Kategorier
Tankar och funderingar

Svårt att överleva på 40 000 i månaden efter skatt?

Tänk att du inte har några barn, du är 20 år gammal och får ut 40 000 kr i månaden efter skatt. Ja du läste rätt, efter skatt, inte före skatt! Ändå får du inte ekonomin att gå ihop och du har du på bara de senaste nio månaderna samlat på dig skulder på 200 000 kr, dvs du bränner 62 000 kr i månaden, främst på konsumtion.

Troligtvis är det inte bara jag som undrar hur detta är möjligt, det låter som någon nån har hittat på. Men så är det inte, den situationen är verklighet för Viktor enligt gårdagens artikel hos Aftonbladet.

Personligen tycker jag att det är svårt att förstå hur det är möjligt. Jag har aldrig haft i närheten av några 40 000 kr efter skatt. Faktum är att 40 000 kr är nästan 7000 kr mer än vad median-månadslönen i Sverige låg på 2021 och då pratar vi om före skatt. Dvs 40 000 kr i månaden efter skatt är väldigt mycket mer än vad de flesta svenskar har att röra sig med.

När jag själv var 20 år så pluggade jag fortfarande så jag hade ingen lön då men jag minns att jag sparade ca 1000 kr av studiemedlet varje månad. Jag hittade ett inlägg från min gamla blogg skrivit hösten 2006 då var jag igång och jobbade. Enligt det inlägget tjänade jag då 21 500 kr i månaden, före skatt. Detta var innan Alliansen hade infört jobbskatteavdraget så mer än i dag gick till skatt på den tiden. Ändå sparade jag enligt inlägget i regel 3000 – 4000 kr i månaden. Då har jag aldrig haft några specifika sparmål eller snålat utan bara sparat det pengarna som varit kvar i slutet av månaden.

Nu är det lätt att tro att jag skriver detta för att klappa mig själv på axeln och visa hur bra jag är. Men det är inte meningen, jag vill bara lyfta fram hur svårt det är för mig att ens koppla att någon kan dra in flera gånger så mycket lön efter skatt som jag gjorde då och ändå inte få det att räcka så att personen behöver låna mer än en månadslön av vad jag tjänade före skatt då för att pengarna skall räcka. Sedan har naturligtvis inflationen gjort sitt så summorna är inte rakt av jämförbara men jag tror ändå de ger en skaplig bild.

Hur lyckas då Viktor göra av med alla pengar? Han berättar att sedan han började jobba och tjäna massor av pengar så har hans shoppingvanor förändrats, ny dator och en pizzaugn inhandlades snabbt. Dessa två saker tycker jag personligen inte är nått konstigt. Om hans dator var gammal är det rätt naturligt att byta ut den när du börjar tjäna pengar och har du en passion för matlagning eller kanske specifikt pizza så låter inte en pizzaugn som något orimligt även om jag själv inte har någon koll på just det området. Det som följer sen däremot, där hittar vi inledningen till problemen, han berättar nämligen att han köpte tillbehör till grillen trots att han inte har någon grill! Om du börjar köpa tillbehör till saker du inte har, ja då är nog de flesta överens om att ditt shoppingbeteende är lite märkligt. Han säger själv att han levde ett lyxliv och köpte allt han ville ha utan att tänka efter.

Viktor tycks ha problem med tristess då flera av hans vänner flyttat från staden för att jobba efter gymnasiet. Faktum är att han säger att han hade så tråkigt att han bestämde sig för att skaffa ett extrajobb bara för att fördriva tiden när han var ledig. Detta borde dock inte vara negativt för hans ekonomi om än inte kanske optimalt för hans livskvalitet. Kunde han inte ha skaffat sig en hobby eller två i stället om han var uttråkad? Kanske en hobby som samtidigt hade låtit honom träffa nya människor?

Många är skeptiska till att lägga massa pengar på saker, som hans grilltillbehör, däremot brukar upplevelser ses som mer positivt. Men just upplevelser har varit en stor bov när det kommer till Viktors ekonomi. Han åkte nämligen på fotbollsresor runt om i Sverige flera gånger i månaden. Eftersom han är rädd för att förlora kontakten med sina vänner från gymnasiet så bjuder han dessutom med sig en eller två vänner varje resa och han står för allt, tågresa, matchbiljett, hotellövernattning, mat och öl. Det mesta betalas med kredit.

Jag tror de flesta av oss varit med om att vänner spridit ut sig efter gymnasiet, olika universitet och högskolor, jobb runt om i landet. Jag kan identifiera mig med det då två av mina allra närmaste vänner hamnade i andra städer. Jag kan även identifiera mig i fotbollsintresset, jag spelade själv fotboll tills skador satte stopp för det och till och med därefter så försökte jag spela lite till på lägre nivå. Nästan varje vecka kollar jag på fotboll på tvn. En av vänner jag nämnde var dessutom lagkamrat med mig i flera år. Så jag fotbollsintresset fanns inte bara hos mig utan även hos mina vänner.

Vi har också träffats för att kolla fotboll tillsammans genom åren, särskilt innan folk började få familjer. Extremt sällan var det dock på plats på någon arena, även om det inträffat någon enstaka gång. I stället har vi framför allt kollat på Premier League tillsammans hemma i nåns lägenhet och alla har själva fått betala sina egna eventuella resekostnader, köpt sin egen öl och om övernattning krävts sovit över hemma hos någon. Vid de tillfällen vi varit på en arena har så klart alla betalt för sina egna biljetter. Nu är jag den förste att erkänna att detta är inte något som skedde flera gånger i månaden som i Viktors fall utan snarast ett par gånger om året. Men å andra sidan träffade vi ju inte bara varandra när vi skulle kolla fotboll så vi träffade varandra oftare än så och under rätt många års tid åkte vi dessutom på en semester tillsammans varje sommar.

Jag tycker helt klart att Viktor skall fortsätta kolla på fotboll på plats på arenorna om det betyder mycket för honom. Men i stället för att åka landet runt varje månad så räcker det kanske med hemmamatcherna? Och om hans vänner då kan sova över hos honom i stället för på hotell så kan de kanske betala för resorna själva? Och lagar de maten tillsammans hemma hos honom spar de in mycket pengar där med.

Sedan finns det ju nu för tiden rätt bra sätt att hålla kontakt och umgås med vänner som spritt sig över hela landet utan att det kostar några direkta pengar. Han berättar att en av de första sakerna han la pengar på var en ny dator, varför inte använda den? När pandemin slog till och folk inte längre umgicks på samma sätt som tidigare så började jag och några vänner med schemalagda spelkvällar digitalt två gånger i veckan. Det växte snabbt när vänner till vänner ville vara med, vissa kvällar var vi 40-50 pers tillsammans. Dessutom så helt plötsligt så umgicks jag varje vecka med vänner som jag i vissa fall knappt träffat de senaste tio åren då de numera bor på andra ställen i landet.

Allt ser inte mörkt ut för Viktor, det verkar faktiskt som att han äntligen börjat ta tag i saker. Han berättade för sina föräldrar om skulderna, satte samman alla krediter i ett samlingslån med lägre ränta. Samlingslånet i hans mammas namn och han har börjat betalar av det hela. Så mycket pengar som han tjänar så är ju faktiskt inte en skuld på 200 000 kr så mycket. Han skulle kunna betala av den på ett år om han la 16 667 kr i månaden på det och med hans lön har han ju då fortfarande 23 333 kr kvar till mat, hyra och nöjen.

Det enda jag kan ställa mig lite kritiskt till är att han endast betalar av 2000 kr i månaden trots att han har 40 000 kr i efter skatt. Han borde lätt kunna betala av mycket mer än så per månad. Men jag ser det ändå som något positivt, nu har han en plan, och har börjat styra upp situationen. Skulderna minskar och jag misstänker att nu när hans föräldrar är insatta i situationen så är det slut på att bränna mer än vad han tjänar. Hur skulle du klara dig om du har 40 000 efter skatt varje månad och inte hade några barn att försörja? Har du vänner eller släktingar som likt Viktor trots hög inkomst ofta har för mycket månad kvar i slutet på lönen?

0 0 votes
Article Rating
Subscribe
Notify of
guest

0 Comments
Oldest
Newest Most Voted
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer
0
Jag skulle uppskatta din åsikt, kommentera!x
()
x