Författare: Jakob

Kategorier
Tips

Hur du får mer tid

Tid är bland de mest värdefulla vi har då den endast finns i begränsad mängd i form av våra livslängder. För mig känns det sällan som att tiden räcker till för allt jag vill göra. Jag har roligt varje dag, jobb, vänner, släktingar, flera hobbys och intressen slåss alla om den lilla tid som finns. De dagar jag har tråkigt på ett år går att räkna på en hand och du behöver troligtvis inte använda alla fingrar heller.

En dröm för mig vore om dygnet hade 48 timmar (utan att vi behövde sova mera), veckan 14 dagar och medellivslängden låg på åtminstone ett par hundra år. Men så ser det ju inte ut och i realiteten kommer jag inte att ha tillräckligt med tid för ens en bråkdel av allt jag vill göra. Därför försöker jag där det går effektivisera hur min tid används genom att göra två saker samtidigt när det är möjligt. Att effektivisera är definitivt en av anledningarna till att jag till exempel kunnat jobba heltid och plugga heltid samtidigt.

Ett klassiskt exempel som många använder sig av för att effektivisera och spara tid är att titta på TV och att äta samtidigt. Om du en kväll ska äta middag och det brukar ta runt 40 min samt att du ska se det där nya 40 min avsnittet av din favoritserie skulle detta tillsammans ta 80 min av din tid. Men om du i stället äter middag framför tv:n så slår du två flugor i en smäll och helt plötsligt har du, utan att behöva avstå från något, sparat in 40 min som du kan lägga på något annat.

Om detta fungerar så väl med mat och tv varför inte använda det på andra ställen med? Det gör jag!

Jag började lyssna på ljudböcker i mitten av 00-talet, ju mer jag lyssnar på ljudböcker desto mindre läser jag. Vilket är okej för mig då jag ändå får läsa mycket på jobbet samt vid de universitetskurser jag regelbundet tagit vid sidan om jobbet. Medan läsandet ofta är svårt att kombinera med andra saker går ljudböcker utmärkt att kombinera med andra saker.

Jag lyssnar i princip aldrig när jag är hemma men jag har nästan alltid en ljudbok i öronen när jag lämnar hemmet. Till och från jobbet, när jag går och handlar, på väg till någon kompis eller familjemedlem osv. När jag har semester är jag dessutom ute på långpromenad nästan varje dag, alltid med en ljudbok i örat. I snitt blir det nog en till två timmar om dagen.

Dessutom spelar jag ofta upp ljudböckerna på 1,10-1,30% hastighet, beroende på vad som passar för boken och uppläsarens röst, vilket gör att jag på 10 mins lyssnade hinner med 11-13 min. Det kan låta som lite, men slår du ut det över en timma om dagen 356 dagar om året så blir det rätt mycket.

Min mor som numera är pensionär bor ute i sin sommarstuga från vår till en bra bit in på hösten, exakt när styrs av vädret. Detta gör att jag träffar henne relativt sällan under den tiden av året jämfört med på vintern när hon bara bor ett par kvarter bort. Min mormor och morfar bor inte i samma stad som mig vilket även det gör att jag kanske inte träffar dom riktigt så ofta som jag borde. Här uppstår ett tillfälle att slå två flugor i en smäll, ett par gånger om året brukar jag försöka tajma in det så att jag hälsar på mormor och morfar samtidigt som mamma också gör det.

Nu kan det låta cyniskt att planera tid med släkt och familj på det här sättet, men faktum är att det troligtvis innebär att jag träffar både mamma och mormor och morfar oftare än vad jag hade gjort om jag enbart besökt dom var för sig, vilket åtminstone i mina ögon är positivt.

Jag har en vän som tenderar att prata länge när han ringer, samtalen blir lätt 30-40 min. Under den varmare delen av året brukar jag då ibland ge mig ut på en promenad i solen medan vi pratar, under den kallare delen brukar jag ibland fixa i lägenheten samtidigt, kanske städa eller laga mat.

Träning är en annan aktivitet som passat utmärkt att kombinera med annat. När jag är på gymmet så har jag alltid en ljudbok i örat. Tidigare hade jag en crosstrainer hemma men efter några års intensivt användande gick den till sist sönder. Personligen har jag inte tittat på gammel-TV på åratal men jag tittar regelbundet på olika streamingtjänster, YouTube och liknande via TVn. Jag använde crosstrainern flera gånger i veckan och medan jag hade den så skedde majoriteten av mitt TV-tittande medan jag körd ett motionspass på den.

Under pandemin har jag inte velat besöka gymmet utan har i stället börjat köpa hem vikter och håller på och bygger upp ett litet hemmagym. Samma sak sker nu med vikterna som det tidigare gjorde med crosstrainern, de dagar jag tränar sker majoriteten av allt TV-tittande jag gör den dagen under träningspasset samt eventuellt under middagen.

Till och med på jobbet har jag hittat vägar att kunna göra annat samtidigt. Först vill jag vara tydlig med att jag tar mitt jobb på allvar och enligt de utvärderingar som görs varje halvår så jag en av de på jobbet som presterar allra bäst. Men jag har ett jobb där arbetsbelastningen inte är jämn, i stället för att jobba 40 timmar i veckan så skulle jag snarast behöva jobba 50 timmar vissa veckor och 30 timmar andra veckor. Men så funkar inte vårt avtal eller cheferna så det är 40 timmar i veckan som står på dagordningen. Detta innebär att samtidigt som jag jobbar övertid ibland så har jag också dagar där jag har dötid.

Då brukar jag utnyttja den dötiden för att få mer tid över till annat när jag slutat jobbet för dagen. Till exempel har jag under hösten läst tre distanskurser på C-nivå på högskolan vid sidan av jobbet. En hel del av de PM och liknande som jag skrivit för dessa kurser har skett på arbetstid på dagar där jag haft mindre att göra på jobbet.

Sedan finns så klart också tillfällena där du kan köpa dig mer tid. Själv är jag nog en av Foodoras främsta kunder, kanske inte direkt optimalt om du vill spara och investera så mycket som möjligt men tid det sparar det. När jag väl lagar mat själv så gör jag ofta storkok saker så att jag får matlådor, något som också sparar tid. I går vart det tex ett storkok som fyllde frysen med några matlådor samtidigt som jag har till middag i kväll redo i kylen.

I hemmet har den tekniska utvecklingen gjort att vi på flera områden sparar tid. Vi gick från att sopa till att använda dammsugare, vi gick från att diska till att stoppa i disken i en diskmaskin, från att tvätta för han till att fylla en tvättmaskin. Där har nu nästa steg skett vilket är robotdammsugare som spar enormt mycket tid jämfört med att dammsuga manuellt. Personligen skulle jag säga att robotdammsugare är kanske den bästa investering jag gjort under de senaste åren, inte bara spar jag massa tid jag slipper också att göra något jag tycker är jättetråkigt och mitt hem har aldrig någonsin varit så rent som efter att jag skaffade en robotdammsugare.

Jag aldrig haft något intresse av att renovera, tapetsera, måla osv, något min lägenhet börjar få ett behov av. Jag skulle kunna göra det själv, det skulle ta mycket tid, jag skulle tycka det var tråkigt och det skulle säkert bli ett projekt jag höll på med i flera veckor innan det vart klar och troligtvis skulle inte resultatet bli perfekt. Så i stället kommer jag, när renoveringen väl skall göras, anlita ett företag som fixar det åt mig. Det kommer att kosta en slant, men det har jag råd med. Arbetet kommer med största sannolikhet bli bättre gjort, klart på någon dag och framför allt så får jag tid över för de saker som jag faktiskt uppskattar, som betyder något för mig och jag tycker är roliga, givande och vill lägga min tid på.

Sedan finns så klart elefanten i rummet, det som med största sannolikhet skulle ge mest tid är att sluta att arbeta. Spara hårt i ett antal år och sedan leva på avkastningen. Jag är rätt nära att kunna göra det, kanske kan jag det redan. Men just nu har jag alldeles för kul på mitt jobb för att överväga att sluta. Däremot tror jag inte att jag kommer jobba tills att jag är 70 år eller vad nu pensionsåldern kommer vara när det är min tur om några årtionden. Mer rimligt är att jag kanske fortsätter i kanske 10 år till eller något sådant. Kan även se ett alternativ där jag går ner till att jobba en dag i veckan eller liknande.

Men jag känner mig själv väl, den dagen jag slutar jobba så kommer med största sannolikhet någon eller några av mina mer seriösa hobbys bli ett ”jobb” alternativt att jag startar upp något annat projekt, egenföretagande och liknande. För att det är så roligt då snarare än för att jag behöver pengar.

I dag, genom att göra två saker samtidigt eller på andra sätt köpa mig mer tid, skulle jag uppskatta att jag får 2-5 timmar extra varje dag jämfört med om jag hade gjort varje sak var för sig. Räknat på ett år så blir två timmar om dagen ungefär en månad i tid som jag sparar. Detta betyder att sett över en livstid så kommer jag troligtvis att få ett par år i extra tid tack vare detta.

Hur gör du själv för att få mer tid? Har du några egna tricks för att göra flera saker samtidigt eller på andra sätt få mer tid över till annat?

Kategorier
Allmänt om bloggen

När tiden inte riktigt räcker till

Jag har under hösten fått en del frågor om vart jag tagit vägen då jag inte så aktiv på Twitter som jag brukar vara och det samtidigt varit dåligt med uppdateringar i bloggen. Så jag tänkte att det är dags för en liten uppdatering om vart jag tagit vägen.

Jag har förmånen av att ha många olika intressen och hobbys samt ett jobb jag trivs med och har roligt på. Detta gör att jag i princip aldrig har tråkigt, antalet dagar på ett år där jag är rastlös och har tråkigt går nog att räkna på en hand, troligtvis utan att ens använda alla fingrarna. Det finns så många olika saker som slåss om min tid att tiden aldrig riktigt räcker till för allt jag vill göra. Om jag fick bestämma skulle dygnet ha 48 timmar och veckan 14 dagar utan att vi människor behövde sova mer än vad vid gör i dag.

Nu i höst har det dock varit mer än vanligt, anledningen till detta är två. Dels har jag i perioder haft mer att göra på jobbet än normalt vilket fått till effekt att jag jobbat en hel del kvällar och helger. Dels har jag, vid sidan av att jobba heltid, i höst läser tre högskolekurser på C-nivå på distans. Under den första perioden, som slutade förra månaden, så läste jag två kurser samtidigt och nu läser jag en kurs.

Särskilt när jag läste två kurer samtidigt så hade jag saker att läsa och texter att skriva nästan varje dag. Lägg därtill grupparbeten, zoom-möten, seminarium osv så går en hel del tid åt. Förhoppningsvis blir det något lugnare nu när jag bara läser en kurs men jag kommer ändå ha saker att göra för kursen varje vecka.

Allt skrivande och läsande under kurserna gör mig också mindre benägen att hålla med samma sak på fritiden. Tänk själv att ha spenderat fyra timmar en dag på ett PM och så fort det är klart så skall du sätta dig ner igen och skriva ytterligare ett par timmar på ett blogginlägg. Från start till mål, dvs komma på idé, leta källor och fakta samt läsa dessa, skriva, korrekturläsa, hitta bilder osv så tar ett blogginlägg i regel runt 2 – 5 timmar.

Ta dock inte detta som ett klagomål, det är inte så att jag är missnöjd med min nuvarande situation och gnäller över den. Tvärt om gör jag ju allt detta för att jag vill det och trivs med det. Det råkade bara bli lite mer än vanligt denna höst. Framför allt att läsa två kurser samtidigt som jag jobbar är inte helt optimalt, en kurs i taget hade nog varit ett bättre upplägg.

Detta betyder inte heller att jag inte gillar att skriva inlägg eller har glömt bort bloggen. Tvärt om så är bloggen och det budskap jag kan dela med mig av via den viktigt och jag gillar att skriva. Det är helt enkelt bara som så att tid och ork inte räcker till för allt. Det är även därför jag varit mindre aktiv på Twitter de senaste månaderna. Jag uppskattar finanstwitter, det finns så många fantastiska smarta, roliga och intressanta människor där som jag gärna skulle interagera mer med men för mig är Twitter typisk sak som jag sitter med när jag har lite tid över.

Planen just nu är att läsa ytterligare 2-3 kurser i vår, men därefter blir det nog en paus från att plugga vid sidan av jobbet och mer fokus, energi och tid kommer finnas för annat, som bloggen och att vara mer aktiv på Twitter.

Passande nog kommer nästa inlägg jag publicerar här i bloggen handla om hur du får mer tid genom att effektivisera saker i din vardag, något som gör att jag faktiskt kan jobba heltid samtidigt som jag läser två kurser på högskolan samtidigt.

Kategorier
Tankar och funderingar

Hjälpa folk att få det bättre eller straffa de som har det bra?

Om det konstaterades att övervikt och ohälsa var ett problem bland barn men att det samtidigt finns barn som genom god kost och motion har en utmärkt hälsa, vilken skulle din reaktion vara på det?

Skulle det vara att för att få det mer jämlikt måste nu barnen som har utmärkt hälsa börja äta snabbmat oftare, få en större godispåse på lördagarna samt begränsa deras möjligheter till motion? Kanske ska vi tvinga i dom en cigarett eller två med?

Eller skulle det vara att försöka hitta vägar för att få de barn som lever ohälsosamt att äta lite nyttigare och röra på sig mera? För att på så vis höja deras välmående och förhoppningsvis bidra till ett längre och hälsosammare liv även för dessa barn?

Frågan ovan kan tyckas dum och lite märklig, ingen vill väl tvinga hälsosamma barn att bli mer ohälsosamma? Och jag tror att få föräldrar vill se sina barn röka samt vara svaga och orkeslösa på grund av bristen på motion?

Om så är fallet borde inte samma lösning gälla för de flesta problem? Vi vill uppmuntra folk som gör rätt och försöka få de som gör saker som är mindre bra för deras framtid att ändra sitt beteende?

I dag gjorde Ulla Andersson, riksdagsledamot och ekonomiskpolitisk talesperson för Vänsterpartiet just det motsatta. På Twitter gick hon ut och kritiserade de människor som använder sparformen ISK för att spara för en tryggare framtid och la till det hånfulla citatet
”Snacka om att de har skatterabatt på det och då på bekostnad av alla andra i det här landet.”

Om vi bryr oss om andra människor och vill andra väl borde vi väl stötta, lära och försöka uppmuntra de som i dag inte sparar till att börja göra det? På samma sätt som problemet inte är de hälsosamma barnen så är inte problemet här de som försöker ta ansvar för sin framtid, stå på egna ben samt kunna få lite guldkant på pensionen i stället för att riskera att behöva jobba tills de är 80 år.

Problemen är att det finns barn som lever ohälsosamt och att det finns vuxna som har för mycket månad kvar i slutet på lönen. För att minska den senare gruppen måste vi hjälpa folk, lära dom hur de sparar och vikten av att spara. Hjälpa dom att se över sina utgifter, sin konsumtion, vad de lånar till och så vidare.

Faktum är att ju mindre du tjänar desto viktigare är det att du sparar och desto större effekt kommer det att få på din framtid. Det är inte rika riksdagsledamöter med löner som vi vanliga dödliga bara kan drömma om som kommer att behöva oroa sig för sin pension. Det är för oss vanliga knegare som jobbat hela livet med en lön under medellönen i Sverige som ett sparande kan göra drastisk skillnad.

Och bara så att Ulla vet, jag tillhör dom där som har pengar i en ISK. Min portfölj är troligtvis Sveriges sämsta portfölj 2021, jag är ner massor! Och trots att jag alltså förlorat stora belopp så måste jag betala skatt på portföljen! Att jag måste betala skatt för att förlora pengar, på vilket sett sker det till bekostnad på andra?

Kategorier
Tankar och funderingar

Hur uppmuntrar staten till sparande?

Jag tror att de flesta delar min åsikt om att ett sunt privatekonomiskt beteende omfattar att du är försiktig med lån samt att du har ett sparade. Sparandet kan gå till flera olika saker, allt från till nästa semester, till buffert för oväntade utgifter samt på längre sikt till att kompensera för låga pensioner så att du har möjlighet till lite guldkant på tillvaron även efter att du har slutat arbeta.

Lån i sig är inte av ondo, men du bör inte låna till saker du inte har råd med eller ta lån där du riskerar att hamnar i trångmål om räntan stiger med ett par procentenheter. Särskilt konsumtionslån bör du vara försiktig med. Vi har dessutom i relativ närtid, under den senaste finanskrisen, sett vilka problem hög skuldsättning kan medföra. En av grundorsakerna till krisen var att människor hade lånat till bostäder de inte hade råd med och följderna av krisen kom att påverka länder så väl som privatpersoner och företag under flera års tid.

Baserat på detta så väl som att många riskerar att få en person som inte räcker till är det rimligt att om staten skall försöka påverka människor ekonomiskt så ska den försöker uppmuntra folk att spara och att vara försiktiga med lån. Är detta vår svenska stat och politiker gör? Nej konstigt nog väljer dom att göra precis tvärt om?

I dag tar staten ut skatt på sparande, en skatt de dessutom höjt på senare år samtidigt som de ger bidrag till de som lånar i form av ränteavdrag. Är det bara i mitt huvud det inte känns rimligt? Särskilt som vi dagligen kan läsa nya artiklar i media om hur tufft det är för många pensionärer och att vi behöver spara om vi vill få oss en dräglig standard på ålderns höst? Vore det då inte lämpligare för staten att reducera skatten på sparande och minska eller till och med avskaffa de ränteavdrag du får när du lånar?

Faktum är ju att den som sparar först har betalt skatt på sin lön, sedan får den betala ytterligare skatt på den delen av lönen personen väljer att spara för att sedan, när personen använder sig av de sparade pengarna för konsumtion, kanske för att få en drägligare standard på ålderns höst beskattas på pengarna en tredje gång när personen använder dom. Är det rimligt om vi vill uppmuntra till sparande?

En sänkt skatt på sparande skulle kunna medföra att fler sparade och att folk sparade mera. Detta i sin tur får dubbelt effekt eftersom anledningen till att många företag börsnoteras är att få in kapital för att kunna växa och göra investeringar och det är ju vi som sparar som köper aktier och bidrar till dessa företags möjligheter att verka på börsen. Företag som växer och gör investeringar medför nya jobb och nya skatteintäkter.

På kort sikt är det möjligt att ett ökat sparande och att folk är mer restriktiva med konsumtionslån skulle ha en negativ effekt på samhällsekonomin, men jag är övertygad om att det på längre sikt skulle ha en positiv och sund effekt på så väl samhällsekonomi som privatekonomi och ge oss en rikare ålderdom med en högre levnadsstandard.

Kategorier
Tankar och funderingar Tips

När du behöver mer pengar än vad pensionssystemet ger dig

En gång i tiden var pension när du fyller 65-år något som alla tog för givet och som många såg fram emot. Äntligen kunde du få koppla av och leva hyggligt gott efter alla år av slit. Så ser det inte riktigt ut i dag utan allt fler förväntas jobba längre. Enligt en rapport som kom tidigare i år så är sex av tio av de som är under 35 år inställda på att jobba längre än till 65.

Enligt pensionsexperten som intervjuas i artikeln kommer du som är 30 år i dag att bara få ut drygt 50% av din slutlön i pension om du går i pension vid 65 år. Hur god pension skulle du få om du bara fick halva din nuvarande lön? Täcker det alla kostnader och allt du tänkt göra på ålderns höst?

I stället får någon som är 30 år i dag ställa in sig på att behöva jobba tills att de är 70 år. Av de som deltog i undersökningen så anser 74% att 70% av slutlönen vore en rimlig pension. Men det är en högre nivå än vad pensionssystemet kommer att ge även med höjd pensionsålder.

Många uppger att de behöver en pension på minst 20 000 kr i månaden för att klara sig, men för att få en pension på 20 000 kr i månaden krävs en lön som ligger högt över medianlönen i Sverige i dag och av de som tjänar 33 000 kr eller mindre så kommer uppåt 70% att få en pension som är lägre än vad de uppger att de behöver för att klara sig.

Att behöva jobba längre än till 65 år är kanske inte jättekul, särskilt inte om du inte älskar ditt jobb eller om du har ett väldigt slitsamt jobb, men tänk att du trots detta behöver mer pengar för att klara dig än vad systemet ger? Vad gör du då?

Naturligtvis är att sitta stilla i båten alltid ett alternativ, chansa och hoppas på att någon annat löser problemet åt dig. Plötsligt får staten för sig att drastiskt höja våra pensioner eller kanske trillar äntligen den där storvinsten på lotto in!

Men mer realistiskt när vi är missnöjda över vår situation, oavsett vad det handlar om här i livet, så händer det sällan något om vi bara lutar oss tillbaka och hoppas att någon annan skall lösa våra problem. Det är först när vi själva tar ansvar för situationen och aktivt försöker förändra den som vi faktiskt ser resultat. Det samma gäller när det kommer till pensionen.

Säg att du faktiskt vill gå vi pension vid 65, du har inget intresse av att jobba till 70. Du räknar sedan med att leva tills du blir 85 år. Säg att du skulle behöva 10 000 kr i månaden för att kompensera för att du inte jobbar till 70 och att pensionssystemet även om du jobbar till 70 ger mindre pengar än vad majoriteten anser sig behöva för att klara vardagen. 10 000 kr i månaden under 20 års tid blir 2 400 000 kr, pengar som du själv behöver spara ihop.

Låt oss säga att du efter gymnasiet pluggade vidare och sedan börjar jobba när du är 25 år gammal. Du jobbar alltså i 40 års tid innan du går i pension vid 65. Med lite enkel matte får vi fram att du behöver spara 5 000 kr i månaden under hela ditt yrkesliv för att komma upp i 2,4 miljoner kronor. Gör du det? Dessutom skulle jag gissa på att majoriteten av er som läser den här texten är betydligt äldre än 25 år. Säg att du i stället är 35 år, då behöver du spara 6 667 kr i månaden för att nå 2,4 miljoner kr tills du fyller 60 år. Om du är 45 år så blir motsvarande summa 10 000 kr i månaden!

Det finns säker vissa av er som läser den här texten och tänker det är chill jag sparar redan massor av tusenlappar i månaden, det är grymt men då är nog inte heller pension något du behöver oroa dig allt för mycket för, skönt va? Men för alla andra, alla där att spara 5 000 kr eller ännu värre 10 000 kr i månaden känns som en total omöjlighet, vad kan du göra då?

Nycken till problemet ovan är att vi bara haft pengarna liggandes på hög i exemplet ovan vi har inte fått någon form av ränta eller investerat dom. Det vore i de flesta fall extremt korkat att ha en framtida pension du behöver först om 40 år liggandes i madrassen. Tittar du i stället på bankkonton så ger dessa i dag knappt någon ränta alls, pengarna måste investeras!

Vid en avkastning på 6% om året så skulle 1250 kr i månaden i 40 år ta dig till mer än 2,4 miljoner kronor. Vid 8% så skulle det räcka med 750 kr i månaden och då dessutom ta dig lite extra, fram till 2,5 miljoner och vid 10% avkastning skulle 450 kr i månaden ta dig ända till 2,6 miljoner!

För dig som är 35 år skulle det betyda att vid 8% avkastning så i stället för 6 667 kr i månaden så skulle det räcka med 1 700 kr för att nå nästan 2,5 miljoner och för 45-åringen så i stället för 10 000 kr så skulle det räcka med 4 000 kr i månaden för att nå nästan 2,4 miljoner kronor. Visst börjar det att kännas lite med görbart och möjligt nu?

Hur investerar du då? Särskild du som känner att du inte kan något om detta och är rädd att för att göra dåliga investeringar. Att skriva en hel nybörjarguide till investerande skulle göra det här till en bok i längd snarare än ett blogginlägg eller artikel så det är inget jag kommer att gå igenom här. Men webben är full av resurser för dig som vill lära dig mera, bara att ge dig ut på din favoritsökmotor och leta, även den här bloggen innehåller nog en hel del intressant för dig. Men ett snabbt grundtips kommer här:
Vet du inte vad du skall investera i så investera i ett par stycken fonder med låg avgift. En svensk indexfond kan till exempel vara en utmärkt start, sedan kan du om du vill komplettera den med mer specifika fonder, kanske en småbolagsfond, en teknikfond och så vidare.

Dela gärna med dig om dina egna tankar om pensionen i kommentarsfältet nedan. Tror du att du kommer att få tillräckligt i pension för att leva så som du skulle önska under ålderns höst? Om inte vad gör du för att ändra på det?