Tänk att du går in till chefen och säger upp dig. Äntligen är din aktieportfölj så stor att du kan leva på den! Trots att du har ett antal år kvar till normal pensionsålder behöver du inte längre arbeta. Helgen efter är du bortbjuden på middag där du träffar på nya bekantskaper. Självklart ställer någon den klassiska frågan, vad jobbar du med?
Är du ny till sparande och investerande kan scenariot ovan låta främmande. Men om du haft något årtionde eller två av fokuserat sparande och investerande så känns det troligtvis inte längre orealistiskt. Och vi vet alla att frågan ”Vad jobbar du med?” garanterat kommer ställas var och varannan gång du träffar nya människor.
Om du hade befunnit dig i den situationen, vad hade du då svarat? Jag jobbar inte? Jag är investerare? Jag är pensionär? Något annat? Innan du läser vidare så kommentera nedan med ditt svar!
Jag ställde denna fråga på X (Twitter) och fick 935 svar. Med största sannolikhet är samtliga som svarande intresserade av privatekonomi och aktivt sparar och investerar. Deras förutsättningar för detta varierar säkert enormt, från arbetslösa till studenter, ensamstående, sjukskrivna, medelinkomsttagare, höginkomsttagare och allt däremellan.. Samt så klart några som redan lever på portföljen.
Så här svarade de:
En vanlig fråga när du träffar nya människor är vad jobbar du med? 💼📈
Som du kan se dominerar Jag är investerare stort, följt av Jag jobbar inte och slutligen är det rätt jämnt mellan Jag är pensionär och Annat. De som valde Annat har haft möjlighet att berätta mer genom att svara på undersökningen. Här är några av svaren: Konsult. Fritidsforskare. Livsnjutare. ”Jag svarar alltid taxichafför, så slipper man jobbiga följdfrågor. Ingen verkar intresserad av taxichafförer.” Kriminalare Arbetslös. Yrket personen hade innan för att hålla förmögenheten hemlig. ”Jag gör lite allt möjligt beroende på vad som dyker upp och verkar roligt brukar starta en intressant konversation.” Problemlösare. Livsstilsfanatiker och poet. Dagdrivare. Egenföretagare. Ska du skita i. Säger att jag tagit ett sabbatsår för att undvika följdfrågor. Frilansande mecenat. Rentier.
Efter att ha läst dessa, har du ändrat åsikt om vad du svarat? Kommentera igen!
Själv hade jag nog svarat investerare eller någon variant av det. Jag tror dock inte att jag kommer att hamna i den situationen. Då menar jag inte att jag inte kommer ha en portfölj som är stor nog att leva på, det kommer jag så klart att ha. Vad jag menar är att jag inte tror att jag kommer sluta arbeta långt innan pension, troligtvis inte efter pension med.
Jag har alltid tänkt att jag vill maximera att ha roligt här i livet. Just nu har jag ett jobb jag tycker är väldigt roligt, jag ser oftast fram emot att gå till jobbet och även om allt naturligtvis inte är roligt där så har jag roligt varje dag. Det betyder dock inte att det alltid kommer vara så. Kanske har jag helt tröttnat på det om tio, tjugo eller trettio år.
Då skulle jag naturligtvis sluta. Men jag tror att den dagen jag slutar att arbeta på ett vanligt jobb, oavsett om det är för att leva på portföljen eller för att jag faktiskt gå i pension som vanligt så skulle jag starta företag. Kanske inte med målet att det skulle bli stort eller tjäna massor av pengar. Men med mer tid och energi för mina hobbyer så vet jag att jag skulle tjäna pengar på någon eller några av dem.
Det har hänt mig flera gånger tidigare medan jag faktiskt jobbar. Så med mer tid och energi är det lätt att räkna ut att det skulle bli mer sådant och summorna lite större. Så det naturliga svaret skulle bli något i stil med egenföretagare eller vad mitt företag håller på med, även om jag inte tjänar några enorma belopp på det.
Just nu är det som lockar mest med att sluta att jobba tidigt möjligheten att flytta till varmare breddgrader. Jag gillar verkligen inte kyla och jag blir tröttare och segare när det är mörkt ute halva året. Men eftersom jag inte vill flytta ifrån släkt och vänner, är inte detta alternativ lika lockande som det annars hade varit.
Föreställ dig att din 30-årsdag närmar sig och du fortfarande bor hemma hos dina föräldrar. Det är verkligheten för vissa unga vuxna idag. I en artikel från Aftonbladet träffar vi bröderna Casper och Dennis, som är exempel på denna trend. Bägge får ut omkring 18 000 kr efter skatt från sina jobb men trots detta känner de sig fast i sina föräldrars hem på grund av en kombination av höga hyror, bostadsbrist, och ekonomiska utmaningar. Detta gör så att deras dröm om egen bostad nästan känns hopplös.
Brödernas situation presenteras i en artikel i Aftonbladet och när jag läser den lämnar den frågor i mitt huvud. Artikeln lyfter allt från brödernas synvinkel, inte någonstans ställer journalisten frågor som utmanar denna synvinkel. Ett exempel är att de i artikeln säger: ”Vi har stått i bostadskö sedan vi var 18 men aldrig blivit erbjudna något”
Varför frågar inte journalisten vilka initiativ de själva har tagit? Har de kontaktat privata hyresvärdar? En snabb sökning på lediga hyreslägenheter i deras område visar flera alternativ. Flera ettor finns tillgängliga för mellan 4300 och 6000 kr i månaden. Eller varför inte ta något gemensamt för bägge bröderna, flera treor finns tillgängliga för mellan 7100 och 10 000 kr i månaden.
Borde inte detta vara ett rimligt alternativ för bröderna om de vill hyra? Bara att ingen magiskt kommer och erbjuder dom lägenheterna de behöver själva leta upp dom (lätt via webben) och skicka in en ansökan.
De nämner även att hyrorna höjs i högre takt än lönerna. Det är rimligt att detta stämmer även om jag inte har någon statistik för det. Till exempel höjdes hyran för min bostadsrätt med 14% förra året och några 14% i löneökning var det nog få som fick. Så jag tar dom på deras ord där. Men det finns andra sätt att öka sin lön, även om det inte alltid är enkelt.
Ett vanligt sätt folk får upp lönen är genom att byta arbetsgivare. Jag läste för många år sedan att det mest optimala för lönen är att byta jobb vart tredje år. Om just siffran på tre år stämmer låter jag vara osagt men att med jämna mellanrum byta jobb är nog de flesta ense om är ett av de bättre sätten att få upp lönen.
Nu är det dock inte alltid så enkelt, i vissa branscher är det svårt att hitta ett nytt jobb och i dessa branscher är det kanske inte heller någon enorm skillnad i lön om du byter arbetsgivare. Då kanske en bättre väg är att byta bransch helt och hållet. Att byta bransch kan vara ett stort och utmanande steg, då det ofta kräver att man skaffar sig en ny utbildning. Men om du känner att du närmar dig 30 år, fortfarande bor hemma hos mamma och pappa och är desperat för att ändra på den situationen borde du också ha den motivation som krävs för att skaffa dig en ny utbildning. Särskilt som det nu för tiden finns många utbildningar du kan läsa på distans om det passar dig bättre. Jag har själv läst in ytterligare examen på distans sedan jag började jobba.
Att byta bransch behöver dock inte betyda åratal i skolbänken. Så sent som tidigare i år sedan satt jag vid samma bord som en äldre busschaufför. Han berättade att han egentligen är pensionär men att han stannat kvar och jobbar deltid efter att han gick i pension. Detta då han tycker det är kul att köra och att det råder brist på chaufförer.
Han berättade att dom alltid söker nya förare. Ingångslönen var på 28 200 kr och du behöver bara ha B-körkort så står dom för hela utbildningen för ditt buss-körkort förutsatt att du binder upp dig för att köra i ett år års tid för dom. Detta på en ort som ligger inom pendlingsavstånd från där Casper och Dennis bor. 28 200 kr före skatt skulle betyda ca 4500 kr mer per person i månaden för dom efter skatt. Vilket skulle betyda ca 9000 kr mer i månaden för dom gemensamt, dvs en summa som skulle täcka hyran för en 3a åt dom.
Ett annat sätt att få upp lönen är genom extrajobb. Jag pratade nyligen med ett gäng gymnasieelever, flera av dom hade extrajobb vid sidan av studierna. En var regelbundet barnvakt, en annan jobbade extra på Clas Ohlson, en på restaurang, en i butikskassa och flera var domare i olika sporter, och så vidare.
När jag pluggade på universitet hade en stor andel av mina kursare extrajobb vid sidan av studierna. Många av dom hade extrajobben för att spara ihop till en insats så att de kunde köpa en bostadsrätt när de pluggat färdigt. Men det är inte bara studenter som jobbar extra. Sedan jag började jobba själv så har jag alltid haft kollegor som haft extrajobb eller driver eget företag vid sidan om det vanliga heltidsjobbet.
Nu tror jag att få människor vill ha extrajobb resten av livet, men under kortare perioder av livet när du verkligen behöver få in extrapengar är det ett rimligt alternativ. Om jag i dag hade blivit av med allt jag äger, min bostadsrätt, alla pengar på börsen osv så hade jag definitivt varit villig att jobba extra på kvällar och helger under något eller några få år för att komma på fötter igen.
Ett alternativ till att skaffa ett extrajobb är att tjäna pengar på något av dina intressen. Det är just detta de flesta av mina vänner med egna företag gör. De har en hobby som de tjänar pengar på vilket har lett till att de startat ett företag. Ett exempel på detta är en vän till mig, hon gillar att virka. När hon gick på gymnasiet så började hon publicera bilder på de saker hon virkade i social media. Folk började kommentera och vissa frågade om de kunde få köpa de saker hon la ut bilder på.
Detta fick till effekt att hon startade eget företag under våren när hon gick i åk tre på gymnasiet. Hon sa till mig att hennes mål var att sälja för 10 000 kr under resten av året. En månad senare kom hon till mig igen och sa att hon måste ändra sitt mål, det nya målet är att sälja för 100 000 kr fram till nyår. Sedan dess har hon med framgång drivit vidare företaget medan hon pluggat på högskolan och haft vanliga jobb. Detta är bara ett exempel, jag har massor av vänner, släktingar, kollegor och så klart mig själv som tjänat pengar på hobbys.
I artikeln säger dom att köpa en bostad inte är ett alternativ för någon av dom. Men är det verkligen så? Som alternativ till att hyra valde jag ändå att testa om det vore möjligt för dom att köpa något.
Här bortser jag från möjligheten att få upp lönen genom att tex byta jobb eller skaffa ett extrajobb. Dessa siffror bygger helt på deras nuvarande löner. Skulle de få upp sin inkomst skulle så klart möjligheterna öppnas än mer än det jag kommer fram till nedan.
Jag gjorde en test med SBAB på deras lön, ålder osv och enligt SBAB så skulle de enbart få låna 200 000 kr om jag satte en kontantinsats på 100 000 kr. Dvs total summa 300 000 kr. En snabb titt på Hemnet visade att de billigaste ettorna där de bor går för strax under en miljon kronor. Så det verkar som att de har rätt i att köpa inte är ett alternativ. Om vi inte på något sätt skulle lyckas dubbla den aktuella summan.
De är två bröder så kanske kan lösningen vara att de delar på boendet? En snabb titt på Hemnet visar att de billigaste 3orna i deras stad, vi kunde gått på 2a men det hade nog inte känts som mycket till lyft från hur de bor nu, så visar det sig att de går för mellan strax under 1,2 till strax under 1,3 miljoner kronor.
När jag hos SBAB anger att de är två som skall ta lånet i stället för en så händer saker! Med dubbla lönen, dubbla insatsen (200 000 i stället för 100 000) och kanske den ökade tryggheten dubbla låntagare ger så får de plötsligt inklusive insatsen köpa boende för 1 720 000kr, vilket är betydligt mer än vad de billigaste 3orna i deras stad går för.
Nu förstår jag att deras dröm kanske inte är delat boende, men det gäller ju att se det som ett steg på vägen. Livet är ett maraton inte en sprint. Hyran på de billigare 3orna i deras stad verkar ligga på runt 5 100 – 5 600 kr men det finns även de som skiljer sig åt här och har en hyra på tex 4 500 kr.
Låt oss räkna lite och vi räknar med höga siffror för att kanske få lite marginal till verkligheten. Säg att de inser att de behöver jobba på ekonomin så i stället för 100 000 var i kontantinsats sparar de ihop 150 000 var. De köper en 3a för 1,3 miljoner kronor. Med 300 000 i gemensam kontantinsats behöver de då låna 1 000 000 kr. Räknat på 5% ränta får de betala ca 4 167 kr i månaden i ränta. För att göra det lite enklare här skippar jag saker som ränteavdrag vilket skulle minska deras kostnader ytterligare.
Eftersom de inledningsvis har en belåningsgrad på över 70% så behöver de amortera 2% under de första åren. Det innebär ca 1 667 kr i månaden. Deras totala månadskostnad för lånet inklusive amorteringar hamnar därmed på 5 834 kr. Låt oss sedan räkna högt på hyran, säg att den hamnar på 5 500 kr i månaden. Då hamnar deras totala månadskostnad för boendet på 11 334 kr.
De har 18 000 kr i månaden var efter skatt var vilket ger ett gemensamt belopp på 36 000 kr efter skatt. När de betalt boendekostnaderna återstår alltså 24 666 kr till övriga kostnader den månaden. Det är ingen struntsumma. Om de dessutom väljer att laga maten själv från grunden i stället för att köpa färdigmat, ta cykeln i stället för bil/kollektivtrafik där det är möjligt, undvika dyra intressen osv finns det dessutom utrymme att spara en hel del. Pengar som i framtiden skulle kunna användas när de tar nästa steg, varsina boenden.
Om räntan sedan sjunker under de närmaste åren, vilket många tror, så skulle utrymmet för detta snabbt växa. Om till exempel räntan har sjunkit till två procent när de fått ner lånet till 900 000 kr så betalar det plötsligt bara 1 500 kr i ränta i månaden och behöver bara amortera 750 kr i månaden (1%) vilket betyder att deras kostnader för lånet plötsligt ligger på 2 250 kr i månaden jämfört med 5 834 kr i exemplet ovan. Det innebär ytterligare 3 584 kr i månaden de kan lägga på sitt sparande för separat boende eller på att amortera ner nuvarande lånet vilket indirekt betyder samma sak. Väljer de att verkligen prioritera detta kan de snart lägga 10 000 kr i månaden på nytt boende.
Det hela kan så klart kompletteras med att de jagar bättre betalda jobb, utbildar sig, skaffar extraintäkter vid sidan om, jobbar övertid osv. Deras 18 000 kr i månaden efter skatt motsvarar ungefär 22 000 kr i månaden före skatt. Med tanke på att medianlönen i Sverige enligt SCB för år 2023 på 35 600 kr så borde det finnas goda möjligheter för dom att få upp lönen genom att till exempel utbilda sig och byta yrke.
Nu säger jag inte att byta yrke alltid är lätt eller sker över en natt. Men jag har haft många vänner, bekanta och kollegor genom åren som skolat om sig till något annat vid sidan om vanliga jobbet. Livet är inte en sprint, det är ett maraton, de möjligheter och planer jag beskriver i detta dokument är sådana som tillsammans kan ta flera år, kanske till och med nått årtionde att realisera.
Jag vill vara tydlig med att allt jag skriver i detta inlägg är menat att visa på vilka möjligheter som finns. Jag säger inte att det är så här någon ska eller måste göra. Människor är olika och har olika prioriteringar i livet. Jag påstår inte heller att det är lätt, en dans på rosor eller något som sker över en natt. Det jag skriver här är mer vad jag själv hade gjort om jag befann mig i deras situation. Inget säger att mitt val är det rätta, det enda eller det bästa.
Jag köper inte alltför ofta nya bolag. De jag har i min portfölj tenderar att vara kvar i portföljen under flera års tid. Men då och då tillkommer nya. Vissa investeringar går väldigt dåligt, andra går bättre. Här tänkte jag dela med mig av mina tre bästa aktieinvesteringar under 20-talet.
I investeringssammanhang talas det ibland om att fånga fallande knivar. Det kan göra väldigt ont att försöka fånga en fallande kniv om du tar den i bladet, vilket skär in i din hand. Det är denna symbolik som används när du köper en aktie efter att kursen har rasat, i hopp om att den ska återhämta sig. Men istället för att återhämta sig, fortsätter den att falla.
Bara för att ett bolag en gång kostade 100 kr per aktie och nu kostar 50 kr per aktie, är det ingen garanti att det i framtiden ska gå upp till 100 kr per aktie. Det kan i stället fortsätta nedåt, 40 kr, 20 kr, 10 kr och inte ens där är det över. I värsta fall kan den fortsätta ända ner till 0 kr.
Anledningen att jag skriver detta är att du kommer märka ett gemensamt tema bland aktierna jag presenterar här. De är aktier som rasat i värde, jag har fångat upp dom men i stället för att fortsätta falla så har de faktiskt lyckats vända på skutan och klättra uppåt igen. Det är ytterst viktigt att du har med dig att det inte är någon garanti att så sker. Köp aldrig en aktie bara för att den minskat mycket i värde. Gör din egen analys och köp aktien på grund av att du verkligen tror på aktien och dennes framtid.
Danske Bank Här såg jag möjligheter efter att kursen hade slaktats i samband med den penningtvättskandal de varit indragna i. Från toppen på 255 danska kronor rasade kursen ner till runt 76 danska kronor. Tyvärr började jag köpa lite väl tidigt och var inledningsvis ner en hel del. Som du kan se på grafen så inledde jag mina köp innan 20-talet, men då jag fortsatte köpa i början av 20-talet så får aktien vara med ändå:
Med tiden började kursen återhämta sig och står i skrivande stund på 212,30 danska kronor. Tillsammans med valutakursförändringar sedan jag köpte dem är jag enligt Avanza upp cirka 132,28% sedan köp.
Kindred Group Även här har vi en aktie som under många år hade funnit sig i en nedgående trend. På toppen 2018 var kursen uppe i 133 kr/aktie, sedan påbörjades en lång resa nedåt. I början av 2020 var kursen nere på strax under 45 kr. Här slog jag till och köpte. Men som jag tidigare sa om fallande knivar behöver inte fallet vara över. Inte långt efter mitt köp började Covid-krisen och aktien kraschade ner till strax under 25 kr.
Kursen var alltså inte långt från en halvering bara typ två månader efter mitt köp. Det gör ont med fallande knivar! Likt med Danske visar det också på hur svårt det är att träffa botten, åtminstone är jag uppenbarligen värdelös på det. Tänk vad mycket mer pengar jag hade tjänat om jag lyckats träffa botten. Men i stället för att gråta över spilld mjölk är det bättre att inse att du inte behöver träffa botten för att göra en bra affär. Så länge det inte visar sig vara en fallande kniv, åtminstone inte för evigt.
Likt Danske vände också kursen uppåt igen. Men resan har inte varit smärtfri. Först steg den ända till 163 kr för att sedan rasa igen, men inte lika lågt som sist. I skrivande stund står kursen på 125,70 kr. Det vill säga långt från toppen på 163 kr men också långt över min köpkurs på ca 45 kr. Dessutom finns ett bud på att köpa företaget på 130 kr/aktien att ta ställning till. Men även utan det budet så är jag i dagsläget upp ca 179,52% och en försäljning till budpriset kommer ju öka den procenten ytterligare.
Meta Platforms Sist men inte minst, tvärt om störst är Meta Platforms. Återigen ett bolag där det svängt om kursen. År 2021 peakade den på ca 382 dollar per aktie, därefter gick kursen ner lite under resten av året. Men den stora smällen kom i början av februari när bolaget presenterade negativa framtidsutsikter. Detta fick kuren att rasa med 26% på en dag, vilket var den största värdeminskningen någonsin på en dag för ett amerikanskt företag. Det hela var dock inte över utan kursen fortsatte nedåt för att bottna på ca 91 dollar först i november samma år.
Men ni kan historien vid det här laget. Som vanligt missade jag totalt botten. Jag var ner massor efter mina första köp, typ 50% innan det bottnade. Fallande knivar gör ont! Jag köpte även fler aktier, men även här missade jag så klart botten.
Som du kan se på grafen vart det i slutändan inte så illa ändå. Sedan mina köp har kursen stigit massor och enligt Avanza är jag i skrivande stund upp 254,80%.
Vilka har varit dina bästa aktieköp under 20-talet? Kanske har du gjort något mardrömsköp också? Kommentera och dela med dig!
Det är sällan skönlitterära böcker omfattar saker som entreprenörskap, investeringar och annat ekonomiskt fokus. I de fall där något sådant förekommer så är det oftast i form av att någon företagare eller rik person är bokens skurk. Därför blev jag positivt överraskad av en bokserie jag lyssnade på som ljudböcker tidigare i år, som inte bara inkluderade detta; det var de goda, hjältarna, som höll på med det. Dessutom förklarades vikten av detta och många företagsekonomiska termer enkelt och pedagogiskt.
Då jag vet hur ovanligt detta är, samt att just denna typ av böcker kan vara av särskilt intresse för dig som är ekonomiintresserad, tänkte jag både tipsa om bokserien och berätta mer om den. Bokserien vänder sig dessutom till ungdomar, vilket kan göra den perfekt om du har egna barn som du skulle vilja läsa eller lyssna på litteratur som presenterar dessa områden ur både en positiv och pedagogisk synvinkel.
Bokserien heter Unconventional Heroes och består i dagsläget av sex böcker. Böckerna tillhör genren fantasy. Huvudfokus är inte företagande och investerande. Den handlar om saker som du kan förvänta dig från genren. Äventyr, magi, drakar, alver, flygande städer i himlen och dvärgriken under bergen. Böckerna innehåller även en hel del humor.
Huvudpersonerna är Timmy och hans lärjunge Katie. Timmy är en så kallad nekromantiker, dvs en magiker vars specialitet är att kontrollera de döda. Som den meriterade ärkemagiker han är bor han naturligtvis i ett slott. Slottet är fullt av allt en mäktig magiker kan behöva, som magiska artefakter, bibliotek, laboratorier och magiska varelser.
Men något som annan fantasy ofta utelämnar är hur dyrt det är att driva och ta hand om ett slott, att köpa in magiska föremål och extremt ovanliga böcker. Bara de kostnader som uppstår när alla som bor i slottet ska äta varje dag blir stora summor på ett år. Vår hjälte är ju ingen kung eller härskare så han har ingen befolkning som han kan beskatta. Han behöver alltså tjäna pengar!
Detta medför att även om fokus ligger på traditionella fantasy-element där de navigerar en magisk värld så vid sidan av detta bygger de och expanderar affärsverksamheter och investeringar. Det ekonomiska fokuset är rätt litet i de två första böckerna, men tar mer utrymme i de senare böckerna.
I en av böckerna startar de upp ett helt nytt företag och namnet på företaget är också bokens titel, The Hungry Dragon Cookie Company. I en annan av böckerna tillägnas ett kapitel ett besök vid ett stort nekromantikonvent. På konventets mässområde säljs massor av olika varor. Här går huvudpersonerna runt och letar affärsmöjligheter. Bland annat köper de in sig i ett företag vars produkt de hittar en ny målgrupp för. I detta kapitel förklarar Timmy saker som handel, olika marknader och mycket mer för sin lärjunge Katie.
I ett senare kapitel i samma bok så förklaras tillgång och efterfrågan. Det sker som en liten del på slutet av ett kapitel som handlar om något helt annat. En drake som är med i Timmys följe blir hungrig. Som tur är får draken syn på ett gäng får i närheten av Timmys slott och planerar att äta upp dem. Men Timmy stoppar draken och förklarar att detta är en speciell slags mycket ovanliga magiska får som han köpt in. Kläder gjorda av dess ull kommer kunna ha kraftfulla magiska runor inbakade i sig, vilka skyddar bäraren mot skada.
Han förklarar sedan att det kommande kriget mot imperiet, som planerar att anfalla deras land (något som de tidigare böckerna i serien byggt upp mot), kommer öka efterfrågan och minska utbudet av denna typ av skyddande kläder. Detta kommer leda till högre priser och tack vare dessa får kommer Timmy och hans gäng kunna tjäna massor av guld.
Så här ett halvår efter att jag läste böckerna, minns jag inte exakt vilka relevanta områden som behandlas i varje bok. Men jag tog och frågade ett välkänt AI om det och fick följande svar:
Two Necromancers, a Bureaucrat, and an Army of Golems (Bok 1 och 2 i en) Denna bok fokuserar på hur man hanterar byråkratiska hinder och administrativt krångel när man bygger upp ett företag. Huvudkaraktärerna använder sin kunskap och förmågor för att övervinna komplexa regler och förordningar samtidigt som de skapar en effektiv arbetskraft med hjälp av golems. Temat kretsar kring effektivitet, problemlösning och hur man kan dra nytta av byråkrati istället för att hindras av den.
Two Necromancers, a Dragon, and a Vampire Den här boken undersöker samarbete och partnerskap mellan olika, ibland oväntade, intressenter. Den visar hur man kan kombinera olika styrkor och resurser för att skapa ett framgångsrikt företag. Huvudkaraktärerna navigerar utmaningar relaterade till förtroende, delning av resurser och hur man hanterar dynamiken i ett mångfaldigt team.
The Hungry Dragon Cookie Company Denna bok handlar om starten och driften av ett litet företag, i detta fall ett företag som tillverkar och säljer kakor. Fokuset ligger på marknadsföring, produktutveckling, kundservice och hur man kan växa ett företag från grunden. Det finns också inslag av hur man hanterar konkurrens och skapar en unik nisch på marknaden.
Two Necromancers, a Dwarf Kingdom, and a Sky City Här utforskas expansion och skalbarhet i företagande. Huvudkaraktärerna arbetar med att expandera sitt företag till nya marknader och hanterar utmaningar som kommer med att växa ett företag internationellt eller till och med interdimensionellt. Temat inkluderar logistik, kulturell anpassning och strategisk planering för tillväxt.
The Sheep Dragon Denna bok fokuserar på innovation och hållbarhet inom företagande. Huvudkaraktärerna utvecklar nya och kreativa lösningar för att driva sitt företag på ett hållbart sätt, samtidigt som de bibehåller lönsamheten. Temat involverar forskning och utveckling, grön teknologi och hur man kan balansera miljömässiga mål med ekonomiska intressen.
Bokserien är inte färdig, och nästa bok förväntas släppas senare i år, så listan ovan är för de böcker som är släppta i skrivande stund. Som jag sa i början, är företagande och investeringar inte huvudfokus i serien. Men de finns där i bakgrunden i varje bok och särskilt i de sista tre i listan ovan tar de upp lite större plats.
Har du läst denna serie? Vad tycker du om den? Har du några andra bokserier du kan tipsa om som likt denna beror ämnen som ekonomi, investeringar eller företagande på ett positivt och pedagogiskt vis? Dela med dig genom att kommentera!
Motivation är viktigt för att lyckas i livet. Oavsett om det handlar om att ha disciplinen att spara och investera för att över tid bygga upp en förmögenhet, att ha drivet att starta och lyckas med ett eget företag, att ta sig till gymmet när du är trött efter jobbet eller att helt enkelt få saker gjorda i din vardag.
Det kan också handla om att ta dina intressen till nästa nivå. En tjej jag känner har till exempel som dröm att ge ut en diktsamling. Vi har pratat mycket om motivation och disciplin kring det de senaste dagarna. Hon kämpar med den disciplin som krävs för att finslipa de utkast till dikter hon skapat och skriva färdigt dom till versioner hon känner sig nöjd med. Men ännu mer kämpar hon med motivationen och drivet att våga marknadsföra sina dikter på sociala medier.
I boken Misbehaving, The Making of Behavioral Economics av nobelpristagaren Richard Thaler (Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne) delar bland annat med sig av forskning kring motivation I dessa exempel pratar han mer specifikt om extern motivation när det gäller lärare och elever, men jag tror att denna kunskap också kan tillämpas inom andra områden. Något jag själv gjort och kommer berätta om senare här.
Till att börja med visade forskningen att belöningar till föräldrar och elever baserat på studieresultat sällan gör någon skillnad. Däremot fungerar belöningar för att göra läxan. Det är alltså skillnad på att belöna output och input.
Svaga studenter vet ofta inte hur de blir bättre studenter, alltså är det inte rimligt att förvänta sig att de plötsligt skall höja sina betyg av sig själva. Det är mer logiskt att belöna dom för det lärarna tror bidrar till deras utveckling, som att göra läxan.
Thaler berättar även om en studie när det kommer till bonusar för lärare. Det visade sig att detta faktiskt gjorde en stor skillnad för elevernas resultat. Det är värt att komma ihåg att studien genomfördes i länder som har stora standardiserade prov som avgör betygen, dvs läraren kunde inte själv godtyckligt sätta höga betyg.
Två versioner av bonusar testades. Dels att lärare fick en bonus i slutet av året baserat på elevernas resultat, dels att lärare fick en bonus i början av året och fick betala tillbaka den om eleverna inte lyckades nå målen.
Bägge alternativen fungerade och gjorde så att fler elever nådde målen. Men i de fall där lärarna fick bonusen i förskott nådde eleverna betydligt bättre resultat än när bonusen kom i efterhand. Det var alltså viktigare för lärarna att inte förlora den bonus de redan fått än att få samma bonus senare trots att målen eleverna skulle uppnå var exakt de samma. Även om det fungerade klart bättre, var lärarna inte förtjusta i att få bonusen i förskott om de kunde välja.
I en annan studie han delar med sig av i sin bok skickades ett SMS till hälften av elevernas föräldrar. Det skickades fem dagar innan ett stort och viktigt matteprov. I SMSet informerades föräldrarna om detta viktiga prov och vikten av att deras barn pluggade till provet. Ett nytt liknande SMS skickades tre dagar innan provet och slutligen skickades ett dagen innan provet.
Resultatet på matteprovet bland eleverna vars föräldrar fått SMSet ökade till en grad som motsvarade en månads extra undervisning. Skillnaden var dessutom ännu större bland de elever som varit svagast historiskt. För dem ökade resultatet till en grad som motsvarade två månaders extra undervisning jämfört med kontrollgruppen. Efter studien sa både föräldrar och elever att de ville fortsätta med den här metoden.
Dessa studier är en av anledningarna till att jag i januari bestämde att jag skulle få böta en större summa om jag inte nådde mitt mål när det gäller antalet nya inlägg under 2024. Kanske inte exakt samma sak som att lärarna riskerade att bli av med sin bonus men så lika som jag kunde komma på.
Använder du själv några särskilda metoder eller trick för att öka din egen eller andras motivation och driv?
