
Nu har det gått strax över en månad sedan jag gjorde bloggcomeback efter tio års frånvaro. Hur har första månaden gått? Hur är det att vara tillbaka och skriva igen? Har saker gång som jag hade förväntat mig? Hur har ekonomibloggsverige förändrats under de tio år jag varit borta?
Hur har första månaden gått?
När jag publicerade mina första inlägg i nya bloggen fick dom massor av
uppmärksamhet så bloggen fullkomligt exploderade från start. Totalt nådde jag ungefär
11 000 sidvisningar den första månaden vilket ger ett snitt på ca 355 om
dagen. De har dock varit ojämnt fördelat, många besökare inledningsvis, sedan skapligt
jämn period på 200 – 300 om dagen, med vissa större toppar när enstaka inlägg
fick mycket uppmärksamhet för att sedan de sista tio dagarna droppa av lite då antalet
inlägg blev färre.
Hur är det att vara tillbaka och skriva igen?
Det är kul, men jag hade glömt bort hur galet tidskrävande det är. Jag hade några färdigskrivna inlägg redan innan bloggen startade, vilket hjälpte mig att publicera ett om dagen första veckorna. Men jäklar så mycket tid det tar att skriva nya. Ett inlägg tar sällan under 2-3 timmar. Komma på idé, leta fakta, källor, skriva utkast, korrekturläsning, skriva om, hitta bilder osv. Faktum är att hur tidskrävande det är gör mig lite osäker på hur länge jag kommer orka, vilja fortsätta. Jag har kul och jag tycker det är intressant, men att lägga flera timmar dagligen och känna press på att jag måste publicera ett nytt inlägg i dag, det är inte alltid toppen.
Är saker som jag förväntat mig?
Ja och nej. Jag förstod att första inläggen skulle få en extra push
eftersom allt var nytt och folk skulle hjälpa mig att marknadsföra bloggen
genom att tex skriva om den på Twitter. Därefter utgick jag från att det skulle
lugna ner sig vilket det också gjorde. Det jag kanske inte riktigt hade förväntat
mig är hur stor roll Twitter skulle spela efter att den inledande pushen var
över. Jag trodde att när den väl var över så skulle bloggen börja leva ett eget
liv, visserligen med klart färre besökare, men också mer oberoende av Twitter
då allt fler började följa bloggen. Så har det inte riktigt blivit.
Nästan alla besökare kommer från Twitter. Givetvis är jag tacksam för alla som hittat hit från Twitter men det gör också det hela lite konstigt då det verkar som att hur många besökare ett nytt inlägg får beror nästan helt på om rätt personer ser och uppmärksammar tweeten om inlägget än själva kvaliteten på inlägget. Det är nämligen som så att om ”rätt” person interagerar med inlägget så kan det dyka upp de som följer personens flöde så att många fler ser det, samtidigt som ett inlägg som ingen interagerar med tidigt helt försvinner då Twitter visar ”populära” saker överst i folks flöden.
Detta medför att jag skrivit inlägg som jag själv tyckt varit riktigt bra, som jag lagt massor av tid på knappt fått några läsare alls pga att tweeten inte sågs av rätt personer och inte fick några kommentarer, delningar eller likes alls. Samtidigt som ett annat inlägg, av lägre kvalitet som jag bara slängde ihop då jag var stressad för jag behövde publicera ett inlägg i dag, får massor av läsare då rätt person kommenterade eller delade eller liknande. Men kan så klart vara min bild av bra och dåligt inte matchar den stora massans.
Jag tror att jag måste börja jobba mer aktivt för organisk tillväxt och besökare som hittar hit utanför Twitter. Om du har en egen ekonomiblogg får du gärna lägga till mig på din länklista, jag planerar själv att lägga till en egen sådan när jag får tid att se över bloggens utformning och layout.

Hur har ekonomibloggsverige förändrats under de tio år jag varit borta?
Framförallt har den blivit så oerhört mycket större. När jag slutade för tio år sedan så fanns det fortfarande bara en handfull större ekonomibloggare så det var lätt att hålla reda på alla. Nu känns det som att det finns hundratals, särskilt om man även räknar in de profiler som kanske inte bloggar men är aktiva på finanstwitter och den vägen bidrar till att sprida spar och investerarglädje.
Detta är naturligtvis inte något negativt, tvärt om det är helt fantastiskt, jag hade aldrig kunnat drömma om det när jag startade Sveriges första ekonomiblogg. Det är ett lyxproblem att jag känner att jag har för dålig koll på alla för att de är så många! En annan stor förändring är kommentarer. I min gamla blogg fick jag massor av kommentarer till mina inlägg. Det var vanligt att inlägg fick 30-50 kommentarer. Det saknar jag nu, mina inlägg får knappt några kommentarer alls, inte ens de inlägg som får 500-1000 läsare. I stället kommenterar folk på de tweets jag postar om inläggen. Jag är tacksam för dessa kommentarer men jag tycker det är lite synd att de inte hamnar på bloggen då många av dom är så bra och intressanta att de tillför inlägget en hel del, nu kommer de som läser inlägget om ett halvår aldrig att se de kommentarerna.