle innebära att mer erfarna läsare slipper läsa om saker de redan känner till. Samtidigt erbjuder det nybörjaren en mer ingående och detaljerad förklaring än vad en kortfattad förklaring på två till tre meningar skulle göra. Något som förhoppningsvis bidrar till en ökad förståelse. Jag har dock sagt att jag ville skapa denna typ av inlägg ett par gånger tidigare och hittills har det inte blivit av så vad säger att det kommer bli av i år? Inget gör det, men jag hade denna typ av inlägg i min gamla blogg och jag vet därför av erfarenhet hur användbart det är.

En annan typ av inlägg jag skulle vilja skriva mer om är mini-biografier vilket jag gjorde för första gången i slutet av förra året med mitt inlägg om Charlie Munger. Jag vet att intresset inte är stort för denna typ av inlägg men det skulle vara något jag gjorde mer för min egen skull. Jag tyckte det var intressant och givande att få grotta ner mig och lära mig massor om den förebild som Charlie var. Självklart skulle jag kunna göra detta utan att skriva ett inlägg men jag känner mig själv och vet att något sådant sällan blir av om jag inte har något som pushar mig lite extra till det. Vilka levande eller döda profiler relevanta för den här bloggen skulle du vilja veta mer om?

Ett område som jag redan när jag startade bloggen sa att jag ville skriva om men som endast skett i begränsad grad är forskning. Det sker massor av forskning relaterat till finans, investeringar och privatekonomi varje år. Men varken finanspress eller bloggar lyfter forskningsresultat mer än ytterst sporadiskt om ens det. Nackdelen med detta område är att det är tidskrävande. Så vi får se hur det blir med denna punkt. Jag är intresserad av forskning, men om det blir inlägg av det återstår att se.

När det kommer till ekonomiska planer har jag ett par olika. Till att börja med rent privatekonomiskt så vart jag i december tillfrågad av chefen om jag kunde tänka mig att täcka upp för en del av en kollega som blivit långtidssjukskrivens tjänst. Jag hade naturligtvis en kravlista med punkter som behövdes uppfyllas för att jag skulle acceptera det vilken chefen godtog. Det betyder att jag kommer att jobba mer än heltid de närmaste månaderna vilket i sin tur betyder att jag under denna period kommer att tjäna betydligt mer än vad jag någonsin tidigare gjort.

Jag kommer alltså ha möjlighet att spara och investera mer än vad jag normalt haft möjlighet till. Frågan är då hur dessa pengar skall investeras? Eftersom ni läsare vet att jag är börsnörd vore kanske det givna svaret att köpa mer aktier. Men det är inte säkert att det blir så.

Sedan ett bra tag tillbaka letar jag nytt boende. Jag bor i bostadsrätt och det är absolut inget fel på min lägenhet, på det stora hela trivs jag bra, men jag skulle vilja ha ett rum till. Detta handlar främst om livskvalitet. Jag skulle vilja ha mer yta för att inreda ett ordentligt hemmagym och för kontor/arbetsplats. Så för att öka min livskvalitet vill jag hitta en större lägenhet där jag kan avsätta kanske en fjärdedel av ett rum till arbetsplats och tre fjärdedelar rummet till hemmagym.

Eftersom jag trivs väl i min nuvarande bostad är jag kräsen, och ett köp måste verkligen kännas helt rätt. Så det är långt från säkert att den rätta lägenheten dyker upp under året. Hittar jag drömlägenheten under 2024?

Grundtanken är att inte röra portföljen om jag köper ny bostad. Jag har betalt av lägenhetslånet på min nuvarande vilket ger ett relativt stort utrymme för ett köp då jag både kan återinvestera försäljningen av min nuvarande samt ta ett nytt lån om jag skulle vilja. Men min nuvarande lägenhet börjar bli rätt sliten så innan en eventuell försäljning skulle jag åtminstone vilja totalrenovera köket samt kanske också göra vissa mindre renoveringar på andra ställen. Något som troligtvis kommer att gå på ett par hundratusen.

Jag har redan sparat ihop en ansenlig summa för detta men jag kommer nog fortfarande låta majoriteten av mitt nysparande under året gå till detta för att ha marginaler om något oväntat skulle inträffa, kostnaderna drar i väg eller bara för att ha ett bra belopp till handpenning om det skulle behövas innan en eventuell försäljning är klar.

Beträffande börsen och min portfölj har jag flera tankar. Till att börja med om det skulle komma en större nedgång, en riktigt krasch så kan detta att få mina bostadsplaner att ändras drastiskt. Skulle en sådan inträffa innan pengar spenderats på renoveringar/köp så kommer jag genast att flytta dessa pengar till börsen i stället. Helt enkelt för att kunna gå in extra hårt på börsen om ett gyllene tillfälle skulle visa sig.

För portföljen så har jag ett antal innehav jag behöver se över. Innehav jag haft en god resa med men där frågan finns hur mycket mer de kan ge de närmaste åren. Jag gillar grundtanken av att köpa och behålla för alltid. Det är dock inte säkert att de skäl som fick mig att köpa bolaget fortfarande är relevanta några år senare. Särskilt inte om aktien stigit väldigt mycket på kort tid.

Historiskt sett har jag haft svårt att sälja av bolag som kanske har nått toppen av sin utveckling eller åtminstone hamnat på en platå där de riskerar att stagnera under en längre tid. Jag vet inte om jag kommer bli bättre på detta men jag är åtminstone medveten att jag behöver se över vissa innehav och verkligen ta mig en funderare kring min framtid med dessa innehav. Så det är möjligt att portföljen kommer att få se några åtminstone smärre förändringar under året.

Jag befinner mig också i en lite konstig situation när det kommer till vad jag vill köpa. Ända sedan jag började investera på börsen har det alltid funnits en lång rad bolag jag velat äga. Det enda som satt gränsen har varit mitt månadssparande och att jag velat äga mer av vissa bolag jag redan äger snarare än att lägga till ytterligare ett bolag.

Så har det inte sett ut de senaste månaderna. Det finns fortfarande flera bolag jag är intresserad av och skulle vilja äga. Men i inget av fallen känner jag att priset är rätt. Här kan det naturligtvis vara jag som är dumsnål, ett bra bolag har ju alla möjligheter att växa i nuvarande prissättning och mer därtill. Men det är inte lätt, åtminstone inte i mitt huvud.

Det har medfört att jag haft svårt att återinvestera mina senaste försäljningar. Nu säljer jag som tidigare nämnt sällan så det rör sig inte om några stora belopp. Men detta innebär att jag för ovanlighetens skull har omkring 320k på Avanza fördelat på likvider och fonder, i väntan på att jag ska bestämma vad jag ska investera dem i. Och fonder är något jag inte ägt sedan finanskrisen.

Vad har du själv för planer och mål för 2024? Någon aktie du vill tipsa mig om?

Kategorier
Allmänt om bloggen Tankar och funderingar

Bloggens framtid – Dags att gå i pension?

Om du är ny här så skapade jag i mitten av 00-talet Sveriges allra första ekonomiblogg. Jag hade inga förväntningar alls vid skapandet, och visste knappt vad bloggande innebar. Bloggen kom att fullkomligt explodera. Regelbunden uppmärksamhet i media och tusentals dagliga läsare.

Orsaken till att jag la ner min gamla blogg var att jag kände att jag hade skrivit färdigt. Jag hade fått ut det jag ville säga och att jag inte ville posta nya inlägg bara för sakens skull och för att fortsätta tjäna pengar på bloggen. Antingen skulle det vara kvalitet eller så fick det vara så jag slutade blogga.

Frågan är om jag nu nått samma punkt med denna blogg? Kanske har jag inte längre det som krävs? Är det slutligen dags för mig att göra som jag gjorde för så länge sedan med min gamla blogg. Lägga ner denna och gå i pension från bloggandet?

Anledningen till dessa tankar började år 2022. Det var ett riktigt dåligt bloggår för mig. Jag hade gått från att producera skapligt med blogginlägg 2021 till att knappt blogga alls under 2022. Under 2021 publicerade jag i genomsnitt 1,29 inlägg per vecka, men detta sjönk till endast 0,17 inlägg per vecka 2022, vilket är färre än ett inlägg i månaden.

Anledningarna till att det blev så få inlägg under 2022 var många. Jobb, universitetsstudier, vänner och familj var alla faktorer. Men i slutändan handlade det om att jag prioriterat andra intressen och hobbys över bloggen och att bloggen på grund av detta vart lidande. Därför satte jag som mål att skriva betydligt fler inlägg under 2023 än vad jag hade gjort under 2022. Även om jag inte trodde att jag skulle nå upp till 2021s inläggsfrekvens så var ett inlägg i veckan i snitt ett realistiskt mål.

Under 2023 lyckades jag med att mer än dubbla antalet inlägg jämfört med föregående år. Jag nådde 0,37 inlägg i veckan men även om det var en klar förbättring så var det ju mil ifrån ett inlägg i veckan. Det positiva är att jag lyckades mer än fördubbla antalet inlägg men det negativa är att denna fördubbling skedde från en väldigt låg nivå och inte var i närheten av mitt mål om ett inlägg i veckan.

Jag har funderat på varför jag numer publicerar så få inlägg. Om du bortser från faktorer som jobb och andra intressen så har jag identifierat ytterligare en faktor. Jag gick tillbaka och tittade på statistik från min gamla blogg och såg att jag i snitt under mitt mest produktiva år där publicerade 3,67 inlägg i veckan. Alltså inte långt från fyra inlägg i veckan! Hur är det möjligt att någon som kunde posta 3-4 inlägg i veckan helt plötsligt inte ens kunde publicera ett halvt?

Den kanske främsta anledningen till detta insåg jag faktiskt redan för ett par år sedan. Jag har alla gamla inlägg från min gamla blogg sparade och jag började läsa igenom dessa för att se om det fanns några favoriter som skulle vara värda att posta på nytt i min nya blogg. Det är lite pinsamt att erkänna men när jag började läsa igenom dessa gamla inlägg så insåg jag hur dåliga majoriteten av mina gamla blogginlägg var.

Det finns absolut guldkorn som är intressanta, lärorika eller motiverande och som väckte tanke hos läsarna och inspirerade vissa att börja spara och investera. Dessa var anledningen till att min gamla blogg vart så framgångsrik. Men många inlägg var rent skräp. Dåligt språk, snabbt hopslängda ofta ointressanta eller oinspirerande. Vissa inlägg kändes som att jag måste ha skrivit dom bara för att publicera ett nytt inlägg snarare än att jag faktiskt hade något relevant att säga.

Det handlade mer om kvantitet än kvalitet. Av de 3-4 inlägg jag postade i veckan var på sin höjd ett vad jag i dag skulle anse bra nog att publicera. Men även om jag dissar mina gamla inlägg nu så var det absolut inte hur jag kände då. Jag postade aldrig ett inlägg bara för sakens skull och jag upplevde att det jag postade var kvalitet och vettiga saker.

Vad har då förändrats under dessa år som gör att jag i dag finner många inlägg, som jag då tyckte var bra eller åtminstone helt okej, vara så dåliga? När jag i unga år startade min första blogg var jag verkligen inte någon skribent. Jag skulle inte påstå att jag är annat än en högst medioker skribent i dag men då var jag verkligen usel. Innan jag började blogga hade jag aldrig haft något intresse för skrivande. Jag var killen som på högstadiet fick tillbaka alla uppsatser vi skrev i svenskan full av röda markeringar.

När jag i 20-årsåldern började blogga bad jag en flickvän korrekturläsa en del av mina inlägg eftersom jag stavade som en kratta. Uppenbarligen lyckades jag ibland träffa rätt med mina texter, men det var nog minst lika mycket tur som skicklighet. Jag skrev dock massor av inlägg under mina mest aktiva år och det utvecklade mitt skrivande. Men som med ökningen i antal inlägg 2023 jämfört med 2022 så var det från en väldigt låg nivå.

Jag har fortsatt att utvecklas sedan dess. I mitt arbete läser jag mycket, och även om jag sällan läser böcker på fritiden, lyssnar jag mycket på ljudböcker, vilket troligen har bidragit till min utveckling. Sedan jag började arbeta har jag även tagit mig igenom ett antal distanskurser på högskolan. Men allra störst effekt på min språkliga utveckling kom definitivt så jag gick tillbaka till universitet på riktigt och läste en kandidat i Företagsekonom. Om min första utbildning hade varit mer praktisk än teoretisk så var denna tvärt om och utvecklade mitt skrivande massor.

Anledningen till att jag i dag tycker att så många av mina gamla blogginlägg är så dåliga är helt enkelt att jag utvecklats med åldern. Jag har gått från att vara en relativt usel skribent till en medioker. Men inget gott som inte har något ont med sig. Detta är en anledning till att jag publicerar färre inlägg i dag. När jag i min gamla blogg skrev inlägg så tog dom kanske mellan 40 min och två timmar från idé till färdigt inlägg. Jag fick helt enkelt en idé och ordbajsade snabbt ihop något om det och postade inlägget.

Så ser inte processen ut i dag. I dag tar många inlägg runt fem timmar från idé till att allt är färdigt. Vissa betydligt längre än så. Mitt sista inlägg 2023, det om Charlie Munger, tog säkert en 10-12 timmar. Jag gör research på ett sätt som jag inte gjorde i den gamla bloggen. Jag har regelbundet ett gäng källor för ett inlägg. Detta gör att bara förarbetet till vissa inlägg tar någon eller några timmar innan jag ens börjat skriva.

Även själva skrivprocessen förändrats. Förr skrev jag ett inlägg, eventuellt fick en flickvän skumma igenom det och identifiera stavfel och sedan postades det. I dag skriver jag om texterna flera gånger innan de publiceras. Strukturen ändras. Stycken flyttas till andra delar av texten. Vissa saker tas bort, andra läggs till. Texten går helt enkelt igenom ett antal olika former innan jag känner att den är redo att publiceras. Sedan den sista delen är att i min gamla blogg hade jag nästan aldrig bilder, det var wall of text som publicerades. I dag har jag alltid ett gäng bilder till varje inlägg, det går åt mer tid än vad man kan tro att hitta bra och relevanta bilder som dessutom är fria att använda.

I min gamla blogg kunde jag alltså skriva och publicera flera inlägg på samma tid som det i dag tar för ett. Inte konstigt då att jag postade betydligt fler inlägg förr. En annan nackdel med att inläggen tar så mycket längre tid från start till mål är att det fått till effekt att många inlägg påbörjas utan att slutföras. När ett inlägg endast tar en timma så är det publicerat en timma efter att du fick idén men om det tar fem timmar så blir det en process som kan pågå under flera dagar. Då finns risken att du efter ett par dagar får annan idé som du ger högre prio och börjar skriva på den i stället.

Utan att överdriva så har jag ett dokument med strax under 100 inlägg som jag påbörjat men ännu inte slutfört sedan jag startade min nya blogg. Vissa av dessa är bara en titel och ett stycke medan några är nästan färdigskrivna inlägg och sedan så klart massor som befinner sig någonstans där i mellan.

Det är rimligt att ifrågasätta om hur jag skriver i dag är värt det. Vad tycker du, käre läsare? Jag är den förste att erkänna att flera av mina favoritbloggare definitivt inte skriver på det här sättet. Tvärt om har de ofta korta inlägg som mer handlar om några snabba tankar kring en fråga eller händelser. De postar inlägg som liknar de jag postade i min gamla blogg, även om de så klart är bättre skribenter och deras texter över lag hållet högre kvalitet.

Det går inte heller att komma ifrån att kvantitet över kvalitet inte behöver vara dåligt. En av mina favoritbloggare postar i princip dagligen. Många av inläggen är inte längre än några stycken, en snabb tanke om något. Vissa av inläggen kanske inte ger så mycket att läsa men tack vare den stora mängden, samt så klart att han är en mycket skickligare skribent än mig, gör att flera guldkorn dyker upp varje månad. Hade jag skrivit fyra gånger så många inlägg hade majoritet av dom säkert inte varit särskilt fantastiska men troligtvis hade kvantiteten också medfört att jag hade skrivit betydligt fler bra inlägg än vad jag gjorde under 2023.

Frågan är dock om jag kan göra detta. Jag tror att jag blivit lite skadad av mitt jobb och alla universitetsstudier. Jag tror att jag lite har tappat förmågan att kunna skriva kortar mindre bearbetade texter. Det kanske är något som jag borde börja träna på? Försöka hitta tillbaka till? Vad tycker du? Det sagt så kommer jag inte att lägga ner bloggen och gå i bloggpension. Mitt mål för 2024 är återigen att nå ett snitt på ett inlägg i veckan. Kan jag nå dit? Oklart. Men bara jag lyckas publicera fler inlägg än förra året så blir det ju två år på rad där bloggandet går och rätt håll och det vore väl inte så dåligt?

Kategorier
Inspiration Tankar och funderingar

Ett oerhört lyckat börsår är över

Det första inlägget jag publicerade förra året hade titeln Ett tungt börsår är över. I det inlägget delade jag med mig av hur oerhört dåligt min portfölj gått och hur jag hade blivit krossad av index. Jag nämnde även en del om att det kan vara mentalt påfrestande när du hela tiden ser andra lyckas bättre. Ett citat från förra årets inlägg:

Det är lätt att dela med sig av hur ens portfölj går när allt är guld och gröna skogar, varje dag är en ny all time high och varje gång du postar hur långt över index din portfölj ligger i social medier så får du massor av likes och glada tillrop. För min portfölj har något guld och gröna skogar inte existerat under 2022, tvärt om har det varit becksvart.

Anledningen att jag skrev detta inlägg, utöver att vara transparent mot mina läsare var för att jag tycker att det är oerhört viktigt att visa bägge sidorna av myntet. Om du är aktiv i social medier som finanstwitter så har du säkert märkt att posterna med positiva grafer, höga procent och nya rekord i perioder duggar tätt. Samtidigt så under perioder där börsen presterar sämre så minskar antalet sådana poster markant. Med få undantag ersätts dessa inlägg sällan med sådana som skildrar den nuvarande negativa utvecklingen, nedgående kurvor och stora förluster.

Samma när börsen går bra i stort men enskilda individer har en sämre period. Då kan dessa gå från att posta regelbundna uppdateringar till att bli relativt tysta. Men det märks mindre eftersom deras frånvaro är svår att upptäcka bland alla andra som postar positiva grafer och nya rekord.

Det är logiskt att det blir så, du behöver inte vara psykolog för att lista ut att det är betydligt lättare att visa världen hur det går för dig när det går bra än när det går dåligt. Men detta kan också ge en missvisande bild för alla som är nya på börsen och även för oss som investerat i många år kan det få en att ifrågasätta eller åtminstone bli tveksam till ens egen förmåga.

Därför tror jag att det är viktigt att fler vågar att dela med sig under svårare perioder på samma sätt som de gör under bättre perioder. Då skulle nybörjaren se att investeringar inte är en spikrak linje uppåt. Ibland går det bättre och ibland går det sämre och det är okej. Börsen är, för de allra flesta av oss, helt enkelt ett maraton och inte en sprint.

Jag är inte en sådan som postar massa grafer eller procent hit och dit på min Twitter eller i min blogg. Personligen tycker jag att sådana uppdateringar är rätt ointressanta då de säger väldigt lite om resan i stort. Jag är snarare en sådan som föredrar grafer som visar 10, 15 och 20 år. Det säger mycket mer om vart en persons portfölj är på väg än ”ett nytt rekord denna vecka”.

Däremot har jag, lite motvilligt, i regel uppdaterat mina följare en gång om året om hur min portfölj har presterat under det gångna året. Detta gör jag för att vara transparent, vilket känns viktigt när man offentligt förespråkar sparande och investering. En annan anledning till att jag aldrig varit särskilt förtjust i att dela med mig av hur min portfölj utvecklas är att jag inte anser mig vara någon speciellt fantastiskt investerare. Absolut jag har slagit index betydligt fler gånger än vad jag fått stryk av index men jag ser det som mer tur än skicklighet och jag vill inte att någon skall investera i ett bolag bara för att jag gjort det. Bättre att du gör din egen analys och kommer till en egen slutsats i om du vill investera i bolaget eller ej.

Med detta sagt är det naturligtvis roligare och enklare för mig att i år skriva en rubrik som är den totala motsatsen till förra årets rubrik. För det senaste året har varit det bästa på länge för min portfölj. 2020 var visserligen bättre jämfört med index men jag behöver gå tillbaka ända till 2013 för att hitta det senaste året där jag var upp mer i procent.

Hade inte portföljen gått ner en del under ett par dagar av andra halvan av december, vilket också medförde att portföljen inte slutade på årshögsta, så hade kanske till och med 2013 års siffror kunnat se sig slagna. Men det är svårt att klaga över att du inte slog rekord eller slutade på årshögsta efter ett så bra år. Faktum är att sedan finanskrisen, då jag gick från att främst ha fonder till att mer direkt förvalta mina pengar via aktier, har det varit få år som kunnat matcha detta års utveckling. Det kommer förmodligen att dröja ett tag innan jag upplever ett lika bra år igen.

Som jag tidigare nämnt postar jag sällan om mina egna investeringar, även om jag ibland nämner enskilda bolag på Twitter. Detta beror på att jag inte ser mig själv som någon speciell investerare. Dessutom vill jag inte att någon ska köpa en aktie bara för att en främling på internet äger den. Det sagt så här kommer de tre aktier som gått bäst respektive sämst i min portfölj under 2023:

Sämst
Delivery Hero: -44,61%
Tetys Oil: -28,17%
Sea: -22,18%

Bäst
Meta: +194,11%
Carnival: +134,49%
MercadoLibre: +85,64%

Men det du ser på Internet säger sällan hela sanningen, ibland inte halva eller ens en bråkdel av sanningen. Med enbart siffrorna ovan så borde väl mitt årsresultat vara ännu bättre? Om de sa hela sanningen? Men sanningen är så klart något annat. Detta är mina innehav som utvecklats bäst i procent vilket inte nödvändigtvis betyder att de gått bäst eller sämst i kronor.

Säg att du i början av året har innehav A som är värt 10 000 kr och innehav B som är värt 1 000 000 kr. Om då A är upp 100% och B är upp 10% så är det ju lätt att tro att A nu är värt massor om du inte känner till ursprungsvärdena. Men faktum är ju att innehav A ”bara” är upp med 10 000 kr medan innehav B är upp 100 000 kr.

Tyvärr så var inget av de innehaven som gick bäst under 2023 något av mina allra största innehav när året startade. Men turligt nog var inte heller något av de som gick sämst något av mina större innehav. Det är lätt att välja vad man visar för att framstå som bättre eller mer framgångsrik. Kom ihåg det när du läser bloggar, ser grafer och nya rekord på Twitter, Instagram eller TikTok.

Tänk även på att om ditt år varit bra eller dåligt inte bör vara avhängt enbart om din portfölj gått bra eller dåligt. Ditt liv består av så mycket mer. Troligtvis har så väl positiva som negativa saker inträffat under året som inte har något alls att göra med din portfölj. Vad är tex en portfölj som gått bra om du inte har hälsan eller om du mist någon när och kär? Det viktiga är att när du summerar allt bra och dåligt som hänt under året så väger de positiva sakerna tyngre än de negativa.

Så var det för mig förra året, trots att jag hade ett riktigt uselt börsår och vart krossad av index så var ändå 2022 på det stora hela ett gott år för mig. Klart att det hade varit roligare att inte vara värdens sämsta investerare det året men det finns viktigare saker i livet än ett enskilt börsår. På samma sätt så är det inte hur min portfölj gått i år som fäller avgörandet om 2023 varit ett gott år för mig. Det har det som tur var varit och naturligtvis har en portfölj som flugit fram bidragit till det, men portföljen har inte varit det viktigaste.

Jag tror det är viktigt att ha en positiv syn på livet. Jag utgår tex från att 2024 kommer att bli ett mindre bra börsår för mig. Med tanke på att jag slog index stort i år är det bara rimligt att jag får stryk nästa år. Men jag är ändå helt övertygad om att 2024 kommer att bli ett bra år för mig på det hela. Jag har massor av tankar, planer och mål för 2024, de flesta helt utan anknytning till min portfölj, och som jag tror kommer bidra till ett riktigt gott år. Vissa av dem kommer jag kanske berätta om i ett kommande inlägg.

Hur gick din portfölj under 2023? Och än viktigare, oavsett hur din portfölj gick, vilka positiva och glädjegivande saker inträffade i ditt liv under förra året?