Har du någonsin undrat varför vissa som tjänar mycket pengar ändå inte lyckas bygga upp en förmögenhet, medan andra med mer blygsamma löner gör det? För några år sedan läste jag en bok som presenterade fascinerande forskning om detta fenomen. En av de mest överraskande insikterna var att relativt få läkare (som tjänar mycket) och relativt många lärare (som tjänar lite) var dollarmiljonärer. Forskaren bakom dessa data presenterade en teori som jag valt att kalla livsinflation, och som förklarar varför det är så.
När den nyexaminerade läkaren kliver ut i arbetslivet möts hon av en värld där kollegorna kör nya, fina bilar. Hon köper också en dyr bil, men eftersom hon just börjat jobba lånefinansieras bilen. Hennes kollegor bor inte i små, trånga lägenheter i stadens billigare områden. Nej, de bor i stora villor i stadens mest exklusiva kvarter, vilket kräver stora lån för att finansiera.
Hennes kollegor bär dyra märkeskläder och byter mobiltelefon oftare än vad vissa byter underkläder. De åker på flera lyxiga utlandsresor varje år och äter sina luncher på fina restauranger. Intressen och hobbys måste kosta pengar – det är nästan viktigare än att faktiskt njuta av dem. Varje helg spenderar hon några tusenlappar på aktiviteter. För att hinna med allt anlitar hon städhjälp, trädgårdsmästare och poolskötare.
Pengarna räcker knappt till eftersom utgifterna ökar i samma takt som lönen ökar. Skulle hon få lite marginaler äts de snabbt upp av att då köps en ny ännu finare bil eller hon flyttar till ett större hus i ett finare läge. Lånen ökar, räntan äter upp mer och mer av lönen och ibland är det till och med lite för mycket månad kvar i slutet av lönen.
Medan läkaren kämpar med stigande utgifter, lever läraren i en annan verklighet. Han kör en tio år gammal bil och använder samma kavaj år efter år. Han flyttar från sin studentbostad till en liten tvåa i ett prisvärt område. Lunchen intas genom en medhavd matlåda som värms i en av mikrovågsugnarna i personalrummet. Läsning är populärt bland hans kollegor och ofta diskuteras den senaste boken de läser vilket medför att några timmar varje helg läggs på att läsa. Träning är viktigt tycker han, som tur var slipper han köpa ett dyrt gymkort eftersom han kan träna gratis i skolans gym.
Det händer att han eller någon av hans kollegor åker utomlands men det sker sällan fler än en gång per år och alltid med pengar de har sparat ihop och resealternativen och boendet ligger på en rimlig kostnad.
Så vad är livsinflation? Det är när dina levnadskostnader ökar i takt med din inkomst och dina vanor. Både läkaren och läraren kommer att uppleva livsinflation, men i olika takt och på olika nivåer. För läkaren sker det snabbt och med större kostnader, medan lärarens livsinflation är långsammare och mer hanterbar.
Livsinflation är inte nödvändigtvis negativt. Det vore tragiskt om dina ekonomiska förutsättningar inte förändrades från första jobbet fram till pensionen. Problemet uppstår när livsinflationen ökar lika snabbt eller snabbare än inkomsterna. När lånen ökar i samma takt som lönen är risken för ekonomiska bekymmer hög.
För att hålla din livsinflation på en hanterbar nivå, se till att ha goda marginaler mellan dina inkomster och utgifter. Varje gång du får en löneökning kan du till exempel dela upp den: lägg hälften på livsinflation och hälften på sparande. Om du får en löneökning på 1 000 kr, öka ditt månadssparande med 500 kr och din konsumtion med 500 kr.
Tack vare att min egen livsinflation varit lägre än min löneutveckling, har jag idag ett antal hundratusen på banken redo för mitt nästa bostadsköp och en redig börsportfölj. Trots att mer än halva året återstår har min portfölj under 2024 redan har stigit med mer än vad de flesta tjänar på ett år. Genom att begränsa min livsinflation tidigare, kan jag nu njuta av större ekonomisk frihet och möjligheten att köpa dyrare saker som bilar eller bostäder om jag skulle vilja.
Hur håller du din egen livsinflation på en lagom nivå?