Kategorier
Från min gamla blogg Inspiration

En kronas kraft

Hur många av er som läser detta tycker att en krona är mycket pengar? Troligtvis ingen. Det är nog till och med vissa av er som inte skulle bry er om att plocka upp en krona ni såg liggandes någon stans på marken när ni var ute. Ni skulle inte heller tycka att något som bara kostar en krona eller två var särskilt dyrt. Tvärt om köper ni varje dag saker som kostar väldigt många fler kronor än bara en.

Men en sak är säker, alla som läser detta skulle, om ni vill, kunna spara en krona om dagen. Det är jag säker på att ingen förnekar, inte ens de som lever på studiemedel, är arbetslösa eller som lever på någon form av sjukpension/förtidspension.

Däremot så skulle nog de flesta av er också säga att visst kan ni spara en krona om dagen, det är ju inget problem men det vore ju helt meningslöst. En krona om dagen är ju inga pengar alls, det kommer inte att leda någon vart.

Låt oss se om du har rätt! Vi ska ta oss en titta på vad en krona om dagen kan göra. Låt oss anta att du eller någon du känner fick ett barn i dag. Under hela dennes uppväxt så ger du eller någon annan barnet en krona om dagen och från den dagen barnet fyller 18 så tar barnet som nu är en ungdom själv över sparandet och spar en krona om dagen.

Låt oss säga att barnet heter Sara och alla kronorna stoppar Sara i sin madrass. När hon 65 år senare ska gå i pension så har hon då 23 725 kronor i sin madrass. En okej summa men inte direkt imponerande, eller hur? Men vänta, ge inte upp så här fort. Vi ska nu ta oss en titt på hur Sara kan få betydligt mycket mer pengar.

Om Sara i stället valt att sätta alla kronor på ett bankkonto med 2% ränta så skulle hon när hon fyller 65 år i stället ha 48 818 kr. Inte heller detta är någon stor summa men i alla fall mer än dubbelt så stor som hon hade haft om hon lagt pengarna i madrassen. I dag erbjuder inte bankkonton särskilt mycket ränta, men så har det inte alltid sett ut och det kan mycket väl ändras igen i framtiden. Säg att hon i stället hade haft ett bankkonto med en ränta på 4%, då hade Sara haft 111 970 kr. Alltså över hundratusen kronor genom att bara spara en krona om dagen. Ingen hisklig summa men i alla fall lite pengar.

Säg att Sara i stället valt att investera pengarna på börsen. Hon lyckas nå en avkastning på 8% om året. Med den avkastningen växer pengarna till 728 185 kr. Nu börjar det likna något!

Snittet för vad den svenska börsen stigit med under de senaste 50 åren ligger på mellan 11,5-13% om året beroende på vilken tidsperiod personen som tagit fram statistiken kollat på. Skulle Sara i stället hålla det snittet (tex genom att lägga pengarna i en indexfond) så skulle pengarna, om vi räknar på 12% plötsligt ha växt till 5 385 505 kr! Alltså över 5 miljoner kronor. En krona om dagen som växer till över 5 miljoner kronor, I LIKE!

Warren Buffett, av många ansedd som en av världens bästa investerare har under de senaste 35 åren haft en snittavkastning på 17,1%. Om vi räknar på den summan får vi över 71 miljoner kronor! Ja du läste rätt, en krona om dagen hade blivit över 71 miljoner kronor! Nu tycker du inte längre att en krona om dagen är så litet och värdelöst va?

Att nå en avkastning i stil med den Buffett har nått är knappast rimligt att förvänta sig, men nån stans runt 7-13% om året är betydligt mer realistiskt.

Om Sara i stället för att spara och investera en krona om dagen sparade och investerade tio kronor om dagen. Då skulle Sara vid 12% avkastning ha nästan 54 miljoner kronor när hon fyller 65 år. Skulle hon spara och investera 3 000 kronor i månaden till 12% så skulle hon plötsligt ha över 531 miljoner kronor när hon fyller 65 år!

Detta fenomen kallas för ränta på ränta och är något jag kommer att skriva mer om i bloggen i framtiden. Tänk på allt detta nästa gång du har en krona i din hand och funderar på vad du ska göra med den!

—————————————————-
Detta inlägg publicerades ursprungligen i min gamla blogg år 2007. Jag har uppdaterat texten lite språkligt samt ändrat detaljer som ränta på bankkonton och snittavkastningar.

Kategorier
Tankar och funderingar

Vad skulle hända om alla slutade arbeta och levde på börsen i stället?

En relativt vanlig fråga som ofta dyker när personer som valt att spara i stället för att konsumera i hopp om att en dag kunna leva på avkastningen intervjuas i media är:
”Men vad skulle hända om alla bestämde sig för att sluta jobba och i stället leva på börsen? Hur skulle det då gå för vårt samhälle?”.

Dyker frågan inte upp i själva intervjun så gör den det nästan garanterat i kommentarsfältet eller på olika forum eller bloggar där intervjun eller ämnet diskuteras. Det är inte heller ovanligt att den kommentaren dyker upp om personer med det målet råkar nämna det för andra i sin bekantskapskrets.

Är det bara jag som tycker att detta är en extremt korkad fråga? Varför frågar ingen en polis: Men vad skulle hända om alla plötsligt bestämde sig för att bli poliser? Eller till sjuksköterskestudenten: Men hur skulle det gå för vårt samhälle om alla vart sjuksköterskor?

Svaret är enkelt, för det är inte en relevant frågeställning, det kommer aldrig att inträffa att alla i vårt samhälle plötsligt bestämmer sig för att bli poliser eller sjuksköterskor, på samma sätt som att det aldrig kommer att inträffa att alla i vårt samhälle plötsligt bestämmer sig för att spara stenhårt under många långa år i hopp om att en vacker dag i framtiden kunna leva på avkastningen.

Så varför ställs denna fråga gång på gång?

Kategorier
Inspiration

Det är inte de stora intäkterna som gör dig rik, det är de små utgifterna!

Ofta hör man det klassiska uttrycket det är inte de stora intäkterna som gör dig rik, det är de små utgifterna. Ett uttryck som både hyllats och bespottas. Nu går det naturligtvis allra snabbast att bli rik om du har både stora intäkter och små utgifter, men det ligger ändå mycket i detta klassiska ordspråk.

För länge sedan läste jag en bok som innehöll statistik och forskning kring rika personer i USA. En av sakerna som hade undersökts var hur vanligt det var att folk ur olika yrkesgrupper blev rika. De noterade att även om det var vanligare att läkare blev rika än lärare, eftersom läkarna tjänade mycket mer pengar, så var det sett till inkomsten förhållandevis många lärare som blev rika och förhållandevis få läkare som blev det. Vad kunde det bero på?

Förklaringen till detta handlade om vilken livsstil och förväntningar som ställdes på olika yrken. Som nyexaminerad läkare kastas du genast in i en värld där dina kollegor åker på dyra utlandssemestrar flera gånger om året, de kör nya dyra bilar, de bor i dyra villor i stadens finare områden osv. Så den nyexaminerade läkaren tar ett billån för att köpa en ny fin bil, lånar för att köpa ett dyrt hus och de få pengar blir över efter att räntorna betalats bränns på resor och annat ”lyx”. Allt eftersom läkarens lön sedan stiger genom åren byts bilen ut mot ännu nyare och dyrare modeller, villan byts ut mot en ännu större i ett ännu finare område. Det enda som återstår i slutet av månaden är lånen.

Samtidigt i andra ändan finns den nyexaminerade läraren. Där ses det inte som något konstigt när han köper en begagnad gammal bil för några tusenlappar, bor i en mindre lägenhet i ett område som inte tillhör stadens finare och ingen reagerar på att han tio år senare kör runt i samma begagnade bil eller att han fortfarande har samma gamla kavaj med lappar under armbågarna som han hade första dagen han klev in på jobbet. Denna livsstil medför att många lärare har pengar över i slutet av månaden, pengar som rätt förvaltade växer med tiden.

Allt detta trillade upp i minnet när jag läste en av kommentar till ett gammalt inlägg i influensern Sparos blogg. Tyvärr valde personen att kommentera anonymt så jag kan inte ge denne den kred som förtjänas, men såhär skrev personen:
Hade en fantastiskt spännande diskussion med min bästa vän sedan barndomen angående sparande och ekonomi. Vi kommer båda från ”arbetarhem” och är uppvuxna i miljonprojektet på 70-80-talet. Under de senaste 15 åren har min vän tjänat nästan dubbelt så mycket som mig. Skillnaden är att han spenderat pengarna på allt vi inte hade när vi var små. Han har de dyra bilarna, den stora villan, poolen, osv. När vi skulle boka en gemensam semester så kom vi in på ekonomi.

Han sa: ”Jag skulle vilja åka till XXXX över julhelgen, har du verkligen råd med det!?”

Jag svarade: ” Inga problem, använder alltid en del av mina utdelningar till semesterresorna”.

Han: ”Utdelningar??!”

Jag: ”Ja, utdelningar från mina aktier, man får utdelning en eller flera gånger per år”

Det hela slutade med att jag visade mitt avanzakonto. Kompisen var chockad.
Han: ”Helvete! Du är ju tät som f…n”

Själv hade han 25 000:- på ett sparkonto. Mitt var då strax över 2 miljoner. Skillnaden mellan att lära sig hur man förbättrar sin privatekonomi när man är runt 25år gammal istället för att slösa upp allt. Han har nu börjat sin resa som investerare.

Det är inte de stora intäkterna som gör dig rik, det är de små utgifterna!

Kategorier
Uncategorized

Lär av företagen för att maximera ditt privatliv

Har du tänkt på hur företag arbetar för att öka produktion, kundnöjdhet, motivation och trivsel hos de anställda, försäljningssiffror och mycket annat? Hur företagen sätter upp mål och visioner och hela tiden strävar efter att överträffa föregående år? Hur de regelbundet genomför undersökningar bland både anställda och kunder för att hitta sina starka och svaga sidor och därefter systematiskt arbetar med att följa upp resultaten samt tar fram en plan för hur de nästa år ska fokusera extra på att försöka förbättra en eller två av svagheterna?

Det är ingen slump att företag arbetar på det här sättet, det ligger åratal av erfarenhet och forskning bakom det hela, det fungerar!

Varför då inte ta lärdom av detta och försöka införliva det i ditt privatliv? På samma sätt som företagen hela tiden strävar efter att bli bättre och lyckas bättre än föregående år kan du som privatperson göra det samma. Du och din familj kan sätta er ner och utvärdera föregående år och sätta mål för nästa. Vad har gått bra? Vad har gått mindre bra? Hur såg sparandet och investerandet ut? Hur såg konsumtionen ut? Hur ser det ut med lån osv. Det här behöver så klart inte enbart handla om ekonomi, det kan handla om vänner, semestrar, tid med familjen, träning, hälsa, kost, fritidsintressen osv.

Baserat på vad som gått bra eller mindre bra under föregående år samt vad ni kommer fram till för tankar, mål och ambitioner för nästa år så kan ni sedan ha regelbundna uppföljningar, på samma sätt som företagen regelbundet följer upp och utvärderar hur det går, är ni på väg att nå era mål eller måste något drastiskt förändras.

Tänk på att mål och ambitioner på något sätt bör vara mätbara och saker som du själv faktiskt kan styra över. Att träna tre gånger i veckan, ha med matlåda till jobbet minst fyra dagar i veckan, ha en heldag varje vecka dedikerad till bara dig och din partner osv. Mål och drömmar i stil med att jag hoppas att Sverige kvalificerar sig till fotbolls-VM eller jag hoppas att jag vinner på lottot kan visserligen vara fantastiska men samtidigt väldigt svåra att själv påverka.

Själv är jag rätt bra att jobba på detta sätt när det kommer till saker som jag tycker är roliga, tex vissa av mina hobbys och intressen, vissa av dom analyserar jag regelbundet vad jag gör, hur jag gör det, resultatet av detta och försöker komma på sätt att nå ännu bättre resultat i framtiden. Däremot är jag dålig på det när det kommer till saker jag är mindre intresserad av eller saker jag tycker är tråkiga. Här har jag helt klart själv ett utvecklingsområde.

Hur ser du på detta? Vilka saker i ditt liv skulle du kunna förbättra genom att tänka och arbeta så som företag gör? Eller gör du kanske redan det?

Kategorier
Forskning

Din ekonomi är på liv och död!

Folkhälsomyndigheten publicerade förra året en rapport där ett antal faktorer som påverkar den psykiska hälsan presenterades. Vissa av dessa faktorer som var du är född eller vem du tycker om är svårt att göra något åt, men en av nyckelfaktorerna som du har ett stort inflytande över är din egen ekonomi. Faktum är att rapporten konstaterar att ekonomi tillsammans med sysselsättning är de två absolut viktigaste faktorerna när det kommer till psykisk hälsa.

Folkhälsomyndigheten har delat upp befolkningen i fem grupper baserat på inkomst och i den gruppen med lägst inkomst fanns hälften av alla psykiatriska diagnoser samt en tredjedel av alla självmord.

Nu vet nog de flesta att hög inkomst och god ekonomi långt från alltid är samma sak, det finns gott om människor med hög lön som badar i skulder och knappt får det att gå runt samtidigt som det finns en hel del människor med mer blygsam lön som i stället för att slösa och överkonsumera tålmodigt över tid byggt upp en förmögenhet. Men jag tror ändå att man kan dra slutsatsen att god ekonomi minskar risken för psykiska problem och en dålig ekonomi ökar risken.

Men det är en sak att göra val i ditt liv som drabbar dig själv negativt, något som är betydligt värre är att ekonomiska svårigheter inte bara drabbar dig själv, det drabbar dina barn! Rapporten visar att barn till föräldrar med dålig ekonomi oftare drabbas av psykisk ohälsa än barn till föräldrar med ordnad ekonomi.

Självklart kan ekonomiska problem komma plötsligt och det finns definitivt människor som det är synd om då de drabbats av så mycket elände i livet att det inte är rimligt att de skulle ha kunnat skydda sig mot det. Men de allra flesta i vårt land har definitivt goda möjligheter till en trygg ekonomi om de aktivt väljer det och strävar efter det. Så länge du har en inkomst kan du göra av med mindre pengar än du får in och spara mellanskillnaden. Självklart är detta lättare ju mer du tjänar men det finns gott om människor som sparar en del av studiemedlet, pensionen, a-kasseersättningen, socialbidraget, deltidsjobbet osv.  När du nu tagit del av resultatet av denna rapport och vet vilka negativa effekter en ekonomi i oordning kan ha för ditt liv borde det kunna motivera dig till att styra upp en bättre ekonomisk framtid och där med också en hälsosammare framtid för dig och din familj.

Vill man gå ett steg längre kan man också ifråga sätta om du verkligen ska skaffa barn innan du fått ordning på ekonomin. Med vad vi nu vet, vad du riskerar att utsätta ditt barn för, kan det uppfattas som rätt egoistiskt att skaffa barn innan ekonomin är under åtminstone någorlunda kontroll. Men det är inget jag kommer att diskutera i den här bloggposten, men använd gärna kommentarfunktionen för att dela med dig av dina egna tankar och åsikter.