Svenskar älskar att jämföra sig med sina medmänniskor. Vilken bil de kör, när de renoverade köket senast, hur fint de bor och hur ofta de reser utomlands. Men i Sverige är det också fult att prata om pengar vilket gör det svårare att veta vem som faktiskt är rik.
Kanske äger banken både den nya bilen och bostaden, lån som dessutom användes för att finansiera den senaste utlandsvistelsen. Vi kan inte heller utgå från vilket jobb de har för att avgöra om de är rika eller ej. Hög inkomst blir snabbt samma sak som höga utgifter vilket hindrar att en förmögenhet byggs upp.
Våra vänner på Avanza publicerade i veckan något som kan ge oss en hint om hur rika andra är och ge dig något att jämföra med. Detta gör dom genom att titta på något som de kallar för milstolpar. Dvs hur många som nått en viss mängd pengar på sitt konto hos Avanza. Milstolparna är 100 000 kr, 500 000 kr, 1 000 000 kr och 5 000 000 kr.
De har sedan delat upp befolkningen i sju åldersgrupper. 18-24 år, 25-34, 35-44, 45-54, 55-64, 65-74 och 75+. Värt att notera när du tittar på siffrorna är att den första och den sista åldersgruppen inte matchar de övriga i antal år de omfattar så inte fullt jämförbart.
I den första åldersgruppen, 18-24 år så har 20% nått 100 000 kr, 2% 500 000 kr och 0,5% nått 1 000 000 kr. Antalet i gruppen som nått en miljon är för litet för vara med i statistiken. Värt att tänka på är att troligtvis har något som är 24 år kommit längre på sin resa än någon som är 18 år. Om vi bara delar det jämnt skulle det kunna vara som så att 20% av de som är 21 år har nått just 100 000 kr, men tittar vi på de som är 18 år kanske bara 14% har det och tittar vi på de som är 24 år kanske 26% har det. Men det ger i alla fall en riktlinje om hur det ligger till.
För 25-34 år så har 30% nått 100 000 kr, 8% har nått 500 000 kr, 3% har nått en miljon och 0,1% har nått fem miljoner.
För 35-44 år så har 42% nått 100 000 kr, 16% har nått 500 000 kr, 8% har nått en miljon och 1% har nått fem miljoner.
För 45-54 år så har 45% nått 100 000 kr, 21% har nått 500 000 kr, 12% har nått en miljon och 2% har nått fem miljoner.
För 55-64 år så har 47% nått 100 000 kr, 23% har nått 500 000 kr, 13% har nått en miljon och 2% har nått fem miljoner.
För 65-74 år så har 52% nått 100 000 kr, 27% har nått 500 000 kr, 17% har nått en miljon och 3% har nått fem miljoner.
För 75+ år så har 55% nått 100 000 kr, 32% har nått 500 000 kr, 22% har nått en miljon och 6% har nått fem miljoner.
En faktor vi inte får glömma är att detta bara gäller folk som har ett konto hos Avanza. Det saknar så klart majoriteten av svenskarna så i verkligheten är troligtvis siffrorna betydligt lägre.
Därför är det rimligt att antaga att om du är 18 år och har 100 000 kr sparat så tillhör du inte de 20% rikaste i din åldersgrupp utan åtminstone de 10% rikaste, troligtvis är andelen längre än så. Kanske tillhör du till och med de 5% eller 2% rikaste sett till din ålder.
Så dessa siffror behöver alltså tas med ett ton salt eftersom så många inte har ett konto hos Avanza, men troligtvis ger de en bättre bild av hur rik eller fattig du är jämfört med de som är jämngamla med dig än vilken bil de kör eller var de bor.
Så hur ligger du själv till jämfört med din åldersgrupp? Själv har jag en bit kvar till där jag vill ligga men jag är åtminstone nere på en ensiffrig procent. Jag saknar dessutom 10 miljoner som en milstolpe för då hamnar vi ju vid omkring dollarmiljonär vilket åtminstone jag tycker är en intressant milstolpe.
Visste du att under det senaste året har du inte kommit ett år närmare din pension, i stället har du faktiskt kommit längre från pensionen! Det vore så klart fantastiskt om anledningen var att du på något magiskt sätt slutat åldras och till och med blivit yngre. Men så är det naturligtvis inte.
Anledningen är att under de senaste tolv månaderna har den genomsnittliga pensionsåldern ökat med mer än 14 månader enligt Pensionsmyndigheten. Ökningen är så stor att Pensionsmyndigheten gick ut med ett pressmeddelande med titeln ”Genomsnittlig pensionsålder stiger kraftigt”.
I pressmeddelandet skriver de bland annat: ”Vår rapport visar en ökning i den genomsnittliga pensioneringsåldern som är ovanligt kraftig. Orsaken till den stora ökningen är de tre höjda åldersgränserna som påverkar vilken tid man kan börja ta ut sin pension.”
Detta är inget nytt. När jag började arbeta var min beräknade pensionsålder 65 år. I dag är min riktålder 69 år enligt Pensionsmyndigheten. Jag tror inte för ett ögonblick att det kommer att stanna där. När det väl är dags för mig om några årtionden tror jag att gränsen har höjts med åtminstone ett par år till.
Med anledning av att pensionsåldern ökar snabbare än vad vi blir äldre intervjuade Sveriges Radio privatpersoner om hur de upplevde det hela:
Julia Andersson, som i dag jobbar på förskola, berättade att hennes arbete är för slitsamt för att hon ska kunna jobba till 70. Därför håller hon nu, vid sidan av arbetet, på och utbildar sig till ett annat mindre slitsamt yrke där hon tror att chansen är högre att kroppen skall klara av att jobba till 70-årsåldern.
Mer extrem är Karin Sterzel som berättar att då hon tidigare har studerat ganska länge, arbetat deltid samt varit föräldraledig så utgår hon från att hon kommer att behöva arbeta tills hon dör.
Vilken situation befinner du dig i? Kanske är du ny på arbetsmarknaden och inser att risken är stor att du kommer behöva jobba till minst 75 innan du får någon pension. Kanske har du ett slitsamt yrke där du inte ser det som ett alternativ att arbeta till 70. Kanske känner du att även om det är viktigt att arbeta så kan det inte vara meningen med livet att arbeta tills du dör.
Finns det då någon räddning? Självklart finns det de. Men det är inte en räddning där du bara kan luta dig tillbaka och lämna över ansvaret på någon annan. Gör du det är det inte omöjligt att du tvingas arbeta tills att du dör. Den ende som kan ändra på situationen är du själv.
För att ändra på situationen behöver du under ditt yrkesliv regelbundet spara och investera. Varje gång lönen når ditt konto så avsätter du en del till din framtid innan du lägger resten på din nutid. Ju förr du börjar desto mindre behöver denna del vara då du har tiden på din sida. Men även om du passerat 50 år så är det inte omöjligt du kommer bara behöva vara än mer disciplinerad och sätta av större belopp.
Om en nybliven tjugoåring börjar spara och investera 1000 kr i månaden och gör det varje månad tills hon fyller 65 år, så har pengarna vuxit till nästan 9,5 miljoner kronor om de sätts in i en fond som ger i snitt 10% avkastning varje år. Dessa 9,5 miljoner kan sannolikt täcka upp för glappet som uppstår om hon går i pension vid 65 år i stället för vid 75 år eller vad nu pensionsåldern ligger på då.
För en nybliven 50-åring är läget tuffare, det finns helt enkelt inte lika mycket tid att låta pengarna att växa på och för ränta på ränta att agera. Men om denne nyblivna 50-åring i stället sparar och investerar 10 000 kr i månaden fram till 65-årsdagen så kommer han ändå upp i 4,2 miljoner kronor. Då är det också rimligt att pensionsåldern inte kommer att ha höjts lika mycket till dess som för 20-åringen. Så vår 50-åring kan kanske gå i pension redan vid 69 års ålder. Så även om summan är lägre är det bara fyra år den skall väga upp för i stället för tio för 20-åringen.
Exemplen här är naturligtvis förenklade. Jag har inte bökat med skatter, fondavgifter (finns dock fonder som är gratis) och kanske blir snittavkastningen 8% eller 12% i stället för 10%. Men principen är den samma. Du behöver inte jobba tills att du dör, du kan till och med sluta arbeta betydligt tidigare än den stora massan. Men bara om du själv tar ansvar för din situation och ser till så att det blir så.
Hur börjar du då att spara och investera? Det är ett för stort ämne för att diskuteras här. Men om du läser denna blogg så hittar du matnyttig information inom området.
Motivation är viktigt för att lyckas i livet. Oavsett om det handlar om att ha disciplinen att spara och investera för att över tid bygga upp en förmögenhet, att ha drivet att starta och lyckas med ett eget företag, att ta sig till gymmet när du är trött efter jobbet eller att helt enkelt få saker gjorda i din vardag.
Det kan också handla om att ta dina intressen till nästa nivå. En tjej jag känner har till exempel som dröm att ge ut en diktsamling. Vi har pratat mycket om motivation och disciplin kring det de senaste dagarna. Hon kämpar med den disciplin som krävs för att finslipa de utkast till dikter hon skapat och skriva färdigt dom till versioner hon känner sig nöjd med. Men ännu mer kämpar hon med motivationen och drivet att våga marknadsföra sina dikter på sociala medier.
I boken Misbehaving, The Making of Behavioral Economics av nobelpristagaren Richard Thaler (Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne) delar bland annat med sig av forskning kring motivation I dessa exempel pratar han mer specifikt om extern motivation när det gäller lärare och elever, men jag tror att denna kunskap också kan tillämpas inom andra områden. Något jag själv gjort och kommer berätta om senare här.
Till att börja med visade forskningen att belöningar till föräldrar och elever baserat på studieresultat sällan gör någon skillnad. Däremot fungerar belöningar för att göra läxan. Det är alltså skillnad på att belöna output och input.
Svaga studenter vet ofta inte hur de blir bättre studenter, alltså är det inte rimligt att förvänta sig att de plötsligt skall höja sina betyg av sig själva. Det är mer logiskt att belöna dom för det lärarna tror bidrar till deras utveckling, som att göra läxan.
Thaler berättar även om en studie när det kommer till bonusar för lärare. Det visade sig att detta faktiskt gjorde en stor skillnad för elevernas resultat. Det är värt att komma ihåg att studien genomfördes i länder som har stora standardiserade prov som avgör betygen, dvs läraren kunde inte själv godtyckligt sätta höga betyg.
Två versioner av bonusar testades. Dels att lärare fick en bonus i slutet av året baserat på elevernas resultat, dels att lärare fick en bonus i början av året och fick betala tillbaka den om eleverna inte lyckades nå målen.
Bägge alternativen fungerade och gjorde så att fler elever nådde målen. Men i de fall där lärarna fick bonusen i förskott nådde eleverna betydligt bättre resultat än när bonusen kom i efterhand. Det var alltså viktigare för lärarna att inte förlora den bonus de redan fått än att få samma bonus senare trots att målen eleverna skulle uppnå var exakt de samma. Även om det fungerade klart bättre, var lärarna inte förtjusta i att få bonusen i förskott om de kunde välja.
I en annan studie han delar med sig av i sin bok skickades ett SMS till hälften av elevernas föräldrar. Det skickades fem dagar innan ett stort och viktigt matteprov. I SMSet informerades föräldrarna om detta viktiga prov och vikten av att deras barn pluggade till provet. Ett nytt liknande SMS skickades tre dagar innan provet och slutligen skickades ett dagen innan provet.
Resultatet på matteprovet bland eleverna vars föräldrar fått SMSet ökade till en grad som motsvarade en månads extra undervisning. Skillnaden var dessutom ännu större bland de elever som varit svagast historiskt. För dem ökade resultatet till en grad som motsvarade två månaders extra undervisning jämfört med kontrollgruppen. Efter studien sa både föräldrar och elever att de ville fortsätta med den här metoden.
Dessa studier är en av anledningarna till att jag i januari bestämde att jag skulle få böta en större summa om jag inte nådde mitt mål när det gäller antalet nya inlägg under 2024. Kanske inte exakt samma sak som att lärarna riskerade att bli av med sin bonus men så lika som jag kunde komma på.
Använder du själv några särskilda metoder eller trick för att öka din egen eller andras motivation och driv?
Var går gränsen för att vara fattig eller rik? Många pratar om att vara rik eller fattig, men hur vet du om du verkligen är det? När jag talar om rik här menar jag rent ekonomiskt, pengar. Du kan så klart vara rik på andra sätt även om du inte har gott om pengar.
Väljer du att titta på en större skala skulle ju även en relativt fattig person i Sverige vara rik jämfört med de flesta personer som bor i ett extremt fattigt land. Men vad spelar det för roll om du skulle vara den rikaste personen i ett land om du aldrig någonsin kommer att besöka det landet? Utöver det så handlar det ju även om hur du upplever saker. Det är ju en sak att uppleva sig själv som fattig och en annan att verkligen vara det. Men spelar det någon roll? Upplever du dig själv som rik så är du rik? Upplever du dig själv som fattig är du fattig? Eller?
Olika människor har olika definitioner av fattig och rik. För vissa är du rik om du är miljonär, för andra är du rik om du är dollarmiljonär och för några är du rik när du är miljardär. Likaså, åt det andra hållet, finns det olika gränser. Kanske ser du något som tjänar under medellönen i Sverige som fattig, kanske ser du någon som är arbetslös som fattig eller kanske ser du det hela ur ett större perspektiv och anser att alla i Sverige har det så bra att du, för att hitta någon som är fattig, behöver söka dig till ett betydligt fattigare land.
En sak vi kan göra är att jämföra dig med andra som är jämngamla med dig och bor i samma land som dig. Titta på hur mycket kapital de har och sedan jämföra dig själv med dessa siffror. På så vis vet du ju åtminstone om du är rikare eller fattigare än den stora massan. Avanza har delat med sig av hur stora deras 1,8 miljoner kunders tillgångar uppgår till hos dom sorterat på ålder. Så här ser det ut:
Det går att dra en hel del slutsatser från detta. En av dessa är den stora skillnaden mellan medelvärde och median. Det är helt enkelt som så att vissa människor har ett drastiskt större sparande och därmed också kapital än andra. Jag har inte med det här i inlägget men tittar du på länken jag postade så delar Avanza även med sig av hur mycket folk sparar. Enligt Avanza så har till exempel den 30-årige medel-Avanzianen ett månadssparande som ligger 88% högre än median-Avanzianen. Dessa människor som sparar mycket mer bygger också upp ett mycket större kapital och drar upp medelvärdet jämfört med medianvärdet.
Svårare att förklara är tappet 55-åringar har i kapital jämfört med 50 och 60-åringar. Tittar man på en mer detaljerad skala än vad jag presenterar här så ser man att fallet redan startar drastiskt mellan 50 och 51. Åt andra hållet är hoppet uppåt stort mellan 55 och 56 år. Själv har jag ingen idé vad detta kan bero på. Är det bara en slump? Eller finns det en rimlig förklaring? Har du någon idé vad det kan bero på så dela med dig genom att kommentera!
En annan slutsats vi kan dra är att ränta på ränta fungerar. Nu vet vi inte hur personerna har investerat pengarna men då siffrorna kommer från Avanza är det rimligt att anta att det mesta ligger i aktier och/eller fonder. Skulle 80-åringarna i medel ha sparat 3000 kr i månaden sedan de var 18 år (i verkligheten ligger snittet snarare på 2000 kr i månaden) så skulle de haft 186 000 kr i medel men i stället har de 1 514 893 kr i medel.
Sedan tror jag inte att 80-åringarna alltid nått den snittavkastning som krävs för den utvecklingen. Mer rimligt är att några av dom sparat betydligt mer än snittet och därmed fått en mycket större utveckling på sin ränta vilket drar upp slutsnittet i kapital när de som sparat mer kapital börjar dra iväg mot slutet.
Kan vi då dra slutsatsen att om du är 30 år och har ett kapital som överskriver 28 261 kr så är du rikare än mediansvensken? Annars är du fattig? Riktigt så enkelt är det inte. Det finns två problem med dessa siffror. Det ena är ett positivt problem, det andra ett negativt. Låt oss börja med det positiva. Troligtvis har inte människor alla sina tillgångar på Avanza. Du kanske har ett sparkonto med nån månadslön som backup om något oväntat skulle inträffa. Du kanske har ett lönekonto med 15 000 kr kvar på lönen. Du kanske äger din bostad vars värde uppgår till mer än lånen osv. Det vill säga det är rimligt att många av de 1,8 miljoner människor som är med i Avanzas data har fler tillgångar än de som är mer här.
Men vi har också ett kanske allvarligare problem åt andra hållet. De som inte finnas med i denna statistik. Det finns betydligt fler personer som är 18 år eller äldre i Sverige än 1,8 miljoner. Nu har så klart ett antal av dessa sitt sparande på andra ställen än hos Avanza. De kanske köper sina aktier och fonder hos Nordnet, någon av storbankerna eller liknande. Men du har också ett stort antal svenskar som inte har något sparande alls.
Enligt länsförsäkringar hade 21% av svenskarna inget sparande alls år 2014 och det verkar inte ha blivit bättre sedan dess för enligt ett pressmeddelande från statliga SBAB i november förra året så klarar mer än var femte person inte en oförutsedd utgift.
Så baserat på att över en femtedel av svenskarna i princip helt saknar marginaler så tänker jag att för att du ska vara fattig i Sverige räcker det inte med att du saknar marginaler; du måste i princip vara skuldsatt och regelbundet gå back. Ingen rolig situation att vara i, men som förhoppningsvis får en att inse att man behöver göra drastiska förändringar i sitt liv vilket kan bli starten till en bättre ekonomisk framtid även om det kan ta tid.
Detta betyder också att det krävs relativt lite pengar för att vara rikare än de flesta andra svenskar. Är du 20 år gammal och ditt kapital uppgår till 100 000 kr så är du troligtvis rikare än nästan alla andra 20-åringar i vårt land.
En klassisk siffra som ofta nämns är en miljon kronor. Men som jag skrivit om tidigare så är inte en miljon vad det varit. När jag skrev om det för ett och ett halvt år sedan så konstaterade jag att en miljon i dag bara motsvarar 2,3 årslöner före skatt sett medellönen i Sverige. Inte direkt pengar som får en att gå in till chefen och säga upp sig.
Jag konstaterade att bilden av en miljon som ett enormt belopp troligtvis är något som är ett arv från tidigare generationer. Gick du tillbaka 100 år i tiden från det inlägget så motsvarade en miljon kronor 28,5 miljoner kronor i dag och hoppade du fram till 1962 när många av våra föräldrar eller deras föräldrar var unga beroende på din egen ålder var unga så motsvarade en miljon fortfarande ungefär tolv miljoner kronor i dagens värde.
Missförstå mig rätt, en miljon kronor är fortfarande mycket pengar för de flesta men det räcker inte ens till en etta i storstäderna så jag skulle personligen inte kalla någon med en miljon för rik. Även om denna uppenbarligen är betydligt rikare än de flesta andra i Sverige.
Baserat på dessa siffror så kanske 10 miljoner är den nya miljonen? Där folk verkligen skiljer sig från mängden, har frihet och möjligheter på en nivå som de flesta saknar?
Vad anser du själv vara rikt när det kommer till pengar?
