Kategorier
Forskning Tankar och funderingar

Att inte gå i pension

Många som är aktiva inom ”spara och investera”-communityt online på tex Twitter och i bloggar har som mål att kunna gå i tidig pension. Planen är i regel att jobba hårt och spara mycket under ett antal år för att sedan kunna sluta arbeta tidigt och i stället leva på pengarna de sparat ihop.

I några extrema fall planeras det till och med att sluta arbeta innan de fyller 30 år. Men mer vanligt är kanske en 5-15 år innan normal pensionsålder. Det är inte orimligt att ha det målet, särskilt om du upplever ditt jobb som tråkigt och understimulerande.

Detta är säkert okej om du trivs på ditt jobb. Men om anledningen till att du vill sluta arbeta tidigt är att du vantrivs på jobbet, varför då fortsätta i 25 år till? Det leder bara till ytterligare 25 års lidande. Vore det inte bättre att skola om dig till något du brinner för, där du har roligt varje dag så att du kommer bort från lidandet inom en snar framtid? Samtidigt bör så klart inte jobb vara meningen med livet och det är fullt rimligt att alla inte vilja jobba fram till en pensionsålder.

Personligen var jag extremt driven och passionerad när jag började jobba. Men sen efter ett några år fick jag en downperiod där motivationen tröt. Då kändes tanken på en tidig ”pension” inte så dum. Men i stället gick jag tillbaka till universitet och pluggade några år och efter det har motivationen varit på topp. Varje dag har jag roligt på jobbet och just nu skulle jag inga tankar på att vilja sluta. Men det kan så klart komma att ändras, mer om det senare.

Staten flyttar dock ofta fram pensionsåldern, vilket gör det svårt att veta när du faktiskt kan gå i pension. När jag började jobba så var min beräknade pensionsålder 65 år. Förra året stod den som 67 år och i dag står den som 68 år när jag loggar in på Pensionsmyndighetens webbplats. Jag förväntar mig att gränsen flyttats fram till minst 70 år innan jag är i pensionsåldern och för den som föds i dag vågar jag inte ens tänka på var den kommer ligga på när det väl är deras tur.

Alltså är det logiskt och rimligt att spara och investera för att inte behöva jobba livet ut. Men behöver målet nödvändigtvis vara att sluta jobba tidigt? Kan målet i stället vara att försätta dig själv i en ekonomisk situation där du har möjlighet att jobba så länge du tycker att det är roligt? Det kan betyda att du slutar jobba relativt tidigt, det kan också betyda att du fortsätter med ett jobb du älskar långt efter normal pensionsålder.

Motsatsen till att vilja sluta jobba tidigt existerar faktiskt, de som vill fortsätta jobba även långt efter att de nått pensionsålder. Tittar du på många av de mest framgångsrika personerna i världen så jobbar de långt efter pensionsålder helt enkelt för att de har så roligt på jobbet. I kändisvärlden finns det gott om aktiva skådespelare, artister, konstnärer osv som jobbar mer eller mindre fram till döden. Nyligen gick finansprofilen Charlie Munger bort, 99 år gammal. Han var aktiv inom Warren Buffetts smått legendariska Berkshire Hathaway ända fram till slutet.

Tidigare i höst publicerade Sveriges Radio en intervju med 94-åriga Reimar Westerlind på teamat. Reimar berättar att han helt enkelt hoppade över att gå i pension. När han var i pensionsåldern så var det kris i hans bransch så han tyckte helt enkelt inte det var läge att lämna företaget och efter det har han bara fortsatt. Reimar säger att han inte har några planer på att trappa av utan att det tvärt om är en glädje att gå till jobbet varje dag, att han går dit med nöje eftersom det är så roligt.

I höst släpptes även en forskningsstudie inom området som studerat svenskar födda mellan 1949 och 1955, det vill säga deltagarna var mellan 68 och 74 år gamla. Enligt studien fortsätter ungefär en tredjedel av svenskarna att jobba när de nått pensionsåldern. En summa som var mycket högre än vad jag själv hade förväntat mig.

Hur mycket de jobbar varierar dock med åldern. Första året efter att de nått pensionsålder så jobbade 23% heltid men fem år senare så jobbade endast 11,5% heltid. Detta känns mer i linje men vad jag hade förväntat mig, dvs att folk väljer att trappa ner steg för steg.

Studien identifierar fyra huvudanledningar till varför folk väljer att jobba vidare efter pensionsålder och vilken effekt de olika anledningarna har på deras drivkraft att jobba vidare:

Ekonomiskt motiv
Är så simpelt som det låter, folk fortsätter att arbeta för att de behöver pengarna. Personer som jobbar vidare av ekonomiska skäl tenderar att behålla eller till och med öka arbetsengagemanget och ta på sig mer arbete. Dessa går sällan ner i tid.

Socialt motiv
För vissa är sociala kontakter på arbetsplatsen viktiga och de väljer att arbeta vidare för att behålla dessa sociala relationer. Enligt studien så går denna grupp ofta ner i tid eller helt lämnar arbetsmarknaden. Något forskarna tror kan bero på att de över tid hittar vägar att täcka sina sociala behov utanför arbetslivet.

Personliga motiv
Många fortsätter att arbeta för att de finner personlig mening och tillfredsställelse i sitt arbete. Dessa går sällan ner i tid och lämnar sällan arbetsmarknaden. Enligt studien så tyder mycket på att personlig tillfredställelse är en viktig faktor för att behålla arbetsengagemang.

Organisatoriskt motiv
Här hamnar alla de som fortsätter att arbeta baserat på efterfrågan från arbetsgivaren eller organisationens behov snarare än egna personliga motiv. Likt gruppen socialt behov så trappar dessa i regel ner i tid eller sluttar jobba helt med tiden.

Förhoppningsvis kommer ingen som är privatekonomiskt intresserade och spenderar tid på ekonomibloggar som denna att hamna i gruppen som fortsätter att jobba för att det måste, av ekonomiska skäl. Än bättre har du kanske till och med lyckas inspirera och motivera några av dina nära och kära så att de inte heller hamnar där. Av de fyra grupperna är denna verkligen mardrömmen, att du tvingas jobba kvar fast du inte vill då du behöver pengarna för att klara din vardag.

Det sociala alternativet känns logiskt om du trivs på din arbetsplats, då får du många vänner där och det kan vara svårt att lämna dessa. Men jag tror detta är något som kanske är värst om du är först i din sociala grupp att nå pensionsålder. Ju fler av dina vänner som går i pension, oavsett om de jobbar på samma arbetsplats eller andra desto större del av ditt sociala liv kan ske på vardagar utanför arbetsplatsen.

När det kommer till organisation och att arbetsgivaren ber dig att stanna så är det förstås smickrande att vara uppskattad och att de vill ha kvar en, så jag förstår att många inledningsvis tackar ja. Men jag förstår också att dessa inom en relativt snar framtid börjar trappa ner. Lojalitet är inte nödvändigtvis något negativt, men du har varit lojal mot arbetsgivare i årtionden, förr eller senare måste du börja prioritera dig själv.

Slutligen har vi det personliga motivet vilket är anledningen till att tidigare nämnda Reimar Westerlind och många andra inom sina områden framgångsrika personer väljer att jobba kvar. Du har helt enkelt för roligt på jobbet för att inte gå till det. Ditt jobb känns givande och meningsfullt. Om du har ett sådant jobb kommer du kanske inte vilja gå i pension och det är kanske just för dig rätt val att fortsätta jobba betydligt längre än de flesta.

Driv, motivation och hur roligt något är kan så klart ändras med tiden. Kanske känner jag inte detsamma om mitt jobb om tio år eller om tjugo år som jag gör i dag. Mitt långsiktiga mål är att ha roligt och göra det jag trivs med. Den dagen jag slutar ha roligt på jobbet är nog den dagen jag slutar att jobba. Alternativt blir dagen då något annat lockar mycket mer dagen jag slutar att jobba.

Jag tror dock att när jag slutar mitt vanliga jobb och får mer fritid, kommer en av mina hobbys att utvecklas till något större. Det vill säga att jag börjar dra in pengar på något av mina intressen till så stor skala att jag startar företag. Det behöver nödvändigtvis inte handla om enorma belopp bara större än för att räknas som vanlig hobbyverksamhet. Denna typ av jobb kommer jag nog att fortsätta med tills att jag dör, även om det mitt framtida företag gör så klart kan komma att förändras under resans gång i samband med vad jag tycker är roligt och är passionerad för förändras.

Vad har du själv för planer? När skall du sluta jobba? Eller ska du verkligen sluta jobba?

Kategorier
Inspiration Tankar och funderingar

Är det möjligt att både unna sig och spara samtidigt?

Många som sparar kritiseras av andra för att aldrig unna sig. Du måste ju leva med! Samtidigt kritiseras folk som kanske unnar sig lite väl mycket för att de inte sparar. Du måste ju ha marginaler om något oväntat inträffar! Tänk om det vore möjligt att både äta kakan och ha den kvar? Är det möjligt att både unna sig och spara samtidigt?

Om du är snål kommer inte ha några problem att spara, men du kommer också att ha svårt att unna dig saker. Om du är slösaktig köper du allt, impulsen styr, shopping är en passion. Du kommer unna dig men ha svårt att spara då pengarna snabbt tar slut.

Jag har själv en kompis som tillhörde den snålare skaran när han gick på gymnasiet. Hans föräldrar spenderade då, pga jobb, ett år utomlands. Min kompis och hans bror hade fått massa pengar från föräldrarna för att täcka årets kostnader. När min kompis bror bad min snåla kompis att köpa toalettpapper så svarade min kompis: nej jag behöver inte toalettpapper, jag kan gå på toa i skolan. Han lyckades även med konststycket att snusa i flera år utan att köpa en snusdosa själv.

Motsatsen är så klart alla människor som har för mycket månad kvar i slutet av lönen. Jag minns än i dag hur en äldre kollega för ett antal år sedan högt förklarade att med hennes lön är det minsann helt omöjligt att spara. Då tjänade hon mycket mer än mig och hennes barn var utflugna så hon hade inte den kostnaden. Själv satt jag där och valde att inte nämna att jag utan att anstränga mig kunde spara flera tusenlappar i månaden på min lägre lön trots att jag upplevde mig själv som ganska slösaktig.

Men snål och slösaktig är de två extremerna, det finns mellansteg. Låt mig introducera ekonomiskt omedveten och ekonomiskt medveten. Som ekonomiskt omedveten varken snålar eller slösar du. Du köper helt enkelt det du behöver när du behöver det. Går kontorsstolen du har till ditt hemmakontor sönder köper du en ny. Börjar din telefon efter några års användande bli seg köper du en ny. Är det dags för en ny jacka så köper du en ny.

Dessa saker behöver inte vara billiga, tvärt om kanske du unnar dig ordentligt. Du kan ha en förkärlek för kvalitet eller exklusivare märken. Detta ger troligtvis också utrymme för att litet sparande. Du kan sätta av några hundralappar eller kanske till och med någon tusenlapp i månaden.

Det sista alternativet, det som jag anser att alla bör sträva efter, är ekonomiskt medveten. Detta lämnar likt den ekonomiskt omedvetne utrymme för att unna dig, köpa dyrare saker, exklusiva märken osv. Faktum är att detta alternativ lämnar på sikt störst utrymme av de olika alternativen när det kommer till att unna sig, till och med mer än för den slösaktige. Samtidigt så lämnar det även ett stort utrymme för att spara.

Den ekonomiskt medvetne köper allt denne vill ha, men när det är möjligt så sker köpen vid rätt tillfälle. I stället för att köpa den nya kontorsstolen när den gamla går sönder så lägger du som medveten in ett par olika modeller av stolar till bevakning på en prisbevakningssite när du märker att din nuvarande börjar bli sliten. Några månader senare får du ett larm om priset på en av dom sänks med 1500 kr och du slår till.

Den ekonomiskt medvetne vet att runt var fjärde år behöver hon byta mobil så när det börjar bli dags kommer detta inte som någon överraskning i stället kan köpet enkelt tajmas in så att förra årets modell köps när den nya modellen släpps och den gamla reas ut billigt.

Den ekonomiskt medvetne har kanske en förkärlek för märkeskläder, kläder som är betydligt dyrare än andra, men passar på att köpa dom när de är på rea och nersatta med 50%.

Detta lämnar en hel del utrymmer för att äta kakan och ha den kvar. Du köper saker, du köper fina grejer, du lägger pengar på kvalitet och dina intressen. Men genom att du försöker att genomföra köpen vid rätt tillfälle så lämnar det samtidigt utrymme för ett större sparande.

Ju mer ekonomiskt medveten jag själv blivit desto mer försöker jag göra detta. Jag har ofta produkter för stora belopp på bevakning på Prisjakt och de flesta saker jag vill ha men som jag inte behöver akut köper jag den vägen.

Under årets sommar brände jag en hel del pengar. Jag köpte en ny säng, nytt täcke, nya kuddar och övriga sängkläder. Här valde jag att köpa lite dyrare saker som ergonomiska kuddar, täcke och lakan som är specialutformat för att sänka temperaturen och leda bort värme osv. Jag bytte även ut en stor del av vardagsporslinet. Sedan skaffade jag en persienn till ett fönster som saknade en vilket innebar att ta en firma som mätte, tillverkade den i deras fabrik och slutligen installerade den.

Vissa saker som persiennen var det bara att glatt betala fullt pris för. Men mycket annat passade jag på att köpa på de stora reor som var i somras. Tex är det sängrea i de flesta butiker varje sommar där många modeller är nersatta med 30-60%. De ergonomiska kuddarna kostade runt 1200 kr styck i stället för 1600 kr osv. Totalt hade allt det jag shoppade i somras gått på runt 50 000 kr men eftersom jag valde att handla vid rätt tillfälle så slutade det på cirka 27 000 kr.

Skillnaden är alltså runt 23 000 kr vilka jag kan spara, investera på börsen. Eller om jag skulle vilja ”unna” mig ännu fler saker.

Nu kanske någon säger att det är ju bra att spara pengar men jag orkar inte hålla koll på priser och jaga rabatter hela tiden. Grejen är den att nu för tiden behöver du inte göra det. Alla vet att det snart kommer en stor rea i samband med Black Friday. Alla vet att det därefter kommer en stor rea under mellandagarna osv. Lägg sedan till prisjämförelsetjänster som låter dig lägga in ett objekt till bevakning, glömma bort det och få en notis 8 månader senare när det är på rea. Vart jag vill komma är att det i princip inte krävs någon tid alls för att jaga bra priser nu för tiden. De stora har du koll på och de små får du en notis om i mobilen när de inträffar.

Den som slösar har sällan möjlighet att faktiskt unna sig utöver lite spontanshopping eftersom det sällan finns några pengar kvar att unna sig för. Pengarna börjar sina inte långt efter att lönen kommit och snart finns det inte mycket över till annat än mat på bordet.

Den som är ekonomiskt medveten bygger med tiden upp en åtminstone mindre förmögenhet. Jag hade själv betalt av mitt bostadslån innan jag fyllde 30 år och har i dag dessutom ytterligare ett par miljoner i tillgångar i form av investeringar och likvider. Detta gör att jag i dag kan unna mig vad jag vill när jag vill det. Och då har jag aldrig snålat för att nå ditt jag är i dag, tvärt om så har jag alltid köpt det jag verkligen vill ha och jag har ätit restaurangmat betydligt oftare än vad som är bra för midjemåttet.

Allteftersom den ekonomiskt medvetnes förmögenhet byggs upp når du en situation där du kan unna dig även när det inte sker vid rätt tillfälle. Jag har tex just köpt en ny mobil och en ny smartwatch. Bägge är av nya modeller och beställdes veckan innan de släpptes. Dessutom den dyrare pro-modellen på mobilen och motsvarande dyrare variant av klockan. Allt betalades kontant utan upplåsning på något abonnemang eller avbetalningsplan.

Nästa månad kommer jag troligtvis att köpa en ny dator, denna kommer att gå på runt 20 000 – 30 000. Även denna kommer köpas kontant utan någon avbetalningsplan eller liknande. Jag var i början av hösten på en weekend med några barndomsvänner, senare denna månad har vi en ny inplanerad.

Förra veckan var jag ut med en vän som studerar, det vart taxiresa, middag på restaurang, öl på en pub osv. Utan att tveka stod jag för hela notan. Min vän erbjöd sig att Swisha men det ignorerade jag. I dag skulle min mor och jag åka och hälsa på morfar. På vägen dit skulle mamma in i en matvarubutik och handla. När hon plockade fram sitt kort för att betala tog jag i stället fram mitt och betalade.

Dessa saker skriver jag inte på något sätt för att skryta eller för att framstå som bättre än någon annan. Tvärt om så har jag som alla andra brister och jag säger och gör säkert ofta saker som andra stör sig på. Det är dessutom långt från alltid jag betalar för någon annan, nu råkade dessa två tillfällen ha inträffat med några dagas mellanrum av en ren slump. Det kan gå månader utan att jag gör något sådant.

Var jag vill komma är att jag, trots att jag nästan hela mitt yrkesliv tjänat under medellönen i Sverige, befinner jag mig i dag i en situation där jag nu kan unna mig saker jag verkligen vill ha utan att behöva reflektera särskilt mycket över priset eller att det har någon påverkan på min ekonomi i övrigt. Dit har jag kommit genom att ha försökt vara ekonomiskt medveten under många år.

Än i dag väljer jag i regel att köpa vid rätt tillfälle snarare än här och nu. Men när det är saker som är viktiga för mig, saker som rör vänner eller nära och kära eller saker som kanske är lite onödigt men som är givande för något intresse eller hobby jag har så kör jag bara.

Om jag som tjänat under medellönen i Sverige nästan hela mitt yrkesliv kunnat ta mig dit så kan du också. Jag är till och med säker på att du kan lyckas mycket bättre än mig ekonomiskt, jag har trots allt varit rätt slösaktig i perioder.

Om jag tagit mig till en situation där jag kan äta kakan och ha den kvar samtidigt så kan du med! Var befinner du dig själv i dag? Är du en spara eller en slösa? Hur ser din långsiktiga plan ut?

Kategorier
Inspiration Tankar och funderingar Tips

Det är lätt att bli rik

Att bli rik är något som i folkmun ibland framstår som nått magiskt och ouppnåeligt för de allra flesta. Det är helt enkelt inget som vanliga människor blir. Rik blir du om du har tur och vinner på lottot, blir fotbollsproffs, riktigt stor kändis eller äger ett framgångsrikt företag. Sedan har vi så klart den vanliga åsikten att nästan alla som är rika är det för att de föddes rika av rika föräldrar.

Andra är av åsikten att vi har en stat som hindrar oss från att bli rika. Detta genom lagar, bestämmelser och höga skatter som begränsar möjligheten för dig att tjäna större summor pengar. Om du dessutom lyckats få ihop en större summa pengar vare sig det är genom hårt arbete, ett arv, idogt sparande, lyckade investeringar eller något annat så är staten där och beskattar dessa pengar om och om igen.

Dessa åsikter är både korrekta och totalt felaktiga på samma gång. Naturligtvis underlättar det om du vinner miljoner på lottot, blir ett fotbollsproffs i Real Madrid, har miljoner av följare i social media eller startar ett framgångsrikt bolag. Men du kan också bli rik genom ett helt vanligt jobb.

Absolut gör staten vissa saker, som till exempel höga skatter, vilket gör det svårare för oss medborgare att stå på egna ben och bygga upp något eget. Men trots dessa så är det möjligt att bli rik, det tar bara längre tid än vad det hade gjort annars. Och även om vi har problem i vårt land finns det också saker som är bra och kan underlätta att du når framgång.

Jag skulle faktiskt vilja gå så långt som att säga att det är lätt att bli rik. Men saker kan vara lätta och svåra samtidigt. Ett bra exempel på det är att gå ner i vikt. Det finns ingen överviktig person som inte vet att en hälsosammare livsstil med faktorer som bättre kost och mer motion med största sannolikhet skulle medföra att de gick ner i vikt. Det är inte svårt, alla vet det? Ändå är det samtidigt oerhört svårt med tanke på att många miljoner människor världen över skulle vilja gå ner i vikt, vet hur man går ner i vikt och ändå inte går ner i vikt.

Lite så är det med att bli rik. Lika många känner inte till hur du blir rikt som vet att deras livsstil kunde vara hälsosammare. Men många har ändå sett artiklar i tidningar, lärt sig lite om det på Samhällskunskapen på gymnasiet, kanske sett nått om det på TV, läst en blogg, sett ett YouTube-klipp eller två.

För att bli rik räcker det med att du konsumerar för mindre än vad du drar in varje månad och investerar mellanskillnaden. Om du gör detta relativt brett och tråkigt genom till exempel några fonder så är det nästan omöjligt att inte bli rik om du är villig att hålla på tillräckligt länge. Problemet är att få är villiga att vänta på att bli rika. Allra helst ska du bli rik redan i går.

Det är säkerligen en anledning till att spel för pengar är så populärt i vårt land. Enligt Folkhälsomyndigheten har de flesta i Sveriges vuxna befolkning någon gång spelat om pengar och nästan 60% har spelat om pengar det senaste året. Det bidrar säkert också till att många ser till idrottsproffs, kändisar, musiker, företagare osv för ofta dyker dom bara upp plötsligt i ditt medvetande när de plötsligt lyckas stort och media skriver om dom. Det verkar gå fort och snabbt. Vad du inte ser är åratal och ibland till och med årtionden av hårt arbete som föregått framgången.

Det är inget fel med att vilja bli rik fort men du måste vara medveten om att ytterst få blir rika fort och det är verkligen ingen garanti att du kommer lyckas att bli rik fort. Om du däremot är villig att bli rik långsamt kommer du nästan garanterat att lyckas. Många av Sveriges mest förmögna familjer är det för att de är långsiktiga och har byggt upp sina förmögenheter inte bara över årtionden utan i många fall över flera generationer.

Det behöver inte heller vara någon motsats, du kan jobba hårt på att bli rik fort, men du kan samtidigt har en backupplan som gör dig rik långsamt om du skulle misslyckas med att bli rik fort. Det viktiga är bara att misslyckande i din snabba plan inte får gå ut över din långsamma plan genom att du tex börjar nalla på de pengarna för att täcka förluster eller misslyckanden i din snabba plan.

Så vad är egentligen möjligt om du är villig att bli rik långsamt? Låt oss ta några konkreta exempel. Om jag loggar in på pensionsmyndighetens webbsida så säger den att min beräknade pensionsålder är 68 år. Det betyder att jag har ett antal år kvar innan jag ens är halvvägs genom mitt yrkesliv. Men jag skulle bli förvånad om dessa 68 år fortfarande gäller när jag faktiskt börjar närma mig det. När jag en gång i tiden började arbetade var prognosen att jag skulle arbeta till 65 så det har redan höjts med tre år.

Därför känns det inte orimligt att tänka sig att någon som bara är 20 år i dag kommer få arbeta till åtminstone ett par år efter 70. Men låg oss vara konservativa här och räkna på en pensionsålder på 70 år för någon som är 20 år i dag.

Om denna 20-åring sparar 100 kr av sin lön i månaden fram till pensionen och investerar den till någon slags snittavkastning för börsen så skulle dessa 100 kr i månaden växa till 3,2 miljoner kronor till pensionen. Med respekt för de som har det tufft att få det att gå ihop så är 100 kr i månaden väldigt lite.

När jag pluggade på universitet för sex år sedan så sparade många av mina kursare 500-1 000 kr i månaden (vissa mer än så till och med). Ett sparande på 500 kr i månaden skulle vid pensionen ha vuxit till 16 miljoner kronor och ett sparande på 1 000 kr i månaden skulle ha vuxit till 32 miljoner kronor.

SCB har siffror för medellön i Sverige, exakt vad den blir efter skatt beror bland annat på vilken kommun du bor i och om du är med i svenska kyrkan. Löst räknat så hamnar medellönen efter skatt på runt 28 300 kr. Denna siffra är alltså för en person, om du har ett hushåll med två vuxna som bägge tjänar som medellönen hamnar vi alltså på 56 600 kr i månaden efter skatt.

Sett till dessa siffror inser nog många att om du väljer att prioritera det så är det möjligt att spara betydligt mer än 1000 kr i månaden. Särskilt om du kan hitta ett billigt boende och har möjlighet att avvara bil. Det finns gott om individer som inte har någon extremlön men som ändå sparar 5000 – 15000 kr i månaden. Tittar du på extremer går det även att hitta de som sparar 15 000 – 25 000 kr i månaden utan någon jättelön. I det senare fallet ofta ett hushåll med gemensamt sparande.

Vid 5 000 kr respektive 10 000 kr i månaden så skulle det första växa till omkring 161 miljoner kronor till pensionen och det andra till 322 miljoner.

Ett rimligt argument många lyfter är att de är okej med att inte bli rika snabbt men de vill inte heller vänta till pensionen med att bli rika. Självklart är det jag skriver här ingen motsättning mot det. Det finns inget som säger att du behöver spara fram till pensionen. Det är ju inte som att du har 0 kr dagen innan pension och så på pensionsdagen så växer det magiskt plötsligt till 50 miljoner kronor. Du kan när som helst under resans gång sluta spara och använda de pengar du fått ihop fram till dess. Eller helt enkelt sluta spara och bara låta det du redan sparat ihop växa vidare utan några nyinsättningar.

Alla dessa siffror är så klart extrema förenklingar där jag inte brytt mig om att justera för skatt Investeringssparkontot, inte räknat på att beloppet du sparar troligtvis varierar över ditt yrkesliv då din lön i slutet av karriären är markant högre än i början. Jag har också valt en simpel rakt avkastning på och ett snitt där andra människor hade kanske valt ett annat snitt eller justerat avkastningen år för år för att matcha börsens faktiska svängningar.

Tanken är inte att ta fram några exakta siffror utan mer visa vad som är möjligt. Jag tror inte det spelar inte någon stor roll om siffran på slutet blir 50 miljoner, 100 miljoner eller 150 miljoner. Budskapet är ändå det samma, det är lätt att bli rik så länge du är villig att prioritera det i ditt liv och är villig att låta det ta tid.

Tro nu inte att jag anser att du skall spara 20 000 kr i månaden eller ens 10 000 kr i månaden. Jag är övertygad att om du bara lägger 1 000 kr i månaden så kommer det räcka för att du skall bli rikare än majoriteten i vårt land. En annan vanligt förekommande förhållningsregel som vissa kör på är att 10% av din lön skall sparas och investeras resten kan du med gott samvete konsumera upp.

I slutändan handlar det om dina egna mål, ambitioner och prioriteringar för vad som är rätt för dig. Livet handlar om så mycket mer än bara sparande och investerande. Men det är lätt att bli rik om du verkligen prioriterar det och är långsiktig.

Hur mycket sparar och investerar du?

Kategorier
Tankar och funderingar Tips

Sparar du för lite?

Att spara är något som de flesta vet att de bör göra men diskussioner uppstår ofta relaterat till detta. Är möjligt att spara i just din situation? Sparar du för lite? Eller tvärt om, du kanske sparar för mycket? Man måste ju få leva också!

I detta inlägg kommer jag att ge dig det rätta svaret för exakt hur mycket just du bör spara samt visa hur mycket, eller lite, andra människor runt om i landet sparar.

Personligen tror jag att alla människor som har ett jobb också har möjligheten att spara. Det som skiljer är hur mycket de har möjlighet att spara och hur mycket de vill spara. En person får kanske kämpa för att kunna spara 100 kr i månaden medan en annan lätt skulle kunna spara 10 000 kr i månaden men väljer att bara spara 100 kr.

Låt oss börja med att titta på hur mycket andra människor sparar. Avanza publicerade tidigare i vår just denna data och ger oss dessutom möjlighet att se hur sparandet skiljer sig åt beroende på ålder. Så här månadssparandet ut för deras 1,8 miljoner kunder sorterat på deras ålder:
18 år – medel: 742 kr | median: 480 kr
20 år – medel: 1865 kr | median: 1000 kr
25 år – medel: 1978 kr | median: 1000 kr
30 år – medel: 2259 kr | median: 1200 kr
35 år – medel: 3384 kr | median: 1375 kr
40 år – medel: 2568 kr | median: 1500 kr
45 år – medel: 2522 kr | median: 1400 kr
50 år – medel: 2694 kr | median: 1154 kr
55 år – medel: 2202 kr | median: 1200 kr
60 år – medel: 2426 kr | median: 1200 kr
65 år – medel: 2150 kr | median: 1000 kr
70 år – medel: 2293 kr | median: 1000 kr
75 år – medel: 1797 kr | median: 1000 kr
80 år – medel: 1453 kr | median: 1000 kr

Det går att dra många slutsatser från denna data. Det är logiskt att en 18-åring sparar minst eftersom dessa fortfarande går på gymnasiet och i regel inte har några större intäkter. Sedan tar sparandet fart och ökar år för år ute i yrkeslivet för att peaka vid 35 år sett till medellönen och lite senare för medianlönen. Sedan går det ner en bit vilket troligtvis beror på att folk får barn.

Vi ser även att sparandet fortsätter in i pensionsåldern vilket rimligtvis betyder att många pensionärer inte gör av med hela sin pension. Det är inte ovanligt att levnadskostnaderna går ner i pensionsåldern. Barnen har flyttat hemifrån, inga dagliga kostsamma resor till och från jobbet. Du äter lunch hemma i stället för att äta ute med kollegorna dagligen osv. Dessutom har många som köpte sitt boende årtionden tidigare hunnit betala av bostadslånen.

Vi kan också använda denna data för att dra slutsatser om vårt eget sparande. Det är tex rimligt att antaga att så länge som jag lyckas ungefär som börsen går i snitt med mina investeringar så kommer jag också att med tiden bli rikare än majoriteten i vårt land om jag sparar 3000 kr eller mer i månaden under större delen av mitt liv.

Det finns dock en sak som dessa siffror inte visar och det är verkligheten för hela landet. Dessa siffror bygger på de 1,8 miljoner människor som faktiskt gått så långt att de skapat ett konto hos Avanza. En webbtjänst för att köpa och sälja aktier och fonder på nätet. Avanza är troligtvis den populäraste sådana vi har i vårt land, men det finns så klart andra alternativ med, Nordnet, storbankerna med flera så det är rimligt att betydligt fler än 1,8 miljoner sparar och investerar varje månad.

Men och detta är ett STORT men, det finns också många människor i vårt land som inte finns med i denna statistik för att de inte har något direkt aktivt månadssparande. Jag anser att, även om det är ett skrämmande antagande, så är det rimligt att antaga att för hela vår vuxna befolkning är siffrorna lägre än vad som presenterades ovan.

Okej det är intressant och ibland inspirerande att jämföra sig med andra. Men det säger ju fortfarande inget om hur mycket just du borde spara. Om du sparar för lite eller om du sparar för mycket? Hur mycket bör du spara?

Så här anser jag att du bör tänka:
1. Trygghet – vilka pengar krävs för att du skall kunna känna dig trygg? Så att du har de marginaler som krävs om något oväntat och drastiskt inträffar i ditt liv som har stor negativ effekt på din ekonomi. Exakt vad som skall räknas in här beror på dig. Någon kanske tänker att de skall klara om bilen eller kylskåpet plötsligt går sönder. Andra kanske tänker hur de skall klara sig om en allvarlig olycka eller sjukdom inträffar som förhindrar att de kan arbeta. Det är upp till dig vad trygghet innebär.

2. Möjlighet att hjälpa andra – kan du hjälpa din bästa vän om hon råkar ut för en allvarlig bilolycka? Vad händer om din mamma inte klarar sig på sin låga pension? Det är dags för din brorson att flytta hemifrån, men med dagens bostadspriser krävs det miljonbelopp för en etta och hyreskön kräver att du stått i kö i ett par årtionden. Har du resurserna att hjälpa honom? Likt föregående punkt är det upp till dig och vad som känns relevant i ditt liv, kanske räcker det med att kunna sticka åt barnbarnen en hundralapp när de kommer på besök, kanske krävs det miljonbelopp.

3. Dina mål – Om vi bortser från trygghet och möjlighet att hjälpa andra vilka personliga mål har du med ditt sparande och investerande? Vill du kunna åka på semester en gång per år för avkastningen? Vill du kunna köpa ett nytt boende? Vill du kunna sluta arbeta några år tidigare än normalt? Vill du kunna få en pension som ligger på samma nivå som din lön? Vill du kunna bo utomlands en del av året?

4. Dina drömmar – Här blir det mer storslaget. Vad har du för drömmar och hur hjälper en god ekonomi dig att nå dessa? Kanske vill du bli ekonomiskt oberoende. Kanske vill du sluta jobba när du fyller 35 år. Kanske vill du kunna starta upp en egen stiftelse eller annan hjälporganisation. Kanske vill du äga bostäder utspridda över hela världen. Kanske vill du ta över och sponsra en lokal lite fotbollsklubb i din stad så att den kan börja klättra genom seriesystemet. Kanske vill du bygga en finansdynasti likt Wallenbergarna.

Kanske tycker du bara det är roligt med sparande och investerande och därför tycker det är kul att hela tiden nå nya mål, din första miljon, 10 miljoner, 100 miljoner, den första miljarden osv. Här är inte vad pengarna skall användas till som är huvudmålet utan den roliga resan.

När du definierat dessa fyra punkter i detalj så är det bara att göra matematiken:
1 + 2 + 3 + 4 = ?

Jag skulle rekommendera att du gör två sådana uträkningar, en med dina drömmar och en utan.

Nu vet du hur mycket pengar du behöver. Nästa steg är att komma fram till när du vill ha nått denna summa. Här kommer tid in.  Det är stor skillnad hur mycket du behöver spara i månaden för att nå en miljon kronor på ett år, på tio år eller på 50 år. Ju snabbare du vill nå din summa desto mer kommer du att behöva spara. Har du storslagna drömmar är det inte omöjligt att det krävs en livstid för att nå dom.

När du vet hur mycket du behöver och när du vill ha nått den summan så kan du enkelt med en ränta på ränta-kalkylator räkna ut hur mycket du behöver spara. Webben är full av sådana kalkylatorer, det är bara googla så hittar du ett gäng. Du fyller i hur mycket du har i dag. Du fyller i hur många år framåt i tiden du vill ha nått ditt mål. Du fyller i vilken ungefärlig snittavkastning du räknar med att få per år. Sedan är det bara att testa dig fram med det belopp du skall spara och investera varje månad tills det är tillräckligt för att nå utsatt mål på den tid du bestämt. Ett tips är att om du märker att de belopp du behöver spara varje månad börjar kännas orimliga så ta och förläng tiden i stället. Kanske är det rimligare att nå målen 15 år senare än att spara 20 000 kr i månaden?

Hur mycket sparar du själv i dag? Planerar du att öka eller minska den summan?

Kategorier
Tankar och funderingar Tips

Unga kvinnors brist på sparande kan få förödande konsekvenser

Du som läser detta har förhoppningsvis insett vikten av att spara och hur ett aktivt sparande och investerande både kan skydda dig mot tillfälliga motgångar och ge dig en rikare framtid.

Att visa människor att en bättre ekonomisk framtid faktiskt är möjlig och att försöka inspirera människor till att ta steget att börja förbättra sin ekonomiska framtid var en av huvudanledningarna att jag en gång i tiden började blogga. Medveten konsumtion och hantering av pengar skapar inte bara trygghet för dig och din familj, det skapar möjligheter och hjälper dig att nå dina drömmar.

Därför innehåller en rapport som Avanza släppte tidigare i år tråkiga nyheter. Det är nämligen som så att unga kvinnor (åldern 20 – 29 år) sparar 32% mindre än män i samma ålder. Faktorer som att kvinnor i snitt flyttar hemifrån tidigare, studerar längre och oftare väljer mer lågavlönade yrken räcker inte för att förklara denna skillnad. Två teorier till detta som presenteras av privatekonomen Alicia Schön är att det kan vara så att kvinnor konsumerar mer eller har lägre intresse av att ta tag i sitt sparande.

Enligt rapporten så sparar medelmannen 2600 kr, detta gäller dock alla män och inte just den specifika åldersgruppen. Men om vi gör ett simpelt (och lite förenklat exempel), säg att två tvillingar en man och en kvinna som just fyllt 20 år börjar spara. De är lite oroliga för pensionen och vill kunna skaffa sig en rikare och tryggare pension med ordentlig guldkant på tillvaron.

Mannen sparar 2000 kr i månaden och kvinnan 1360 kr (32% av 2000) i månaden. De köper exakt samma fond och denna fond ger för enkelhetens skull 10% i avkastning varje år. Om detta pågår under tio år skulle mannens sparade kapital då växa till 420 748 kr medan hans systers kapital enbart skulle vuxit till 286 108 kr, en skillnad på 134 640 kr.

Skillnaderna börjar bli mer skrämmande när tiden ökar. Låt oss säga att detta sparande pågår under 50 års tid. Riktåldern för pension i dag har riksdagen beslutat till 67 år men jag utgår från att detta kommer att ha höjts med ett par år när det väl är dags för dagens 20-åringar att gå i pension.

För att göra det hela enkelt så räknar vi fortfarande på 2000 kr och 1360 kr, dvs lägre än vad snittet ligger på i dag och vi tar inte heller hänsyn till att inflationen bör ha ökat alla summor en bra bit under de kommande 50 åren. Efter 50 års sparande så är inte längre skillnaden i värde mellan bror och systers sparande 134 640 kr, skillnaden skulle nu vara ungefär 10 miljoner kronor!

Denna stora skillnad är anmärkningsvärda enligt Felicia Schön eftersom förutsättningarna innan eventuellt familjeliv är relativt likvärdiga. Detta större sparande i unga år ger männen ett enormt försprång som kvinnorna aldrig kommer i kapp. Dessa ekonomiska beslut i unga år bidrar alltså en framtida ekonomisk ojämställdhet som varar livet ut.

Rapporten har också tittar på ännu yngre individer, de som är under 18 år. Där konstaterar rapporten att fram till tioårsåldern är det helt jämställt mellan pojkar och flickor men därefter inträffar något. Vid 11 år ökar antalet pojkar som (med föräldrars godkännande) öppnar ISK i eget namn betydligt snabbare än för flickor i samma ålder. Detta får till effekt att bland 18-åringarna så är antalet unga killar som sparar 2,5 gånger så många som antalet unga tjejer.

Ytterligare en intressant faktor som rapporten visar är vad som händer när ungdomarna blir myndiga. Under det första årets som myndig så ökar killarnas kapital med 5% samtidigt som tjejernas kapital minskar med hela 30%. Något som kan ge stöd till Alicias teori om att kvinnor konsumerar mer.

I artikeln lyfter privatekonomen att de vet att kvinnor har ett omotiverat dåligt självförtroende när det kommer till sparande och investerande. Samtidigt når de kvinnor som faktiskt investerar en högre medianavkastning än män. Detta medför att potentialen finns att drastiskt förändra kvinnors ekonomiska förutsättningar om vi kunde få fler av dom att våga ta steget att faktiskt börja investera.

Hur skall vi få fler kvinnor att börja spara och investera? En förutsättning är att det finns pengar kvar att faktiskt spara och investera så ett startsteg kan vara att lära fler kvinnor att spara först och konsumera sen. För många år sedan skrev jag om ett smart trick för detta som jag kallade för att vänja sig av med pengar.

Det går ut på att använda internetbankens funktion för automatiska överföringar. På så vis kan du ställa in så att en specifik summa förs över till ditt investeringskonto samma sekund som lönen når ditt konto. Då ser du aldrig dessa pengar utan lär dig att leva på det som är kvar. Om du tycker detta är jobbigt kan du börja med väldigt små belopp som 50 kr i månaden. Ett annat smart trick är att göra detta när den årliga löneökningen kommer.

Säg att du får en löneökning på 500 kr och ställer in att dessa automatiskt skall föras över varje månad så kan du börja spara mer utan att få mindre pengar över. Du har ju lika mycket pengar kvar på ditt konto som månaden innan. Vill du absolut ha löneökningen kan du alltid kompromissa, säg att du automatiskt för över 250 kr så har du ju samtidigt 250 kr mer än vad du hade förra månaden.

När det sedan gäller det sista steget, att investera pengarna de sparar, så tror jag att utbildning är en nyckel. Föreningar som Unga aktiesparare gör mycket men som jag predikat i årtionden bör privatekonomi, sparande och investerande få en mycket större roll i gymnasieskolan än vad det har i dag.

En sista faktor är att försöka överkomma jantelagen och det tabu som finns att prata om pengar. Om du hör att dina vänner, dina klasskamrater, dina kollegor, dina förebilder osv prata om hur de sparar och investerar så är jag helt övertygad om att det skulle öka chansen att du också börjar göra det. Dagens tabu gör det dock inte enkelt, jag har själv varit med om när en kollega såg ut att må direkt fysiskt dåligt när jag och en annan kollega pratade investeringar på en lunchrast. Och då gjorde vi det varken högt eller pratade om nått komplext och krångligt. Hon bara råkade vara tillräckligt nära för att höra vår privata konversation och det sluta med att hon nästan skrek åt oss att ”snälla kan ni inte prata om nått annat”.

Vad tror du själv? Vilket skulle vara det bästa sättet att få fler tjejer att börja spara och investera? Vad hade fått dig att börja med det tidigare än vad du gjorde?