Här kommer jag att gå igenom vilket av mina inlägg från 2023 som lästes av flest personer samt vilket inlägg som läsarna spenderade mest tid med. Men framför allt kommer jag lista vilka tre inlägg, utöver dessa två, som är mina personliga favoriter från förra året.
Låt oss börja med era favoriter. Det inlägg som lästes av flest personer var också ett av de sista jag postade under 2023, Att inte gå i pension. Många som talar om att spara och investera talar även om att gå i pension tidigt. I detta inlägg lyfte jag det motsatta, att inte gå i pension och inlägget lyfte helt klart starka känslor, särskilt i sociala medier.
Hur många som läser ett inlägg är ett sätt att mäta vad som är populärast, ett annat sätt är hur länge de som faktiskt läser inlägget spenderar med att läsa det. Det är ju ett tecken på att de faktiskt gillar vad det läser och inte bara öppnar bloggen läser första stycket och sedan genast drar.
Det inlägg som de som läste det i snitt spenderade mest tid med var Många är dåliga på ekonomi. Ett inlägg där jag presenterar skrämmande data en nobelpristagare delat med sig av kring människors ekonomiska kompetens. Naturligtvis kompletterades denna negativa information med förslag för hur vi kan ändra på detta.
Då återstår mina tre favoritinlägg och för att inte upprepa saker här är naturligtvis de två ovanstående exkluderade från vilka jag får välja mellan. Att dela med mig av detta är viktigt av en anledning som behöver lite bakgrundshistoria för att förstå.
Min gamla blogg hade många läsare som besökte den om inte dagligen så flera gånger i veckan. De läste varje inlägg. Vad jag menar med detta var att antalet läsare varje inlägg fick var relativt jämnt. Bortsett från att bloggen stadigt växte så var det sällan någon drastisk skillnad från inlägg till inlägg. Undantaget var de tillfällen då bloggen förekom i tidningar och radio, då skedde så klart en tillfällig drastisk ökning. Men det var undantag och inträffade inte mer än ett par gånger per år.
Så ser det inte ut för min nuvarande blogg. Kanske beror det på att jag publicerat nya inlägg för sällan under de senaste två åren. Kanske beror det på att folks beteende för hur de läser bloggar har förändrats. I dag har sociala medier enorm påverkan på hur många som läser ett inlägg. Om inlägget uppmärksammas/delas/likas/kommenteras av rätt personer kan betyda att 100 gånger fler personer läser det jämfört med ett annat inlägg som inte fick samma uppmärksamhet i sociala medier.
Detta är anledningen till att jag vill dela mina tre personliga favoritinlägg. Baserat på det jag skrev tidigare vet jag att många läsare under förra året bara såg enstaka av mina inlägg. Kvalitet bidrar naturligtvis till om ett inlägg uppmärksammas, men även tur spelar en väldigt stor roll. Ibland har något av mina mindre bra inlägg fått massor av uppmärksamhet samtidigt som ett inlägg jag är riktigt stolt över men som kanske publicerades vid fel tid helt missade uppmärksamhet. Därför vill jag ge er läsare lite hjälp på vägen att hitta vad ni kanske har missat.
Det var inte lätt att välja, i slutändan stod det mellan fem olika inlägg, men jag var tvungen att banta ner de till tre så jag gjorde det. Hade du frågat mig en annan dag hade jag kanske valt något av de andra två. Men här kommer de i alla fall, utan inbördes ordning, de tre inlägg utöver de två redan nämnda som var mina favoriter förra året:
Är det möjligt att både unna sig och spara samtidigt? Det råder ofta en hätsk debatt mellan de som sparar och de som inte gör det. Spararen säger till den andre att denne måste tänka på framtiden medan den andre säger till spararen att du måste ju få leva också. Jag menar att med rätt ekonomiska tänk behöver inte sparande och att unna sig vara någon motsats, tvärt om är du bra på att spara kommer du att kunna unna dig mer än de flesta andra under din livstid.
Charlie Munger – Från advokat till investeringsikon Detta har jag valt ut av rent personliga skäl. Det var inte ett särskilt populärt inlägg sett till antalet läsare och det skapade inte heller något större intresse i form av kommentarer och liknande. Men detta var ett inlägg som betydde mycket för mig. Jag har länge gillat Charlie Munger, skrattat åt hans roliga kommentarer i YouTubefilmer och så klart på avstånd passivt följt honom och Buffetts investerande. Men jag hade aldrig tagit mig tid för att verkligen sätta mig ner och lära mig mer om honom. Det var en både rolig och lärorik resa att skriva detta inlägg.
Ett tungt börsår är över Jag gillar inte att vara självgod eller lyfta mig själv och säga titta vad bra något jag gör är. Därför var det inte självklart att jag skulle ta med ett mer personligt inlägg här. Men jag tycker det är viktigt att visa bägge sidorna av myntet när det kommer till börsen. I sociala medier postar många ständigt nya grafer och % som visar på stora uppgångar och nya rekord. Detta kan göra det extra jobbigt för alla som inte ständigt slår nya rekord, för de som har ett dåligt år eller gör en dålig investering. Är det bara jag som misslyckas? Därför är det viktigt att visa andra sidan med, att det går dåligt ibland, det är okej, det är normalt och du är inte ensam. I detta inlägg gjorde jag just detta.
Vad tycker du om dessa inlägg? Gillar du något av dom? Har jag missat någon av dina favoriter? Som vanligt uppskattar jag att du lämnar en kommentar och delar med dig av dina tankar.
Det första inlägget jag publicerade förra året hade titeln Ett tungt börsår är över. I det inlägget delade jag med mig av hur oerhört dåligt min portfölj gått och hur jag hade blivit krossad av index. Jag nämnde även en del om att det kan vara mentalt påfrestande när du hela tiden ser andra lyckas bättre. Ett citat från förra årets inlägg:
Det är lätt att dela med sig av hur ens portfölj går när allt är guld och gröna skogar, varje dag är en ny all time high och varje gång du postar hur långt över index din portfölj ligger i social medier så får du massor av likes och glada tillrop. För min portfölj har något guld och gröna skogar inte existerat under 2022, tvärt om har det varit becksvart.
Anledningen att jag skrev detta inlägg, utöver att vara transparent mot mina läsare var för att jag tycker att det är oerhört viktigt att visa bägge sidorna av myntet. Om du är aktiv i social medier som finanstwitter så har du säkert märkt att posterna med positiva grafer, höga procent och nya rekord i perioder duggar tätt. Samtidigt så under perioder där börsen presterar sämre så minskar antalet sådana poster markant. Med få undantag ersätts dessa inlägg sällan med sådana som skildrar den nuvarande negativa utvecklingen, nedgående kurvor och stora förluster.
Samma när börsen går bra i stort men enskilda individer har en sämre period. Då kan dessa gå från att posta regelbundna uppdateringar till att bli relativt tysta. Men det märks mindre eftersom deras frånvaro är svår att upptäcka bland alla andra som postar positiva grafer och nya rekord.
Det är logiskt att det blir så, du behöver inte vara psykolog för att lista ut att det är betydligt lättare att visa världen hur det går för dig när det går bra än när det går dåligt. Men detta kan också ge en missvisande bild för alla som är nya på börsen och även för oss som investerat i många år kan det få en att ifrågasätta eller åtminstone bli tveksam till ens egen förmåga.
Därför tror jag att det är viktigt att fler vågar att dela med sig under svårare perioder på samma sätt som de gör under bättre perioder. Då skulle nybörjaren se att investeringar inte är en spikrak linje uppåt. Ibland går det bättre och ibland går det sämre och det är okej. Börsen är, för de allra flesta av oss, helt enkelt ett maraton och inte en sprint.
Jag är inte en sådan som postar massa grafer eller procent hit och dit på min Twitter eller i min blogg. Personligen tycker jag att sådana uppdateringar är rätt ointressanta då de säger väldigt lite om resan i stort. Jag är snarare en sådan som föredrar grafer som visar 10, 15 och 20 år. Det säger mycket mer om vart en persons portfölj är på väg än ”ett nytt rekord denna vecka”.
Däremot har jag, lite motvilligt, i regel uppdaterat mina följare en gång om året om hur min portfölj har presterat under det gångna året. Detta gör jag för att vara transparent, vilket känns viktigt när man offentligt förespråkar sparande och investering. En annan anledning till att jag aldrig varit särskilt förtjust i att dela med mig av hur min portfölj utvecklas är att jag inte anser mig vara någon speciellt fantastiskt investerare. Absolut jag har slagit index betydligt fler gånger än vad jag fått stryk av index men jag ser det som mer tur än skicklighet och jag vill inte att någon skall investera i ett bolag bara för att jag gjort det. Bättre att du gör din egen analys och kommer till en egen slutsats i om du vill investera i bolaget eller ej.
Med detta sagt är det naturligtvis roligare och enklare för mig att i år skriva en rubrik som är den totala motsatsen till förra årets rubrik. För det senaste året har varit det bästa på länge för min portfölj. 2020 var visserligen bättre jämfört med index men jag behöver gå tillbaka ända till 2013 för att hitta det senaste året där jag var upp mer i procent.
Hade inte portföljen gått ner en del under ett par dagar av andra halvan av december, vilket också medförde att portföljen inte slutade på årshögsta, så hade kanske till och med 2013 års siffror kunnat se sig slagna. Men det är svårt att klaga över att du inte slog rekord eller slutade på årshögsta efter ett så bra år. Faktum är att sedan finanskrisen, då jag gick från att främst ha fonder till att mer direkt förvalta mina pengar via aktier, har det varit få år som kunnat matcha detta års utveckling. Det kommer förmodligen att dröja ett tag innan jag upplever ett lika bra år igen.
Som jag tidigare nämnt postar jag sällan om mina egna investeringar, även om jag ibland nämner enskilda bolag på Twitter. Detta beror på att jag inte ser mig själv som någon speciell investerare. Dessutom vill jag inte att någon ska köpa en aktie bara för att en främling på internet äger den. Det sagt så här kommer de tre aktier som gått bäst respektive sämst i min portfölj under 2023:
Men det du ser på Internet säger sällan hela sanningen, ibland inte halva eller ens en bråkdel av sanningen. Med enbart siffrorna ovan så borde väl mitt årsresultat vara ännu bättre? Om de sa hela sanningen? Men sanningen är så klart något annat. Detta är mina innehav som utvecklats bäst i procent vilket inte nödvändigtvis betyder att de gått bäst eller sämst i kronor.
Säg att du i början av året har innehav A som är värt 10 000 kr och innehav B som är värt 1 000 000 kr. Om då A är upp 100% och B är upp 10% så är det ju lätt att tro att A nu är värt massor om du inte känner till ursprungsvärdena. Men faktum är ju att innehav A ”bara” är upp med 10 000 kr medan innehav B är upp 100 000 kr.
Tyvärr så var inget av de innehaven som gick bäst under 2023 något av mina allra största innehav när året startade. Men turligt nog var inte heller något av de som gick sämst något av mina större innehav. Det är lätt att välja vad man visar för att framstå som bättre eller mer framgångsrik. Kom ihåg det när du läser bloggar, ser grafer och nya rekord på Twitter, Instagram eller TikTok.
Tänk även på att om ditt år varit bra eller dåligt inte bör vara avhängt enbart om din portfölj gått bra eller dåligt. Ditt liv består av så mycket mer. Troligtvis har så väl positiva som negativa saker inträffat under året som inte har något alls att göra med din portfölj. Vad är tex en portfölj som gått bra om du inte har hälsan eller om du mist någon när och kär? Det viktiga är att när du summerar allt bra och dåligt som hänt under året så väger de positiva sakerna tyngre än de negativa.
Så var det för mig förra året, trots att jag hade ett riktigt uselt börsår och vart krossad av index så var ändå 2022 på det stora hela ett gott år för mig. Klart att det hade varit roligare att inte vara värdens sämsta investerare det året men det finns viktigare saker i livet än ett enskilt börsår. På samma sätt så är det inte hur min portfölj gått i år som fäller avgörandet om 2023 varit ett gott år för mig. Det har det som tur var varit och naturligtvis har en portfölj som flugit fram bidragit till det, men portföljen har inte varit det viktigaste.
Jag tror det är viktigt att ha en positiv syn på livet. Jag utgår tex från att 2024 kommer att bli ett mindre bra börsår för mig. Med tanke på att jag slog index stort i år är det bara rimligt att jag får stryk nästa år. Men jag är ändå helt övertygad om att 2024 kommer att bli ett bra år för mig på det hela. Jag har massor av tankar, planer och mål för 2024, de flesta helt utan anknytning till min portfölj, och som jag tror kommer bidra till ett riktigt gott år. Vissa av dem kommer jag kanske berätta om i ett kommande inlägg.
Hur gick din portfölj under 2023? Och än viktigare, oavsett hur din portfölj gick, vilka positiva och glädjegivande saker inträffade i ditt liv under förra året?
Som många andra kom jag själv först i kontakt med Charlie Munger genom Warren Buffett. Inledningsvis var allt mitt fokus just på Buffett. Jag läste böcker om honom, jag samlade på citat han hade sagt och jag läste boken The Intelligent Investor skriven av Buffetts mentor Benjamin Graham.
Jag måste erkänna att trots mitt intresse för Buffett tog det rätt många år innan jag fick upp ögonen för hans ständige parhäst Charlie Munger. Det som fick mig att fastna för honom var hans humor. Finans är en bransch som ofta framstår som seriös, allvarlig och lite torr och tråkig. Därför var det en frisk fläkt när jag började se videos på YouTube med Charlie där han regelbundet sa roliga saker, trashtalkade och dissade åt höger och vänster.
Det märks sällan i hur jag skriver i min blogg och på Twitter försöker jag hålla en god ton då jag vet hur lätt det är för folk att missförstå och tolka saker annorlunda när de bara har några få tecken från en text av någon de inte känner. Men i verkligheten är jag ironisk, skämtsam och jag älskar friendly banter och trashtalk med glimten i ögat. Så jag insåg snabbt att Charlie Munger var en person i min smak.
Berättelsen om Charlie är inte bara en berättelse om humor och ekonomiska triumfer den präglas av så mycket mer än så. Hans strategiska tänkande, personliga resiliens och outtröttliga strävan efter kunskap och lärande utmärker honom. Lika så hans varma personlighet, hans skarpa sinne och så klart hans filantropiska sida där han bland annat donerat enorma belopp till olika utbildningsinstitutioner.
Charlie Munger – Funny moments
De tidiga åren – utbildning, militären och egna advokatbyrån
Charlie Munger föddes den 1 januari 1924 i Omaha, Nebraska. Hans far var advokat och hans morfar var domare vid USAs distriktsdomstol. Med den bakgrunden var det kanske inte så konstigt att Charlie gav sig in i den akademiska världen och redan som ung man visade han tecken på intellektuell nyfikenhet och stark drivkraft.
Hans akademiska bana inleddes med matematikstudier vid University of Michigan. Under andra världskriget tog han värvning och tjänstgjorde under tre år inom det militära. En period som inte bara ska ha givit honom mer disciplin utan även en djupare förståelse för världen. Trots att han var inom det militära fortsatte dock hans akademiska bana då han som en del av sin militärträning genomgick en specialistutbildning inom meteorologi vid California Institute of Technology för att kunna bli just meteorolog inom flygvapnet.
Efter tiden inom det militära fortsatte det akademiska fokuset då han gick i sin far och morfars fotspår och studerade juridik. Detta skedde vid Harvard Law School. Han var mycket framgångsrik som student och tog examen magna cum laude från Harvard vilket är en utmärkelse som tilldelas en liten toppgrupp av studenter i varje klass.
Efter sin examen från Harvard flyttade Charlie till Kalifornien och inledde en karriär som advokat. Inledningsvis var han en del av advokatfirman Wright & Garrett. Här började hans intresse för affärer och investeringar ta form, vilket senare ledde till att han startade en egen advokatbyrå, Munger, Tolles & Olson LLP. Under denna period började Charlie att utforma sin investeringsfilosofi vilken var starkt influerad av hans juridiska erfarenhet och sitt analytiska tänkande. Det visade sig att han hade en förmåga att se bortom det uppenbara och identifiera underliggande världen och möjligheter i olika företag något som skulle bli grunden för hans framgångar.
Charlie Munger – Om vikten av god utbildning
Warren Buffett och Berkshire Hathaway
Mungers övergång från juridik till att alltmer fokusera på investeringar blev en vändpunkt i hans karriär och var anledningen till att han träffade Warren Buffett. En gemensam bekant, Dr Edwin David, som var Mungers klient och Buffetts vän, föreslog att de två skulle träffas, då de hade liknande intressen och investeringsfilosofier.
Detta möte ägde rum 1959 i Omaha och de bägge fann att de delade många synsätt och idéer kring investeringar. Detta vart starten på ett långvarigt och djupt vänskapsband samt ett professionellt partnerskap som skulle vara fram till Mungers död.
Detta partnerskap speglas kanske främst genom det oerhört framgångsrika Berkshire Hathaway. Idag är Berkshire Hathaway ett av världens största och mest respekterade konglomerat, med betydande innehav i ett brett spektrum av industrier, inklusive transport, energi, försäkring, tillverkning och detaljhandel. Men det var verkligen inte så bolaget startade.
Ursprungligen var Berkshire Hathaway ett textilföretag, grundat i början av 1800-talet. På 1960-talet kämpade företaget med ekonomiska svårigheter på grund av förändringar i industrin och konkurrens. Buffett började köpa aktier i Berkshire Hathaway runt 1962. Vid den tiden var det fortfarande ett kämpande textilföretag. På tidigt 1960-tal hade Buffett identifierade Berkshire Hathaway som ett undervärderat företag. Hans initiala strategi var att köpa aktier i bolaget och sedan sälja dem tillbaka till företaget för en vinst.
Warren Buffett
Efter att ha kommit överens om ett pris per aktie med företagets dåvarande ledning, fick Buffett ett lägre erbjudande än vad som överenskommits. Denna förolämpning irriterade Buffett och ledde till att han istället beslutade sig för att köpa mer aktier för att få kontroll över företaget.
Buffett tog kontroll över Berkshire Hathaway 1965 efter en dispyt med dåvarande ledningen. Efter att ha tagit över, fortsatte han en tid att försöka vända textilverksamheten och driva den mer effektivt. Med tiden insåg Buffett att trots hans försök att förbättra effektiviteten, var textilindustrin inte lönsam på lång sikt. Buffett har senare kallat sitt ursprungliga köp av Berkshire Hathaway för sitt största investeringsmisstag. Dock blev detta ”misstag” ironiskt nog grunden till hans framtida framgång.
Denna framgång kom genom att han omvärderade sin strategi och började använda Berkshire Hathaway som navet för andra investeringar och förvärv. Två tidiga nyckelinvesteringar var investeringar är försäkringsbolagen National Indemnity och GEICO, vilket gav Berkshire Hathaway ett stabilt kassaflöde som kunde användas för ytterligare investeringar.
Även om deras samarbete och vänskap börjat tidigare så var det först 1978 som Charlie Munger blev officiellt en del av Berkshire Hathaway. Från och med detta spelade Munger en central roll i utformningen av Berkshire Hathaways investeringsstrategi och affärsbeslut, vilket bidrog till företagets extraordinära tillväxt och framgång under de kommande årtiondena.
Munger hade en betydande inverkan på Buffetts investeringsstrategi. Vilket innebar att börja investera i företag med starka konkurrensfördelar och god ledning till ett rättvist pris snarare än att bara leta efter undervärderade företag vilket varit Buffetts fokus tidigare.
I dag är Berkshire Hathaway ett av världens största bolag och äger bland annat fortfarande försäkringsbolagen National Indemnity och GEICO och har betydande aktieposter i välkända varumärken som American Express, Coca Cola, Bank of America och Apple.
En kort intervju med Charlie inspelade två veckor innan han gick bort.
Motgångar och utmaningar
När du läser den här texten är det lätt att tänka på Charlie Mungers liv som en dans på rosor från framgång till framgång. Men Charlie har tvingats ta sig igenom flera tuffa perioder under sitt liv. Den värsta var troligtvis när hans son Teddy tragiskt avled vid nio års ålder i leukemi. En annan motgång var att han gick igenom nästan halva sitt liv blind på ena ögat efter att en starroperation misslyckats.
Han upplevde även ekonomiska motgångar när flera av hans tidiga investeringar inte gick som planerat. På 60-talet startade han även företaget Wheeler, Munger and Company vilket var ett investeringspartnerskap. Detta företag upplevde betydande ekonomiska svårigheter och gick i praktiken under i slutet av 60-talet då bolaget drabbades hårt av en nedgång på aktiemarknaden.
Att uppnå en hög ålder är ofta ett mål för många, men ett sådant långt liv kan också innebära svåra förluster. Charlie Munger, som nästan nådde 100 år, upplevde den inte bara den smärtsamma verkligheten att överleva sin son utan även två fruar.
Investeringsfilosofi
Som tidigare nämnt så trodde Munger starkt på att hålla sig till företag med starka konkurrensfördelar. Detta var något han ansåg var avgörande för långsiktig framgång särskilt under perioder av ekonomiska nedgångar. Hans investeringsfilosofi var djupt rotad i långsiktigt tänkande och förståelse för företagens verkliga värde. Han betonade ofta vikten av att förstå ett företags affärsmodell och dess framtida kassaflöden innan du tog ett investeringsbeslut. Lärdomarna Charlie drog från det tidigare nämnda misslyckandet med Wheeler, Munger and Company bidrog sannolikt till att forma Mungers syn på investeringar och vikten av försiktighet och långsiktigt tänkande.
Mungers synsätt präglades av hans förståelse för mänskliga misstag och förutfattade meningar inom beslutsfattande. Han var känd för sitt raka sätt att kommunicera och hans förmåga att klargöra komplexa idéer. Något som gjorde honom till en mycket uppskattad talare vid Berkshire Hathaways årliga möten. Genom att framhäva vikten av disciplinerat tänkande och att undvika onödiga risker, blev Munger en ledstjärna för investerare som sökte en mer grundad och långsiktig strategi.
Filantrop
Charlie Munger var särskilt engagerad i att förbättra utbildningsmöjligheterna, vilket framgår av hans stora donationer till universitet som University of Michigan, University of California, Harvard University och Stanford University. Hans bidrag till dessa institutioner inkluderade inte bara ekonomiskt stöd utan också aktiva insatser i utvecklingen av deras campusområden, där han bidrog med sin vision och designidéer.
Mungers filantropi speglade hans övertygelse om utbildningens och kunskapens kraft. Han var fast övertygad om att investeringar i ungdomar och deras utbildning är grundläggande för en ljusare framtid. Genom sina generösa bidrag och engagemang förbättrade Munger livet för många studenter.
Humor och skarpt intellekt
Misstag att undvika under ditt liv, presenterat med en dos humor så klart
Jag har tidigare nämnt Charlie Mungers humor som huvudanledningen till att jag själv fick upp ögonen för honom. Hans humor och skarpa intellekt spelade en avgörande roll för Berkshire Hathaways årliga stämmors popularitet. Han var känd för sitt raka och ofta humoristiska sätt att uttrycka sig, vilket gjorde dessa möten underhållande samt informativa. Hans förmåga att bryta ner komplexa finansiella koncept till begripliga och ofta kvicka kommentarer drog åhörare och gjorde stämmorna till mer än bara affärsmöten; de blev lärorika och minnesvärda upplevelser.
Dessutom var hans samspel med Warren Buffett en stor del av attraktionen. Deras dynamik, där Mungers torra humor kompletterade Buffetts lugna stil, skapade en unik och engagerande atmosfär. Många deltagare kom inte bara för investeringsråd, utan också för att uppleva den unika kombinationen av visdom, humor och insikt som Munger och Buffett erbjöd.
Senare år
När Charlie Munger gick bort i slutet av november 2023 så var det endast strax över en månad kvar till att han skulle fylla 100 år. Med så mycket framgång i bagaget och en stor personlig förmögenhet som resultatet av denna framgång är det lätt att tro att när Charlie väl gick bort så gjorde han det efter något eller några årtionden med lugn och ro som pensionär. Men så var inte fallet.
Under sina senare år fortsatte Charlie Munger att vara en aktiv och central figur i Berkshire Hathaway, där han bidrog med sin omfattande erfarenhet och visdom. Han var vice styrelseordförande för bolaget ända fram till sin död och bara ett halvår innan han gick bort så var han som vanligt på plats på bolagets årliga stämma och bidrog med sin humor och intellekt. Han var också fortsatt aktiv som filantrop. Trots sin höga ålder fortsatte han att vara en skarp och respekterad röst inom investeringsvärlden.
Munger var och förblir en inspirationskälla för många inom affärs- och finansvärlden.
Om att sälja vs att behålla aktier/företag.
Vad andra har att säga om Munger
Genom åren har Charlie Munger blivit en inspiration och förebild för många. Här är några exempel på vad andra sagt om honom:
Warren Buffett: ”Charlie Munger har förmodligen gjort mer för att forma mitt tänkande än någon annan person på jorden.”
Bill Gates: ”Samtalen jag har haft med Charlie Munger har haft ett stort inflytande på mig. Hans förmåga att skärskåda komplexa problem och hitta klara, enkla lösningar är något jag verkligen beundrar”
Mohnish Pabrai: ”Jag har lärt mig oerhört mycket från Charlie Munger; hans idéer om att undvika dumhet snarare än att aktivt söka efter briljans har omformat mitt sätt att tänka”
Li Lu: ”Charlie Munger är inte bara en stor investerare, utan också en stor tänkare. Han kombinerar djup insikt med en enkel, rak kommunikation som är både inspirerande och uppfriskande”
Charlie Munger citat
Charlie Munger är känd för sina många visdomsord och citat som speglar hans filosofi och livssyn. Här är några av hans mest minnesvärda uttalanden:
Om investeringar: ”Det bästa sättet att mäta din investeringsframgång är inte genom att om du slår marknaden utan genom om du har en plan och ett beteende som är rationellt, anpassningsbart och pragmatiskt.”
Om beslutsfattande: ”Om jag inte är intelligent nog att förstå svaret på en fråga, försöker jag inte ge en bra gissning. Jag säger bara, ’Jag har ingen aning’.”
Om livslångt lärande: ”Jag ständigt noterar vad jag inte förstår och sedan, när jag får tillfälle, försöker jag lära mig det. Men det viktigaste är att ständigt leta efter vad jag inte förstår.”
Om tålamod: ”Den stora belöningen för de som har tålamod är att de ofta får mycket mer än de förväntade sig. Det bästa sättet att bli framgångsrik är att vara väldigt tålmodig.”
Om att undvika dumhet: ”Allt jag vill veta är var jag ska dö, så jag ska aldrig gå dit.”
Om att lära från andra: ”Jag har inget problem med att kopiera de goda idéerna från andra. Jag har lärt mig mycket från andra och jag tror inte att jag hade kommit långt i livet om jag inte hade gjort det.”
Om etik: ”Ett system är moraliskt om de som har makten att fatta beslut också måste bära konsekvenserna.”
Svårt eller lätt: ”Det är inte så att vi var så bra på att göra saker som var svåra. Vi var bra på att undvika saker som var svåra och att hitta saker som var lätta.”
Om förändring och anpassning: ”Världen förändras ständigt och de som inte förändras med den blir lämnade bakom.”
Om att ta ansvar: ”Du måste ta fullt ansvar för dina egna misstag. Det är mer konstruktivt att fokusera på dina egna fel än att skylla på andra.”
Om enkelhet och rationell: ”Det är fantastiskt hur mycket långsiktig fördel folk som mig och Buffett har fått genom att försöka vara konsekvent rationella och genom att helt enkelt undvika att vara inkonsekvent irrationell.”
Hur du blir rik: ”Warren och jag hade små summor pengar, vi spenderade alltid mindre än vad vi tjänade och vi investerade. Om du gör så och lever tillräckligt länge blir du rik. Det är inte så komplicerat.”
Ett sevärt 45-min långt tal/intervju med Charlie Munger
Slutord
Det är ett enormt arbete att skriva en biografi om en person som Charlie Munger. Jag har gått igenom massor av olika källor och ibland stämmer inte den ena källan riktigt överens med den andra. Om du hittar några faktafel eller anser att jag missat något viktigt så dela gärna med dig genom att kommentera här så att jag kan förbättra kvalitén på denna biografi.
Utöver detta så skulle jag gärna höra hur du själv kom i kontakt med Charlie Munger och vilken din syn är på honom och om han haft någon särskild betydelse för dina egna tankar om investeringar. Dela med dig!
Bilden överst i detta inlägg är tagen av fotografen Nick Webb och används enligt följande licens. Fotot på Warren Buffett är från Fortune Live Media och används enligt följande licens. Bägge bilderna är beskuren för att passa med bloggens format.
Många som är aktiva inom ”spara och investera”-communityt online på tex Twitter och i bloggar har som mål att kunna gå i tidig pension. Planen är i regel att jobba hårt och spara mycket under ett antal år för att sedan kunna sluta arbeta tidigt och i stället leva på pengarna de sparat ihop.
I några extrema fall planeras det till och med att sluta arbeta innan de fyller 30 år. Men mer vanligt är kanske en 5-15 år innan normal pensionsålder. Det är inte orimligt att ha det målet, särskilt om du upplever ditt jobb som tråkigt och understimulerande.
Detta är säkert okej om du trivs på ditt jobb. Men om anledningen till att du vill sluta arbeta tidigt är att du vantrivs på jobbet, varför då fortsätta i 25 år till? Det leder bara till ytterligare 25 års lidande. Vore det inte bättre att skola om dig till något du brinner för, där du har roligt varje dag så att du kommer bort från lidandet inom en snar framtid? Samtidigt bör så klart inte jobb vara meningen med livet och det är fullt rimligt att alla inte vilja jobba fram till en pensionsålder.
Personligen var jag extremt driven och passionerad när jag började jobba. Men sen efter ett några år fick jag en downperiod där motivationen tröt. Då kändes tanken på en tidig ”pension” inte så dum. Men i stället gick jag tillbaka till universitet och pluggade några år och efter det har motivationen varit på topp. Varje dag har jag roligt på jobbet och just nu skulle jag inga tankar på att vilja sluta. Men det kan så klart komma att ändras, mer om det senare.
Staten flyttar dock ofta fram pensionsåldern, vilket gör det svårt att veta när du faktiskt kan gå i pension. När jag började jobba så var min beräknade pensionsålder 65 år. Förra året stod den som 67 år och i dag står den som 68 år när jag loggar in på Pensionsmyndighetens webbplats. Jag förväntar mig att gränsen flyttats fram till minst 70 år innan jag är i pensionsåldern och för den som föds i dag vågar jag inte ens tänka på var den kommer ligga på när det väl är deras tur.
Alltså är det logiskt och rimligt att spara och investera för att inte behöva jobba livet ut. Men behöver målet nödvändigtvis vara att sluta jobba tidigt? Kan målet i stället vara att försätta dig själv i en ekonomisk situation där du har möjlighet att jobba så länge du tycker att det är roligt? Det kan betyda att du slutar jobba relativt tidigt, det kan också betyda att du fortsätter med ett jobb du älskar långt efter normal pensionsålder.
Motsatsen till att vilja sluta jobba tidigt existerar faktiskt, de som vill fortsätta jobba även långt efter att de nått pensionsålder. Tittar du på många av de mest framgångsrika personerna i världen så jobbar de långt efter pensionsålder helt enkelt för att de har så roligt på jobbet. I kändisvärlden finns det gott om aktiva skådespelare, artister, konstnärer osv som jobbar mer eller mindre fram till döden. Nyligen gick finansprofilen Charlie Munger bort, 99 år gammal. Han var aktiv inom Warren Buffetts smått legendariska Berkshire Hathaway ända fram till slutet.
Tidigare i höst publicerade Sveriges Radio en intervju med 94-åriga Reimar Westerlind på teamat. Reimar berättar att han helt enkelt hoppade över att gå i pension. När han var i pensionsåldern så var det kris i hans bransch så han tyckte helt enkelt inte det var läge att lämna företaget och efter det har han bara fortsatt. Reimar säger att han inte har några planer på att trappa av utan att det tvärt om är en glädje att gå till jobbet varje dag, att han går dit med nöje eftersom det är så roligt.
I höst släpptes även en forskningsstudie inom området som studerat svenskar födda mellan 1949 och 1955, det vill säga deltagarna var mellan 68 och 74 år gamla. Enligt studien fortsätter ungefär en tredjedel av svenskarna att jobba när de nått pensionsåldern. En summa som var mycket högre än vad jag själv hade förväntat mig.
Hur mycket de jobbar varierar dock med åldern. Första året efter att de nått pensionsålder så jobbade 23% heltid men fem år senare så jobbade endast 11,5% heltid. Detta känns mer i linje men vad jag hade förväntat mig, dvs att folk väljer att trappa ner steg för steg.
Studien identifierar fyra huvudanledningar till varför folk väljer att jobba vidare efter pensionsålder och vilken effekt de olika anledningarna har på deras drivkraft att jobba vidare:
Ekonomiskt motiv Är så simpelt som det låter, folk fortsätter att arbeta för att de behöver pengarna. Personer som jobbar vidare av ekonomiska skäl tenderar att behålla eller till och med öka arbetsengagemanget och ta på sig mer arbete. Dessa går sällan ner i tid.
Socialt motiv För vissa är sociala kontakter på arbetsplatsen viktiga och de väljer att arbeta vidare för att behålla dessa sociala relationer. Enligt studien så går denna grupp ofta ner i tid eller helt lämnar arbetsmarknaden. Något forskarna tror kan bero på att de över tid hittar vägar att täcka sina sociala behov utanför arbetslivet.
Personliga motiv Många fortsätter att arbeta för att de finner personlig mening och tillfredsställelse i sitt arbete. Dessa går sällan ner i tid och lämnar sällan arbetsmarknaden. Enligt studien så tyder mycket på att personlig tillfredställelse är en viktig faktor för att behålla arbetsengagemang.
Organisatoriskt motiv Här hamnar alla de som fortsätter att arbeta baserat på efterfrågan från arbetsgivaren eller organisationens behov snarare än egna personliga motiv. Likt gruppen socialt behov så trappar dessa i regel ner i tid eller sluttar jobba helt med tiden.
Förhoppningsvis kommer ingen som är privatekonomiskt intresserade och spenderar tid på ekonomibloggar som denna att hamna i gruppen som fortsätter att jobba för att det måste, av ekonomiska skäl. Än bättre har du kanske till och med lyckas inspirera och motivera några av dina nära och kära så att de inte heller hamnar där. Av de fyra grupperna är denna verkligen mardrömmen, att du tvingas jobba kvar fast du inte vill då du behöver pengarna för att klara din vardag.
Det sociala alternativet känns logiskt om du trivs på din arbetsplats, då får du många vänner där och det kan vara svårt att lämna dessa. Men jag tror detta är något som kanske är värst om du är först i din sociala grupp att nå pensionsålder. Ju fler av dina vänner som går i pension, oavsett om de jobbar på samma arbetsplats eller andra desto större del av ditt sociala liv kan ske på vardagar utanför arbetsplatsen.
När det kommer till organisation och att arbetsgivaren ber dig att stanna så är det förstås smickrande att vara uppskattad och att de vill ha kvar en, så jag förstår att många inledningsvis tackar ja. Men jag förstår också att dessa inom en relativt snar framtid börjar trappa ner. Lojalitet är inte nödvändigtvis något negativt, men du har varit lojal mot arbetsgivare i årtionden, förr eller senare måste du börja prioritera dig själv.
Slutligen har vi det personliga motivet vilket är anledningen till att tidigare nämnda Reimar Westerlind och många andra inom sina områden framgångsrika personer väljer att jobba kvar. Du har helt enkelt för roligt på jobbet för att inte gå till det. Ditt jobb känns givande och meningsfullt. Om du har ett sådant jobb kommer du kanske inte vilja gå i pension och det är kanske just för dig rätt val att fortsätta jobba betydligt längre än de flesta.
Driv, motivation och hur roligt något är kan så klart ändras med tiden. Kanske känner jag inte detsamma om mitt jobb om tio år eller om tjugo år som jag gör i dag. Mitt långsiktiga mål är att ha roligt och göra det jag trivs med. Den dagen jag slutar ha roligt på jobbet är nog den dagen jag slutar att jobba. Alternativt blir dagen då något annat lockar mycket mer dagen jag slutar att jobba.
Jag tror dock att när jag slutar mitt vanliga jobb och får mer fritid, kommer en av mina hobbys att utvecklas till något större. Det vill säga att jag börjar dra in pengar på något av mina intressen till så stor skala att jag startar företag. Det behöver nödvändigtvis inte handla om enorma belopp bara större än för att räknas som vanlig hobbyverksamhet. Denna typ av jobb kommer jag nog att fortsätta med tills att jag dör, även om det mitt framtida företag gör så klart kan komma att förändras under resans gång i samband med vad jag tycker är roligt och är passionerad för förändras.
Vad har du själv för planer? När skall du sluta jobba? Eller ska du verkligen sluta jobba?
Många som sparar kritiseras av andra för att aldrig unna sig. Du måste ju leva med! Samtidigt kritiseras folk som kanske unnar sig lite väl mycket för att de inte sparar. Du måste ju ha marginaler om något oväntat inträffar! Tänk om det vore möjligt att både äta kakan och ha den kvar? Är det möjligt att både unna sig och spara samtidigt?
Om du är snål kommer inte ha några problem att spara, men du kommer också att ha svårt att unna dig saker. Om du är slösaktig köper du allt, impulsen styr, shopping är en passion. Du kommer unna dig men ha svårt att spara då pengarna snabbt tar slut.
Jag har själv en kompis som tillhörde den snålare skaran när han gick på gymnasiet. Hans föräldrar spenderade då, pga jobb, ett år utomlands. Min kompis och hans bror hade fått massa pengar från föräldrarna för att täcka årets kostnader. När min kompis bror bad min snåla kompis att köpa toalettpapper så svarade min kompis: nej jag behöver inte toalettpapper, jag kan gå på toa i skolan. Han lyckades även med konststycket att snusa i flera år utan att köpa en snusdosa själv.
Motsatsen är så klart alla människor som har för mycket månad kvar i slutet av lönen. Jag minns än i dag hur en äldre kollega för ett antal år sedan högt förklarade att med hennes lön är det minsann helt omöjligt att spara. Då tjänade hon mycket mer än mig och hennes barn var utflugna så hon hade inte den kostnaden. Själv satt jag där och valde att inte nämna att jag utan att anstränga mig kunde spara flera tusenlappar i månaden på min lägre lön trots att jag upplevde mig själv som ganska slösaktig.
Men snål och slösaktig är de två extremerna, det finns mellansteg. Låt mig introducera ekonomiskt omedveten och ekonomiskt medveten. Som ekonomiskt omedveten varken snålar eller slösar du. Du köper helt enkelt det du behöver när du behöver det. Går kontorsstolen du har till ditt hemmakontor sönder köper du en ny. Börjar din telefon efter några års användande bli seg köper du en ny. Är det dags för en ny jacka så köper du en ny.
Dessa saker behöver inte vara billiga, tvärt om kanske du unnar dig ordentligt. Du kan ha en förkärlek för kvalitet eller exklusivare märken. Detta ger troligtvis också utrymme för att litet sparande. Du kan sätta av några hundralappar eller kanske till och med någon tusenlapp i månaden.
Det sista alternativet, det som jag anser att alla bör sträva efter, är ekonomiskt medveten. Detta lämnar likt den ekonomiskt omedvetne utrymme för att unna dig, köpa dyrare saker, exklusiva märken osv. Faktum är att detta alternativ lämnar på sikt störst utrymme av de olika alternativen när det kommer till att unna sig, till och med mer än för den slösaktige. Samtidigt så lämnar det även ett stort utrymme för att spara.
Den ekonomiskt medvetne köper allt denne vill ha, men när det är möjligt så sker köpen vid rätt tillfälle. I stället för att köpa den nya kontorsstolen när den gamla går sönder så lägger du som medveten in ett par olika modeller av stolar till bevakning på en prisbevakningssite när du märker att din nuvarande börjar bli sliten. Några månader senare får du ett larm om priset på en av dom sänks med 1500 kr och du slår till.
Den ekonomiskt medvetne vet att runt var fjärde år behöver hon byta mobil så när det börjar bli dags kommer detta inte som någon överraskning i stället kan köpet enkelt tajmas in så att förra årets modell köps när den nya modellen släpps och den gamla reas ut billigt.
Den ekonomiskt medvetne har kanske en förkärlek för märkeskläder, kläder som är betydligt dyrare än andra, men passar på att köpa dom när de är på rea och nersatta med 50%.
Detta lämnar en hel del utrymmer för att äta kakan och ha den kvar. Du köper saker, du köper fina grejer, du lägger pengar på kvalitet och dina intressen. Men genom att du försöker att genomföra köpen vid rätt tillfälle så lämnar det samtidigt utrymme för ett större sparande.
Ju mer ekonomiskt medveten jag själv blivit desto mer försöker jag göra detta. Jag har ofta produkter för stora belopp på bevakning på Prisjakt och de flesta saker jag vill ha men som jag inte behöver akut köper jag den vägen.
Under årets sommar brände jag en hel del pengar. Jag köpte en ny säng, nytt täcke, nya kuddar och övriga sängkläder. Här valde jag att köpa lite dyrare saker som ergonomiska kuddar, täcke och lakan som är specialutformat för att sänka temperaturen och leda bort värme osv. Jag bytte även ut en stor del av vardagsporslinet. Sedan skaffade jag en persienn till ett fönster som saknade en vilket innebar att ta en firma som mätte, tillverkade den i deras fabrik och slutligen installerade den.
Vissa saker som persiennen var det bara att glatt betala fullt pris för. Men mycket annat passade jag på att köpa på de stora reor som var i somras. Tex är det sängrea i de flesta butiker varje sommar där många modeller är nersatta med 30-60%. De ergonomiska kuddarna kostade runt 1200 kr styck i stället för 1600 kr osv. Totalt hade allt det jag shoppade i somras gått på runt 50 000 kr men eftersom jag valde att handla vid rätt tillfälle så slutade det på cirka 27 000 kr.
Skillnaden är alltså runt 23 000 kr vilka jag kan spara, investera på börsen. Eller om jag skulle vilja ”unna” mig ännu fler saker.
Nu kanske någon säger att det är ju bra att spara pengar men jag orkar inte hålla koll på priser och jaga rabatter hela tiden. Grejen är den att nu för tiden behöver du inte göra det. Alla vet att det snart kommer en stor rea i samband med Black Friday. Alla vet att det därefter kommer en stor rea under mellandagarna osv. Lägg sedan till prisjämförelsetjänster som låter dig lägga in ett objekt till bevakning, glömma bort det och få en notis 8 månader senare när det är på rea. Vart jag vill komma är att det i princip inte krävs någon tid alls för att jaga bra priser nu för tiden. De stora har du koll på och de små får du en notis om i mobilen när de inträffar.
Den som slösar har sällan möjlighet att faktiskt unna sig utöver lite spontanshopping eftersom det sällan finns några pengar kvar att unna sig för. Pengarna börjar sina inte långt efter att lönen kommit och snart finns det inte mycket över till annat än mat på bordet.
Den som är ekonomiskt medveten bygger med tiden upp en åtminstone mindre förmögenhet. Jag hade själv betalt av mitt bostadslån innan jag fyllde 30 år och har i dag dessutom ytterligare ett par miljoner i tillgångar i form av investeringar och likvider. Detta gör att jag i dag kan unna mig vad jag vill när jag vill det. Och då har jag aldrig snålat för att nå ditt jag är i dag, tvärt om så har jag alltid köpt det jag verkligen vill ha och jag har ätit restaurangmat betydligt oftare än vad som är bra för midjemåttet.
Allteftersom den ekonomiskt medvetnes förmögenhet byggs upp når du en situation där du kan unna dig även när det inte sker vid rätt tillfälle. Jag har tex just köpt en ny mobil och en ny smartwatch. Bägge är av nya modeller och beställdes veckan innan de släpptes. Dessutom den dyrare pro-modellen på mobilen och motsvarande dyrare variant av klockan. Allt betalades kontant utan upplåsning på något abonnemang eller avbetalningsplan.
Nästa månad kommer jag troligtvis att köpa en ny dator, denna kommer att gå på runt 20 000 – 30 000. Även denna kommer köpas kontant utan någon avbetalningsplan eller liknande. Jag var i början av hösten på en weekend med några barndomsvänner, senare denna månad har vi en ny inplanerad.
Förra veckan var jag ut med en vän som studerar, det vart taxiresa, middag på restaurang, öl på en pub osv. Utan att tveka stod jag för hela notan. Min vän erbjöd sig att Swisha men det ignorerade jag. I dag skulle min mor och jag åka och hälsa på morfar. På vägen dit skulle mamma in i en matvarubutik och handla. När hon plockade fram sitt kort för att betala tog jag i stället fram mitt och betalade.
Dessa saker skriver jag inte på något sätt för att skryta eller för att framstå som bättre än någon annan. Tvärt om så har jag som alla andra brister och jag säger och gör säkert ofta saker som andra stör sig på. Det är dessutom långt från alltid jag betalar för någon annan, nu råkade dessa två tillfällen ha inträffat med några dagas mellanrum av en ren slump. Det kan gå månader utan att jag gör något sådant.
Var jag vill komma är att jag, trots att jag nästan hela mitt yrkesliv tjänat under medellönen i Sverige, befinner jag mig i dag i en situation där jag nu kan unna mig saker jag verkligen vill ha utan att behöva reflektera särskilt mycket över priset eller att det har någon påverkan på min ekonomi i övrigt. Dit har jag kommit genom att ha försökt vara ekonomiskt medveten under många år.
Än i dag väljer jag i regel att köpa vid rätt tillfälle snarare än här och nu. Men när det är saker som är viktiga för mig, saker som rör vänner eller nära och kära eller saker som kanske är lite onödigt men som är givande för något intresse eller hobby jag har så kör jag bara.
Om jag som tjänat under medellönen i Sverige nästan hela mitt yrkesliv kunnat ta mig dit så kan du också. Jag är till och med säker på att du kan lyckas mycket bättre än mig ekonomiskt, jag har trots allt varit rätt slösaktig i perioder.
Om jag tagit mig till en situation där jag kan äta kakan och ha den kvar samtidigt så kan du med! Var befinner du dig själv i dag? Är du en spara eller en slösa? Hur ser din långsiktiga plan ut?
