Kategorier
Allmänt om bloggen

Halvårsuppdatering – Hur går portföljen?

Jag postar sällan, varken här eller på Twitter, om hur min portfölj går då jag helt enkelt tycker att informationen är rätt ointressant, åtminstone på kort sikt. De senaste åren har jag i princip bara uppdaterat er om det vid årsskiftet. Men jag vet att en del av er uppskattar det så eftersom halva året nu är passerat så tänkte jag dela med mig av hur min portfölj utvecklats hittills under 2023.

En annan sak jag inte brukar gå in på i detalj vilka bolag i portfölj innehåller. Det händer att jag nämner enstaka innehav men annars så pratar jag oftare om branscher än om specifika bolag. Anledningen till detta är att jag inte vill att någon skall köpa ett bolag bara för att jag äger det. Jag vill att du skall läsa på och komma till egna slutsatser för var du vill investera pengar i stället för att bara köpa något för att en främling på internet gjort det.

Det sagt så här är de tre aktierna i min portfölj som gått sämst hittills i år sett till procent (inte nödvändigtvis i kronor):
Delivery Hero: -10,51%
Tethys Oil: -19,42%
Storytel: -24,71%

Och här är de tre aktierna i min portfölj som gått bäst hittills i år sett till procent (inte nödvändigtvis i kronor):
Unity Software: +51,87%
Carnival ADR: +135,74%
Meta Platforms: +138,48%

Baserat på bolagen ovan går det nog att gissa att den första halvan av 2023 varit positiv för min portfölj. Vilket också stämmer. Så ser min portföljs utveckling tillsammans med OMX Stockholm All-Share Cap GI ut för den första halvan av 2023:

Portföljen ligger alltså på strax under +30% hittills i år. För mig personligen är det skönt med lite framgång efter två mindre bra år för min portfölj. Men samtidigt är det väl sådan här kaxighet man får betala för under andra halvan av året? Det kan vända fort på börsen. Det viktiga är att komma ihåg att för de flesta av oss är börsen ett maraton och inte en sprint. Ibland går det bra, ibland går det dåligt men förhoppningsvis lutar grafen uppåt när du tittar på din portfölj sett över en livstid.

Hur har 2023 behandlat dig och din portfölj hittills? Har du några särskilda planer för nästa halva av året?

Kategorier
Tankar och funderingar Tips

Sparar du för lite?

Att spara är något som de flesta vet att de bör göra men diskussioner uppstår ofta relaterat till detta. Är möjligt att spara i just din situation? Sparar du för lite? Eller tvärt om, du kanske sparar för mycket? Man måste ju få leva också!

I detta inlägg kommer jag att ge dig det rätta svaret för exakt hur mycket just du bör spara samt visa hur mycket, eller lite, andra människor runt om i landet sparar.

Personligen tror jag att alla människor som har ett jobb också har möjligheten att spara. Det som skiljer är hur mycket de har möjlighet att spara och hur mycket de vill spara. En person får kanske kämpa för att kunna spara 100 kr i månaden medan en annan lätt skulle kunna spara 10 000 kr i månaden men väljer att bara spara 100 kr.

Låt oss börja med att titta på hur mycket andra människor sparar. Avanza publicerade tidigare i vår just denna data och ger oss dessutom möjlighet att se hur sparandet skiljer sig åt beroende på ålder. Så här månadssparandet ut för deras 1,8 miljoner kunder sorterat på deras ålder:
18 år – medel: 742 kr | median: 480 kr
20 år – medel: 1865 kr | median: 1000 kr
25 år – medel: 1978 kr | median: 1000 kr
30 år – medel: 2259 kr | median: 1200 kr
35 år – medel: 3384 kr | median: 1375 kr
40 år – medel: 2568 kr | median: 1500 kr
45 år – medel: 2522 kr | median: 1400 kr
50 år – medel: 2694 kr | median: 1154 kr
55 år – medel: 2202 kr | median: 1200 kr
60 år – medel: 2426 kr | median: 1200 kr
65 år – medel: 2150 kr | median: 1000 kr
70 år – medel: 2293 kr | median: 1000 kr
75 år – medel: 1797 kr | median: 1000 kr
80 år – medel: 1453 kr | median: 1000 kr

Det går att dra många slutsatser från denna data. Det är logiskt att en 18-åring sparar minst eftersom dessa fortfarande går på gymnasiet och i regel inte har några större intäkter. Sedan tar sparandet fart och ökar år för år ute i yrkeslivet för att peaka vid 35 år sett till medellönen och lite senare för medianlönen. Sedan går det ner en bit vilket troligtvis beror på att folk får barn.

Vi ser även att sparandet fortsätter in i pensionsåldern vilket rimligtvis betyder att många pensionärer inte gör av med hela sin pension. Det är inte ovanligt att levnadskostnaderna går ner i pensionsåldern. Barnen har flyttat hemifrån, inga dagliga kostsamma resor till och från jobbet. Du äter lunch hemma i stället för att äta ute med kollegorna dagligen osv. Dessutom har många som köpte sitt boende årtionden tidigare hunnit betala av bostadslånen.

Vi kan också använda denna data för att dra slutsatser om vårt eget sparande. Det är tex rimligt att antaga att så länge som jag lyckas ungefär som börsen går i snitt med mina investeringar så kommer jag också att med tiden bli rikare än majoriteten i vårt land om jag sparar 3000 kr eller mer i månaden under större delen av mitt liv.

Det finns dock en sak som dessa siffror inte visar och det är verkligheten för hela landet. Dessa siffror bygger på de 1,8 miljoner människor som faktiskt gått så långt att de skapat ett konto hos Avanza. En webbtjänst för att köpa och sälja aktier och fonder på nätet. Avanza är troligtvis den populäraste sådana vi har i vårt land, men det finns så klart andra alternativ med, Nordnet, storbankerna med flera så det är rimligt att betydligt fler än 1,8 miljoner sparar och investerar varje månad.

Men och detta är ett STORT men, det finns också många människor i vårt land som inte finns med i denna statistik för att de inte har något direkt aktivt månadssparande. Jag anser att, även om det är ett skrämmande antagande, så är det rimligt att antaga att för hela vår vuxna befolkning är siffrorna lägre än vad som presenterades ovan.

Okej det är intressant och ibland inspirerande att jämföra sig med andra. Men det säger ju fortfarande inget om hur mycket just du borde spara. Om du sparar för lite eller om du sparar för mycket? Hur mycket bör du spara?

Så här anser jag att du bör tänka:
1. Trygghet – vilka pengar krävs för att du skall kunna känna dig trygg? Så att du har de marginaler som krävs om något oväntat och drastiskt inträffar i ditt liv som har stor negativ effekt på din ekonomi. Exakt vad som skall räknas in här beror på dig. Någon kanske tänker att de skall klara om bilen eller kylskåpet plötsligt går sönder. Andra kanske tänker hur de skall klara sig om en allvarlig olycka eller sjukdom inträffar som förhindrar att de kan arbeta. Det är upp till dig vad trygghet innebär.

2. Möjlighet att hjälpa andra – kan du hjälpa din bästa vän om hon råkar ut för en allvarlig bilolycka? Vad händer om din mamma inte klarar sig på sin låga pension? Det är dags för din brorson att flytta hemifrån, men med dagens bostadspriser krävs det miljonbelopp för en etta och hyreskön kräver att du stått i kö i ett par årtionden. Har du resurserna att hjälpa honom? Likt föregående punkt är det upp till dig och vad som känns relevant i ditt liv, kanske räcker det med att kunna sticka åt barnbarnen en hundralapp när de kommer på besök, kanske krävs det miljonbelopp.

3. Dina mål – Om vi bortser från trygghet och möjlighet att hjälpa andra vilka personliga mål har du med ditt sparande och investerande? Vill du kunna åka på semester en gång per år för avkastningen? Vill du kunna köpa ett nytt boende? Vill du kunna sluta arbeta några år tidigare än normalt? Vill du kunna få en pension som ligger på samma nivå som din lön? Vill du kunna bo utomlands en del av året?

4. Dina drömmar – Här blir det mer storslaget. Vad har du för drömmar och hur hjälper en god ekonomi dig att nå dessa? Kanske vill du bli ekonomiskt oberoende. Kanske vill du sluta jobba när du fyller 35 år. Kanske vill du kunna starta upp en egen stiftelse eller annan hjälporganisation. Kanske vill du äga bostäder utspridda över hela världen. Kanske vill du ta över och sponsra en lokal lite fotbollsklubb i din stad så att den kan börja klättra genom seriesystemet. Kanske vill du bygga en finansdynasti likt Wallenbergarna.

Kanske tycker du bara det är roligt med sparande och investerande och därför tycker det är kul att hela tiden nå nya mål, din första miljon, 10 miljoner, 100 miljoner, den första miljarden osv. Här är inte vad pengarna skall användas till som är huvudmålet utan den roliga resan.

När du definierat dessa fyra punkter i detalj så är det bara att göra matematiken:
1 + 2 + 3 + 4 = ?

Jag skulle rekommendera att du gör två sådana uträkningar, en med dina drömmar och en utan.

Nu vet du hur mycket pengar du behöver. Nästa steg är att komma fram till när du vill ha nått denna summa. Här kommer tid in.  Det är stor skillnad hur mycket du behöver spara i månaden för att nå en miljon kronor på ett år, på tio år eller på 50 år. Ju snabbare du vill nå din summa desto mer kommer du att behöva spara. Har du storslagna drömmar är det inte omöjligt att det krävs en livstid för att nå dom.

När du vet hur mycket du behöver och när du vill ha nått den summan så kan du enkelt med en ränta på ränta-kalkylator räkna ut hur mycket du behöver spara. Webben är full av sådana kalkylatorer, det är bara googla så hittar du ett gäng. Du fyller i hur mycket du har i dag. Du fyller i hur många år framåt i tiden du vill ha nått ditt mål. Du fyller i vilken ungefärlig snittavkastning du räknar med att få per år. Sedan är det bara att testa dig fram med det belopp du skall spara och investera varje månad tills det är tillräckligt för att nå utsatt mål på den tid du bestämt. Ett tips är att om du märker att de belopp du behöver spara varje månad börjar kännas orimliga så ta och förläng tiden i stället. Kanske är det rimligare att nå målen 15 år senare än att spara 20 000 kr i månaden?

Hur mycket sparar du själv i dag? Planerar du att öka eller minska den summan?

Kategorier
Tankar och funderingar Tips

Unga kvinnors brist på sparande kan få förödande konsekvenser

Du som läser detta har förhoppningsvis insett vikten av att spara och hur ett aktivt sparande och investerande både kan skydda dig mot tillfälliga motgångar och ge dig en rikare framtid.

Att visa människor att en bättre ekonomisk framtid faktiskt är möjlig och att försöka inspirera människor till att ta steget att börja förbättra sin ekonomiska framtid var en av huvudanledningarna att jag en gång i tiden började blogga. Medveten konsumtion och hantering av pengar skapar inte bara trygghet för dig och din familj, det skapar möjligheter och hjälper dig att nå dina drömmar.

Därför innehåller en rapport som Avanza släppte tidigare i år tråkiga nyheter. Det är nämligen som så att unga kvinnor (åldern 20 – 29 år) sparar 32% mindre än män i samma ålder. Faktorer som att kvinnor i snitt flyttar hemifrån tidigare, studerar längre och oftare väljer mer lågavlönade yrken räcker inte för att förklara denna skillnad. Två teorier till detta som presenteras av privatekonomen Alicia Schön är att det kan vara så att kvinnor konsumerar mer eller har lägre intresse av att ta tag i sitt sparande.

Enligt rapporten så sparar medelmannen 2600 kr, detta gäller dock alla män och inte just den specifika åldersgruppen. Men om vi gör ett simpelt (och lite förenklat exempel), säg att två tvillingar en man och en kvinna som just fyllt 20 år börjar spara. De är lite oroliga för pensionen och vill kunna skaffa sig en rikare och tryggare pension med ordentlig guldkant på tillvaron.

Mannen sparar 2000 kr i månaden och kvinnan 1360 kr (32% av 2000) i månaden. De köper exakt samma fond och denna fond ger för enkelhetens skull 10% i avkastning varje år. Om detta pågår under tio år skulle mannens sparade kapital då växa till 420 748 kr medan hans systers kapital enbart skulle vuxit till 286 108 kr, en skillnad på 134 640 kr.

Skillnaderna börjar bli mer skrämmande när tiden ökar. Låt oss säga att detta sparande pågår under 50 års tid. Riktåldern för pension i dag har riksdagen beslutat till 67 år men jag utgår från att detta kommer att ha höjts med ett par år när det väl är dags för dagens 20-åringar att gå i pension.

För att göra det hela enkelt så räknar vi fortfarande på 2000 kr och 1360 kr, dvs lägre än vad snittet ligger på i dag och vi tar inte heller hänsyn till att inflationen bör ha ökat alla summor en bra bit under de kommande 50 åren. Efter 50 års sparande så är inte längre skillnaden i värde mellan bror och systers sparande 134 640 kr, skillnaden skulle nu vara ungefär 10 miljoner kronor!

Denna stora skillnad är anmärkningsvärda enligt Felicia Schön eftersom förutsättningarna innan eventuellt familjeliv är relativt likvärdiga. Detta större sparande i unga år ger männen ett enormt försprång som kvinnorna aldrig kommer i kapp. Dessa ekonomiska beslut i unga år bidrar alltså en framtida ekonomisk ojämställdhet som varar livet ut.

Rapporten har också tittar på ännu yngre individer, de som är under 18 år. Där konstaterar rapporten att fram till tioårsåldern är det helt jämställt mellan pojkar och flickor men därefter inträffar något. Vid 11 år ökar antalet pojkar som (med föräldrars godkännande) öppnar ISK i eget namn betydligt snabbare än för flickor i samma ålder. Detta får till effekt att bland 18-åringarna så är antalet unga killar som sparar 2,5 gånger så många som antalet unga tjejer.

Ytterligare en intressant faktor som rapporten visar är vad som händer när ungdomarna blir myndiga. Under det första årets som myndig så ökar killarnas kapital med 5% samtidigt som tjejernas kapital minskar med hela 30%. Något som kan ge stöd till Alicias teori om att kvinnor konsumerar mer.

I artikeln lyfter privatekonomen att de vet att kvinnor har ett omotiverat dåligt självförtroende när det kommer till sparande och investerande. Samtidigt når de kvinnor som faktiskt investerar en högre medianavkastning än män. Detta medför att potentialen finns att drastiskt förändra kvinnors ekonomiska förutsättningar om vi kunde få fler av dom att våga ta steget att faktiskt börja investera.

Hur skall vi få fler kvinnor att börja spara och investera? En förutsättning är att det finns pengar kvar att faktiskt spara och investera så ett startsteg kan vara att lära fler kvinnor att spara först och konsumera sen. För många år sedan skrev jag om ett smart trick för detta som jag kallade för att vänja sig av med pengar.

Det går ut på att använda internetbankens funktion för automatiska överföringar. På så vis kan du ställa in så att en specifik summa förs över till ditt investeringskonto samma sekund som lönen når ditt konto. Då ser du aldrig dessa pengar utan lär dig att leva på det som är kvar. Om du tycker detta är jobbigt kan du börja med väldigt små belopp som 50 kr i månaden. Ett annat smart trick är att göra detta när den årliga löneökningen kommer.

Säg att du får en löneökning på 500 kr och ställer in att dessa automatiskt skall föras över varje månad så kan du börja spara mer utan att få mindre pengar över. Du har ju lika mycket pengar kvar på ditt konto som månaden innan. Vill du absolut ha löneökningen kan du alltid kompromissa, säg att du automatiskt för över 250 kr så har du ju samtidigt 250 kr mer än vad du hade förra månaden.

När det sedan gäller det sista steget, att investera pengarna de sparar, så tror jag att utbildning är en nyckel. Föreningar som Unga aktiesparare gör mycket men som jag predikat i årtionden bör privatekonomi, sparande och investerande få en mycket större roll i gymnasieskolan än vad det har i dag.

En sista faktor är att försöka överkomma jantelagen och det tabu som finns att prata om pengar. Om du hör att dina vänner, dina klasskamrater, dina kollegor, dina förebilder osv prata om hur de sparar och investerar så är jag helt övertygad om att det skulle öka chansen att du också börjar göra det. Dagens tabu gör det dock inte enkelt, jag har själv varit med om när en kollega såg ut att må direkt fysiskt dåligt när jag och en annan kollega pratade investeringar på en lunchrast. Och då gjorde vi det varken högt eller pratade om nått komplext och krångligt. Hon bara råkade vara tillräckligt nära för att höra vår privata konversation och det sluta med att hon nästan skrek åt oss att ”snälla kan ni inte prata om nått annat”.

Vad tror du själv? Vilket skulle vara det bästa sättet att få fler tjejer att börja spara och investera? Vad hade fått dig att börja med det tidigare än vad du gjorde?

Kategorier
Tankar och funderingar

Stor oro för ekonomin bland barnfamiljer

Vad tror du skulle hända om dina kostnader ökade med 1000 kr? För många människor så riskerar det då att gå åt helvete! Är du en av dom?

Det är nog ingen som kunnat undgå att märka att vi har skyhög inflation i Sverige, de senaste siffrorna visar att inflationen för december förra året hamnade på 12,3% (KPI). För att motverka detta har Riksbanken i flera omgångar höjt räntan. Målet är att räntehöjningarna skall bidra till att få ner inflationen till den runt 2%. Så länge inflationen är mil över målet så är det rimligt att anta att höjningarna kommer att fortsätta.

Tidigare i veckan släpptes en ny undersökning som visar att var femte svensk inte skulle klara en ökad kostnad på 1000 kr i månaden. Läget är allra värst för barnfamiljer med yngre barn där 57% av familjerna oroade sig för kommande räntehöjningar.

Dessa ökade utgifter och räntehöjningar var inte långt borta. I dag slog riksbanken till och höjde räntan. Denna höjning medför att många familjers räntekostnader ökar med 1000 kr eller mer i månaden.

Vad kommer detta få för effekt? Kommer barnfamiljer hamna på gatan? Kommer bostadsmarknaden att krascha? Personligen tror jag inte att det är riktigt så illa som undersökningen visade. Jag tror att många människor kommer hitta sätt att prioritera om  när det kommer till sina utgifter vilket gör att även om 1000 kr är mycket pengar för många så kommer det inte utlösa en lavin där massor tvingas sälja sina bostäder och priserna rasar med 50-60% på ett par veckor. Däremot är det fullt möjligt att ”pyspunkan” kommer fortsätta. Fortsätter räntan uppåt ordentligt i kommande höjder kan naturligtvis situationen förändras.

Jag vill också vända på det hela och undra lite hur folk tänker om de har så små marginaler att var femte svensk inte skulle klara av en ökad kostnad på 1000 kr eller att så många barnfamiljer tycks att nästan helt sakna marginaler. Detta skriver jag inte på något sätt för att lyfta upp mig själv på en piedestal eller för att trycka ner någon som redan har det jobbigt. Jag är genuint förvånad över att så många kan utsätta sig själva för en sådan situation, särskilt om de har små barn.

Jag förstår naturligtvis att det i några fall kan ha handlat om situationer utanför deras kontroll, allvarliga sjukdomar, olyckor och liknande. Det är givetvis inte de människorna jag talar om, för detta gäller ju nästan 60% av barnfamiljerna, dvs gott om fullt friska människor med jobb.

När jag själv köpte min första bostad under andra halvan av 00-talet låg bolåneräntan jag fick på runt 2% om jag minns rätt. Men inte jag tog lånet och köpte min bostad så kollade jag i backspegeln och såg räntor på 5%+ i början av 00-talet och räntor på 10-20% under 90-talet. Därför var det naturligt för mig att först räkna på hur jag skulle klara av mitt lån om räntan steg till 5%, 10%, 15%. Jag hade inte vågat köpa om jag inte hade haft marginalerna att klara en kraftigt ökad ränta. Det avgjorde hur stort jag kunde köpa, i vilken stadsdel osv. Att köpa stort och centralt var helt enkelt inte ett alternativ och att göra en stor renovering i samband med köpet var också att glömma.

Det tänket har följt med mig sedan dess och jag har svårt att tro att jag någonsin kommer kunna köpa en bostad utan att tänka och räkna på det sättet. Vad händer om räntan stiger till 10%? Klarar jag det?

Den etta jag hade hyrt tidigare var klart mindre än den tvåa som jag köpte som min första bostad. Så jag hade inte möbler att fylla lägenheten. Några köptes nya men många skaffades begagnade. Sedan med åren allteftersom min ekonomi vart starkare byttes saker ut mot nyare och finare. Men jag har än i dag många år senare kvar bland annat köksbordet som min morfar snickrade ihop själv och en gammal bokhylla jag fick ta över från min farmor.

Nu tror jag inte på något sätt att majoriteten av barnfamiljerna levt lyxliv, köpt allt nytt och fint eller lever i enorma hus. Men kan det vara att vissa av dom lever större än vad de har råd med? Eller i lägen som de kanske inte har råd med? Eller kanske köpt inredning, prylar, renoveringar för lånade pengar?

Så hade åtminstone jag själv känt det, om jag var rädd för nästa räntehöjning så skulle jag känna att jag levde i en bostad jag inte hade råd med. Kanske behöver inte alla barnen ha egna rum? Kanske behöver det inte finnas en TV i varje sovrum, det kanske räcker med en i vardagsrummet? Kanske behöver inte köket rivas ut var tredje år för att du tröttnat på det trots att det är ett fullt fungerande och fint kök? Kanske behöver inte hela familjen åka på 2-3 dyra semesterresor varje år?

Jag tror att ni fattar principen och jag vill återigen göra det väldigt tydligt med att jag vet att många familjer har det svårt pga orsaker som ligger helt utanför deras kontroll och familjer som aldrig skulle ens drömma om sakerna ovan. Det är inte de familjerna jag menar. Men om detta gäller nästan 60% av familjerna med yngre barn måste det finnas många familjer med så väl jobb som hälsa och inga extraordinära händelser utanför deras egen kontroll. Och för just de familjerna har jag svårt att se att det kan finnas så många andra orsaker än deras egna val?

Hur tänker du själv kring det hela? Både din egna ekonomi, dina kollegor, vänner, främlingar? Vad är orsaken till att så många inte klarar av ökade utgifter på 1000 kr och att nästan 60% av barnfamiljerna är oroliga för räntehöjningar?

Kategorier
Allmänt om bloggen Tankar och funderingar

Nådde jag målen för januari eller gick det åt helvete?

Tänkte kort uppdatera kring hur min portfölj gått under 2023 samt hur de planer jag satte upp för bloggen utvecklats. I min gamla blogg publicerade månadsvisa rapporter kring min ekonomi samt ibland även kring bloggen. Detta är inget jag nödvändigtvis tänker börja göra regelbundet här men då jag i ett inlägg i början av januari satte ett tydligt mål känns det naturligt att följa upp det och som bonus tänkte jag även kort diskutera min portföljs utveckling sedan årsskiftet.

Jag gillade inte min egen passivitet med bloggen under 2022, jag hade prioriteringar och fokus på så mycket annat att jag publicerade väldigt få inlägg under året. Därför satte jag det ambitiösa målet att posta fler inlägg under januari 2023 än vad jag gjort under hela 2022 sammanlagt. När jag publicerade detta mål fick jag tänkvärd feedback på Twitter om att inte fokusera på ett specifikt antal inlägg utan i stället fokusera på att fortsätta hålla en jämn och hög kvalitet på de inlägg jag faktiskt publicerade.

Jag tror jag var lite otydlig med mitt mål, det handlade inte så mycket om att skriva ett specifikt antal inlägg utan det var mer satt för att hjälpa mig själv att hitta tillbaka till min blogg och få till bättre rutiner kring den. Det handlade absolut inte om kvantitet över kvalitet eller tvinga mig till något jag inte vill. Jag vill skriva fler inlägg än vad jag gjorde under förra året. Jag har många tankar, funderingar och ibland goda idéer jag vill dela med mig av och det värmer varje gång jag får ett meddelande från någon vars ekonomiska liv förändrats till det bättre efter att ha funnit mina texter.

Min gamla blogg startade jag i blindo. Det fanns ingen annan svensk ekonomiblogg på den tiden. Jag hade ingen aning om någon någonsin skulle läsa det när jag postade mitt första inlägg. Sedan så exploderade den. De populäraste dagarna nådde den ett femsiffrigt antal sidvisningar. Trots att den var populär så slutade jag att posta i den efter några år. Jag hade kunnat fortsätta posta då och då bara för att tjäna pengar på den men det var inget jag ville göra. Skulle jag posta så skulle det vara inlägg jag verkligen ville posta och som jag kände var vettiga och meningsfulla, inget bara posta för postandets skull.

Förhoppningsvis gäller detta fortfarande, det vill säga att jag snarare inte postar alls än börjar posta inlägg för bara för sakens skull eller bara för att nå ett visst nummer. Det sagt så kan det vara kul att utmana sig själv. Så jag utesluter inte att jag inte någon gång i framtiden skulle utmana mig själv i stil med ett inlägg om dagen varje dag i en månad eller något liknande. Men om jag någonsin ger mig på något sådant så skulle det vara för att det verkligen är något jag vill göra, tycker är roligt och vill utmana mig själv. Inte för att spamma ner bloggen med skräpinlägg.

Än så länge har jag huvudet fullt av idéer som jag vill posta inlägg om. Jag kan avslöja att jag faktiskt har massor av potentiella inläggs-idéer nerskrivna. Jag skulle gissa på att det sammanlagt handlar om runt 100 inlägg. Vissa av dessa idéer är bara nån kort mening nedskriven för att jag skall komma ihåg det, andra är halvfärdiga inlägg som kan vara 1-2 sidor långa.

Anledningen till att denna lista vuxit sig så lång är att jag ofta får nya idéer, vilket gör att jag skriver ett helt nytt inlägg och postar det i stället för att skriva klart någon av de andra. Baserat på detta så bör tiden där jag känner att jag skrivit klart, fått ut mig det jag vill säga och slutar posta i min blogg vara långt borta. Och om ni tycker att jag spårat ur och regelbundet börjar posta skräp så hoppas jag att ni kommenterar så att jag får reda på det.

Nu tillbaka till målet för januari. Jag var på god väg att klara det. Jag hade två inlägg halvfärdiga som skulle postas de två sista dagarna av månaden. Detta hade gjort att jag publicerat exakt ett inlägg mer än vad jag gjorde under 2022. Men sedan kom den mänskliga faktorn in. Den 30 januari har jag fullt upp på kvällen och glömmer bort att posta inlägget. Först när jag är på väg att lägga mig kommer jag på att, just ja jag skulle skriva klart och posta inlägget! Därför slutade månaden på exakt lika många inlägg som jag postade under hela 2022 sammanlagt. Och jag måste erkänna att jag inte är upprörd över missen, jag är nöjd med oavgjort.

Ser vi till resten av året så tror jag inte att jag kommer att posta lika många inlägg under en månad. Januari vart dopat av att jag hade detta specifika mål i kombination med att jag inledde månaden med semester vilket gav mer tid att skriva (ett inlägg tar i regel några timmar från idé till publicerat). Jag tänker inte sätta upp något exakt mål för året men en ambition är ett inlägg i veckan i snitt. Men det betyder att det kan vara två inlägg ena veckan och noll andra. Det kommer helt enkelt vara perioder där jag postar mer och perioder där jag postar mindre beroende på motivation och vad som händer i mitt liv i övrigt.

Nu vart det mycket om mina tankar och mål kring bloggen så låt oss runda av med något annat. Hur året startat för min portfölj. Du som följer min blogg vet kanske att de två senaste åren varit mer eller mindre mina två sämsta år någonsin jämfört med index. Det har helt enkelt gått skräp. Det positiva för 2023 är att det hittills börjat åt andra hållet. Vid stängning i går hade min portfölj haft en utveckling som var runt 68% bättre än OMXS30.

Jag använder gårdagens kurs då detta inlägg skrivs dagtid och kommer att publiceras långt innan alla bolag i min portfölj stängt för dagen. Men hittills i dag ligger jag något över OMXS30 så fortsätter det så resten av dagen kommer luckan att öka ytterligare. Men nu har jag väl jinxat det så lär inte dröja länge innan ett par bolag i min portfölj vinstvarnar och faller ner i källaren.

Men jag vill samtidigt vara tydlig med att då jag är långsiktig i mitt investerande så är en månad rätt orelevant (på samma sätt gå det så klart att ifrågasätta vad ett kalenderår egentligen säger). Jag är så klart glad över att jag slår index hittills, men börsen är ett maraton och ingen sprint.

Hur har året startat för din portfölj? Och andra mål och ambitioner du har? Använd kommentarsfunktionen och dela med mig!