Kategori: Tankar och funderingar

Årets hyresförhandlingar beskrevs som de tuffaste någonsin med höga krav från bägge parter. Resultatet blev de högsta hyreshöjningarna på decennier. Enligt Hyresgästföreningen hamnade genomsnittshöjningen på cirka fem procent.

Hyresgästföreningen säger sedan att de inte är nöjda med den här typen av höga höjningar men att de gjort allt de kunde. Och med tanke på att vissa hyresvärdar ville ha en höjning upp mot tjugo procent och i snitt ville dom ha tolv procent så är de fem procent de kom överens om bättre.

Anledningen till att hyresvärdarna vill ha så höga höjningar är naturligtvis att deras kostnader för fastigheten har ökat dramatiskt på grund av de senaste årens skyhöga inflation. Även Hyresgästföreningen själva erkänner att de skenande kostnaderna har skapat en tuff situation för fastighetsägarna.

I artikeln där allt detta presenteras lyfter Fastighetsägarna fram ett logiskt argument till höjningarna. Om driftskostnaderna av fastigheten ökar drastiskt samtidigt som intäkterna inte följer med är risken stor att kvaliteten på boendet blir sämre. Det vill säga att om höjningarna blir för låga kan det komma att gå ut över hyresgästernas boende.

I spåren av hyreshöjningar har flertalet reportage dykt upp i media om personer det är synd om och som nu riskerar att få det svårare att klara sig. En sådan är Tina. Sedan hyresvärden började föra diskussioner om att höja hyran för 570 lägenheter känner sig hon inte säker på att hon kommer kunna bo kvar. Samtidigt säger hon också att hon inte orkar flytta:
Jag har bott här i flera decennier. Jag har hela min bekantskapskrets här. Jag är ensam, min son bor i Tyskland, jag har ingen som kan hjälpa mig med någonting. Och jag har ryggproblem. Jag orkar inte flytta.

Tinas hyresvärd är allmännyttiga fastighetsbolaget Signalisten där Socialdemokraten Jimmy Blomqvist Larsson är ordförande. Han understryker att hyresärendet drivs av tjänstemän och att det inte är en fråga för styrelsen, men säger att det hittills inte har funnits skäl att överpröva tjänstemännens bedömning. Han säger även att:
Vi som bolag står inför stora behov framåt. För att säkra finansieringen och kunna ta ansvar för fastigheterna 10-20 år framåt i tiden behöver man öka hyresintäkten. Någonstans måste ekvationen gå ihop.

Tina berättar att hon själv var en av de som röstade på S under det senaste valet. Den främsta anledningen till detta var just bostadsfrågan där Socialdemokraterna gick till val på att alla skulle kunna bo kvar i sina hem. Hon säger att det som sker nu känns som ett svek:
– Jag hoppar nog från balkongen. Men vad ska jag göra? Jag orkar inte flytta.

I en annan artikel får läsarna träffa Kristoffer som säger att årets höjning känns orimlig. Efter höjningen hamnar hans nya hyra på 5109 kr i månaden, vilket äter upp en ordentlig bit av hans lön som ligger på omkring 20 000 kr i månaden efter skatt. Han berättar att eftersom han har hamnat på efterkälken ekonomiskt har han trots sin inkomst inte råd att lägga pengar på nöjen:
-Men man får ett tråkigare och mer isolerat liv när man inte kan inte umgås med folk lika mycket. Man går inte ut för man har inte råd att följa med på saker. Man blir ledsen.

Missförstå mig rätt, jag tror att få människor vill ha högre kostnader, vissa människor hamnar på riktigt i stora bekymmer om kostnaderna ökar drastiskt och vissa människor är det verkligen synd om.

Men det går att se på det hela ur en annan synvinkel. Bostadsrätterna. Om årets hyreshöjning på omkring fem procent bara vore ett påhitt för fastighetsägarna att tjäna mer pengar så borde rimligtvis inte bostadsrätterna höja hyran. För där finns det ju ingen som tjänar pengar på att höja hyran, det är ju de som bor i lägenheterna som äger allt och är de som bestämmer hyran.

Men tittar man på bostadsrätterna så ser man en helt annan bild än de fem procent som hyresrättsinnehavarna är så upprörda över. Föreningen där jag bor höjde hyran med 14% förra året om jag minns rätt. Där omkring var det i alla fall. Även året innan det var det en saftig höjning. Men jag är ju bara en person så det säger väldigt lite om ens nått om hur det ser ut i verkligheten.

Det visar sig att höjningarna ser betydligt värre ut för många hyresrätter. I snitt så höjdes hyran för bostadsrätter med 10 procent mellan 2022-2023 och med 11 procent mellan 2023-2024 för de 2200 bostadsrätter som höjde hyran och ingick i en analys av Nabo.

Enligt Nabos analys räcker dock inte detta:
Det är bra att föreningarna höjer avgifterna men det är inte tillräckligt. Utifrån avgiftsnivån för januari 2024 ser vi ett behov av avgiftsökning på över 20 procent i genomsnitt.

Enligt en artikel som publicerades i höstas så säger analystjänsten Allabrf att de tror att avgiftshöjningar på 10-15 procent i de flesta fall är otillräckliga. Samt att var fjärde boende i bostadsrätt riskerar 40 procent höjda månadsavgifter. Än värre är det för den grupp på cirka 250 000 bostadsrätter som har allra sämst ekonomi. Där kan höjningar om 60 procent krävas.

Så jämför man med bostadsrätter så känns det som att höjningarna för hyresrätter är beskedliga. Men jag antar att det är lättare för tidningarna att skriva reportage om hur synd det är för någon som bor i en hyresrätt än om någon som bor i en bostadsrätt.

Men i slutändan anser jag att bostadsrättsföreningarnas dramatiska höjningar visar att de senaste årens drastiska kostnadsökningar i de flesta fall kräver höjda hyror. Och om det krävs för många bostadsrätter är det också rimligt att det krävs för en stor andel av hyresrätterna.

Hur har din egen hyra förändrats de senaste åren? Bor du i hyresrätt eller bostadsrätt? Eller kanske någon annan boendeform?

Att ekonomiska bekymmer leder till psykisk ohälsa är inget nytt, det är något jag skrivit om tidigare. Det värsta är dessutom att det inte bara påverkar dig, det ökar även risken att dina barn drabbas av psykisk ohälsa.

Därför är den rapport Kronofogdemyndigheten släppte förra månaden alarmerande. Under det första halvåret så ökade antalet krav som skickas till kronofogden och under de senaste två åren har det sammanlagda kravbeloppet ökat med 70%. Det totala kravbeloppet är nu uppe i 18,4 miljarder kronor. Under den första halvan av 2024 fick Kronofogden in omkring 676 000 krav vilket är en ökning med ungefär 66 000 krav jämfört med samma period förra året.

Enligt Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson hos Kronofogden finns det inget tecken på att utvecklingen mot fler och större krav skulle avta. Allt fler personer har svårt att betala. Detta kan enligt Davor leda till en negativ kedjeeffekt där företag som inte får betalt för sina varor och tjänster tvingas till uppsägningar, något som i sint tur kan påverka samhällets ekonomi i stort.

Ökningen av antalet mål sker i alla åldersgrupper, men den grupp som sett den största procentuella ökningen är personer i åldern 55-64 år, där låg ökningen på 17%. Det län där ökningen varit störst är Värmlands län med hela 22%.

Detta är som sagt var skrämmande siffror inte minst då ekonomiska bekymmer leder till psykisk ohälsa. Det är också skrämmande att åldern 55 – 64 år är så drabbat. I denna grupp bör eventuella barn vara utflugna eller åtminstone snart vara det vilket borde medföra en bättre ekonomi. Denna grupp är dessutom nära pensionsålder. Vad säger det om människors möjlighet att gå i pension om de har skulder hos Kronofogden?

För mig har det alltid varit viktigt att ungdomar skall få utbildning i privatekonomi och sparande i skolan, mer än vad de redan får i kurser som hemkunskap och samhällskunskap. Men dessa siffror visar att även äldre behöver stöd när det kommer till att lära sig hantera sin ekonomi.

Det säg att du inte kan lära en gammal hund att sitta. Men jag är säker på att det går att lära alla att hantera sin privatekonomi och sparande. Dock är jag orolig för att alla kanske inte vill lära sig eller göra de förändringar som krävs.

Jag minns än i dag hur en äldre kollega med utflugna barn och som tjänade flera tusenlappar mer i månaden än vad jag gjorde högt förklarade att i hennes situation var det minsann helt omöjligt att spara. Jag valde att inte säga något om att jag, med min lägre lön, utan att anstränga mig eller ens direkt försöka ofta sparade 5 000 kr eller mer i månaden. Jag bara sparade det som råkade vara kvar på kontot i slutet av månaden.

Sedan är jag så klart medveten om att alla som hamnat hos kronofogden inte gjort det pga okunskap. Alla kan ha otur i livet, drabbas av sjukdomar osv. Men om du är frisk och alltid sett till för att anpassa dina utgifter till dina inkomster med lite marginal minskar risken att du hamnar hos Kronofogden drastiskt. Detta gäller inte bara shopping utan saker som mat, resor, bostad, eventuell bil osv. Då bygger du med tiden upp en ordentlig buffert för oväntade utgifter och kanske till och med en mindre förmögenhet om du långsiktigt och diversifierat investerar ditt sparande.

Har du själv varit i ekonomiska bekymmer eller känner någon som är det, dela gärna med dig av dina erfarenheter.

Alla har vi hört historierna om idrottare, artister och lottovinnare som plötsligt blir förmögna över en natt. Då de inte lärt sig hantera pengar så försvinner pengarna nästan lika snabbt som de kom in och några år senare är de utblottade.

Nu varnar experter för att det samma är på väg att hända med helt vanliga millennials, vilket uppmärksammats av Expressen. Omkring 90 biljoner dollar kommer, inom en 20-årsperiod, att ärvas av millennials. En generation, som enligt experterna, är slarvig och hellre lägger pengar på att få avokadomackor hemkörda, än på en handpenning för en bostad.

Salvatore Buscemi säger att millennials är mycket dåligt förberedda i jämförelse mot de tidigare generation som byggde upp dessa förmögenheter. Tidigare generationer formades av händelser som världskrig och andra svåra tider. Men trots att millennials levt under den stora finanskris som var 2008 så är de ändå den generation som är troligast att leva från lön till lön utan något sparande.

Den yngre generationen har enligt Buscemi mer kortsiktiga ekonomiska mål jämfört med de tidigare generationerna. Han tror inte heller att de pengar millennials ärver kommer att användas till att starta företag eller investeras. Millennials är helt enkelt inte redo att bli förmögna.

Psykologen Paul Hokemeyer berättar i samma artikel att de som själva byggt upp sina förmögenheter är tryggare i sin egen förmåga och i vetskapen om att de kan bygga upp sin förmögenhet på nytt om de skulle förlora den.

Så hur ska det gå för alla millennials som får ärva pengar? Kommer det likt vissa idrottare och lottovinnare att förlora allt? Influencern Sparo anser att om så sker är det i mångt och mycket deras eget fel. Men även deras föräldrar har ett visst ansvar. Pengar är något du måste lära dig att hantera och föräldrar bör hjälpa barnen att få de verktyg som krävs och hur de använder dessa verktyg.

Jag såg själv något liknande nyligen, då rörde det en grupp ännu yngre än mellennials. I en undersökning hade 80 ungdomar i åldern 17-19 svarat på frågan om de visste hur de betalade en räkning. Endast 8,7% av de svarande hade någonsin betalt en räkning själv och hela 36,3% svarade att de inte hade en aning om hur du betalar en räkning.

När jag pratar med vänner i min egen ålder så verkar de som att de flesta betalade sina första räkningar på högstadiet, någon stans mellan 13-15 år alltså. Jag minns inte exakt när jag betalade min första räkning men jag vet att jag i åttan köpte min första egna mobiltelefon och från den dagen betalade jag mobilräkningen varje månad.

Så även om artikeln handlar om mellennials så finns risken att problemet blir ännu större med kommande generationer. Men jag tror inte heller att det är så lätt som att säga att detta bara rör de yngre generationerna. När min farmor gick bort i mitten av 00-talet så såldes hennes bostadsrätt vilket gav min far runt en miljon i arv efter skatt. Dessa pengar är sedan många år tillbaka slut. Samtidigt ser jag många yngre som faktiskt regelbundet sparar och investerar. Och bland de som ännu inte gör det så är det många som är nyfikna och frågar oss mer erfarna om råd och tips.

Det är helt enkelt svårt att dra alla över en kam även om jag så klart kan dela åsikten om att äldre ofta är bättre på att hushålla med resurserna. Jag minns inte mycket av min farmor och farfars konsumtionsvanor då de gick bort relativt tidigt i mitt liv, särskilt farfar. Men mormor och morfar har alltid hushållit med resurserna.

Vad tror du? Hur kommer det att gå när mellennials i framtiden får ärva stora belopp?