Många drömmer om att bli rik. Men var går egentligen gränsen för det? Enligt undersökningar verkar siffran ligga på omkring 5-10 miljoner kronor i nettoförmögenhet. Men varför inte tänka större än så. Vad skulle krävas för att tillhöra den rikaste procenten i Sverige?
Enligt de siffrorna jag lyckades hitta så krävs det minst 50 miljoner kronor för att tillhöra den rikaste procenten i landet. Kanske är det jag som är skadad av mitt intresse för privatekonomi, sparande och investerande men när jag hör den siffran tänker jag genast att 50 miljoner kronor är ju inte så extremt mycket, det är fullt möjligt att nå för en vanlig Svensson. Jag har sedan länge till och med tänkt att det dubbla inte är omöjligt för mig om jag får leva ett långt och friskt liv.
Sen är det så klart rimligt att antaga att gränsen kommer fortsätta uppåt och vara högre om tex 20-30 år. Till exempel sparade svenska hushåll över 80 miljarder kronor bara under det första kvartalet 2026. Men åtminstone här i dag känns den inte som någon omöjlighet utan tvärt om fullt möjlig att nå.
Faktum är att på slutet går det så fort med ränta på ränta att räknat på 10% årlig avkastning så tar det endast sju och ett halvt år att gå från 100 miljoner till 200 miljoner kronor. Så får du leva riktigt länge kan det gå riktigt fort uppåt på slutet.
Jag vet att många människor blir avundsjuka när de ser hur mycket andra har. Eller som känner att så mycket pengar bara är realistiskt om du tex föds rik, vinner på lotto eller på annat sätt har riktigt mycket tur. Men för mig är det tvärt om inspirerande och motiverande. Att se att andra lyckats betyder ju att jag också kan lyckas. Och att gränsen känns nåbar gör ju den också till ett realistiskt mål att sträva efter.
Nu är inte som så att den som är rikast när den dör vinner. Men för oss som tycker att investeringar är roligt så vore det ju inte konstigt att tänka att man vill fortsätta ha roligt resten av livet. Så om intresset består är det ju inte alls orealistiskt att fortsätta hela livet.
Sen vore det ju en bonus att sätta grunden för något som skulle kunna bli starten på något riktigt häftigt över ett par generation om kommande generationer skulle visa sig dela ens intresse.
Det är så klart möjligt att det går åt andra hållet med, kanske tappar man helt intresset för det i framtiden. Men vad är det värsta som kan hända då? Att du har en 20-30 miljoner att sätta guldkant på livet?
”Men varför inte tänka större än så. Vad skulle krävas för att tillhöra den rikaste procenten i Sverige?”
För mig är det obegripligt med ekonomiska mål baserade på andras ekonomi. Mitt liv blir varken bättre eller sämre av vetskapen att min aktieportfölj är genomsnittlig eller tillhör den översta promillen. Själv kommer jag inte sträva efter 50 Mkr helt enkelt för att jag – oberoende av hela omvärlden – inte har behovet.
Efter en viss nivå är pengar bara en måttstock och då måste det finnas något att jämföra med
Att jämföra sig med andras ekonomi som grannens eller kollegans tycker jag är totalt ointressant. Men jag är något av en nörd när det kommer till statistik och siffror. Och då tänker jag på detta som en ”rolig grej” att ha som mål snarare än något jag tar på för stort allvar.
Ungefär som jag en gång i tiden tyckte det var kul att ha som mål att nå min första miljon trots att jag då hela mitt liv haft en lön som låg på under medellönen i Sverige. Eller att jag skulle betala av lägenhetslånet tills att jag fyllde 30 år.
Bägge egentligen helt ointressanta saker men något som jag mer gjorde för skojs skull utan att ta på för mycket allvar. Jag menar det är ju inte som att jag hade tackat nej om jag hade erbjudits ett jobb med mycket högre lön eller som att jag hade gråtit om lägenhetslånet vart klart först när jag fyllde 32 år.