En del människor tycker att det är svårt att få ett jobb, särskilt yngre som jagar sitt första jobb men även en del äldre har svårt att hitta ett jobb. Ibland låter det på dom som att det är hopplöst. Hur får man ett jobb?
Samtidigt känner jag många yngre som haft flera jobb, extrajobb vid sidan av skolan, sommarjobb, nytt jobb så fort de bytt stad och ett heltidsjobb när de är klara med studierna. Jag känner till och med flera som haft klart med heltidsanställning redan innan de gått ut gymnasiet. Självklart även många äldre som inte gått arbetslösa en dag under deras liv. Hur kan det vara så lätt för vissa att få ett jobb och så svårt för andra?
Jag skulle nog vilja vara lite kaxig här och säga att för de allra flesta (självklart finns det undantag) går det att få tag på ett jobb, däremot kan det vara mycket svårt att få sitt drömjobb. Men är du villig att jobba med saker du inte tycker är roliga eller en lön som inte motsvarar dina förväntningar är det oftast möjligt. Är du inte villig till detta, ja då blir det så klart mycket svårare. Jag hade själv en kompis från gymnasiet som inte hade haft ett jobb sedan han tog studenten, arbetslös i flera års tid. När en bekant till honom fick höra det sa han att till min kompis att han lätt fixa jobb åt honom på en välkänd hamburgerkedja där han själv jobbade. Då fnös min gamla gymnasiekompis högt och förklarade bestämt att det var under hans värdighet att jobba på ett sådant ställe. Jag kan inte säga att jag blev förvånad när jag träffade på honom många år senare och han fortfarande var arbetslös.
Hur fick jag själv jobb? Jag började sommarjobba från att jag var tio år tror jag det var och sommarjobbade sedan dess de flesta somrar därefter medan jag gick i skolan. Jag delade även då och då ut reklam tillsammans med en kompis och när jag gick på gymnasiet jobbade jag även extra på posten med julkortssorteringen. Så redan från unga år tjänade jag egna pengar men kanske än viktigare jag skaffade mig erfarenhet av att jobba och jag fick referenser jag kunde använda när jag sökte nya jobb.
Det finns gott om yrken som inte kräver akademiska studier, men jag valde att utbilda mig inom ett område jag var intresserad av. Medan jag pluggade sista året så kollade jag upp potentiella framtida arbetsgivare och på ett av företagen på min lista arbetade en gammal lärare jag hade haft några år tidigare.
Jag kontaktade min gamla lärare och som tur var kom han ihåg mig. Jag berättade om utbildningen jag gick och hur den var relaterad mot det dom gjorde på företaget. Frågade honom mer om vad dom gjorde och knöt an till vilka praktiska erfarenheter jag hade av det. När han dessutom talade om deras framtidsplaner och hur de skulle utöka och kommer behöva anställa flera inom några månader så insåg jag att det här var ett guldläge till att få ett jobb. Så jag frågade honom om han kunde fixa så att jag fick göra en praktik där vid sidan av mina studier, ett par månaders obetalt arbete där jag fick chansen att använda mig av det jag lärde mig på min utbildning på riktigt. Detta gick så klart utmärkt.
När jag kom dit för att praktisera hade jag ett tydligt mål, att få ett jobb. Så under perioden jag var där såg jag till att göra ett bättre jobb än vad de hade förväntat sig, allt för att de skulle få en riktigt positiv bild av mig. Jag såg även till att lära känna så många som möjligt, bland annat folk i lite högre ställning och se till så att de visste vem jag var. När praktik var över fick jag höra från flera där hur nöjda det var över min praktik och jag fick en del presenter och liknande.
Ungefär två månader senare utannonserades jobben som jag visste skulle komma, de sökte fyra personer med de kompetenser jag hade. Jag skickar in min ansökan, i den berättar jag så klart om den tiden jag haft på företaget, hur bra jag trivdes där och jag gav några konkreta exempel på saker jag tillförde under min tid där samt att jag lyfte fler saker jag skulle vilja tillföra om jag fick chansen.
Som referenser så förutom några tidigare chefer från sommarjobb och julkortssorteringar skrev jag två mellanchefer på det aktuella företaget, som jag lärt känna rätt väl och som jag visste hade en positiv bild av mig. Självklart fick jag komma på intervju och det tog inte många minuter innan de förklarade att det ville anställa mig.
Jag trivdes bra på jobbet men det var inte drömjobbet och jag visste att jag hade fått gå in lågt lönemässigt som ung och ny på arbetsmarknaden så efter en tid började jag snegla efter andra jobb. Eftersom jag nu hade ett jobb hade jag ingen anledning till att vara desperat efter ett jobb eller behöva sälja mig billigt så jag kunde ta det lugnt och metodiskt och bara söka om det dök upp nått jag verkligen ville ha.
Efter ungefär ett år på mitt första jobb så var det ett företag som hade en ledig tjänst ute som jag vart intresserad av. Ett problem var bara att jag inte kände någon som jobbade där, hade inga som helst kontakter jag kunde använda mig av. Dessutom var jag betydligt yngre än vad som brukar vara normalt när företag anställer personer för den här typen av jobb.
Därför visste jag att det skulle bli svårt att få jobbet, men jag bestämde mig för att försöka ändå och gick in för intervjun till 100%. Jag la ner ett antal timmar på att ta reda på mer om företaget, jag läste all information jag kunde hitta på deras webbsida om deras planer, mål, visioner och historia. Därefter vävde jag ihop dessa med min ansökan. Detta visade för företaget att jag verkligen var intresserad av att jobba för dem och jag fick komma på intervju trotts min ringa ålder.
Under intervjun använde jag mig utav det jag lärt mig om företaget under de konversationer vi hade, jag berättade om vad jag skulle kunna bidraga med, vilka mina visioner var. Jag hade även förberett mig med ett 20 tal frågor om företaget och jobbet som jag hade uppskrivna i blocket jag hade med mig.
Dessa saker är något som alla borde göra, när jag pratar med bekanta som aldrig fått något jobb och jag frågar dem om hur mycket tid det lagt ner på att ta reda på mer om företaget, hur de förberett sig, vilka frågor de haft, hur de anpassat sin CV efter företaget så har de oftast sett ut som frågetecken.
Tyvärr fick jag inte jobbet, men jag hade gjort ett så gott och proffsigt intryck att företagets chef personligen ringde upp mig i stället för det vanliga ”tack för visat intresse men tjänsten är tyvärr tillsatt” brev som de normalt skickade ut till de som sökt men inte fått jobbet. Chefen började prata om lite allt möjligt, han var tydligen på semester nu och befann sig uppe i fjällen eller något sådant. Jag hakade så klart på och visade intresse för det han sa och vi pratade rätt länge. Chefen sa i princip rakt ut att de inte anställt mig pga min unga ålder men att de verkligen funnit mig intressant och att han var intresserad av mig för framtiden. Han berättade att då de är ett växande företag så räknar han med att anställa fler nästa år och att han då gärna såg att jag sökte.
Ett år senare annonserade dom också ut att de sökte mer personal och när jag såg det så skickade jag på nytt in en ansökan till dom. Den här gången hade jag en relation att använda mig av, den lilla korta jag fått med chefen. Så jag skrev helt sonika i min ansökan om vår träff förra året och att jag fortfarande var väldigt intresserad av att jobba för dem. Hänvisade till mitt och chefens samtal förra året och om att han sagt att han gärna ville träffa mig i år. Vart så klart kallad till intervju och den han knappt börja innan de förklarade att de ville ha mig.
Detta är två exempel på hur jag fått jobb, hur jag tänkt, hur jag gått tillväga, hur jag förberett mig, hur jag jobbat extra för att bygga upp meriter och referenser osv. Men varför inte hjälpa till du med och göra den här texten ännu bättre för folk som letar jobb genom att dela med dig av dina egna tips och erfarenheter genom att kommentera!
—————————————————-
Detta inlägg publicerades ursprungligen under 2006 i min gamla blogg, texten har dock uppdaterats och bearbetats en hel del för denna nypublicering.