Jag tror att de flesta delar min åsikt om att ett sunt privatekonomiskt beteende omfattar att du är försiktig med lån samt att du har ett sparade. Sparandet kan gå till flera olika saker, allt från till nästa semester, till buffert för oväntade utgifter samt på längre sikt till att kompensera för låga pensioner så att du har möjlighet till lite guldkant på tillvaron även efter att du har slutat arbeta.
Lån i sig är inte av ondo, men du bör inte låna till saker du inte har råd med eller ta lån där du riskerar att hamnar i trångmål om räntan stiger med ett par procentenheter. Särskilt konsumtionslån bör du vara försiktig med. Vi har dessutom i relativ närtid, under den senaste finanskrisen, sett vilka problem hög skuldsättning kan medföra. En av grundorsakerna till krisen var att människor hade lånat till bostäder de inte hade råd med och följderna av krisen kom att påverka länder så väl som privatpersoner och företag under flera års tid.
Baserat på detta så väl som att många riskerar att få en person som inte räcker till är det rimligt att om staten skall försöka påverka människor ekonomiskt så ska den försöker uppmuntra folk att spara och att vara försiktiga med lån. Är detta vår svenska stat och politiker gör? Nej konstigt nog väljer dom att göra precis tvärt om?
I dag tar staten ut skatt på sparande, en skatt de dessutom höjt på senare år samtidigt som de ger bidrag till de som lånar i form av ränteavdrag. Är det bara i mitt huvud det inte känns rimligt? Särskilt som vi dagligen kan läsa nya artiklar i media om hur tufft det är för många pensionärer och att vi behöver spara om vi vill få oss en dräglig standard på ålderns höst? Vore det då inte lämpligare för staten att reducera skatten på sparande och minska eller till och med avskaffa de ränteavdrag du får när du lånar?
Faktum är ju att den som sparar först har betalt skatt på sin lön, sedan får den betala ytterligare skatt på den delen av lönen personen väljer att spara för att sedan, när personen använder sig av de sparade pengarna för konsumtion, kanske för att få en drägligare standard på ålderns höst beskattas på pengarna en tredje gång när personen använder dom. Är det rimligt om vi vill uppmuntra till sparande?
En sänkt skatt på sparande skulle kunna medföra att fler sparade och att folk sparade mera. Detta i sin tur får dubbelt effekt eftersom anledningen till att många företag börsnoteras är att få in kapital för att kunna växa och göra investeringar och det är ju vi som sparar som köper aktier och bidrar till dessa företags möjligheter att verka på börsen. Företag som växer och gör investeringar medför nya jobb och nya skatteintäkter.
På kort sikt är det möjligt att ett ökat sparande och att folk är mer restriktiva med konsumtionslån skulle ha en negativ effekt på samhällsekonomin, men jag är övertygad om att det på längre sikt skulle ha en positiv och sund effekt på så väl samhällsekonomi som privatekonomi och ge oss en rikare ålderdom med en högre levnadsstandard.
Förslaget låter vid en enkel första anblick rimliga och bra – tills man analyserar vem som betalar och vem som får betalt. För det gynnar de som sparar på bekostnad av dem som lånar. Den som sparar har pengar, och den som lånar inte. Ger till de rika och tar från de fattiga.
(Nu är det visserligen ännu mer komplicerat, för är du väldigt rik kan du starta en bank i karibien och sen betala ränta till dig själv, med åtföljande ränteavdrag. Ett exempel av flera)
En möjlig lösning är ett ränteinkomstavdrag som gör den första genomsnittliga månadslönen i kapitalinkomst eller liknande skattefri – då gör man även kapitalbeskattningen progressiv, och gynnar därmed småsparare.
Fast det där är ju en sanning med modifikation. Många med pengar lånar och har stora lån. Faktum är att ju mer pengar du har desto lättare är det ju att låna, det är inte den som har det knapert som lånar 10 miljoner till den där fina villan.
På samma sätt är det inte de riktigt förmögna som drabbas av skatten, Wallenbergarna och Familjen Persson rattar inte släkternas bolag från ett aktiekonto på Avanza eller har har sina sparpengar på ett vanligt bankkonto. De har kunskapen och resurserna att skydda sina pengar, lösningar med företag, stiftelser, utlandet osv.
Som det är nu upplever jag det att systemet drabbar oss vanliga knegare, låg och medelinkomsttagare på ett dåligt sätt. Personligen tror jag att det skulle gynna både oss och Sverige i stort med lägre skatter på sparande och lägre eller inga bidrag för att låna. Det är dessutom för oss som inte tjänar miljoner som sparandet kan göra störst skillnad för framtiden.