När det kommer till yrkeslivet har många människor ambitiösa
planer, göra karriär, hur de ska få upp lönen, hur ofta de bör byta jobb, göra
det där lilla extra, chefsroller och så vidare. Många människor har helt enkelt
aktiva strategier för att bli framgångsrika i yrkeslivet.
Varför gör folk detta? Jo för att det fungerar! Med en
uttalad strategi och höga ambitioner så når man i regel längre inom yrkeslivet,
man blir befordrad, man får höjd lön, man byter jobb till andra man trivs
bättre med eller som hjälper en att utvecklas. Om detta fungerar så bra, varför
gör många det inte när det kommer till sina privatliv? Varför inte skapa mål,
planer och ambitioner här att sträva efter på samma sätt som på jobbet?
Det är väl logiskt att anta att om dina planer, ambitioner,
hårda arbete och liknande hjälper dig att nå dina mål i yrkeslivet så borde ett
liknande upplägg ha samma effekt på ditt privatliv?
Vad tror du skulle hända om du satte upp mål och ambitioner
för din hälsa, din träning, dina vänner, din hemmiljö, dina intressen och
liknande? Och sedan regelbundet följer upp hur väl dina planer och dina
ambitioner fungerar och om du märker att du är på väg att missa ett mål genast
agerade för att styra upp situationen?
Det behöver ju inte ens handla om komplexa saker, säg att
när du var yngre så umgicks du och din bästa vän nästan dagligen, men i dag när
ni blivit äldre, fått familjer och kanske till och med bor en bit från varandra
så träffas ni inte mer än någon gång i halvåret om ens det. Du saknar din vän
och inser att ditt liv vore ännu bättre om ni kunde ses oftare. Lägg då upp en
ambition för att träffa vännen en gång i månaden eller kanske till och med en
gång i veckan om det är möjligt. Prata igenom läget med vännen och ni kanske
kan hitta bestämda tider som fungerar för bägge, kanske ses ni andra lördagen
varje månad, kanske kan ni träffas en kväll i veckan.
Detta skulle så klart kunna kombineras med andra av dina mål
och ambitioner för privatlivet, kanske har du som mål att komma i bättre form,
varför då inte styra upp så att du och din bästa vän spelar tex badminton
tillsammans en gång i veckan.
Är du ambitiösare eller mer målmedveten i ditt yrkesliv än
du är privat? Skulle du vilja ändra på det? Vilka saker i ditt privatliv tror
du skulle kunna bli bättre om du skapade en plan för dessa och aktivt jobbade
för att utföra den planen på samma sätt som du aktivt jobbar för olika mål på
ditt jobb?
För snart 100 år sedan, 1921 gav Borgholms Elverk ut 416 aktier i företaget. De flesta aktier köptes av ortsbor. Det nominella värdet var 100 kr per aktie och en stor del av pengarna företaget fick in användes till att bytta ett nytt vackert hus som först blev elverk men i dag är bolagets kontor.
Inget konstigt med detta kan man tycka, det som gör denna historia lite speciell och mysig är det som hände senare. På 70-talet löstes de flesta av aktierna in men 23 aktier köpta av 12 olika personer löstes aldrig in. Borgholms Energi som företaget numer heter efterlyser nu de tolv aktieägarna för att kunna köpa tillbaka de sista aktierna. Det finns dock en stor skillnad mot när aktierna såldes, i dag har företaget en omsättning på 200 miljoner kronor och de saknade 23 aktierna är tillsammans värda flera miljoner. Allt detta berättar Aftonbladet om i en artikel.
Fyrabarnsmamman Susanne Grundstedt, 47, sondotter till Henning Ljungström som drev järnhandel i Borgholm på 20-talet och som köpte en aktie: ”Detta låter ju helt otroligt, säger hon. Klart man blir jätteglad! Jag minns min farfar, han dog när jag var fem år. Och för ett par veckor sedan var jag faktiskt tillbaka i Borgholm där jag inte varit sedan min pappa avled för tio år sedan.”
Joakim Dillner, 46, från Lund tror att det är ett skämt när Aftonbladet berättar att hans morfar på 20-talet köpte en aktie som nu kan ge barnbarnen en rejäl slant. ”Vad ska jag tro? Är detta dolda kameran? undrar han. Men är det sant är det ju helt osannolikt.”
Visst är det en charmig historia? Inte den typ av snyftartiklar
Aftonbladet normalt publicerar när de skriver något om ekonomi. Men främsta
anledningen till att jag skriver detta inlägget är som så många gånger tidigare
för att visa att det lönar sig att investera pengar. Gör du det inte i dag som
måste du börja, hur mycket eller lite pengar du än tjänar.
Naturligtvis kan du aldrig räkna med att göra en affär som Borgholms Energi, troligtvis kommer till och med någon eller några av dina investeringar går åt helvete. Men jag är helt övertygad om att du alltid bör spara och investera en del av de pengar du tjänar och även om du råkar ut för några hack på vägen så kommer det med stor marginal att löna sig i slutändan.
—————————– Detta inlägg publicerades ursprungligen i min gamla blogg 2007
Den före detta Harvardprofessorn Edward Banfield studerade social och ekonomisk rörlighet i USA och internationellt under nästan 50 års tid. Han försökte ta reda på anledningen till att vissa individer och familjer över ett par generationer klättrade från de lägre socioekonomiska grupperna till högre samtidigt som andra gjorde motsatsen. Vissa gick till och med hela vägen från en av de lägre gruppera till en av de högsta under bara en livstid. Faktum är att 2015 fanns det i USA över tio miljoner dollarmiljonärer och majoriteten av dessa var så kallade ”self-made” dvs de startade utan förmögenhet eller stora arv och lyckades bli dollarmiljonärer under sin egen livstid.
Varför sker detta för en grupp människor och inte för alla? Banfield försökte genom sin forskning ta reda på vilka gemensamma nämnare de personer som lyckas göra denna resa har. 1970 presenterade han vad han hade kommit fram till i boken The Unheavenly City. Tyvärr har jag själv inte haft möjlighet att läsa den boken, så det jag skriver i detta inlägg är baserat på hur andra beskrivit hans forskning i texter jag har läst.
På den tiden då Banfield publicerade sin bok trodde många
eller åtminstone ville de tro att fattigdom och rikedom bara handlade om slump,
tur eller otur. Att det var något som drabbade oskyldiga personer som inte
själva hade någon kontroll eller val över vad som hände och att enskilda
människor inte själva kunde styra över om de vart fattiga eller rika.
Resultaten av Banfields forskning var kontroversiella då de kraftigt skiljde
sig från denna gängse tro.
Han forskning visade att när han studerade folks ekonomiska
framgångar eller misslyckanden så var deras tidshorisont den största och
tydligaste faktorn till om folk lyckades eller misslyckades ekonomiskt. I sin
forskning delade han in samhället i sju klasser, i en skala från lägst till
högst:
Lower lower class
Upper lower class
Lower middle class
Middle middle class
Upper middle class
Lower upper class
Upper upper class
Hans forskning visade att personerna som tillhörde dessa olika grupper hade ett längre tidsperspektiv eller tidshorisont ju högre upp i skalan de låg nu oavsett vilken grupp de hade tillhört från början av sina liv, deras utbildningsnivå eller deras nuvarande livssituation. Deras tidshorisont var den enda konstanta skillnaden mellan personerna i de olika samhällsgrupperna.
För individerna i den lägsta gruppen Lower lower class var
deras tidshorisont ofta bara några timmar eller till och med endast några
minuter, till exempel en alkoholist som endast tänker på nästa sup. På andra
sidan av skalan, de högst upp, Upper upper class så är deras tidshorisont åratal,
årtionden och till och med framtida generationer. Banfields forskning visade
att framgångsrika människor är extremt framtidsorienterade och tänker ofta år
in i framtiden när de fattar sina dagliga beslut och tänker på vilka effekter
dessa beslut kan få på lång sikt för personens liv, familj eller jobb.
Det är ingen slump att vissa människor köper en lott varje dag i hopp om att bli rika i dag medan andra människor i stället lägger de lottpengarna på investeringar som åratal senare gör dom rika.
Vilken är din egen tidshorisont? Själv har jag alltid varit
väldigt långsiktig, ett bra exempel på det är när jag var liten, då ville folk
sällan spela brädspel med mig då mina favoritspel var sådana där en spelomgång ofta
tog 1-2 timmar medan dom ville spela spel som tog 5-10 minuter. Jag älskade de
längre spelen där jag kunde ha en långsiktig plan och strategi och jobba för
något nu som jag skulle skörda frukterna av en timma senare. Detta har levt kvar hela mitt liv och jag har
nästan alltid varit långsiktig och haft långsiktiga planer i det mesta jag
gjort, däribland sparandet och investerandet där jag från första början varit
långsiktig och då menar jag inte långsiktig som 5-10 år, snarare 30, 40, 50, 60
år.
Från och med den första mars i år börjar den nya
plastpåseskatten att gälla. Denna innebär bland annat en skatt på tre kronor på
bärkassar. Detta medför att de vanliga kassar du köper för att bära hem
matvaror beräknas kosta 6-7 kronor styck i de flesta butiker efter att skatten
införts.
Skatten presenterades först ur en miljösynvinkel, för att minska bruket av plastpåsar. Detta har dock mötts av en hel del kritik, bland annat att lagen inte gör någon skillnad på de bärkassar som är tillverkade av förnyelsebar plast som är lätt att återvinna och på de plastpåsar som är tillverkade av fossila bränslen. I regeringens egen promemoria för lagen så lyfter utredarna själva bland annat att:
Minskad förbrukning av
plastbärkassar innebär som tidigare beskrivits en övergång till andra typer av
bärkassar. I regeringsuppdraget om minskad förbrukning av plastbärkassar jämför
Naturvårdsverket miljöpåverkan från olika typer av bärkassar. Där konstateras
att pappersbärkassar kräver lägre energi- och vattenförbrukning än en
plastbärkasse men att utsläppen från transporter är högre för pappersbärkassar
då de väger mer och upptar större volym.
Flergångskassar har en
avsevärt högre miljöpåverkan än engångskassar och de behöver därför användas
betydligt fler gånger för att väga upp sin miljöpåverkan. Naturvårdsverket
skriver att en bomullskasse ska användas mellan 130–400 gånger för att väga upp
sin miljöpåverkan. Dessa resultat är i linje med en analys som gjordes av det
danska Naturvårdsverket, även om det uppskattas att miljöpåverkan från
bomullskassar är ännu högre.
Detta tillsammans
med en del annan data som presenteras i Regeringens promemoria gör att många
ifrågasätter miljösynvinkeln och om detta till och med kan vara värre för
miljön än de plastkassar som vi ofta återanvänder flera gånger innan de till sist
används som soppåsar snarare än att vi slänger dom fritt ute i skogen. I stället
verkar det snarast som att regeringen med miljön som alibi försöker höja våra
skatter då skatten beräknas dra in ett par miljarder om året till statskassan.
Här i bloggen
tänker jag inte ta en ställning för eller emot, jag har helt enkelt varken haft
tiden eller orken att gräva ner mig i den forskning som gjorts inom området för
att bilda mig en vetenskapligt baserad uppfattning snarare än en emotionell
eller ideologisk.
Varför skriver jag då detta inlägg frågar du dig säkert. Jo därför att i dag är det den 27 februari, inte mycket tid kvar tills skatten införs! Därför vill ja ge dig som kommer fram till beslutet att du vill fortsätta använda plastkassar, oavsett om det handlar om att du tror att det är bästa alternativet för miljon eller om det handlar om att du tycker att plastkassar är bekvämt och smidigt att få chansen till sparad krona.
Du har nämligen här och nu möjlighet att köpa massor av plastkassar innan lagen införs och därför spara en hel del pengar. Då jag själv aldrig handlat plastkassar online så kan jag inte rekommendera någon specifik leverantör men genom att bara Googla plastkasse så hittar du många återförsäljare som säljer storpack av plastkassar för under 1,5 kr per påse.
I dag föll börser runt om i världen stort, svenska OMXS30 var ner 4,31% vilket tydligen är det största nedgången på en dag sedan Brexitraset 2016. Flera storbolag som Sandvik, Holmen, Alfa Laval, H&M, SKF med flera var ner ännu mer och hamnade alla på mer än -6%. Tittar man på de lite mindre listorna fanns flera företag som var ner 10-20%. Var betyder detta? Är krisen här nu? Bör du sälja alla aktier och fonder du äger för att rädda det som räddas kan eller är det nu rean kommer, tillfället där du kan köpa fina bolag till lägre priser?
Jag köpte min första aktie under IT-bubblan så även om det
finns folk som är långt mycket erfarnare än mig så har jag åtminstone varit med
ett tag och upplevt några större kriser och flera mindre. Vi kan ju börja med
att titta vad som hände förra gången den svenska börsen föll med mer än i dag,
Brexitraset 2016. Då var OMXS30 ner 7,32%. Om du tyckte dagens ras var jobbigt
kan du ju tänka dig hur du skulle ha känt om börsen var ner ytterligare tre
procentenheter jämfört med i dag.
Brexitraset 2016
Slår man ut det hela över två månader, från första juni till sista juli så ser Brexitraset ut att ha varit kortsiktigt:
Juni 2016 – Juli 2016
Tar vi ytterligare ett steg och tittar över hela 2016 så
märks raset knappt och vi ser att börsen slutade på plus det året.
2016
En annan stor nedgång i närtid var under hösten 2018, då var
börsen ner en hel del, en jobbig period för många.
Hösten 2018
Slår man i stället ut det över tre år från början av 2017
till slutet av 2019 så visst syns nedgången men den verkar inte allt för
farlig.
2017-2019
Tar vi oss en titt på en betydligt värre period,
finanskrisen, så var OMXS30 ner nästan 53% från toppen. Nu om någonsin var goda
råd dyra, företag gick i konkurs och folk förlorade enorma summor.
Finanskrisen
Om vi tittar på det hela över en längre period, från början
av 2005 tills i dag så kan vi verkligen se finanskrisen, den hade ett stort
avtryck på börsen som syns även i denna mer långsiktiga skalan. Men samtidigt
kan vi se att även om det tog ett bra tag så har börsen också lyckats återhämta
sig och stiga en bra bit till.
2005 till i dag
Vad kan vi då lära oss av historiken? Kan vi ens lära oss
något av den? Till att börja med vill jag uttrycka en varning, bara för att
något inträffat förr så är det ingen garanti för att samma sak kommer inträffa
igen. Bara för att det inte tog många dagar för börsen att återhämta sig efter
Brexitraset så betyder det inte att den kommer återhämta sig på några dagar nu.
Det betyder inte heller att bara för att det fortsatte att rasa över en längre
period under finanskrisen så kommer det att fortsätta rasa över en längre
period nu.
Vad vi däremot kan se är att börsen långsiktigt alltid tycks stiga, frågan är hur långa och djupa nedgångarna blir, håller de i sig i en dag eller ett halvår? Jag vet inte, jag är inte duktig nog att kunna förutsäga hur börsen kommer att gå i morgon. Eftersom jag inte är duktig nog att kunna förutspå hur börsen kommer att gå så brukar jag inte heller göra något särskilt vid större svängningar upp eller ner. Däremot vid ett jätteras som finanskrisen så passade jag på att köpa så mycket jag bara kunde och visst har det hänt att jag försökt bottenfiska i enskilda aktier som rasat mycket vi speciella händelser, men då har det normalt handlar om en aktie och inte svängningar i hela marknaden.
Det finns säkert dom som är duktigare än mig och tycker det
är korkat att inte sälja på toppen och köpa på botten eller kanske utnyttja stora
svängningar som denna och trada till sig en fin vinst. Hatten av till er som
lyckas gör det år ut och år in, själv är jag inte på den nivån och hade jag
chansat och försökt tima marknaden genom att hoppa av och på hela tiden så hade
jag säkerligen misslyckats och hoppat av för tidigt ibland och på för sent
ibland. Så i stället för att sälja dyrt och köpa billigt hade jag nog många
gånger sålt billigt och köpt dyrt. Min gissning är att du som läser detta med
största sannolikhet likt mig inte är duktig nog för att tima dessa saker, visst
både du och jag kan säkert ha tur ibland men i det långa loppet skulle det troligtvis
bli många missar.
Vad skall du göra då? Jag skall ge dig några enkla grundläggande tips. Om du har pengar på börsen som du behöver för att klara din vardag eller som du av någon annan anledning planerar att använda inom en snar framtid så skall du aldrig ha dessa pengar på börsen, på kort sikt kan det alltid gå åt helvete, så som det gjorde i dag.
Om pengar på börsen får dig att sova dåligt om natten eller att må dåligt, då ska du heller aldrig ha pengar på börsen.
Om du är långsiktig och tålmodig då bör du ha pengar på börsen. I de flesta fall så är en stabil och diversifierad portfölj innehållandes rätt tråkiga bolag alltid en bra start. Ju mer du kan och lär dig desto mer kan du naturligtvis frångå dessa tips kring hur portföljen bör vara utformad och bygga dig en egen strategi.
Har du pengar som du vill investera på börsen så kan ett bra tillfälle vara vid en större nedgång, men om det vänder uppåt i morgon eller om detta bara är starten på en längre nedgång kan jag inte svara på.
Köp eller sälj aldrig aktier baserat på något nån ”random” person på internet skriver det, detta inkluderar mig. Du skall inte fatta något beslut på vad jag skriver här. Om det går åt helvete så är det dina pengar som går åt helvete, inte mina. Däremot kan det jag skriver här tillsammans med information du får från många andra källor ligga till grund för att du själv skall kunna fatta beslut kring hur du vill göra med dina pengar.
Lyssna aldrig på någon som säger sig veta hur börsen skall gå i morgon.
Så vilken är din plan? Hur påverkar dagens stora nedgång dig? Kommer du göra något? Kanske har du redan sålt? Kanske kommer du gå all in när lönen kommer i morgon? Berätta!
